Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 248
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlinder, Hanna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Öberg, Camilla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
     Vilka mål står till grund för planeringen av NO-undervisning för de tidiga åldrarna? : En undersökning med lärares uppfattningar i fokus.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

     

    This study aims to deepen the understanding of which opinions and perceptions the teachers in the study have about the national goals, as well as local, when they plan their lessons in science studies for the younger ages. We wish to illustrate which goals these teachers find most important, their opinions on how they use these and how the different goals affect their design of teaching. The study also aims to examine which syllabuses, national or local, the teachers believe have an effect on their planning. 

    Data were collected by interviews with four teachers, combined with questionnaires sent to 25 teachers teaching in science studies in forms 1-6. To analyse the data, key terms from Vygotsky and a sociocultural theory was used, such as situated learning, artifacts, the zone of proximal development, thinking in group and mediation. The data was also interpreted and examined by recent studies regarding this subject. 

    The results show that the teachers find their own knowledge, the national syllabus and their colleagues as most important for their planning. Approximately half of the group of teachers, who answered the questionnaire, expressed that their school has a local syllabus, but only a few of these state that they find this document important for their planning. The interviews, however, showed that these documents were regarded as very important by the teachers using them. The teachers also claimed that too little time was set aside for working with the local and the national syllabus.

    The study also showed that goals to strive for were considered most important and influential on the teacher’s design of lessons in science. The teachers however expressed that they find these goals hard to understand and pursue.

    The results also show that when working on goals to strive for, discussions in groups, experiments and observations were the most used methods.  

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ahlquist, Eva-Maria
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Gynther, Per
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Positivism med mänskligt ansikte* Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder2006In: Locus* Tidskrift för forskning om barn och ungdomar, ISSN 1100-3197, no 2, p. 51-57Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1920-talet har det funnits montessoriskolor i vårt land och dessa har under tidens gång influerat såväl förskolans som grundskolan utveckling. Den första skrift som behandlar pedagogiken på svenska kom ut redan 1923 och utlöste då en livlig debatt. Därefter har det varit tunt med publikationer om pedagogiken på vårt språk. Det är därför glädjande att Christine Quarfoods bok Positivism med mänskligt ansikte har publicerats dock ifrågasätter recensenterna författarens underliggande tes.

  • 3.
    Ahlquist, Eva-Maria
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Gynther, Per
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Gustafsson, Christina
    Montessoripedagogik*: En pedagogik för världens alla barn2005In: Boken om pedagogerna, Liber, Stockholm , 2005, p. 148-169Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Boken är en aktuell och mångfacetterad beskrivning av vårt pedagogiska arv och dagens skolverklighet. Viktiga frågor som rör utbildningens innehåll, form och mål har fått en särskilt framträdande plats. Kapitlet presenterar Montessoripedagogikens filosofiska idé och gör nedslag i den praktiska tillämpningen från förskola till grundskolans senare år.

  • 4.
    Aho, Sirkka
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Westergren, Jessica
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Språkutvecklande högläsning: En undersökande studie i hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Alminder, Elisabet
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Den kreativa gården: En studie av barns lek på en I Ur och skur-förskolegård2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies övergripande syfte har varit att titta närmare på utemiljöns möjligheter till kreativ fantasifull lek på en I Ur och Skur-förskolegård. Det är främst lek med naturmaterial som står i fokus för studien. Även pedagogens roll gentemot barnen är viktig i detta sammanhang och den medagerande pedagogen får här betydelse för barnens lek. En intressant frågeställning är då vilken betydelse det lösa naturmaterialet och pedagogen har för lekens utveckling. Tidigare forskning visar att en variationsrik miljö med natur bidrar till en mer varierad och utvecklad lek hos barnen. I Ur och skur pedagogiken förespråkas den aktiva pedagogen/ledaren som sätter barnet i centrum. Pedagogiska tankar kring utformningen av gården belyses också i viss mån.

    Studiens kvalitativa empiriska material består av en intervju med en pedagog/förskollärare som även förekommer i de sju observationerna av 18 barns lek som ligger till grund för studien. Då detta är en fallstudie av just den här verksamheten går resultatet inte att generalisera vidare.

    Några slutsatser man sannolikt kan dra (det empiriska materialet är tunt) är att det lösa natur-materialets egenskaper, dess transformerbarhet, icke-färdiga form och flyttbarhet gör det utmanande i leken – lekutveckling sker. Pedagogen bidrar till lekens utveckling genom att vara tillåtande, bejakande och uppmuntrande i de lekaktiviteter barnen sätter igång, samt genom att tillföra naturmaterial. Begreppet medagerande pedagog kommer här in i bilden, en pedagog som är medvetet närvarande i det han gör.  Just att gå in och ”störa” i barns lek är ett omtvistat ämne. Detta synsätt, sammantaget med min närvaro som observatör och pedagogens lust att fixa saker på gården kan stå i motsättning till eller hindra ett aktivt deltagande /medagerande i barnens lek på gården. Men närvaron av en aktiv vuxen i konkret arbete kan å andra sidan smitta av sig på barnen som i sin tur uppmuntras till lek på annat håll. Detta kan anknytas till Bronfenbrenners miljöekologiska teori där barnet utvecklas i samspel med den omgärdande miljön. Barnet utvecklas genom de aktiviteter det deltar i, de roller barnet möter och får sig tilldelade. Samt i de sociala relationer som blir till på förskolegården. I detta sammanhang får gårdens utformning, tillgången till ett varierat och utmanande lekmaterial samt pedagogens aktiva roll gentemot barnen betydelse för lekens utveckling och barnens lärande på gården.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Anderhag, Per
    et al.
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Svärdemo-Åberg, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Interaktivitet och hypertextualitet?: Om digital kommunikation och digitala läromedel2002In: Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur, 2002, p. 166-190Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education.
    Borgström, LenaStockholm University, The Stockholm Institute of Education.Hammarström-Lewenhagen, BirgittaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    En klass för sig: Om forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm2007Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En klass för sig handlar om forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm under 50 år. Syftet är att synliggöra den forskarutbildning som formellt lyder under samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet men som självständigt bedrivits vid "den första och sista lärarhögskolan" mellan åren 1956 och 2007. Forskningens och forskarutbildningens bredd illustreras av en bibliografi över de 170 avhandlingar som producerats vid Lärarhögskolan. I antologin beskriver forskare framväxten av ett utbildningsvetenskapligt forskningsfält. Ett uttryck för forskningsfältets utveckling som särskilt behandlas är inrättandet av nya utbildningsvetenskapliga forskarutbildningsämnen, utöver pedagogik handlar det om didaktik, specialpedagogik och barn- och ungdomsvetenskap. Antologin innehåller också nuvarande doktoranders och nyblivna doktorers berättelser om vägen till forskarutbildning och livet som doktorand på Lärarhögskolan. Avslutningsvis innehåller boken några korta avsnitt om de fora för spridning av forskningsresultat som funnits vid Lärarhögskolan. Boken vänder sig till lärare och forskare med intresse för den utbildningsvetenskapliga forskningens framväxt i allmänhet och den utbildningsvetenskapliga forskningens framväxt vid Lärarhögskolan i Stockholm i synnerhet. Redaktörerna och författarna är - eller har varit - verksamma inom forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm.

  • 8.
    Andrén, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Att bli bättre som lärare helt enkelt  : Lesson/learning study som skolutveckling2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andrén, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    "Att bli bättre som lärare helt enkelt": Lesson/learning study som skolutveckling2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under senare år har allt fler inom skolan hört talas om modellerna lesson study och learning study. Ofta presenteras dessa som framgångsmodeller för att utveckla undervisningen och dess innehåll. I min studie granskar jag denna ståndpunkt genom att belysa modellernas ingående delar utifrån såväl aktuell skolforskning som uppfattningar hos deltagare i ett nyligen genomfört projekt i Stockholms stad. Syftet har varit att undersöka skilda uppfattningar som dessa deltagare har av aspekter inom lesson study/learningstudy som kan betraktas som betydelsefulla i skolors förändringsprocess samt deltagarnas uppfattningar av möjligheter och hinder för att denna process ska kunna initieras och upprätthållas. Mitt intresse har också varit att undersöka om det finns skilda uppfattningar på gruppnivå, vilket gjorde att jag genomförde intervjuer med de handledande lärarna, skolledare och kommunens ansvariga. Min undersökning har gjorts med hjälp av en fenomenografisk ansats och analys.

    Resultaten visar att handledarna framhåller betydelsen av de kollegiala samtalen, som med fokus på undervisningsinnehåll har möjligheter att leda till såväl ett ökat meningsinnehåll i professionen som till mer kvalificerad undervisning och därmed ökade möjligheter för elever att lära. Man anser att det är modellernas struktur som möjliggör samtalens kvalitet och man har uppfattningen att elevernas delaktighet i processen är unik för dessa modeller. Även skolledarna uppfattar de kollegiala samtalen som en bärande del i modellerna, framför allt menar man att  lärarna får syn på, och därmed kan tänkas förbättra, sin egen undervisning. På den kommunala nivån betraktar man möjligheterna till ämnesfördjupning för de deltagande lärarna som en väsentlig aspekt eftersom man uppfattar lärares goda ämneskunskaper som nödvändiga för förbättrade elevresultat. Frivilligheten att delta i en lesson study eller learning study, både för enskilda lärare och för skolor, framhålls på alla nivåer som en förutsättning för dessa modellers möjligheter till implementering och institutionalisering.

     

  • 10.
    Andrén, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Barns och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap: Existentiella tema på BRIS diskussionsforum2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andrén, Karin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Barns och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap: Existentiella teman på BRIS diskussionsforum2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Anna-Lena, Rostvall
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Tore, West
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Interaktion i musikundervisning2006In: Resultatdialog 2006: Forskning inom utbildningsvetenskap, Vetenskapsrådet , 2006Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Anna-Lena, Rostvall
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Tore, West
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Multimodality and designs for learning2006In: Proceedings from the second Nordic conference on multimodal communication, 2006, p. 316-Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Assaf Zabian, Rana
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Kvart i tolv: Mötet med barnböcker i förskolan2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Aure, Venke
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Kampen om blikket: En longitudinell studie der formidling av kunst til barn og unge danner utgangspunkt for kunstdidaktiske diskursanalyser2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Interest in how children and young people encounter art has been the driving force behind this thesis. I have focused on how the target group's meeting with art in art museums, but also schools, can help to develop knowledge and understanding of the dissemination process. The study is empirical based, involving observations and interviews with 20 participants during several years.

    Perspectivation under the first phase of the study centered largely on analyzing art didactics as a complex phenomenon in the interface between the adults' intentions, rationales and decisions at different planning levels and the experiences of children and young people related to dissemination activities. As established dissemination theory did not provide a case related conceptual framework for analyzing the empirical material arising from the interrelationship between the visual arts and didactics, the empirical focus of the thesis was supplemented with a conceptual and more developed theoretical perspective. The research focus came to be concentrated on incorporating the phenomenon of art dissemination into an epistemological, theoretical and art paradigmatic discourse. Theories connected with youth culture are applied to highlight children and young people as co-constructors in their encounters with art.

    The empirical data refers to the conflict between the modernist established doxa of the dissemination field and the more postmodernist, relational orientation of the informants. As a basis for the understanding and processing of the field of study, I chose a constructivist research perspective that emphasizes that texts are always written from a specific position embedded in different theories and values.   

  • 16.
    Bellos, Natali
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Arevalo, Pamela
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    "Får jag också vara bebis?": Om pedagogers roll och syn på miljöns betydelse för barns lek i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   

    Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning. På Gläntan har pedagogerna arbetat noll till ett år som förskollärare och på Blåkullan har de arbetat elva till tretton år som förskollärare. För att öka förståelsen för barns lek, pedagogernas roll i leken samt miljöns betydelse för barns lek redovisas forskning från Sverige.  

    Undersökningen visade att pedagogerna anser att leken har en oerhörd stor betydelse för barnens sociala, språkliga och emotionella utveckling. Leken prioriteras i förskolorna Blåkullan och Gläntan och pedagogerna påpekar att den bör kombineras med andra, mer av vuxna, styrda aktiviteter. Beträffande pedagogernas roll i leken har det framkommit att det är en utmaning att delta i barns lek med barns villkor och på deras nivå. Pedagogerna betonar också miljöns betydelse för barns lek och menar att det är betydelsefullt att barnen får tillräckligt med rekvisita, material och inspiration från pedagogerna så att lekens innehåll berikas. Alla fyra intervjuade pedagogerna framhävde att deras roll i leken är att lotsa, hjälpa barnen att lösa konflikter i leken och utveckla sociala egenskaper som både samhället och föräldrarna värderar högt.

    Det har varit väldigt lärorikt att undersöka om barns lek och pedagogers roll i denna. Leken är en väldigt stor del i det pedagogiska arbetet och barnens liv. Vi hoppas därför att studien kan ge pedagogerna inspiration och nya insikter för att föra det lekpedagogiska arbetssättet framåt.  

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Benyamine, Isak
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Digitalt berättande och identitet2008In: Design för lärande, Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm , 2008, p. 195-202Chapter in book (Refereed)
  • 18. Berg, Astrid
    et al.
    Löfgren, Ragnhild
    Eriksson, Inger
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare.: En studie av hur ämnesinnehållet får konkurrera med målet att få eleverna intresserade av naturvetenskap.2007In: Nordina, Vol. 3, no 2/07, p. 146-162Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    This study describes the dilemma of making science interesting on the one hand, and to introduce students into a scientific teaching practise on the other in a laboratory based teaching practise. The study was conducted in a grade four class in Swedish compulsory school by video- and tape-recorded classroom observations. The recordings and copies of students’ writing and drawing were analysed by using a two-fold strategy. Firstly, the constituted content was analysed by focusing the classroom communication, the tools used and the teacher’s guiding. Secondly, the various laboratory experiments where analysed in order to identify the potential chemistry content. The result indicates that the constituted chemistry content is reduced and sometimes wrong in relation to the potential content. This can be explained by a teaching tradition that focuses on the importance of making science interesting and fun. However, striving for this may create a learning-situation where students do not learn how to use tools to make relevant hypotheses and observations. What can be regarded as irrelevant hypotheses and observations is not questioned. Further, right or wrong results in the scientific practise are not dealt with neither in the self-produced texts nor in the classroom discussions. One main conclusion is that students enjoy the lessons but the introduction into the scientific practise is not facilitated.

  • 19.
    Berglund, Ingrid
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Byggarbetsplatsen som skola - eller skolan som byggarbetsplats?: En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The issue of this dissertation is the relationship between Vocational Education and Training (VET) in general and VET for building and construction in particular, as well as implications of the fact that Swedish VET is carried out both in school and in working life. Vocational construction education includes a three year Construction Programme at upper secondary school followed by two to three years of on-the-job training in the construction industry.

    In this case study of an upper secondary Construction Programme, the school based daily instruction as well as work based training, is explored and documented. These constitute a base for descriptions and analysis of education as a whole from the perspective of Cultural Historical Activity Theory (CHAT). The aim of the analysis is to identify the main motives for vocational construction education. The case study results are further based on descriptions and CHAT-analyses of the historical development of construction work as well as of Swedish VET in general and of vocational construction area in particular.

    The case study illustrates that two activities form vocational construction education; the dominating activity being construction production, and school-activity. The terms of construction industry seem to greatly determine the realisation of the school based construction production activity.  E.g. teamwork is emphasised in both activities. The school activity is marked by the implementation of infusion of core subjects by vocational subjects, aimed at preparing the students for continued professional development in the trade.

    The conclusion drawn here is that the new Swedish apprenticeship seems to contribute to a narrow professional knowledge base, whereas the use of infused core subjects seems to contribute to a broader professional knowledge base.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT02
  • 20.
    Bergman, Bengt
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Att omskapa sin professionella identitet2008Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 21.
    Bergman, Bengt
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Att omskapa sin professionella identitet: Från polis till polislärare via intersubjektiva möten2009Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This licentiate thesis builds on the assumption that there is a shift in professional perspective when a police officer takes on the task of a police teacher in the Police Basic Education Training Programme. This shift of perspective is described as a professional process as well as a learning process, and the investigation focuses the reshaping of one’s professional identity.

    The investigation is based on focus group interviews with four different groups of police teachers in Växjö, Stockholm, and Umeå, where they were asked to talk about their task as police teachers. The analysis is built on theories from George Herbert Mead, Moira von Wright, and Ludwik Fleck about the importance of in-tersubjective interaction in the interpersonal or social perspective of construction knowledge about oneself as a subject and the surrounding world. Professional identity is defined as the way, consciously or unconsciously, an individual under-stands oneself as a professional; it is seen as an ongoing process shaped by con-tinuous intersubjective meetings with others in a changeable world. Professional, personal and possibly tacit knowledge is in that aspect developed and may be pos-sible to articulate in the right environment, for example within focus groups.

    The findings indicate that the change of professional task of the police teachers affects their understanding of themselves as professionals, i.e., their professional identity. The development of new professional and personal knowledge is due to the ability to reflect on the outcome of the intersubjective meetings with students and other teachers. This change of professional identity of the police teachers complicates their mission in two aspects. First, the denial of the relationship with the students as colleagues could be in conflict with the expectation from the stu-dent police officers. Secondly, the gap in knowledge about police work between the reflected personal knowledge of the police teachers and the student police offi-cers’ knowledge built on movies and books makes it difficult to meet the students at their level. This situation demands opportunities for police teachers to discuss their tasks with other teachers on campus, in the context of intersubjective meet-ings.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Eriksson, Inger
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv2006In: Didaktikens forum, Vol. 3, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Berthén, Diana
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Eriksson, Inger
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Lindberg, Viveca
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    In-service training as cognitive apprenticeship2007In: Sociocultural perspectives on teacher education and development: New directions for research – SOCIOTED, 7-8 April 2008 in Oxford University, England, 2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The issue of this paper is to present and discuss a project for in-service training of some teachers employed within advanced vocational education (AVE), part of higher education in Finland. The political visions of an increased proportion of people with higher education, not only in Finland but in the Western world as a whole, have contributed to teachers encountering with new groups of students with non-academic backgrounds. These students have been accepted for studies but an increasing proportion fail in examinations. Especially language teachers at this specific AVE, a small polytechnic institution, were concerned about how the situation had developed. According to their understanding, an increasing amount of the students had dyslexia. Therefore the had attended courses and lectures, which however did not provide them with the tools they needed. An expert was enrolled, in order to work with the students. Instead of working with remedial programmes, her work focused on students; reading and writing strategies, which became a success. As a result, the school wanted her to work with an increasing number of students. Instead an in-service training project that would provide the teachers with the competence of the expert was initiated. The project was designed based on socio-cultural perspectives on learning, drawing on the concepts distributed expertise (Palinscar & Brown, 1984), literacy practices (Street, 1984; Gee, 1996; Lea & Street, 1998) and cognitive apprenticeship (Rogoff, 1984, 1990). As a whole, the project consisted of two parts: firstly, the experts work with the students, and secondly, the in-service training for teachers. Here, the main focus is on in-service training for the teachers but as the content of this in-service training is students' reading and writing strategies, it is necessary to describe part of the project directed towards the students as well. The aim of the work directed to students at risk was on the one hand related to trying out and developing appropriate tools for identifying students at risk, and to explore their current reading and writing strategies and making the students aware of and other, more relevant strategies as well as helping them to change their current strategies on the other. The expert's findings about students' current strategies contribute to the picture of the characteristics of readers and writers inadequate strategies for reading and writing. Her work also included identifying what kind of reading and writing was expected from the students within each of the eight programmes included in the project. In all, 112 students were tested, 57 of these were offered the programme, 41 students accepted joining the programme and 29 finished it. The aim of the in-service training was to make it possible for the teachers to appropriate the competencies of the expert. Therefore the in-service project was designed on ideas of cognitive apprenticeship and distributed expertise. In other words, the expertise was to be distributed to the teachers attending the in-service programme. The programme started with only two teachers; a year later they were expected to take over some of the work and new teachers were accepted for the programme as newcomers, and after one more year further teachers were invited. As a complement to apprenticeship, seminars related to specific texts were offered. In manual work, apprenticeship is organised in relation to a production that involves material, tools, and techniques - in a way this work is transparent. When it comes to cognitive work, the material, tools and techniques are opaque rather than transparent, therefore the design of cognitive apprenticeship must involve possibilities for making the competence underlying planning, decision-making and reflection more transparent. The text seminars mentioned were one means offered in order to make the expert's competencies visible. In the paper these ideas are further developed. The results of the project are discussed on two levels. Firstly in relation to teachers' knowledge formation - that is their struggle with their strong contemporary conception of these students' as suffering from dyslexia on the one hand and with their emerging insights of the relational and contextual aspects of what it means to become literate within a specific AVE-programme. Secondly, the results are related to organisational conditions for these teachers to use the competence they have appropriated. Finally, we discuss the relation between the practice-concept in New Literacy Studies and that used in studies based on socio-cultural and activity theoretical studies.

  • 24.
    Bjessmo, Lars-Erik
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Karlsson, Ulla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Länkar i lärandets kedja: Om nätbaserat och interaktivt lärande2008Other (Other academic)
  • 25.
    Björklund Boistrup, Lisa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education, PRIM-gruppen.
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Coordinating multimodal social semiotics and an institutional perspective in studying assessment actions in mathematics classrooms.2009In: CERME 6. European Research in Mathematics Education. Proceedings, 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    What can a multimodal social semiotic perspective in coordination with an institutional perspective make visible? In this paper we describe how we coordinate these two perspectives in order to look at the same empirical material with different focuses. The research interest is assessment actions in mathematics classrooms, an interest that also affects research objectives and possible results. When coordinating the different perspectives, we have chosen, for the analytical frame-work, to develop the social semiotic meta-functions by adding a new, fourth, meta-function: the institutional. For the detailed analysis, we connect to these four meta-functions other compatible concepts to create an analytical framework.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Blomkvist, Christer
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Bra gymnasieskola?2008Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Title: Good upper secondary school?

    Language: Swedish

    The aims of this licentiate thesis are to widen the knowledge within four

    areas:

    • The development of an instrument of criteria, which can be used

    with the aim to describe what a “good upper secondary school”

    can be.

    • What upper secondary principals in the county of Stockholm in

    the beginning of the 21st century express to be characteristic for a

    “good upper secondary school”.

    • What upper secondary principals in the county of Stockholm in

    the beginning of the 21st century express to be the relation between

    “good upper secondary school” and “upper secondary

    school of high quality”.

    • How criteria for “good upper secondary school” and “upper secondary

    school of high quality” relate to views held by what in the

    thesis is called “the quality business” and views held by the Swedish

    state.

    This thesis is an interview study with six upper secondary principals. The

    interviews were semi-structured, starting with open questions and continuing

    with questions based on an interview protocol constructed on the basis of

    preparatory interviews with groups of students and groups of teachers, on the

    author’s own professional educational experiences in different positions, and

    on readings of different kinds of texts. Each question represented a possible

    criterion for what may characterize a good upper secondary school.

    The interview protocol in turn became the basis for the construction of an

    instrument of criteria, which was used to analyze the interview transcriptions.

    The analyzes of the interviews showed that the six principals agreed in

    some respects and disagreed in others. All principals agreed that one of the

    most important criteria of a good upper secondary school was the following:

    The school is a pleasant place to be in, has a good spirit and a good common

    value-system, is characterized by democratic values and has a good

    psychosocial environment. The school is good at fostering the students. This

    criterion was found to be regarded as the most important by the six principals

    together.

    The principals also agreed that everything in the following characteristics

    of a good upper secondary school is very important or at least important: The

    4

    school is characterized by good internal communication and good cooperation.

    It is successful when it comes to reaching and striving towards

    the objectives of the school. It has high and distinctly formulated expectations

    of the students and it is good at preparing them for life after school. It

    also fulfils the expressed and unexpressed expectations of the surrounding

    society.

    The principals had different views on the relation between “good upper

    secondary school” and “upper secondary school of high quality”. One of

    them expressed that the two phrases were synonymous. Three principals

    principally expressed the same view, but also argued that many people think

    differently, namely that “quality” is more “objective” and “quantitative” than

    “good” is. Two of the principals expressed exactly that view: “good” is more

    subjective and connected to feelings, while “quality” is connected to measurable

    and quantitative results.

    In the last part of the thesis criteria characterizing “good upper secondary

    school” are discussed in relation to two different, but related, contexts, “the

    quality business” and the views on “good school” and “school quality” expressed

    by the Swedish state through steering documents, school inspection

    documents, a quality development instrument and the regulations of a quality

    award.

    The theoretical framework of the thesis has basically a hermeneutic approach,

    which has been combined with theories about categorization, with

    the basic philosophy of research in the area of School Effectiveness and

    School Improvement, with research in the fields of learning organizations

    and quality and with elements from the scientific philosophies of Thomas

    Kuhn and Jürgen Habermas.

  • 27.
    Bouvin, Anneli
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Livskunskap - fostran eller omsorg?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bragsjö, Helene
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Interaktiva tavlor -Bara att införskaffa och sätta igång, eller?: En undersökning om vilka faktorer som påverkar införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Bronäs, Agneta
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Education in Humanities and Social Sciences.
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Teorins praktiker - praktikens teorier2006In: Verklighet, verklighet.: Teori och praktik i lärarutbildning., Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm , 2006, p. 11-23Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Bäck, Anna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Ekman, Ellinor
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Pedagogers uppfattningar om tolkning och omsättning av styrdokument: En jämförande kvalitativ intervjustudie i relation till dramapedagogik i förskolan och på gymnasiet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor delberott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Bäck, Anna; Ekman, Ellinor,
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Pedagogers uppfattningar om tolkning och omsättning av styrdokument: En jämförande kvalitativ intervjustudie i relation till dramapedagogik i förskolan och på gymnasiet2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Carlgren, Ingrid
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences.
    Forsberg, Eva
    Uppsala universitet, pedagogiska institutionen.
    Lindberg, Viveca
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion2009Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion skrevs på uppdragav Skolverket våren 2009. Några frågor som analyseras och diskuteras irapporten är:– Hur ser bakgrunden ut till den kunskapssyn som formulerades i sambandmed 1990-talets läroplansreform?– Vilka diskurser om kunskap finns i policydokument från EU och OECD?– Hur ser kunskapsuppfattningarna ut i olika bedömningsinstrument?– Vilka är de vanligast förekommande taxonomierna för bedömning?– Vilka särdrag går att urskilja i den ”den svenska kunskapssynen” i ettinternationellt perspektiv?Rapporten omfattar en beskrivning av kunskapssynen i Skola för bildning(SOU 1992:94). Kunskapssynen diskuteras i relation till internationellatrender i policytexter och kunskapsdiskurser. Den diskuteras också irelation till konstruktionen av läroplaner och kursplaner samt i relationtill ett bildningsperspektiv. Genom att skilja mellan det kunnande someleverna förväntas utveckla, kunskapsinnehållet i skolans undervisningoch bedömningen av elevernas kunnighet, kan både likheter och skillnadermellan den svenska och den internationella kunskapsdiskursenidentifieras.Rapporten vänder sig till skolledare, studerande på skolledarutbildningenoch på lärarutbildningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Cwifeld, Emma
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Hedberg, Helena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Elever i matematik- och lässvårigheter, skolår 1-5: - Ur pedagogers perspektiv2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Dahlberg, Gunilla
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Moss, Peter
    London University.
    Beyond Quality in Early Childhood Education and Care – Languages of Evaluation2008In: CESifo DICE Report, Vol. 6, no 2, p. 21-26Article in journal (Refereed)
  • 35.
    Dahlström, Therése
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Vilka drabbades av Förintelsen?: En läroboksanalys av hur Förintelsen skildras i samtida historieläroböcker för gymnasieskolan.2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen.

    Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Diep, Ella
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Datorn som verktyg i samhällsorienterande undervisning: En studie om datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två skolor i Stockholmsområdet2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.

    Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Dürebrandt, Petra
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Bilderbokskaraktärer: normativa eller könsrollsöverskridande revolutionärer?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker. Böckerna valdes ut genom Stockholms stadsbibliotek, de mest frekvent utlånade bilderböckerna år 2009. Metoden för arbetat har utförts genom en kvalitativ text och bildanalys, där jag i ett konstant förlopp gått från bokens fullständighet till ofullständighet i en så kallad hermeneutisk cirkel (Ödman, 2007) under analysarbetets process. Metoden grundar sig på mina tolkningar av bild och text med hjälp av hermeneutik och semiotik. Analysen visade att bilderböckerna inte förmedlade så stora könsskillnader till skillnad från andra bilderboksanalyser (t ex Kåreland, 2005). Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där resultatet diskuteras om hur manligt och kvinnligt framställdes i bilderböckerna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Düringer, Cecilia
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Till viss del uppnådd tydlighet: Lärares förhållningssätt till och tolkningar av kunskapskraven i kursen Svenska 1 på gymnasiet2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är:

    Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?

    Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?

    I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.

    Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen.

     Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet. 

    Download full text (pdf)
    Cecilia Düringer
  • 39.
    Edman Stålbrandt, Eva
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Källander, Susanne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    e-Learning in Sweden 2010In: Cases on challenges facing e-Learning and National Development: Institutional Studies and    Practices Volume II / [ed] Demiray, U., Andalou University , 2010, 1, p. 853-876Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 40.
    Ekenberg, Love
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Pedagogisk återgång inget framsteg2008In: Skolvärlden, no 27 febrArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Ekman, Ellinor
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Bäck, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Pedagogers uppfattningar om tolkning och omsättning av styrdokument: En jämförande kvalitativ intervjustudie i relation till dramapedagogik i förskolan och på gymnasiet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Elm, Annika
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass2008Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Elofsson, Emma
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Meningsskapande miljöer: En studie om två förskoleavdelningars pedagogiska miljö2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter?

     

    Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera. Det visade sig att miljön och materialet har stor betydelse för barns möjlighet till meningsskapande, är miljön tillåtande och rikt på varierat material är möjlighet till meningsskapande större än om miljön har ett litet utbud av signalstarkt material. Regleringen av rummen har även betydelse, om rummen svagt reglerade är möjligheten för meningsskapande större än om rummen är starkt reglerade. Meningsskapande skedde oftast i samspel med andra och visade sig oftast när barnen lekte.

     

    Download full text (pdf)
    Meningsskapande miljöer
  • 44.
    Englund, Boel
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Dialogue as a figure of thought in some 20th century thinkers2010Conference paper (Other academic)
  • 45.
    Englund, Boel
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hultén, Britt
    Faculty of Humanities, Department of Journalism, Media and Communication (JMK).
    Mårdsjö Blumé, Karin
    Selander, Staffan
    Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Texters auktoritet2003In: Teoretiska perspektiv på sakprosa: Svensk sakprosa - teori, Studentlitteratur, Lund , 2003, p. 161-181Chapter in book (Refereed)
  • 46.
    Engström, Susanne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Eh, they even have a special tool, did you see that?: Affordances in digital learning resource mediated interaction2008In: Digital Kompetanse: nordic journal of digital literacy, ISSN 0809-6724, Vol. 3, no 1, p. 5-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article illustrates how the perspective Designs for Learning can improve the understanding of interface interaction in the educational setting. Furthermore the article demonstrates that the digital learning resource does add something to the learning process in a vast amount of affordances, but that only a small fraction is utilized by the users today. The video based research material was collected in Social Science classes of year 7 and 8, and analyzed with the model Learning Design Sequence – LDS.

  • 47.
    Engström, Susanne
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Åkerfeldt, Anna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Kreativa eller förförda?: Om elevers användning av digitala läromedel2007In: KRUT: Kritisk utbildningstidskrift, ISSN 0347-5409, Vol. 3-4, no 123/124, p. 40-53Article in journal (Other academic)
  • 48.
    Eriksson, Emma
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Ämnet Svenska: En kritisk diskursanalys av svenskämnets kursplaner i Lpo 94 och Lgr 112011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used. The analysis emanates in the first and second dimension from a scheme of analysis created from the conceptions of the subject Swedish. In the third dimension the result is discussed in relation to Englund’s conceptions of education. The result shows that the subject, as it is expresses in Lpo 94, foremost can be classified as the conception Swedish as experience-pedagogical subject (erfarenhetspedagogiskt ämne), with interdiscoursive connections to the conception Swedish as a experience-pedagogical democracy-subject (erfarenhetspedagogiskt demokratiämne). The subject Swedish as it is expressed in Lgr 11 can be classified as a literary history refinement subject (litteraturhistoriskt bildningsämnde) with interdiscoursive connections to the experience-pedagogical subject and the conception Swedish as a proficiency subject. The classification of Lgr 11 is not without troubles, while the central content of the subject formost is focused on proficiency, rather than refinement. Lpo 94 can further be connected to a democratical conception of education (demokratisk utbildningskonception), while Lgr 11 shows expressions of a scientifically rational conception of education (vetenskapligt rationell utbildningskonception). The subject Swedish is viewed as significant in relation to pupils identity development and to their comprehension about the surrounding world. Therefor it is of general interest to investigate the conceptions of the subject that are being transmitted throught the syllabuses. This is also an argument for the relevance of this study within the research of didactical and curriculum theory.

    Download full text (pdf)
    Ämnet svenska
  • 49.
    Eriksson, Inger
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Innehållet i fokus - kemiundervisning i finlandssvenska klassrum2010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. I denna forskningsrapport studeras kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum utifrån bl.a. klassrumsobservationer. Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor: Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass? Vilka texter används i klassrummet? Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap? I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete. Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Eriksson, Inger
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Didactic Science and Early Childhood Education.
    Mål i grundskolans tidigare år2007In: Mål för alla: perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2007, p. 199-221Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det svenska skolsystemets omstrukturering i slutet av 1900-talet resulterade bl.a. i ett nytt läroplansystem för grundskolan (Lpo94) och därmed också i ett nytt målsystem. Kärnan i det nya målsystemet är uppbyggt kring två typer av mål: mål att sträva mot och mål att uppnå. Målen att sträva mot anger vilka kunskapskvaliteter, utryckt i förmågor och förhållningssätt, som eleverna ska ha möjlighet att utveckla under grundskoletiden. Mål att uppnå ges för skolår 5 och 9 och ska användas för att kontrollera elevernas pågående kunskapsutveckling. Systemet med dubbla mål konstaterades tidigt skapa problem för skolorna. Ett av de främsta problemen handlade om att funktionerna med de båda måltyperna uttolkades på ett annat sätt än vad som avsetts.

    Syftet med föreliggande arbete är att ur ett pedagogiskt perspektiv utreda vilka möjliga konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling ett införande av olika typer av mål för skolans lägre år kan medföra. Vad som kan utgöra möjliga konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling diskuteras relativt det kunskapsperspektiv som präglar den svenska läroplanen.

    Arbetet kan främst betraktas som en litteraturstudie, där materialet å den ena sidan utgörs av nationella styrdokument i de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge och i England och Nya Zeeland. Å den andra sidan utgörs materialet av forskning relaterat till frågor om läroplaner, mål samt olika jämförande studier som fokuserar läroplansfrågor. Analysen av målsystemen i de olika ländernas läroplaner har genomförts med hjälp av tre läroplansteoretiska modeller: den innehållsfokuserade, den resultatfokuserade och den process- och utvecklingsfokuserade. I de tre modellerna får mål för elevernas lärande olika funktion och betydelse.

    Olika läroplansmodeller har inbyggda antaganden om kunskap och lärande. För att ytterligare förstå olika målsystemen i olika läroplansmodeller behöver frågan om vad som betraktas som kunskap och lärande problematiseras. Carlgren (2006) hävdar att sättet att förstå kunskap och lärande har genomgått ett paradigmatiskt skifte från industrialismens (moderna) till dagens senmoderna skola. I den moderna skolan betraktades kunskap huvudsakligen som liktydigt med information (fakta). I skolan skulle man ges möjlighet att tillägna sig den kunskap som utvecklats på andra ställen i samhället – företrädelsevis vid universiteten. Att vara kunnig var det samma som att ha mycket kunskap. I en senmodern skola ses kunskap som utvecklat inom, och därmed invävt i, specifika verksamheter/praktiker. Att bli kunnig innebär en förmåga att behärska de redskap, kommunikationsmönster, normer och regler som karaktäriserar en specifik praktik.

    De danska, engelska och finska läroplanerna beskrivs som exempel på resultatfokuserade läroplaner. Den norska läroplanen kan med viss tvekan ses som ett exempel på en process- och utvecklingsfokuserad läroplan. Den nya zeeländska läroplanens kunskapsperspektiv och målsystem kan inte ses som exempel på någon av de tre läroplansmodellerna.

    Den svenska läroplanens kunskapsperspektiv och målsystem kan inte heller enkelt ses som ett exempel på någon av de tre läroplansmodellerna. Den har ett kunskapsperspektiv som är kännetecknande för en senmodern skola och den är helt klart inte innehållsfokuserad. Att se den som resultatfokuserad är inte heller självklart, men till viss del möjligt sett till målen att uppnå. Kunskapsperspektiv i Lpo94 gör det svårt att se den som ett exempel på en resultatfokuserad läroplan, t.ex. anges inte att vissa kunskaper utvecklas före andra eller att kunskap är något man kan ha mer eller mindre av. Snarare anger kunskapsperspektivet att för att man för att bli kunnig måste man ha möjligheter att delta i olika kunskapspraktiker (verksamheter). Genom deltagandet (ett guidat sådant) kan man bli allt mer kunnig. Lpo94 inte heller är enkel att se som en läroplan som fokuserar processer och barns utveckling. Läroplanen ger inga direkta anvisningar om arbetssätt och den saknar ett underliggande utvecklingspsykologiskt tänkande. Med beaktande av kunskapsperspektivet i den svenska läroplanen är det således problematisk att, som i en process- och utvecklingsfokuserad läroplan, utgå från att målen för utbildningen ska sättas lokalt och i relation till den enskilda individen.

    Lpo94, i likhet med den nya zeeländska läroplanen (och eventuellt den norska läroplanen), kan således inte ses som exempel på någon av de tre tidigare beskrivna läroplansmodellerna. Som komplement skisserades ytterligare en läroplansmodell – en kompetensfokuserad. I en sådan borde det å den ena sidan vara möjligt att formulera mål som är riktgivande (för verksamhetens utformning) utan att utformas som enkelt mätbara och hierarkiska. Å den andra borde en sådan läroplansmodell förmå beskriva kunskaper som praktikbundna (situationella och relationella). Elevernas kunnande borde kunna beskrivas i termer av (ämnes)specifika kompetenser.

    Nya mål att uppnå – Med ett antagande om att det svenska läroplanssystemet även i fortsättningen ska innehålla de båda måltyperna, mål att sträva mot och mål att uppnå, kan nya mål att uppnå utformas för skolår 2 eller 3. Därmed skulle läroplanssystemet omfatta mål att sträva mot som gäller för det sammantagna kunskapsuppdraget och mål att uppnå för att kontrollera riktningen och nivån på elevernas kunskapsutveckling vid tre tillfällen (skolår 2 eller 3, 5 och 9). Att utforma mål att uppnå för de tidigare skolåren inom ramen för nu gällande kunskapsperspektiv förutsätter att man kan identifiera och beskriva förväntade steg/nivåer i en önskad kunskapsutveckling.

    Det är inte oproblematiskt att skapa nya mål eftersom kunskapsperspektivet i t.ex. ämnet svenska betonar helhet och kommunikation och anger att det inte finns vissa slags kunskaper som eleverna ska utveckla före andra. Med beaktande av kunskapsperspektivet kan konstateras att mål att uppnå för t.ex. skolår 3 inte på ett enkelt sätt kan utformas genom en ”halvering” av målen att uppnå för skolår 5. Nya mål att uppnå behöver således utformas på en innehållslig grund för att rådande kunskapsperspektiv ska kunna bibehållas. För detta arbete kan den norska och den nya zeeländska läroplanens målbeskrivningar fungera vägledande men arbetet förutsätter framför allt ett didaktiskt ämneskunnande. I vissa avseende kan frågan om nya mål att uppnå för ämnet svenska således komma att handla om synen på läs- och skrivlärande.

    Mål att sträva mot på nytt sätt – Utifrån ett antagande om att det nuvarande målsystemet ska reformeras, så att systemet består av endast en typ av mål, kan det vara intressant att pröva den typ av målsystem som återfinns i den nya zeeländska läroplanen. Med beaktande av i den nya zeeländska läroplanen kan man utforma ämnesspecifika kompetensmål för att målsätta vilket slags kunnande eleverna ska utveckla, men också för att målsätta kunskapsutveckling genom nivåbeskrivningar av sådana kompetenser.

    Vilka konsekvenser kan ett målsystem av detta slag få? Frågan är inte lätt att besvara då det finns få studier som kan bidra till en kritisk granskning. Aktuell forskning är främst relaterad till resultatfokuserade läroplaner och problematiserar t.ex. accountability-traditionens konsekvenser för elevernas bildningsgång. Skolvärlden, internationellt och nationellt, har ännu endast i begränsad utsträckning erfarenheter av och kunskaper om vad det innebär att innehållsligt analysera vad olika ämnesspecifika kompetenser består av och hur sådana kompetenser utvecklas. Att reformera målsystemet i relation till en kompetensfokuserad läroplansmodell, så som den här exemplifierats med den nya zeeländska läroplanen i engelska, förutsätter således att läroplansarbetet förstås på ett nytt sätt.

12345 1 - 50 of 248
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf