Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1684
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abduljebar, Semiha
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Matematik i förskolan: En studie om yngre barns matematik utifrån ett sociokulturellt perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdullah Nazar, Mina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lindkvist, Isabelle
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Anpassad verksamhet för barn i förskolan: En enkätundersökning om hur olika förskolor i Stockholm anpassar sin verksamhet för att möjliggöra en lekmiljö för barn med särskilda behov2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning var att undersöka hur olika förskolor i Stockholm anpassar sin verksamhet för att skapa en lekmiljö som möjliggör inkludering av barn med funktionsnedsättningar. Den datainsamlingsmetoden vi har använt var en enkätmetod som skickades ut till flera förskolor runt om Stockholms län för att ta reda på hur olika förskolor i Stockholm arbetar med anpassningen för att möjliggöra en inkluderande lekmiljö för barn i behov av särskilt stöd. För att analysera den insamlade datan från vårt enkätformulär har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. Vidare användes även specialpedagogiska perspektiv för att se hur olika förskolor arbetar. Resultaten av studien visade att förskollärarna arbetade aktivt för inkludering genom att skapa en plats där alla barn kände sig inkluderade. Det gjordes genom att erbjuda aktiviteter och miljöer som kunde anpassas efter barnens olika behov. Det framkom att det var utmanande att hitta ett standardiserat arbetssätt för inkludering för samtliga barn och att det inte fanns något färdigt recept att följa. Istället betonades vikten av att anpassa verksamheten och aktiviteterna utifrån barnens individuella behov och önskemål. Slutsatsen visar att specialpedagoger spelar en viktig roll i verksamheten genom att ge olika stöd till pedagogerna för att främja barnens utveckling och lärande. Tyvärr har inte alla förskolor tillgång till specialpedagoger och en liten andel har inte tillgång till något stöd alls för att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, oftast handlar det om brist på ekonomi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abel Green, Rebecka
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Avancerade appars samhandling med yngre barn i en förskolepraktik: En kvalitativ studie om ett- och tvååringars möte med appar utifrån posthumanistiska teorier2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abel Green, Rebecka
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Avancerade appars samhandling med yngre barn i en förskolepraktik: En kvalitativ studie om ett- och tvååringars möte med appar utifrån posthumanistiska teorier2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Avancerade appars samhandling med yngre barn i en förskolepraktik
  • 5.
    Ablhad, Reem
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ny teknik i förskolan: En netnografisk studie kring iPad-projekt i tio kommuner i Sverige2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Abraha, Feben
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”If it's important to you, you will find a way. If not you will find an excuse.”: - en kritisk fokusgruppsstudie om det meritokratiska talet om ansträngning utifrån icke-vita elevers föreställningar om agens, framgång och framtid2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte ligger i att problematisera meritokratins grundläggande idéer om ansträngning och ’vilja att lyckas’ som nyckeln till framgång (Carlbaum, 2012). Föreställningar som härrör ifrån nyliberala idéer om ’individens ansvar’ riskerar att förbise strukturella problem och ojämlika maktförhållanden som håller individen ansvarig för sitt eget ’misslyckande’ (ibid.). Elever som hålls ansvariga för sina egna misslyckanden tenderar att kategoriseras som ”omotiverade” eller ”skoltrötta” där deras vilja att lyckas ifrågasätts snarare än deras grundförutsättningar(ibid.). Mot denna bakgrund vill uppsatsen därför ge utrymme för barn att komma till tals i frågor som direkt berör dem och som skildrar barns perspektiv i komplexa samhällsfrågor och maktförhållanden (UNICEF Sverige, 2009).

    Studien utgår ifrån ett normkritiskt förhållningssätt som vill synliggöra postkoloniala perspektiv på orsakssamband mellan möjlighetsstrukturer och samhällsnormer som problematiserar ’individers vilja att lyckas’.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Acar, Patricja
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lundberg, Jonas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Om barn i skolan med ADHD: Pedagogers erfarenheter av att arbeta med barn med ADHD2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan. Pedagogerna menade också att det finns många utmaningar i mötet med barn med ADHD, då ett barn som har ADHD sällan bara har en renodlad ADHD utan även någon tilläggsdiagnos eller språkstörning. Det man kan säga är att det krävs mer kunskap om ADHD för att vidare hitta lämpliga arbetssätt, att använda sig av rätt verktyg för att vidare kunna nå ut till alla elever och inte enbart de så kallade "normal klassade" barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Adami, Rebecca
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Kaldal, Anna
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Aspán, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    The Rights of the Child: Legal, Political and Ethical Challenges2023Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How can human rights for children born outside their national jurisdiction with parents deemed as terrorists be safeguarded? In what ways do children risk being discriminated in their welfare rights in Sweden when treated as invisible part of a family? How can we do research on children’s rights in not just ethically sensitive ways but also with respect for children as rights subjects? And what could be a theory on social justice for children? These are questions discussed in studies from different disciplines concerning children’s international human rights, with a special focus on the realization of the CRC in Sweden.

  • 9.
    Adiels, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Where did technology go?2011Ingår i: Positioning Technology Education in the curriculum / [ed] Marc J. de Vries, Rotterdam: Information Age Publishing, 2011, 1, s. 53-60Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    af Björksten, Stefanie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Centrum för barnkulturforskning.
    ”YouTube är allt!": En kvalitativ undersökning om barns upplevelser av Youtube som social och kulturell plattform2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study has been to investigate why children spend time on Youtube. The study tries to answer the question why by taking part of childrens thoughts on Youtube as a digital room and what kind of feelings and emotions they experience while spending time there. The study shows that the informants spend time on Youtube to learn things they themselves think of as useful and interesting, in an enjoyful way and together with others with whom they have a shared interest. The study also shows that the informants spend time on Youtube in order to experience strong feelings, both ’negative’ and ’positive’, and that many of these ’negative’ feelings are experienced to have a positive effect. The informants also spend time on Youtube because it is experienced as a safe ’place of their own’ and as a world free from adult norms and values. On Youtube children get to experience feelings and take part of information and perspectives that normally aren´t available to them on platforms specifically aimed at children. In the digital room Youtube, children’s content flow is defined by children´s needs and interests, not their age. Spending time on Youtube therefore gives children a possibility, if only for a short moment of time, to experience how it feels to not first and foremost be a child. Finally the study shows that Youtube is an important part of many children´s daily lives and a shared platform for discussion topics between peers. It is also a place that encourages both activity and creativity instead of only passive media consumption.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Ahlin, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ahlstrand, Olivia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hur har dagen varit?: En fenomenologisk studie kring hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning. Det som ligger till grund för detta syfte är frågor kring hur förskollärare upplever sitt eget och vårdnadshavarens bemötande och vilka förutsättningar som ger möjlighet till kontakt. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig på material från tio stycken intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavare är viktig men inte helt problemfri. Tid, personaltäthet och ansvarsfördelning är det som förskollärarna upplever ha störst påverkan på fenomenet kontakt. En av våra slutsatser är att förskollärarna upplever att kontakten till vårdnadshavare är betydelsefull i det avseende att det gynnar barnens välmående och känsla av trygghet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlström, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lesant, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Barnen är ju redan där, de är ju hur nyfikna och intresserade som helst”: IKT i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Akan, Mahmut Şamil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Samhällskunskap i förskolan?: En allmän litteraturstudie om samhällsorienterande ämnen i nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan samt samhällsorienterande ämnenas nödvändiga roll i förskolan.2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan formulerar samhällsorienterande ämnen. De samhällsorienterande ämnena som den här studien undersöker utgår från Epstein (2014) och är mångfald, samhällsroller, regler, demokrati, ekonomi, historia, geografi samt ekologi. Denna studie undersöker således om dessa ämnen nämns explicit eller implicit i de nationella läroplanerna och betänkanden med inriktning mot förskolan. Denna studie åstadkommer detta genom att utföra en allmän litteraturstudie. De forskningsstudier som presenteras behandlar de samhällsorienterande ämnenas tillhörighet i förskolan. Denna studie reflekterar över samhällsorienterande ämnenas plats i förskolan genom teoretiska utgångspunkter. Dessa teoretiska utgångspunkter som utgår från ett posthumanistiskt ramverk, är begreppen rhizom (Deleuze & Guattari 1987) och situerad kunskap (Haraway 2008). Resultatet visar att samhällsorienterande ämnen främjas i de läroplaner och betänkanden som undersöks explicit eller implicit. Vilka samhällsorienterande ämnen som presenterades av Epstein (2014) främjas varierar för varje dokument. Diskussionen går in på om det som formuleras i dessa dokument är tillräckligt för arbetet med dessa ämnen i förskolan på en helhetssyn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Akdag, Selvi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hur uppfattar förskolans yrkesverksamma en framgångsrik kompetensutveckling?: En konstruktivistisk grundad teori om vad som kan bidra till ett stärkt professionellt lärande i förskolan2022Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier inom forskningsfältet kompetensutvecklingsforskning efterfrågar mer kunskap om de processer som kan stärka professionellt lärande i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av just de processer de är med om i samband med kompetensutveckling i förskolan och utveckla kunskap om kompetensutvecklingsstrategier. I detta sammanhang handlar det om sådana strategier som kan utgöra villkor och förutsättningar för ett stärkt professionellt lärande. Därmed kan studien utgöra ett bidrag i utvecklingen av kunskap om vilka typer av kompetensutvecklingsstrategier (villkor och förutsättningar) som krävs för utvecklingen av professionellt lärande bland verksamma pedagoger i förskolan. Studiens empiriska material utgörs av tre fokusgruppsintervjuer med totalt nio informanter; tre barnskötare, fem förskollärare och en rektor, i fyra förskolor i två olika förskoleenheter. Konstruktivistisk grundad teori används för att generera ny teoretisk förståelse om ett fenomen. I det här fallet, vad de verksamma själva menar hjälper dem att stärka sitt professionella lärande. Resultatet visar att när förskolans yrkesverksamma resonerar om sina erfarenheter av kompetensutvecklingsstrategier och vilka förutsättningar som krävs för deras professionella lärande hänvisar de till olika aspekter av förskolans inre organisation. Studiens resultat kan sammanfattas med ett påstående; Förutsättningarna för gynnsam kompetensutveckling utgörs av en fungerande organisation med avseende på kompetensutvecklingens form och innehåll, organisationen av tid, organisation av lärande praktiker, samt organisation av förutsättningarna för professionella relationer. Sammantaget kan en sådan organisation ge förutsättningar för ett professionellt lärande. När alla eller flera av de här aspekterna av organisation uppfylls ges alltså förutsättningar för förskolepedagogerna att stärka sitt professionella lärande. En konsekvens av detta resultat är att ansvariga som planerar för kompetensutveckling behöver lägga stor vikt vid planeringen av organisatoriska aspekter, det vill säga det konkreta ”hur:et” i tid, rum, relationer, och inte bara tänka på innehållet i kompetensutvecklingen. Det vill säga, organisationen av processen från en kunskap till dess implementering i det praktiska arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Akdag, Selvi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vad är undervisning?: En grundad teori om att stärka undervisningsuppdraget i förskolan2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att utveckla en teoretisk förståelse för processen att utveckla undervisning som praktik i förskolan. Studien tar inspiration från den netnografiska forskningsansatsen vid datainsamlingen. Grundad teori används för att generera teoretisk förståelse om vad undervisning kan vara. Urvalet av det empiriska materialet i studien kommer från YouTube och består av tre videoklipp som är publicerade av Pedagog Värmland. Från studiens resultat kan härledas att det skett en förändring i processen om att förkroppsliga undervisning i förskolan. Resultatet visar att undervisning i materialet refereras till förskolans pedagogiska uppdrag. Från att tala om att fylla undervisningsbegreppet med innehåll som passar förskolans utbildning hänvisas det till att undervisning är en del av uppdraget, vilket ställer högre krav på förskollärarens kunskap och kompetens. Den grundade teori som tagits fram illustrerar den process de verksammas förhållningssätt och förutsättningar genomgått i strävan att skapa en gemensam förståelse för uppdraget. Undervisning är alltså en del av förskolans uppdrag som ställer krav på förskollärarens roll och ansvar. Därmed blir förutsättningar en viktig aspekt i förskollärarens professionsutveckling för att stärka yrkesrollen. Slutsatsen som kan dras från föreliggande studie pekar på att det behövs mer forskning om hur undervisning kan bedrivas och om den pedagogiska kompetensen kring att bedriva undervisning. Detta i sin tur förutsätter forskning om hur motsättningen mellan det barncentrerade och lärarledda kan synka väl i undervisningen i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Alam, Karina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Turandar, Feray
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kan bråklek skapa betydelsefulla förändringar för barns utveckling och lärande?: En kvalitativ studie om hur barn i förskoleåldern bråkleker och dess betydelse2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Leken betraktas som en grundläggande och avgörande del av barnkulturen, och det framhävs både i förskolans läroplan och forskning som en betydelsefull faktor för barns utveckling och lärande. Inom förskoleverksamheten uppkommer och främjas bråklekar regelbundet som en del av barnens lek. Studiens syfte är till att undersöka bråklek bland förskolebarn och dess betydelse för deras utveckling. Frågeställningar som besvaras är hur bråkleker 1–3 åringar respektive 3–5 åringar och vilka lekstämningar och sociala lekregler som framträder i bråkleken. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod och utfört deltagande observationer på två olika förskolor i en större stad för att studera barnens bråklekar i förskolan. Vi observerade barnens bråklekar under alla möjliga situationer och hade en rik data som vi sedan bearbetade utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av vår studie visar att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling. Bland annat att det kan hjälpa barn att lära sig sociala lekregler, utveckla förmågan att anpassa sin styrka och förstå vad som är en lämplig nivå av fysisk kontakt, att den kan hjälpa barn att hantera aggression i en trygg och kontrollerad miljö och till och med lära sig att respektera andras gränser och att ta hänsyn till sina kamrater. Sammanfattningsvis visar denna studie att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling som kommer att vara till nytta för dem senare i livet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Aldén, Mona
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Design och meningsskapande i förskolan: En multimodal designteoretisk studie av fyra lärandesammanhang kring matematik2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ali Omar, Sahra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Issa, Selina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    sex pedagogers perspektiv på materialets betydelse i barns lek , lärande och utveckling2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alina, Manolea
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Olimpia, Panagiotidou
    Pedagogens synsätt i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan: En fenomenografisk analys av förskollärarens uppfattningar om arbetsformer med nyanlända och flerspråkiga barn2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet i uppsatsen är att lyfta upp pedagogernas synsätt och uppfattningar om arbetet i förskolan med nyanlända och flerspråkiga barn. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod med förutsättning ett fenomenografisk perspektiv av ostrukturerade intervjuer. En intervjuguide med öppna och slutna frågor har använts för att få belysa pedagogernas erfarenheter och empirin i arbetet med dessa barn. Intervjuerna genomfördes med pedagoger i förskolan samt i förskoleklassen för att fånga in olika uppfattningar utifrån olika förutsättningar. Samtidigt intervjuades en rektor som tidigare arbetade med barn för att förstå hur hen uppfattar arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn utifrån sin yrkesroll. Resultatet visar att det centrala i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn som utvecklar barnens språkinlärning och socialisering är kategorierna: förskollärarens förhållningssätt, barnens trygghet, kartläggningen av barnens erfarenheter och kunskaper, bildstödet, högläsningen och systematiska upprepningar som verktyg och arbetsmetod, samt samverkan med föräldrarna. Det visar sig att det avgörande i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn är stadens och statens stöd med bidrag som underlättar betydande förskollärarens arbete. Samtidigt är förskollärarens förhållningssätt avgörande för att se andra språk som verktyg och tillgång för att skapa trygghet och stötta barnens socialisering.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20. Alinia, Minoo
    et al.
    Berggren, Kalle
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    BeGreppbart - Intersektionalitet2023Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Alm, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ahlström, Adam
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärorika barn leka bäst: Ideologiska dilemman i pedagogiska planeringar för fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Almqvist, Elsa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rana, Nahm
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digitala verktyg i ur och skur?: En kvalitativ studie om digitaliseringsarbetet i förskolansutomhusmiljöer2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskningen visar på att det både finns fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg iförskolan och undervisningssituationer utomhus. Syftet med denna observationsstudie är att undersökahur digitala verktyg används i förskolor med mycket utomhuspedagogik och hur ettdigitaliseringsarbete sker med påverkan av de förutsättningar utomhusmiljön bidrar med. Datan harbearbetas med den tematiska analysmetoden och utifrån ett multimodalt designorienterat perspektiv.Resultat visar att förskolan som har undersökts arbetar med digitalisering på många olika sätt och attpedagogerna på förskolan har en positiv inställning gällande digitala verktyg. Pedagogerna användersig av olika resurser i sin design av lärandesituationer, de genomförs aktiviteterna på olika platser ochde använder sig av olika strategier för att uppmuntra lärandet. Vidare visar resultaten att barnen skaparmening genom att använda sig av olika teckensystem, relatera till tidigare erfarenheter och att barnenvisar på tecken i lärande. Användandet av digitala verktyg utomhus är vanligt på den undersöktaförskolan, och de arbetar genom att kombinera utomhusmiljöer med digitala verktyg för att förhöjabåde utomhusupplevelser och användningen av digitala verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Digitala verktyg i ur och skur
  • 23.
    Almqvist, Nicole
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kan TAKK vara en hjälpande hand i förskolans verksamhet?: En textanalys av tidskrifterna förskolan.se och specialpedagogik.se2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Almqvist, Nicole
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kan TAKK vara en hjälpande hand i förskolans verksamhet?: En textanalys av tidskrifterna förskolan.se och specialpedagogik.se2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Almryd, Sandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mindfulness som aktivitet i förskolan: En videoetnografisk fallstudie om pedagogers didaktiska design2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har jag behandlat frågor som rör alla barn i förskolan samt de pedagoger som dagligen arbetar med barnen. En kvalitativ studie har genomförts genom videoobservationer som tydligt har visat hur pedagoger designar mindfulness-aktiviteter i förskolan. Studiens syfte var att, utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv, få ökad kunskap om hur pedagoger designar mindfulness-aktiviteter i förskolans praktik. I resultat och slutsats framkom det att mindfulness-aktiviteter kan designas på olika sätt beroende på vilka förutsättningar förskolan har. Det framkom även att i användningen av mindfulness-aktiviteter använder pedagoger sig av flera teckensystem såsom, gester, rörelser, ljud, röst, positionering, volym etc. i kommunikationen med barn, vilka även barnen använde sig av. Resultat tyder också på att barn designar sina egna lärvägar i aktiviteter, genom de teckensystem som finns tillgängliga i pedagogers design av aktiviteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Alneskog, Sebastian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lusten till lärande: Dokumentationsarbete i förskolans läraoplan som verktyg för regementalitet och normalisation2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att belysa hur dokumentation som arbetsform kan förstås som ett redskap för regementalitet och normalisation i förskolans verksamhet. I studien har förskolans läroplan, samt två ytterligare dokument från skolverket och regeringen studerats med diskursanalytisk metod och begrepp hämtade från Foucault. Detta med syfte att bilda förståelse för hur dessa instanser skapar förutsättningar för förskolans dokumentationsarbete. Studien belyser hur dessa givna förutsättningar söker bidra till att barn styrs till att utveckla vissa specifika förmågor, som kommer att utgöra norm för förskolans barn. Vidare visar studien att dokumentation förväntas utsätta också pedagogerna för styrningstekniker då de genom detta arbete ska bli utsatta för synliggörande praktiker, och granskade, av sig själva och sina medarbetare. Detta ska åstadkommas genom att ge pedagoger möjlighet att övervaka förskolans verksamhet och individerna som verkar där. Resultatet visar att dokumentation i det studerade materialet förs fram som ett redskap med vilket pedagoger  kan övervaka barn, andra pedagoger och sig själva samt styra individer mot ett sanktionerat beetende. Studien belyser också på vilket sätt den diskurs som de studerade dokumenten är en del av fungerar normaliserande i förhållande till utvecklandet av vissa förmågor, bland annat lust till lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Alsayfi, Adam
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Asiyah Haag, Siti
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Meningskapande i lek: En kvalitativ studie om gemensamma meningsskapande via material, barns lek med fokus på språkutveckling och pedagogiska arbetet i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här kvalitativa intervjustudien som genomfördes med förskole-rektorn har med syfte på ett fördjupat sätt för att förstå hur pedagogerna arbetar med olika material för att stödja barnens meningsskapande. Samt studerar vi hur pedagogerna stödjer barnens lek för att utveckla språkliga färdigheter. Vi studerar även vilka arbetssätt pedagogerna har i förskolan för att främja barns utveckling och lärande. För att kunna besvara studiens syfte har vi även observerat och tagit bilder av miljön, material och barnens skapande som både gemensamt och individuellt. Diskursanalys, dvs. analys av olika kommunikationsformer används för att bearbeta och analysera vårt empiriska material. Vilket resultaten presenterades både i texten och i bildform. Därmed har vi åtta bilder i uppsatsen som kan förstärka studiens kvalitét och transparens. Vi analyserade även vårt empiriska material med olika begrepp inom det sociokulturellt perspektiv såsom proximal utvecklingzon, stöttning, artefakter och mediering och ett postmodernt perspektiv som heter meningsskapande. Samt tillägas med ett begrepp som heter relationskompetens eftersom vi anser att detta är en viktig kunskap för oss som framtida förskollärare. Studiens resultat visar att pedagogens stöttning i form av material, språk och handling. Olika material som används är barns populärkultur, naturmaterial och återvunnet material med syfte för att diskutera, stödja och ge barnen en ny erfarenhet och kunskap. Språk används för att kommunicera, förklara, begreppliggöra och ge uppmuntran. Pedagogens handling i form av fysisk närhet, ger möjlighet och utrymme för lek, förbereda material utifrån barnens intresse, samarbeta med världen utanför och arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogens bemötande är att se barnet som person, se varje barn är unik, betrakta barnet som kompetent men samtidigt behöver vuxenstöd. Sist men inte minst pedagogens kunskap, medvetenhet och relationella kompetens är viktiga aspekter i det pedagogiska arbetet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Altahesh, Rahaf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Yousef, Cevan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nyanlända barn i förskolan: En intervjustudie om fem förskollärares kommunikativa arbetssätt för inkludering av nyanlända barn2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Alvarez Inostroza, Francisca
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Wrang, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fritidshem + skolledning + specialpedagogik = blir vad?: En kvalitativ studie om hur fritidslärare och skolledning beskriver att samverkan kring elever i behov av särskilt stöd sker2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur fritidslärare och skolledning beskriver samverkan kring elever i behov av särskilt stöd sker under fritidshemstiden. Underlaget för studien består av semi-strukturerade intervjuer med fritidslärare och skolledning, där intervjuerna har analyserats tematiskt utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och ett samverkansperspektiv. I studien har vi funnit att fritidslärare beskriver att det finns brister i samverkan kring elever i behov av särskilt stöd. En aspekt i detta har varit att skoltiden prioriteras framför fritidshemstiden. En annan aspekt har varit att specialpedagogerna inte är insatta i fritidshemmets struktur och verksamhet. Vidare fann vi en diskrepans mellan skolledningens formuleringsarena och fritidslärarnas realiseringsarena, där skolledningen uttryckte att det fanns adekvata strukturer för samverkan och fritidslärarna upplevde att det fanns brister i samsyn och styrning. En slutsats utifrån dessa resultat är att skolans utbildningsuppdrag prioriteras framför det demokratiserande och socialt utvecklande uppdraget som ingår i fritidshemmets verksamhet när det gäller samverkan kring elever i behov av särskilt stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Ambrose, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy, det vill säga uppfattad möjlighet och hot tar sig i uttryck i vardaglig praktik. Aspekter av diskurser, praktiker analyseras i avhandlingen utifrån olika aktörers handlingshorisonter. Avhandlingens kontext består av en urbant belägen lokal skolmarknad, inom vilken aktörers praktiker och strategier undersöks. Avhandlingen behandlas således hur ungdomar, familjer och skolprofessionella navigerar skolvalfriheten i en alltmer polariserad och storstadsregion. Teoretiskt ramas studien in av Pierre Bourdieu sociologi samt koncept från det kulturgeografiska fältet. Metodeoliskt bygger avhandlingen på empiri insamlat med etnografiska metoder under läsåret 2012-2013. I de fem empiriska kapitlen diskuteras hur föreställda geografier, skolhabitus, rykten och symboliska gränser förhandlas av studiens aktörer. I det avslutande kapitlet diskuteras och analyseras avhandlingens främsta bidrag. Kapitlet lyfter också några frågeställningar som måste adresseras för ett mer jämlikt utbildningssystem.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsframsida
  • 31.
    Ambrose, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sminkhora, tönt, fjortis eller bara en vanlig tjej…: -om skapandet av en identitet som ung tjej idag.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om tolv unga högstadietjejers syn på sig själva som varandes tjejer och hur detta påverkar deras skolsituation. De övergripande frågorna har rört sig kring vilka könsmarkörer tjejerna använder för att definiera sig som tjejer men också hur dessa används normativt samt vilken betydelse de får i relation till andra tjejer. Det är tjejernas röst kring frågor om att vara tjej idag som ska få träda fram i denna uppsats.

    Studien är en kvalitativ studie, baserad på frivilligt medverkande informanter i en förortsskola i Stockholm under läsåret 2007/2008. Intervjuerna genomförda enskilt och i par, de är inspelade på band och efter transkriberade till text för att skydda informanternas anonymitet.  Informanterna talar om en norm som är svårgripbar för dem att beskriva men den unga tjej som bryter mot denna norm ber om kommentarer och betraktas kanske inte som ens som tjej. Normen skapas genom ett samspel mellan tjejerna där alla inblandade vet vad som gäller och vilket pris man betalar om man bryter mot normen. Normen skapas i det homosociala rummet, mellan tjejerna i deras vardag och är ständigt rådande. Studien utgår från intervjuer och den genomgående tanken är att studera det socialt konstruerade könet, hur det ser ut i denna grupp av unga tjejer och hur det sedan påverkar tjejernas beteenden gentemot varandra, den sociala interaktionen. Utifrån intervjuerna har svaren sedan analyserats och jämförts mot nyare forskning och olika genus teorier. Under intervjuerna användes frågor som rörde flera olika områden och arbetet är upplagt på så sätt att varje frågeområde redovisas för sig. Efter varje frågeområde följer en analys av svaren som också anknyter till den forskning som i dagsläget finns inom området. Varje delområde redovisas med en analysdel som kopplas till den forskning jag har funnit på området samt till de aktuella genusteorier som finns.

    Sist i arbetet ligger en sammanfattande analys av alla de delområden som analyserats under varje avsnitt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Anastasiadou, Galini
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nordstedt Ahlbäck, Emma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att integrera flerspråkighet i förskolan: Införandet av det engelska språket i svenska förskolor2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke.

     

    Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska. Detta urval gjordes för att få syn på eventuella skillnader och likheter eftersom barnen på förskolorna har olika språkliga bakgrunder.

     

    Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår datainsamling och sedan analyserat våra resultat med hjälp av våra frågeställningar. Vi fann att om en positiv inställning till språket finns i verksamheten och dess omgivning kan införandet av språket inte vara så krävande för pedagogerna. Genom att införa ett språk i verksamheten på ett roligt och lustfyllt sätt blir det glatt mottaget av både barn och pedagoger.

     

    Då vi i vår kommande profession kommer att möta flerspråkiga barn ville vi se hur man arbetade med flerspråkighet i de utvalda förskolorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att integrera flerspråkighet i förskolan
  • 33.
    Andersen, Camilla Eline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mot en mindre profesjonalitet: "Rase", tidlig barndom og Deleuzeoguattariske blivelser2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis deals with professionalism in early childhood education in relation to «race» and whiteness in primarily a Norwegian landscape. The overall aim of the study is to investigate how sociomaterial «race»-events can be understood as constitutive of preschool teachers’ subjectivity. The thesis is a theoretical experimentation with strong ties to a real social landscape. One of the main problems that the study evolves around is how «race» is silenced in the dominant discourse contributing to how preschool teachers can create socially just and indiscriminating pedagogical practices in a current «multicultural society». Hence, there seem to be a lack of tools for preschool teachers to think through how «race» might be part of their pedagogical practice in preschools, and how «race» is an important issue to address when working with how to perform pedagogy ethically and politically. More specifically and in a philosophical-theoretical manner, the study explores «white» preschool teachers’ relation to «race». The philosophical-theoretical-methodological conceptual toolbox for the study is mainly constructed from the philosophical work of Gilles Deleuze and Félix Guattari (1977, 1987). E.g. machinic assemblage, stratification, Body without Organs, nomadic subject, affect, individuation, micropolitics, becoming, actual/virtual and event. The methodological approach is highly inspired by decolonizing-, feminist poststructural- and critical methodologies. However, immersed with Deleuze and Guattaris philosophy of desire, what started out as a poststructural autoethnography transformed into a cartography of «my own» racial becomings in/with an early childhood landscape. The study shows how subjectivity, when understood as produced through sociomaterial «race»-events, offers another understanding of doing professionalism. Further, it offers an alternative understanding of how to create more socially just pedagogical practices in early childhood education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Camilla Eline Andersen PhD
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsframsida
  • 34. Andersen, Camilla Eline
    et al.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lyssnandets pedagogik i Sverige och Norge i dag. Kartbilder över olika sätt att förstå och praktisera fenomenet2022Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Nordisk barnehageforskning, ISSN 1890-9167, Vol. 19, nr 4, s. 1-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är det som efter många år fortfarande lockar förskollärare, pedagoger och forskare inom förskolefältet att inspireras av lyssnandets pedagogik i sina praktiker i Sverige och Norge? Vad är lyssnandets pedagogik för dem i dag, i praktiken och i teorin? Hur ska vi förstå vad som hände då och vad som händer nu i olika kontexter som kan utgöras också av två grannationer? Vad har lyssnande pedagogik betytt för förskolans framväxt och med särskilt fokus på Sverige och Norge där Ann Åbergs texter fått ett stort genomslag? Detta är frågor vi ställde oss och ville få svar på när vi efterlyste bidrag till detta specialnummer av tidskriften Nordisk Barnehageforskning på temat Lyssnandets pedagogik. Ett tjugotal forskare svarade och efter en, på grund av pandemin, utdragen och rigorös review-process publiceras nu elva artiklar i detta temanummer. Tillsammans avspeglar de en angelägen bredd i intresset för vad lyssnandets pedagogik är i dag och kan bli i framtiden.

  • 35.
    Andersen, Sofus
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Karlsson, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Vi leker vithaj!": En fallstudie om vad barn leker i sin skolgårdsmiljö2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka barns berättelser sina lekar och sin utemiljö. I denna studie genomförs en fallstudie bestående av samtalspromenader med barn i årskurs två på en skola. Analysen av vår empiri utgick från tematisk analys, för att lyfta fram en överskådlig bild av barnens berättelser. Det teoretiska ramverk vi använde var en kombination av Bob Hughes lektyptaxonomi och James J. Gibsons begrepp affordans, samt begreppet förmåga. Resultaten presenteras med två teman som framkom i analysen, och visar att barnens lekar i de olika miljöerna på skolgården varierar beroende på vad för typ av miljö det är. Det framkommer att barnen använder sig av flera lektyper inom ramen för samma lek, men också att de olika miljöerna erbjuder möjligheter till olika lektyper. Studiens slutsatser är att barns röster om sina egna platser är en rik kunskapskälla, samt att komplexa och utmanande miljöer attraherar barnens lek och att dessa miljöer erbjuder en rik variation av handlingar. Sådana miljöer kan å ena sidan vara av naturligt slag, å andra sidan vara designade av människor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lundström, Elin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det ansvarsfulla uppdraget: En jämförande analys av hur förskollärares ansvar synliggörs i läroplanerna för förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie intresserar vi oss för ansvarsbegreppet i relation till läroplansformuleringar. Vi har jämfört förskolans läroplaner (Lpfö 98 1998, Lpfö 98 2010, Lpfö 98 2016, Lpfö 18 2018) för att studera förskollärares explicit formulerade ansvar i verksamheten. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och utgångspunkten har varit de forskningsfrågor som vi anser har relevans för studiens syfte. Våra forskningsfrågor är: Hur är förskollärarens ansvar framskrivet i läroplanerna? Hur formuleras arbetslagets ansvar i läroplanerna? Vilka förskjutningar framträder mellan de olika läroplanerna gällande diskursen om förskollärarens ansvar? I resultatet får vi syn på att diskursen om ansvar i förskolan förskjutits, från att beröra hela arbetslaget till att specifikt gälla förskollärare. Därmed menar vi att förskollärarens profession idag hamnat i nytt ljus. Genom en närgranskning av läroplanernas formuleringar har vi ämnat synliggöra på vilket sätt förskjutningar framträder samt hur de kan förstås i relation till olika läroplanstraditioner. Vår slutsats är att den svenska förskolemodellens traditionella ställning utmanas av ett marknadsanpassat synsätt på såväl samhälle som förskola. Detta ger konsekvenser för ansvarsdiskursen kopplat till olika yrkespositioner i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nygren, Elona
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Omhändertagande flickor och bråkiga pojkar?: Barnbokens roll i konstruerandet av genus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ bild- och textanalys inspirerad av ett analysverktyg från Maria Nikolajeva. Feministisk poststrukturalism gav oss en teori att granska genusperspektivet i dessa böcker och innebar att manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom hur vi människor agerar och i och med det för vidare genusnormer. Analysen visade att de studerade verken porträtterade karaktärer med traditionella könsroller och könsöverskridande karaktärer. Vi kom fram till att även om barnböckerna ansågs vara genusmedvetna så uppvisar karaktärer i böckerna traditionella könsroller men att då barnböckerna används i samtal med barnen kan de motverka givna föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. Studien ämnar bidra till ett fortsatt reflekterande över genusarbetet inom den egna verksamheten för personal i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cendrowska, Maria-Jóse
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Alla barn ska vara med": Inkluderingens dilemman i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Borefur, Emy
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fritidshemspersonals upplevelser av planering och utvärderingstid: En fenomenografisk studie om fritidshemspersonals upplevelser2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersson, Elin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Pozas, Constanza
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Den som känner sig trygg blir stark!”: En kvalitativ studie om förskolepedagogers erfarenheter av omsorguppdraget i förskolans verksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att ge en inblick i hur omsorgsuppdraget som finns formulerat i läroplanen för förskolan uppfattas av förskolepedagoger på två olika förskolor (Läroplanen för förskolan Lpfö 98 2016, s. 5). Det har vi försökt göra genom att genomföra individuella intervjuer av åtta förskolepedagoger. Intervjufrågorna är formulerade utifrån de tre områden som vi har identifierat som frågeställningar, hur talar förskolepedagoger om omsorg, hur talar förskolepedagoger om omsorgsuppdraget och vilka utmaningar ser de i relation till omsorgsuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet av den empiriska datan har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv för att få fatt i hur förskolepedagoger talar om omsorgsuppdraget. Flera aspekter av omsorg har trätt fram vilket bekräftar bilden av omsorg som ett mångtydigt begrepp.

    Vi fann att informanterna talade om omsorg utifrån förhållningssätt, trygghet, relation, kroppsliga behov och sociala aspekter. Det framgick även att det inte alltid fanns en medvetenhet kring att dessa aspekter ingår under begreppet omsorg. Den professionella omsorgsrelationen mellan barn och pedagog framträdde som betydelsefull för att kunna erbjuda en trygg omsorg och viktig för att barnet ska kunna lära sig nya saker i förskolan. Det framgick även i resultatet att det finns en hierarki inom omsorgen, där kroppsliga behov prioriteras framför att vara lyhörd inför barns berättelser. När ramarna för förskolans verksamhet utmanas av yttre faktorer finns det en risk att omsorg som relationell kvalité blir lidande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson, Emma
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ahmed, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förskollärarens föreställningar om sitt eget deltagande i barns lek: Förskollärares lekmönster och överväganden kring den fria leken2021Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Andersson, Emmie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Klara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Inskolning i pandemins spår: Möjligheter till anknytning vid inskolning under coronapandemin2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Viruset Covid-19 spred sig snabbt världen över och i mars 2020 var coronapandemin, som härjar än, ett faktum. Föreliggande studie syftar till att ta reda på pedagogers upplevelser av barns möjligheter till anknytning vid inskolning under coronapandemin. Inom studien har semistrukturerade intervjuer utförts med fem pedagoger på fem olika förskolor. Utgångspunkten för studien har vi funnit i tre forskningsområden vilka är anknytning, inskolning och pandemins påverkan på förskolan. Studien utgår från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och begreppen trygg och otrygg anknytning, trygg bas och säker hamn, primär och sekundär anknytning samt relationer, interaktion och delaktighet. Vår intervjudata har analyserats genom tematisk analys i växelverkan mellan pedagogernas berättelser, tidigare forskning och teori. I studiens resultat har vi sett att förutsättningar för barns möjligheter att knyta an har förändrats, men det går inte att säga om det har lett till ökade, minskade eller likvärdiga möjligheter. Det vi kan se är att pedagogerna har ansträngt sig utöver det vanliga för att hitta lösningar för inskolning trots rådande restriktioner med barnets bästa i fokus. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Bunar, Nihad
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Böhlmark, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Edmark, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI). Institutet för näringslivsforskning (IFN), Sverige.
    Erikson, Robert
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Fredriksson, Peter
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Malmberg, Bo
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Vlachos, Jonas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Öckert, Björn
    "Lottning bättre än närhet och kötid för att bryta segregering"2017Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 30 aprilArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Finnset, Torgunn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Formativt bedömningsarbete i grundsärskolan2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Shapourian, Khashayar
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fritidshemspersonalens yrkesstatus: En studie om fritidshemslärare och fritidspedagogers perspektiv kring sin status2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har i syfte att undersöka hur skolpersonal som i den här studiemenas fritidhemslärare och fritidspedagoger upplever sin yrkesstatus samt identifiera eventuellafaktorer som påverkar deras profession i skolan samt som privat person. För att samla in data tillstudien har vi använd oss av den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Total harvi intervjuat åtta personer, tre fritidshemslärare och fem fritidspedagoger som är yrkesverksamma iskolans fritidshem och majoriteten av informanterna upplever sin yrkesstatus att den är låg. Analysenutfördes i form av tematisk modell av Braun och Clarke (2006) som består av sex faser. Med tanke påatt fritidsverksamhet inte är en obligatorisk verksamhet ser vi detta som en viktig del av studien attsynliggöra samhällets syn på verksamheten och hur kan personalen se på fritidshemmets samt hur deförändra sin yrkesstatus på ett bra sätt. Fritidshemspersonalen på fritidshem upplever att samverkan ärensidigt och otydligt. Enligt informanterna det finns även andra faktorer som påverkarderas yrkesstatus som exempelvis kollegors olika uppfattningar kring yrkesstatus samt en otydlighetsom finns både i skolan och i samhället.

  • 46.
    Andersson, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barns inflytande i åldersblandade barngrupper: En postmodernistisk studie om pedagogers positioneringar gentemot barnen i frågan om inflytande i åldersblandade barngrupper på förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Louise
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bozkurt Bicen, Sibel
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Det blir allt och ingenting”: En flermetodisk studie om hur barn i social utsatthet tas upp i utbildningen Grundlärare med inriktning mot fritidshem2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna flermetodiska studie har som syfte att undersöka hur ”barn i social utsatthet” tas upp i utbildningen. I studien har intervjuer med representanter från tio olika lärosäten, en webbenkätundersökning med yrkesverksamma på fritidshem och en innehållsanalys av lärosätens kurslitteratur använts. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett barnrättsperspektiv med hjälp av diskurspsykologi och teorier om professionalisering, de-professionalisering och gränsarbete. Resultaten har utgått från tre teman: området ”barn i social utsatthet”, utbildningen idag och framtida behov inom utbildningen. Uttrycket ”barn i social utsatthet” innefattar många områden samt att anmälningar och utbildningens längd kan bidra till problematiska dilemman utifrån ett barnrättsperspektiv. I studiens slutsats kommer vi fram till att en diskussion rörande kunskaper om området ”barn i social utsatthet” behövs. En ny omarbetad, uppgraderad och mer omfattande Grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem skulle kunna leda till ett tydligare uppdrag och en gränsarbetande barnrättsprofession för allmänhetens bästa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Marie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Möten mellan en lärplatta, en förskola och några barn: Posthumanistiska perspektiv på lärplattor i förskolepraktik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån posthumanistiska teorier där all materia, såväl mänsklig com icke-mänsklig, förstås som agentiska aktörer, är syftet med denna uppsats att studera vad som händer när aktörer, i det här fallet lärplatta, barn och förskola, möts. Barn har filmats i sin verksamhet med lärplattan och ett urval av dessa filmsekvenser har fått utgöra undersökningens empiriska material, och med hjälp av posthumanistiska begrepp har filmsekvenserna analyserats utifrån studiens syfte och frågeställningar.

    Uppsatsen kommer att synliggöra hur budskap kommer att sändas mellan olika aktörerna i intra-aktioner, hur budskap kommer att tolkas eller översättas på olika sätt utifrån den som är mottagare, det sker en förskjutning av budskapet. Barn och lärplattor skapas och omskapas, båda kan ses som effekter av varandra. Eftersom det är omöjligt att förutsäga vad som kommer att hända, hur olika aktörer samverkar med varandra är det viktigt med ett öppet förhållande till det vi möter i våra pedagogiska miljöer, att se möjligheter till nya tillblivelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andersson, Mikael
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Centrum för barnkulturforskning.
    Generation interface: En hermeneutisk komparativ studie av ABC-appar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Andersson, Rose Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Norling, Erik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Val av inskolningsmetod i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av 43 förskollärare och 43 förskolechefer som arbetar vid huvudsakligen kommundrivna förskolor i Stockholm, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Mariestad och Uppsala. Undersökningen tittar på trender och tendenser i svaren från de tre huvudfrågorna. Resultaten visar både likheter och olikheter mellan kommunerna och mellan förskollärares och chefers svar. Huvudresultatet är att den föräldraaktiva introduktionen är den mest frekventa i hela landet. Det vanligaste är att man skolar in flera barn åt gången, att man har en utsedd ansvarspedagog för inskolningen och att man skickar ut information till föräldrarna innan inskolningen börjar om hur den kommer att gå till. Arbetslaget och förskolechefen är de som oftast bestämmer vilken metod som används. Informationskällor till beslutet är oftast litteratur och beprövad erfarenhet för förskollärarna, och facktidskrift, litteratur och beprövad erfarenhet för cheferna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Val av inskolningsmetod i förskolan
1234567 1 - 50 av 1684
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf