I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande. Både lärarens och elevens narrativ genomsyras av tydligt positiva attityder till språksituationen på skolan, men analysen visar en mer medveten och aktiv uppskattning från lärarens sida.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.

Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner.

Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap.

Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.

The subject of this dissertation is the textual tradition of a sermon collection in Old Swedish, which 1 call the ß postil. The extant manuscripts have so far not been thoroughly investigated from a philological view-point besides the editions. The dissertation focuses on several issues: to provide such a philological description of the material, to make account for the sources of the textual tradition as well as for the provenance of the now lost archetype, to study the purpose and use of both the lost archetype and the extant manuscripts. The textual tradition as a whole in relation to its sources as well as changes within the textual tradition are instants of how the continental theology is transformed into popular edification directed to a lay public. The philological theory of textual transmission is here complemented by a theory of textual transformation, the key-word of which is popularization. A crucial role in this process is played by Vadstena abbey. It was probably here that the lost archetype was written. It is also shown that the liturgically arranged vernacular postil in the same process develops from the often more disparate Latin sermon collection of preferably mendicant origin. The question of use takes its point of departure in a brief examination of Swedish mediaeval preaching. During the 15th century the demands for a regular preaching on Sundays and major feasts are increasing. The development of the genre in combination with inner criteria (contents, formulae) suggests that these texts are directly or indirectly related to the mediaeval preaching activity.

"Fokus på Sverige" är en nybörjarbok i svenska som främmande språk för studenter vid högskolor/universitet i Sverige eller i utlandet. Boken har en relativt snabb progression och texterna har i regel fokus på svensk och nordiska realia. Texterna är försedda med frågor och svensk-engelska ordlistor.

I kapitlet introduceras den sociosemiotiska etnografin som teori och metod genom analyser av olika typer av artefakter: bord från Ikea och texter och andra artefakter som yngre barn använder hemma och i skolan. Artefakternas betydelsepotentialer betraktas dels som teoretiska, dels som aktualiserade. De förra har att göra med de mer systematiska och designrelaterade betydelserna och de senare med de betydelser som verkliga användare av artefakterna väljer att aktualisera i olika situationer. Denna distinktion har metodologiska implikationer för den sociosemiotiska etnografin: både design och användning av artefakterna måste analyseras, även om tyngdpunkten kan ligga på det ena eller det andra. I kapitlet diskuteras hur Ikea-bordsstudien främst är designorienterad samtidigt som den också tar in användning av borden och hur de placeras i verkliga hem. Studien av barnens artefakter och texter tar främst upp användning i olika kontexter, men deras design analyseras också.

Resultaten visar hur Ikea-bord har utvecklade teoretiska betydelsepotentialer, främst när det gäller interpersonella betydelser och sådana som har att göra med exponering av andra artefakter. Analysen visar också hur användare av borden kan välja att lyfta fram eller tona ned dessa betydelsepotentialer. Beträffande barnens texter och artefakter så visar kapitlet bl.a. att intressen och diskurser från hemmet kan kopplas till skoldiskurser genom att artefakterna och texterna flyttas från den ena kontexten till den andra, inte minst med hjälp av datorer. Detta kan ha positiva effekter för barnens utvecklande av multimodal literacy.

The consumer culture of late modernity, the gender system, and the concept of the model reader are taken as points of departure for the analysis of identities offered in Swedish magazine ads. The model readers are regarded as socially motivated identities that are offered to the empirical readers of the ads. On the one hand, the model readers are treated as textual realisations of the consumer culture and the gender system and, on the other, as varying with respect to target group. The multimodal textual composition of the ads as well as ideational and interpersonal meanings are analysed along with intertextual and interdiscursive relations.

One major result is that the model readers in the ads with male target groups tend to be already active, successful and leadership-oriented, whereas model readers in ads with female target groups tend to be more passive, and need the product to adjust or improve themselves.

The report reviews a study of the design and accessibility of Swedish baby food labels for infant formula, gruel, and baby porridge. As the study was carried out within an EU-project in which four other European countries participated, comparisons with results from these countries are made. The final chapter of the report contains recommendations for the improvement of the accessibility of the Swedish labels.

The theoretical approach to accessibility is that of discourse analysis. For this reason, the study incorporates the producers of the labels, i.e. the manufacturers and the advertising agencies, the linguistic and semiotic construction of the labels themselves, and the readers of the labels.

Only a few potential accessibility problems on the labels were identified in the label analysis. This result was confirmed by a consumer study, in which it was concluded that the labels caused no major accessibility problems to the average consumer. However, parents that were not native speakers of Swedish tended to think that the labels were more difficult to understand than native speakers of Swedish.

Further, the analysis of the labels showed that the gruel and porridge labels tend, with a few exceptions, to be more sales oriented than the infant formula labels. The comparisons with results from the other EU-countries showed that the Swedish labels as a whole contained fewer commercial and potentially misleading features than the labels from the other countries.

The article reviews an analysis of the textual construction of Swedish baby food labels for infant formula, gruel and baby porridge. The analysis was performed as part of an EU-project called "Design and accessibility of baby food labelling from the consumer’s point of view" in which, in addition to Sweden, four other European countries participated.

Swedish and European labelling legislation forms the foundation for the analysis. Certain information, such as a list of ingredients and preparation instructions, is obligatory on the labels, while other information is prohibited. Examples of prohibited information include pictures or text, which may idealise the use of the product, on infant formula labels.

The methodological approach in the article is partly discourse analytical, because the labels are related to a number of contexts, and partly semiotic, because of the multimodal character of the labels.

It is revealed that there are differences concerning the choice of words and pictures on the labels in the three different product categories. The Swedish gruel and porridge labels tend, with a few exceptions, to be more sales oriented than the infant formula labels, including, for example, a more frequent use of emotive and evaluative words, and a larger number of pictures of smiling parents and babies.

This article discusses the explanatory value of two theoretical orientations within multimodal research on texts and communication, and it explores the potential benefits of combining them. Firstly, the multimodal text (involving other semiotic modes than language) can be taken as a point of departure for the analysis and understanding of meaning making. This has been a common approach within text and discourse analysis. Secondly, there is an orientation toward the multimodal resources being employed when people make meaning, placing the interests of sign-/text-makers and processes of text creation just as much in focus as the textual products that emerge from them.

The discussions in the article primarily make reference to the broader framework of social semiotic multimodality research, taking the theoretical assumptions made in Kress & van Leeuwen’s influential book Reading images: The grammar of visual design (2006) as one important point of departure. In particular, research categorised under the tentative labels of multimodal discourse analysis, social semiotic multimodal analysis and multimodal interactional analysis is reviewed and related to the status the authors ascribe to texts and semiotic resources. The text analytical implications of text and resource orientations and combinations of the two are finally illustrated by a sample analysis of multimodal texts created by children in educational contexts.

The child as a consumer is not a new concept but a changing one. This paper discusses the development of discourses around Swedish child consumers during the 20th century. The data comprise advertisements from the Swedish comic book Donald Duck & Co from the 1940s through the 1980s. The methodology is inspired by the systemic functional linguistic view of basic speech functions; an analysis of how child readers are incorporated in the symbolic exchange of goods and services through the use of commands and offers is presented. One finding is that child readers of early texts are ascribed little power over their own consumption. They are commanded and/or offered a chance to ‘compete’, to ‘win’, and to ‘mail’, but rarely to make direct consumer decisions. In the 1980s, a more competent child consumer can be discerned, commanded to ‘buy’ and to make independent consumer decisions.

Dagens barn lever i ett mångfasetterat textlandskap och de flesta kommer tidigt i kontakt med olika sätt att hantera text. Barnen skriver med penna och papper eller via datorn och mobilen. De hanterar också text vid dataspelande och tevetittande. Texthanteringen sker i olika miljöer: i det egna hemmet, i kompisars hem, i skolan och för många barn på flera olika språk. Vi vet att dagens barn kommer att behöva använda och producera text på många olika sätt i framtiden. Vi vet också att flerspråkigheten är en resurs som såväl individen som samhället behöver ta vara på och utveckla. I kapitlet diskuteras hur flerspråkiga barns totala litteracitet kan utgöra en värdefull lärandepotential i skolan.

Yngre barn, i detta fall 7‐  och 8‐ åringar, använder datorer både i skolan och hemma. I så kallade ”en till en”‐projekt har varje barn en dator i skolan, och huvuddelen av undervisningen är knuten till denna dator. Projektet visar hur kopplingar mellan det som barnen gör med datorer hemma och i skolan, och mellan självvalda och lärarinitierade aktiviteter i klassrummet, kan ha underutnyttjad potential för lärande. Dessutom diskuteras principer för hur yngre barns texter där skrift, bild och grafik blandas kan bedömas. Ett barn barn kan till exempel skapa julkänsla i en text genom samspelet mellan färger och skrift, medan andra förlitar sig helt på skriften.

The article describes and discusses the learning potential of unofficial techno-literacy activities in the classroom with regards to Swedish 7–8-year-olds’ exploration of semiotic resources when interacting with computers. In classroom contexts where every child works with his or her own computer, such activities tend to take up a substantial amount of time. The children have access to a wide range of sites and programs and show an interest in discovering these resources. The article thus explores a previously often neglected site for learning, located in the official classroom context but involving self-chosen activities with contemporary technology. In terms of theory and methodology, social semiotic ethnography is introduced into the field of young children’s techno-literacies. It is illustrated how a social semiotic approach allows for a more detailed analysis of the semiotic resources, whereas ethnographic data are necessary for an understanding of how such resources are put to use.

Based on two studies of different meaning-making phenomena, post-it notes and furniture, this paper highlights the role of materiality in everyday semiosis. A perspective on the semiotics of material artifacts is adopted, in which the “social” in combination with the specific affordances of materials are crucial for meaning-making. Partially in opposition to a Saussurean view of the semiotic sign, it is argued that materiality in itself contributes to meaning-making, through discourses and activity types. This paper contributes to the theoretical and the methodological dialogue between social semiotics and other approaches in the wider field of semiotic research.

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om hantering av skadebrevsmallar på ett försäkringsbolag. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hanteringen av brevmallar för att identifiera vilka problem som finns med hanteringen och därefter föreslå en långsiktigt hållbar arbetsmetod som gör att brevmallar förbättras kontinuerligt. Undersökningen baseras på material från en kommunikationsetnografisk studie med intervjuer och deltagande observation. Materialet från den kommunikationsetnografiska studien har analyserats med hjälp av kaizen. Kaizen är en metod med rötter i den japanska bilindustrin. Metoden går ut på att införa ständiga förbättringar i olika processer i en verksamhet genom att eliminera slöseri på alla nivåer i processen. Målet är att höja värdet för kunden. Metoden används numera inom både produktions- och tjänsteföretag över hela världen. Metoder som liknar kaizen används redan inom försäkringsbolaget If. Resultaten från undersökningen visar att slöseriet inom mallprocessen kräver lösningar på två olika nivåer. Dels krävs organisatoriska lösningar som rör själva hanteringen (det jag kallar mallhantering), dels krävs mer produktrelaterade lösningar som rör själva produkten mallar och deras användning (det jag kallar mallbruk). Det är inom mallbruk som en språkkonsults arbetsmetoder och expertis traditionellt brukar tillämpas. På organisationsnivå beror problemen dels på att arbetet med förbättrande åtgärder inte har någon fast plats i organisationen, dels på att företagets bonussystem gynnar den muntliga kommunikationen till förmån för den skriftliga. På den andra nivån, är problemet främst att språket i mallarna till stor del är fackspråkligt. Detta problem kan lösas dels genom en grundlig genomgång av texterna av en språkkonsult och dels genom regelbunden träning och utbildning av skribenterna (handläggarna). Den övergripande slutsatsen är att samtidiga åtgärder på båda nivåerna är nödvändiga för att få långsiktigt hållbara resultat och därigenom öka kundnyttan.

Som lärare suckar vi lätt över studenter som refererar osjälvständigt eller till och med ordagrant, trots att vi efterfrågat syntes, kritiskt förhållningssätt och diskussion. Men som akademiska skribenter kanske vi själva skriver ganska osjälvständigt när vi för en gångs skull inte skriver om vårt eget ämne, utan om något för oss nytt. Mycket av kopiering och osjälvständigt skrivande kanske beror på att kunskaperna är nya för skribenten. Måste man ha approprierat kunskaper, gjort dem till ”sina egna”, för att texten man skriver ska ge ett akademiskt, integrerat och självständigt intryck? Kräver vi för mycket, till exempel kritiskt förhållnings­sätt, av nybörjarstudenter? Frågorna diskuteras här med utgångspunkt i en pilotundersökning om hur oerfarna respektive erfarna akademiska skribenter skriver om nya respektive approprierade kunskaper.

A less-frequently discussed parallel-linguistic issue is the parallel language of visuals and numerals: the diagrams, tables, models, mathematical signs and different symbols that students have to deal with in their reading and writing. Texts are multimodal, that is they are constructed with visual objects and different sign systems as well as writing. For new students, it can be difficult to grasp how visuals and numerals can have different meanings in different contexts, such as academic disciplines. For teachers, the disciplinary use of the visuals and numerals is often so ingrained that they may have difficulty seeing the problems that students face. Drawing on the theoretical framework of social semiotics and the neo-Vygotskian perspective, this article shows how new students of economics in Sweden encounter a multimodal academic literacy. The article also discusses some of the difficulties relating to this situation and arguesfor a raised awareness among teachers in order to scaffold students intoacademic, visual literacies.

Vilka intellektuella och språkliga redskap behöver man på en arbetsplats? Vad kan högskolan göra för att träna dessa? I avhandlingen "Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer" används begreppet medierande redskap som ett sätt att se på språkliga aktiviteter som även är kognitiva och sociala. I artikeln argumenteras för att begreppet medierande redskap kan innebära ett givande sätt att betrakta skrivande och lärande i övergångarna mellan skola, högre utbildning och yrkesliv. Bland annat kan det skrivpedagogiska problemet vad en utbildning kan ge för skrivutvecklingen få en delvis ny inriktining med ett fokus på medierande redskap i stället för endast på genre. Dessutom kan pedagogik som bygger på begreppet öka motivationen hos studenterna när det blir tydligare att man i yrkeslivet kan bygga vidare på de sätt att skriva och tänka som används inom utbildningen.

The subject of this study is student writing in its institutional setting, examining students’ texts, professional discourse and educational practices. Fieldwork for the study was conducted at the departments of History and Economics of Stockholm University. The general aim of the study is to increase our understanding of the relationships between student writing, educational settings and professional discourse. The theoretical framework is the sociocultural approach as outlined by Wertsch from Bakhtin and Vygotsky, and applied on writing research by above all Dysthe. The theoretical-methodological attempts are an operationalisation of the concept of dialogicity in different aspects and an application of the concept of mediational means at the linguistic level of text type or speech act.

The type of dialogicity and epistemology of a setting is shown to have major influences on students’ writing. The epistemology of economics is defined as rationalistic, and that of history as critical-pluralistic. In economics, linear logical reasoning with clear-cut solutions is a key mediational means, while reasoning with a multitude of perspectives is given precedence in history. Students adjust their texts to the kind of dialogicity in the setting. However, in interviews, some students, mainly in economics, exhibit a resistance to the epistemology and mediational means of their discipline. This resistance seems not to influence their texts, but in all probability the depth of their learning. In addition, the socialisation seems to be a more prolonged process in economics. The reasons may be that the mediational means have a weak connection to students’ previous knowledge and that they are not collectively applied in economics to the same extent as in history.

Thus, a pedagogical conclusion is that the important mediational means of a discipline should be collectively applied during study. Moreover, student writing should be considered in relation to students’ previous knowledge, their course of study and their future professional activity.

Varför envisas en del forskare med att uttrycka sig så svävande? I Språktidningen 5/08 skrev Henrik Höjer kritiskt om akademiskt språk, men det finns ibland en poäng med det som verkar vagt.