Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 37 av 37
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Fishing in troubled waters: on the origin of Finnic saima-stems2019Ingår i: Finnisch-Ugrische Mitteilungen, ISSN 0341-7816, Vol. 42, s. 33-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper deals with the etymology of four phonologically identical and semantically related terms in Finnish: Saimaa, the name of a lake; saima, saimasiika, a species of whitefish, saima, saimaverkko, a kind of net, and saima, a kind of boat. Below, I will advance a tentative Indo-Iranian etymology for the hydronym and possibly the fish as well, whereas I believe the word for ‘net’ to be ultimately based on an internal, Finnic instrumental derivation obscured by back-and-forth borrowing between Finnish and Saami. The word for ‘boat’ I will argue to be a borrowing from a Saami term for ‘quant-pole’ which itself is an Indo-Iranian borrowing. In the course of dealing with these terms, I will also suggest a new Baltic etymology for Finnish hämärä ‘dark’ as well as a Indo-European origin for a thinly spread Uralic term for ‘black’.

  • 2.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Polyglossia and Nativization: The Translation of Zoonyms in Early Dutch Bibles2019Ingår i: Languages in the Lutheran Reformation: Textual Networks and the Spread of Ideas / [ed] Mikko Kauko, Kirsi-Maria Nummila, Tanja Toropaine, Tuomo Fonsén, Amsterdam University Press, 2019, s. 231-252Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Grönstrand, Heidi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Jännitteinen proosahistoria (Markku Eskelinen, Raukoilla rajoilla. Suomenkielisen proosakirjallisuuden historiaa)2017Ingår i: Niin & näin, ISSN 1237-1645, nr 1, s. 142-143Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Grönstrand, Heidi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Kirjallisuushistoria, kansakunta ja kieli: monikielisyys metodologisen nationalismin haasteena2016Ingår i: Kansallisen katveesta: Suomen kirjallisuuden ylirajaisuudesta / [ed] Heidi Grönstrand, Ralf Kauranen, Olli Löytty, Kukku Melkas, Hanna-Leena Nissilä, Mikko Pollari, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2016, s. 38-59Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 5.
    Grönstrand, Heidi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Sota kielten sekamelskana2018Ingår i: Toistemme viholliset? Kirjallisuus kohtaa sisällissodan / [ed] Kukku Melkas, Olli Löytty, Tammerfors: Vastapaino, 2018, s. 86-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Grönstrand, Heidi
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Huss, MarkusStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Tyska.Kauranen, Ralf
    The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders: Multilingualism in Northern European Literature2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This collection showcases a multivalent approach to the study of literary multilingualism, embodied in contemporary Nordic literature. While previous approaches to literary multilingualism have tended to take a textual or authorship focus, this book advocates for a theoretical perspective which reflects the multiplicity of languages in use in contemporary literature emerging from increased globalization and transnational interaction. Drawing on a multimodal range of examples from contemporary Nordic literature, these eighteen chapters illustrate the ways in which multilingualism is dynamic rather than fixed, resulting from the interactions between authors, texts, and readers as well as between literary and socio-political institutions. The book highlights the processes by which borders are formed within the production, circulation, and reception of literature and in turn, the impact of these borders on issues around cultural, linguistic, and national belonging. Introducing an innovative approach to the study of multilingualism in literature, this collection will be of particular interest to students and researchers in literary studies, cultural studies, and multilingualism.

  • 7.
    Grönstrand, Heidi
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Kauranen, Ralf
    Löytty, Olli
    Melkas, Kukku
    Nissilä, Hanna-Leena
    Pollari, Mikko
    Johdanto, Ylirajainen kirjallisuudentutkimus ja deterritorialisoiva lukutapa2016Ingår i: Kansallisen katveesta: Suomen kirjallisuuden ylirajaisuudesta / [ed] Heidi Grönstrand, Ralf Kauranen, Olli Löytty, Kukku Melkas, Hanna-Leena Nissilä, Mikko Pollari, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2016, s. 7-37Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 8. Gynne, Annaliina
    et al.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Practiced Linguistic-Cultural Ideologies and Educational Policies: A Case Study of a Bilingual Sweden Finnish School2016Ingår i: Journal of Language, Identity & Education, ISSN 1534-8458, E-ISSN 1532-7701, Vol. 15, nr 6, s. 329-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores linguistic-cultural ideologies and educational policies as they emerge and are negotiated in everyday life in a bilingual school setting located in the geopolitical spaces of Sweden. Taking sociocultural theory and discourse analysis as points of departure, we focus on empirical examples of classroom interaction and locally established formal policing. Linguistic-cultural ideologies and educational policies that frame life at the school are investigated by employing nexus analytical methods, focusing on social (inter)actions through which a number of locally and nationally relevant discourses circulate. Our findings indicate that refocusing ideology and policy research from the lens of a practiced perspective allows the situated and distributed nature of everyday life to inform issues related to bilingualism as well as their relations to wider societal discourses. Furthermore, our analysis highlights the crucial role of educators in (re)locating bilingual education in its societal contexts as well as making these connections visible in classrooms.

  • 9.
    Kohtala-Ghane, Kirsi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Suomen yleiskielen mukainen äänteiden hallinta ruotsinsuomalaisilla oppilailla: Pitkät ja lyhyet vokaalit ja konsonantit sekä diftongit2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den underliggande idén för denna studie är frågan om en ljudrelaterad grammatik kan undervisas via fonologiska övningar och diktamen för att förbättra den mekaniska skrivförmågan och om språkundervisningsmetoder för årskurs 1–2 kan också utnyttjas för äldre elever. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur sverigefinska elever behärskar ljud av standardfinska med fokus på långa och korta vokaler och konsonanter samt diftonger. Dessutom är målet att testa en diktamensmetod som bedömer utgångsnivån av elevernas färdighetsnivå för att skriva korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger.

    Forskningsfrågorna är följande: 1) Vilka slags avvikelser jämfört med standardfinska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 2) Hur mycket avvikelser jämfört med standard finska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 3) Vilken typ av korrelation kan man hitta mellan avvikelser jämfört med standard finska och externa bakrundsvariabler.

    Denna studie av vilken teoretisk bakgrund läggs på fonologi, pedagogik och sociolingvistik har ett särskilt fokus på sverigefinsk kultur och flerspråkighet. Huvudmaterialet samlades in genom en diktamensövning med 22 skolelever i åldern 9–13 år och analyserades med hjälp av ordstrukturanalys. Utöver detta analyserades ett berättande textprov från tio elever. Bakgrundsinformation samlades in från föräldrar och jämfördes med resultaten av ordstrukturanalysen med hjälp av en implikationsskala.

    Studien visar att de viktigaste avvikelserna kring långa vokaler och konsonanter är de saknade bokstäverna, dvs enkelskrivning av ljuden. De mest utmanande långa vokalerna är oo, ee, yy och ää och de långa konsonanterna ss, rr och nn. Dessutom sker omkastning mellan bokstäver: för vokaler u > o, o > å och y > u och för konsonanter: m > n och kk > ck. De mest utmanande diftongerna är yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy och iy och de lättaste att hantera är ai, oi, au, eu och öi. Dessutom blandas ibland o ihop u, u ihop y och ä ihop e.

    Det verkar som att bakgrundsvariablerna inte visar någon betydande korrelation med de språkliga färdigheterna vid hantering av vokaler, konsonanter och diftonger. Hur som helst säger en försiktig tolkning att det verkar ha en positiv effekt om man har lärt sig språket under de första tre åren och om man använder språket med släktingar.

  • 10. Koli, Marja Leena
    et al.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Hiidenkivi haltuun: Opas IB:n kirjallisuudenopetukseen2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    LEARNMe: Position Paper II: Revisiting, reanalysing and redefining research on linguisticdiversity: education, policy and media2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Pesonen, Sari (Medarbetare/bidragsgivare)
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Situationen för Sveriges östersjöfinska nationella minoritetsspråk finska och meänkieli 20162016Ingår i: Multiethnica. Meddelande från Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, ISSN 0284-396X, nr 36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Språklig mångfald och interkulturalitet – lika världar men olika begreppsvärldar2016Ingår i: Vem vågar vara interkulturell? En vänbok till Pirjo Lahdenperä / [ed] Frank-Michael Kirsch, René León Rosales, Christina Rodell Olgaç, Stockholm: Mångkulturellt centrum , 2016, s. 47-69Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 15.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Mälardalen University, Sweden.
    The art of societal ambivalence: A retrospective view on Swedish language policies for Finnish in Sweden2014Ingår i: Language policies in Finland and Sweden: Interdisciplinary and multi-sited comparisons / [ed] Mia Halonen, Pasi Ihalainen,Taina Saarinen, Bristol: Multilingual Matters, 2014, s. 116-144Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    The five national minorities of Sweden and their languages – The state of the art and ongoing trends2018Ingår i: Perspectives on minorities in the Baltic Sea area / [ed] Nils Erik Forsgård, Lia Markelin, Helsingfors: Magma , 2018, s. 45-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    The LEARNMe White Paper on Linguistic Diversity: A product of the LEARNMe project (Language and Education Addressed through Research and Networking by Mercator)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Lainio, Jarmo
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Wande, Erling
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Meänkieli today – to be or not to be standardised2015Ingår i: Sociolinguistica: Internationales Jahrbuch fuer Europaeische Soziolinguistik, ISSN 0933-1883, E-ISSN 1865-939X, Vol. 29, nr 1, s. 121-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19. Norberg Brorsson, Birgitta
    et al.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan2016Ingår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 1, s. 10-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20. Norberg Brorsson, Birgitta
    et al.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan - Implikationer för lärarutbildningen: Uppföljningsrapport till EUCIM-TE-projektet2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Han, hon vai hen? Uudet ruotsalaiset kuvakirjat horjuttavat heteronormatiivisuutta2015Ingår i: Onnimanni, ISSN 0782-1387, nr 3, s. 7-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Joulukuun sopimuksella uuteen vuoteen2015Ingår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Kirjallisuuskasvatuksen puolesta: Päivi Heikkilä-Halttunen (2015: Lue lapselle! Opas lasten kirjallisuuskasvatukseen, Lastenkirjainstituutin julkaisuja 33, Atena, Jyväskylä2015Ingår i: Virke, ISSN 0355-0265, nr 4, s. 36-36Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Kurjuuskirjallisuudesta terapiaa2013Ingår i: Kritiikin uutiset, Kritikernytt, ISSN 0783-5213, nr 4, s. 14-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Lavarunoutta kansissa: Kalle Talonen: Seiniin kirjoitetut (Kolera, 2015)2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Mielen meri ja maailman luomisen problematiikka: Niina Oisalo: Valaan silmä, pilvien hai (Kustantamo Kolera, 2017; Piirrokset Susinukke Kosola)2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Murha joka järkytti Hämeenlinnaa2016Ingår i: Juuret: Hämäläinen antologia / [ed] Päivi Haanpää, Hämeenlinna: Vana ry , 2016, s. 71-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Parasta Suomessa on lyhyt matka Ruotsiin2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Ravistelevaa runoutta yhteiskunnan laitamilta: Aura Nurmi: Villieläimiä (Kolera Kollektiivi, 2016)2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Runo on kutsu, joka koskettaa: Siru Kainulainen: Runon tuntu, Helsinki: Poesia, 20162017Ingår i: Avain - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, ISSN 1795-3790, E-ISSN 2242-3796, nr 1, s. 88-90Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Suomalainen äidinkielen ylioppilaskoe digitalisoituu2017Ingår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 2, s. 25-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Uusi perusjohdatus kirjallisuuden analyysiin: Aino Mäkikalli ja Liisa Steinby (toim.): Johdatus kirjallisuusanalyysiin. Helsinki: SKS, 2013. 418 s.2015Ingår i: Joutsen/Svanen: Yearbook of Finnish Literary Research, ISSN 0973-4228, E-ISSN 2342-2459, s. 167-169Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    ”Äiti ja lapsi”: Tragedia nälänhädän aikaan2016Ingår i: Kanervakankaalla: Näkökulmia Aleksis Kiven runouteen / [ed] Päivi Koivisto, Helsinki: University of Helsinki, 2016, s. 245-256Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Piispanen, Peter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Evaluating the Uralic-Yukaghiric word-initial, proto-sibilant correspondence rules: Sibilant correspondences of Proto-Uralic and Late Proto-Yukaghir2015Ingår i: Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja / Journal de la Société Finno-Ougrienne, ISSN 0355-0214, E-ISSN 1798-2987, Vol. 95, s. 237-273Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper evaluates and expands upon previously suggested sound rules governing the phonological outcome of early root-initial proto-sibilants (*s- and *ś-) and proto-affricates (*š-, *ć- and *č-) in Late Proto-Yukaghir (PY), as shown by cognate correspondences in Proto-Uralic (PU) and by Tungusic and Turkic borrowings. The proto-sibilant *s- underwent deletion (*Ø-), retention (*s-) or lateralization (*l-); *ś- was retained unchanged and earlier *š- had changed into *č- in PY. Universally, PY proto-sibilants and proto-affricates find regular lexical correspondences in PU as described by a set of non-trivial phonological rules:

    Pre-PY *sVr/k/γ- > PY *lVr/k/γ-: a regular lateralization of the sibilant in Yukaghiric occurred with back vowels and *-r-, *-k- and possibly *- γ -, but not *-q-, through an intermediary hypothetical *θ- stage.

    Pre-PY *sVl/ŋ- > PY *ØVl/ŋ-: a sibilant deletion rule occurred with any vowel and *-l- or *- ŋ-.

    However, all structures of the intermediate type Pre-PY *sV1ŋ/l/m/n-k/q-V2-, where V1 is a back vowel, pose an exception wherein sibilant deletion was blocked, and the sibilant was either retained or changed into a lateral. Sibilant deletion still occurred in these cases if V1 was a front vowel.

    Pre-PY *ś- > PY *ś- > KY š- & TY s-: the Yukaghir lexicon in these cases likely developed through intermediate *š’-/*θ’- from Old Yukaghir. Furthermore, Pre-PY *š- > PY *č- regularly.

    All of these sound changes are controlled by phonology and affect borrowings as well as inherited vocabulary from before PY, but do not affect post-PY borrowings. The sibilant-deletion rule is clearly an influence from extensive language contacts with Yakut-speakers, and certain roots show that the Yukaghir rules of synharmonism were already in effect prior to sibilant deletion. In addition, the results are concurrent with several older cognate suggestions between Uralic and Yukaghiric and further add to this corpus. Identifying these historical processes also strengthens the evidence that the Yukaghir languages are genetically related to the Uralic language family.

  • 35.
    Samola, Hanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska. Tampere University, Finland.
    Dystopian ja sadun yhteisalueilla2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Suomi, Emilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Työpaikkailmoituksen retoriikka ruotsinsuomalaisissa työpaikkailmoituksissa2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka retorik i synnerhet språkets kommunikativa egenskaper och textförfattarnas intentioner genom att fokusera på tilltal och modalhjälpverb i sverigefinska jobbannonser. Materialet består av finsk- och svenskspråkiga jobbannonser, där arbetsgivaren vill anställa en finsktalande person. Materialet har publicerats på den svenska arbetsförmedlingens hemsida och på två svenska rekryteringsbyråers hemsidor.

    På både svenska och finska har det offentliga språket blivit informellt. Resultatet visar att det är vanligt även i de sverigefinska jobbannonserna och att de finska jobbannonserna delvis är översättningar. Olika sätt att tilltala en annan person användes frekvent på båda språk, men eftersom konstruktionerna i den ursprungliga texten alltid delvis översätts till måltexten och svenska texter innehåller sådana former, kan översättningen leda till en generös användning av tilltalets olika former i översatta finska texter. Jobbannonser har också blivit mer krävande, vilket kan bevisas genom att användningen av modala hjälpverb ökat, men även andra sätt användes.

  • 37.
    Vuorsola, Lasse
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Finska.
    Societal support for the educational provisions of Finnish in the Swedish school system in theory and practice2019Ingår i: Language Policy, ISSN 1568-4555, E-ISSN 1573-1863, Vol. 18, nr 3, s. 363-385Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Language policy has an impact both on societies and on individuals, especially in contexts where negative ideologies toward minorities and minority languages may exist. A functional language policy protects a minority and allows it to develop its culture and language, while an ineffective policy might cause irreparable damage and lead to language attrition and even complete loss of language. The development of Finnish in Sweden from a language policy perspective has been fairly positive since the mid-1990s, especially when it comes to the establishment and strengthening of the legal and regulatory support in international conventions and domestic legislation. Despite these improvements there have been practical negative developments, which are symbolised in the closing down of a bilingual independent school in Gothenburg in 2016. The closing of the schools signal opposing tendencies in the treatment of Finnish in Sweden. In this paper I will examine how supranational and national language policies are implemented locally in Gothenburg and how this implementation reveals how well the policies function and what role ideologies play in the implementation. I discuss how different levels of policymaking and application contribute to the current status of the Sweden Finnish minority and Sweden Finnish as a minority language by employing Richard Ruiz’s three orientations to language planning (Ruiz 1984; Hult and Hornberger 2016) in tandem with Irvine & Gal’s concept of erasure and critical discourse analysis. I exemplify how the language policies work by studying interviews and media reporting from the field. I examine how the different discourses are in conflict with each other and what ramifications these discrepancies result in.

1 - 37 av 37
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf