I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken.

Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller.

This paper use rhetorical criticism methodology when investigating linguistic and rhetorical means in the reportage genre. The concept of eye-witness is explored in six reportage from the GDR-propaganda published in 1962. Through analysis of dialogue and perception in text, the notion of presence is discussed. An assumption is that presence in text can be of paramount importance for the technique of persuasion. It  is claimed that presence might be communicated though dialogues. However the main impact of presence is connected to the perceptivity of the narrator. Values and arguments are highly emphasized when detailed descriptions are experienced by the narrator. Consequently the conclusion of the analysis is associated with the rhetorical concept evidentia. Finally it is claimed that the GDR-propaganda use reportage from industries and construction sites to show western countries the advantages of East German version of socialism. The concept of political myth is introduced and is in the final discussion connected to the myth of technical development and the myth of progress. The theoretical frame-work consists of rhetoric, linguistics, and literary studies.

En utgångspunkt i det här arbetet är att den (politiska) offentligheten har intimiserats, något som får konsekvenser för språket och villkoren för den språkliga interaktionen. Som en följd av detta har en samtalslik retorik vuxit fram. Därför diskuteras beröringsytor mellan retorisk teori och samtalsforskning. Artikeln fokuserar individens handlingsutrymme i en specifik situation, eller retorisk agens, i relation till samtalssymmetri och dominasstrukturer. I arbetet föreslås att samtalsforskningens kunskap som utgår från gedigen empiri kring roller och samtalsmönster, kan bidra i analysen av retorisk agens i intimiserade retoriska praktiker.

I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.

Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse.

Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse.

Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom.

Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.

Roger Andersson skriver en minnestext om professor Barbro Söderberg som avled år 2019. Barbro spelade en stor roll för ämnets utveckling och skapade flera livaktiga forskningsmiljöer på vår institution.

Birgittine Manuscripts and Medieval Book Production

This article is an attempt to identify the scribes of four anonymous and undated manuscripts containing the Old Swedish version of the Revelations of St Birgitta of Sweden: C 61 (Uppsala University Library), A 33 and A 44 (The National Library of Sweden), and Mh 20 (Lund University Library) and by means of textual comparison formulate a hypothesis of their place of origin. It is shown that the youngest of these, C 61, was compiled from exemplars representing different versions of the Old Swedish text and that the editio princeps of the Latin text (Ghotan 1492) was used for comparison. One of the main hands in C 61 and the only hand in A 33 are attested in the Registrum ecclesie lincopensis. The scribe of A 44 and Mh 20 is identified as Lars Finvidsson, canon and notarius publicus in Linköping at the beginning of the fifteenth century. This suggests that these books were produced at a learned and highly literate scribal centre by professional scribes, possibly commissioned for this purpose by the abbey in Vadstena.

I sitt bidrag till denna bok som bygger på en konferens i Jerusalem i februari 2020, berättar Roger Andersson om heliga Birgittas resa till Det heliga landet år 1372. De uppenbarelser om Jesu födelse och död hon fick under resan fick stor betydelse för hur dessa motiv återgavs i samtidens konst och litteratur. 

Bokens utveckling i det medeltida Sverige kan egentligen sammanfattas ien enda mening: Det skrevs fler och fler böcker av allt fler personer och dehandlade om allt mer olika saker och lästes av ett växande antal personermed allt större och mer varierade förväntningar på läsningen.

Many historians have asked themselves whether there was any direct contact between Catherine of Siena and Birgitta of Sweden. When speaking of Birgitta’s wisdom the preacher likens her to a wise architect who builds her house on a solid ground and foundation. Likewise, the preachers use two different strategies of demonstrating how this is done: in Catherinian preaching, mostly the life and fate of the person is at stake. In Catherine’s Dialogue, the spiritual life of humankind is treated and discussed by means of analogy, allegory, and metaphor, and likewise the pictorial language and extensive use of metaphors have justly been described as one of the most salient characteristics of Birgitta’s style. Furthermore, when quoting from Birgitta’s texts, the Vadstena priests ascribe them such a high theological authority that they practically put them on a par with Scripture itself.

I Svenska Fornskriftsällskapets senaste publikation Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter bidrar Roger Andersson med en studie av hur latin och fornsvenska samverkar i senmedeltida handskrifter. Vilka kommunikativa val ställs skrivaren eller författaren inför och hur påverkar detta valet av språk? Språkväxling sker på alla nivåer, från den enskilda satsen till hela texter.

With a focus on resources for learning through writing, this paper compares the interdisciplinary framings of two teacher education programmes. What are the implications of these framings and resources for students’ possibilities when they write independent projects/bachelor theses? The paper presents a case study with data (interviews, texts, observations) from two different teacher education programmes. The conceptual framework stems from the Academic Literacies approach. The analysis shows that one of the programmes shapes interdisciplinarity by a “block approach” that allows students to work independently, while the other is shaped as a “bridging approach” with tight collaboration between students and tutors. The two educational programmes apply the same national regulating documents in different ways, thus creating different possibilities for students to learn and write as “independent” or “collaborative” students, respectively. The results contribute to a discussion of higher education structure and the role of writing within it.

I denna undersökning analyseras hur artighetsstrategier och ansiktshot realiseras med Brown & Levinsons artighetsteori som grund. Materialet består av sextio skriftliga klagomål som Stockholms stads trafikkontor tagit emot mellan åren 1977 och 2017. De har skickats in via brev, mejl, mobilapplikationen Tyck till samt Stockholms stads webbplats. Syftet är att se vilka strategier som används för att uttrycka ansiktshot, men också för att kringgå dem. Resultatet visar att det förekommit olika tendenser vad gäller hur skribenterna uttrycker både artighetsstrategier och ansiktshot. Det tidiga materialet präglas av fler modala verb som signalerar lägre förpliktelse samt passiva verb och nominaliseringar för att utelämna mottagaren. Över tid ökar förekomsten av kritik och fler skribenter både ifrågasätter och nedvärderar trafikkontorets arbete. Mot slutet av mätperioden blir meddelandena dock opersonligare med färre aktörer och värderingar. 

The Blog's Role for Health Literacy and Knowledge Formation in the Information Society – A Genre Analysis of Structural and Linguistic Patterns in Blogs on Children with Congenital Heart defects

The article explores how genres used on blogs can express certain kinds of knowledge by analysing how parents to children with congenital heart defects use patient blogs. Genre analysis (Martin & Rose 2008) is performed in order to investigate the blog format. The survey shows that the blog content may be regarded as a narrative macro genre that brings a certain framework for the blog as a resource for knowledge formation. The blog format also provides bloggers a well-used opportunity to, within the blog, make their own choices of genre structures and to make shifts between genres. This enables shifts between experience based content and general medical facts, which may work as a resource to gain health literacy.

This paper presents a study of four elderly people’s use of computers in vernacular literacy practices (Heath 1999:200; Barton 2007:35–37). Two men and two women from different social and professional backgrounds have participated in the study and the data analyzed consist of participant logs and recorded interviews. The aim is to identify and describe what the participants are doing with their computers. Questions discussed are how participation in digital literacy practices may be connected to age and social situation and what importance experiences from earlier non-digital literacy practices have for elderly people’s use of computers today. Results are, inter alia, that the participants use digital and non-digital tools simultaneously in their vernacular literacy practices, that long-time practices have taken new forms due to digitalization and that new practices have emerged due to digitalization. The study shows examples of how literacy is in constant change and how modern technology add new possibilities to social practices (Barton 2007:50). Users earlier experiences together with their new needs and wishes, due to technology, are constantly reshaping literacy practices.

Artikeln visar hur elever i årskurs 9 skriver fram kategorisering och konstruktion av kön i skolan. I texterna framträder särskilt tre kategorier vars röster genomsyrar beskrivningarna, dvs. lärarens, den allmänna åsiktens och elevens. I artikeln åskådliggörs hur eleverna reagerar inför vedertagna mönster och visar upp ett kritiskt reflekterande förhållningssätt när lärare sorterar och kategoriserar efter kön. Samtidigt är de inte alltid klarsynta inför sina egna stereotyper och väver in dem i sina berättelser.

Som metod används Membership Categorization Analysis, MCA (Sacks 1974, senare utvecklad av bl.a. Baker 1997 och Hester & Eglin 1997) som är ett redskap för analys av kategorisering i samtal. Artikeln är skriven enligt ett inom språkvetenskapen vedertaget mönster med en viss struktur, referenser inom parentes i brödtexten och en kompletterande referenslista i slutet av artikeln.

What tends to be regarded as the prototypical language of digital texts is often associated with a certain linguistic style, for example strong expressions of emotion, an absence of references, use of emoticons and unconventional abbreviations (Hård af Segerstad 2002). This article broadens the image of digital texts by studying blogging as participation in communicative activities (Levinson 1979, Lave & Wenger 1998, Sarangi 2000, Linell 2011). The study explores how language use is shaped by the social contexts it forms part of. Individuals are seen as bearers of linguistic repertoires, from which they can draw and use different resources in different contexts in order to create meaning. The study draws attention to social and contextual factors as significant for how two bloggers, Dan 16 and Erik 85 years old, choose linguistic resources when they produce blog posts about participating in an excursion with friends. It provides a greater understanding of young people’s and senior citizens’ everyday writing and shows how individuals’ digital texts are the result of of a complex interplay between contextual, technical and personal factors.