Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Albin, Maria
    et al.
    Bodin, Theo
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Ska alla behöva arbeta längre?2020Ingår i: Förlängt arbetsliv – förutsättningar, utmaningar och konsekvenser: Rapport från forskarseminariet i Umeå 15–16 januari 2020, Stockholm: Försäkringskassan , 2020, s. 72-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns flera skäl till att öppna för att människor skall ha möjlighet att arbeta längre. Hit hör en i allmänhet förbättrad folkhälsa, behovet av arbetskraft och att ett gott och meningsfullt arbete kan berika livet för den enskilde samtidigt som det bidrar till samhällets välstånd och finansieringen av välfärdssystemen. Men ett arbetsmedicinskt svar på om alla ska behöva arbeta längre är klart Nej. Det grundar sig på: • folkhälsans ojämlika utveckling • att de fysiska kraven fortfarande är höga i många yrken, främst arbetaryrken • att arbetets fysiska krav är det som främst är begränsande vid högre åldrar • att många rapporterar att arbetets fysiska krav överstiger deras förmåga • den sjunkande tillgången till kvalificerad arbetsanpassning genom exempelvis företagshälsovård, särskilt för kvinnor och i arbetaryrken.

  • 2. Albin, Maria
    et al.
    Bodin, Theo
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Sustainable work for health and job longevity2021Ingår i: European Journal of Workplace Innovation, ISSN 2387-4570, Vol. 6, nr 2, s. 147-162Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While improved public health in groups with high or middle socioeconomic status (e.g. educational level) permits many to work for more years, the gap is widening for less advantaged groups, such as those with only compulsory level education. Within manual jobs, individual health status and the challenges of physical demands exceed the physical capacity of many middle-aged, and with a low bargaining power, constitute major threats to job longevity. Artificial intelligence and digitization are also rapidly transforming the labour market, especially for low-mid grade (level) white-collar workers. Young workers often have insecure job contracts, while older workers may have a permanent position but have a fear of leaving a safe position for a new one, and ultimately may be forced to leave their job when they are unable to meet the demands.

    Current economic incentives to prolong working life – often combined with more restrictive unemployment and disability benefits – may overall increase work participation but may also decrease sustainability in the more disadvantaged part of the labour market.

    Recent research suggests that unemployment is the most important factor behind lost working years among workers with less education, and that primary prevention focused on the work environment rather than individual health promotion (lifestyle habits), will enhance sustainability together with inclusive welfare systems. Resilience, or reduced vulnerability, in the workforce on a macro- and workplace level can be achieved by well-established societal measures.

  • 3. Kreshpaj, Bertina
    et al.
    Bodin, Theo
    Wegman, David H.
    Matilla-Santander, Nuria
    Burstrom, Bo
    Kjellberg, Katarina
    Davis, Letitia
    Hemmingsson, Tomas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för folkhälsovetenskap. Karolinska Institutet, Sweden.
    Jonsson, Johanna
    Håkansta, Carin
    Orellana, Cecilia
    Under-reporting of non-fatal occupational injuries among precarious and non-precarious workers in Sweden2022Ingår i: Occupational and Environmental Medicine, ISSN 1351-0711, E-ISSN 1470-7926, Vol. 79, nr 1, s. 3-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Under-reporting of occupational injuries (OIs) among precariously employed workers in Sweden challenges effective surveillance of OIs and targeted preventive measures.

    Objective To estimate the magnitude of under-reporting of OIs among precarious and non-precarious workers in Sweden in 2013.

    Methods Capture–recapture methods were applied using the national OIs register and records from a labour market insurance company. Employed workers 18–65 resident in Sweden in 2013 were included in the study (n=82 949 OIs). Precarious employment was operationalised using the national labour market register, while injury severity was constructed from the National Patient Register. Under-reporting estimates were computed stratifying by OIs severity and by sociodemographic characteristics, occupations and precarious employment.

    Results Under-reporting of OIs followed a dose–response pattern according to the levels of precariousness (the higher the precarious level, the higher the under-reporting) being for the precarious group (22.6%, 95% CI 21.3% to 23.8%), followed by the borderline precarious (17.6%, 95% CI 17.1% to 18.2%) and lastly the non-precarious (15.0%, 95% CI 14.7% to 15.3%). Under-reporting of OIs, decreased as the injury severity increased and was higher with highest level of precariousness in all groups of severity. We also observed higher under-reporting estimates among all occupations in the precarious and borderline precarious groups as compared with the non-precarious ones.

    Conclusions This is the first register-based study to empirically demonstrate in Sweden that under-reporting of OIs is 50% higher among precariously employed workers. OIs under-reporting may represent unrecognised injuries that especially burden precariously employed workers as financial, health and social consequences shift from the employer to the employee.

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf