Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 56
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Circular flow of tradition in Old Norse religion2018Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 113, nr 2, s. 76-88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper discusses processes that drove the ability of pre-Christian religion in Scandinavia to vary and adapt to shifting conditions and contexts in society. They also helped to keep religion cohesive over both social and geographical boundaries and hierarchies. Based on a substantially reduced and contextually modified variant of McKim Marriott's description of the changeability of religious traditions as a constantly on-going circular flow, I tentatively exemplify the dynamism of religion in the Late Iron Age through three case studies. The first of these concerns the relationship between local, regional and supra-regional deities; the second addresses the axis mundi complex and the relationship between private and public worship; and the third examines the exchange of mortuary practices and eschatological religious traditions across social boundaries. All these cases also illustrate the ability of religious elements to spread geographically, and in doing so adapt to varying sociocultural contexts. Such processes took place in all contexts where people interacted. The sociocultural foundations of religion can in this sense be compared to a multitude of overlapping, interacting, changeable networks of social and cultural relationships. The characteristics that kept religion dynamic and alive were flexibility and an ability to adapt to this sociocultural patchwork. Religion was part of culture, and just like culture, it was shaped by the constant circular flow of tradition.

  • 2.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Configurations of Religion in Late Iron Age and Viking Age Scandinavia2019Inngår i: Myth, Materiality, and Lived Religion: in Merovingian and viking Scandinavia / [ed] Klas Wikström af Edholm, Peter Jackson Rova, Andreas Nordberg, Olof Sundqvist, Torun Zachrisson, Stockholm: Stockholm University Press, 2019, s. 339-370Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Continuity, change and regional variations in Old Norse religion2012Inngår i: More than mythology : narratives, ritual practices and regional distribution in pre-Christian Scandinavian religions / [ed] Catharina Raudvere, Jens Peter Schjødt, Lund: Nordic Academic Press, 2012Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    ”En varg hänger väster om salen, en örn sänker sig ned från ovan”. Om Odins sal i Grímnismál 9 och 102007Inngår i: Arkiv för nordisk filologi, ISSN 0066-7668Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Fenrir2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Folke Ström och den nordiska polyteismens uppkomst2019Inngår i: Religionshistorikern Folke Ström: föredrag från ett symposium i Uppsala den 8 november 2017 / [ed] Andreas Nordberg, Olof Sundqvist, Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2019, s. 81-96Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Fornnordisk religionsforskning mellan teori och empiri: kulten av anfäder, solen och vegetationsandar i idéhistorisk belysning 2013Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I boken diskuteras förhållandet mellan teori och empiri vid utforskandet av förkristen religion i Skandinavien samt hur dessa faktorer kan variera mellan olika discipliner. I centrum står frågorna om soldyrkan, anfäderskult och rituella skördebruk. Studien följer dessa frågors idéhistoria från mitten av 1800-talet till dagens forskningsläge. Det argumenteras för att andra delen av 1800-talet och första delen av 1900-talet var formativ för studiet av förkristen religion och att de landvinningar och misstag som gjordes då har stort inflytande på dagens forskning.

  • 8.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Grab, Hel, Walhall - Tod und Jenseitsvorstellungen in der Wikingerzeit2015Inngår i: Wikinger!: Schallaburg Kulturbetriebsges.m.b.H., 28. März 2015 bis 8. November 2015, Ausstellung, Ausstellungskonzept: The Swedish History Museum / [ed] Gunnar Andersson, Schallaburg Kulturbetriebsges.m.b.H. , 2015, s. 131-140Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Handlar Grímnismál 42 om en sakral måltid?2006Inngår i: Scripta Islandica: Isländska Sällskapets Årsbok, ISSN 0582-3234, E-ISSN 2001-9416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Hoenir2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Inledning2019Inngår i: Religionshistorikern Folke Ström: föredrag från ett symposium i Uppsala den 8 november 2017 / [ed] Andreas Nordberg, Olof Sundqvist, Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2019, s. 9-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Jul, disting och förkyrklig tideräkning: Kalendrar och kalendariska riter i det förkristna Norden2006Bok (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Kom Odin till Eggja? En alternativ tolkning av Eggjastenens inskrift2016Inngår i: Krig och fred i vendel- och vikingatida traditioner / [ed] Håkan Rydving, Stefan Olsson, Stockholm: Stockholm University Press, 2016, s. 1-46Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Krigarna i Odins sal: Dödsföreställningar och krigarkult fornnordisk religion2003Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The crucial question in this study concerns the relationship between the motifs of Valhall and Othin in the epically worked out myths, and the more vague and intuitive religious beliefs. Archaeological remains as well as Old Norse literature constitute the source material.

    The warriors’ aristocracy was the social and religious centre of the cult of Othin and the belief in the warriors’ paradise Valhall. This class was the hub of the pre-Christian society, socially and economically, as well as politically. Fundamental to the power of the class were the bands of warriors, which the chieftains gathered around them in their halls. Here warlike ideals were exposed, and war was believed to be given from the gods and to offer a way to join them after death. Among these warrior groups we find the prototype of the mythical motif of Valhall, as well as the model of the description of the relation between Othin and his warriors. However, these mythical motifs are epically formed, and probably, they were not believed as such, i.e. in a literal sense. Instead, they might, metaphorically, convey such religious truths, which in their real forms are beyond human understanding. The motif of the warriors’ hall could be used as a symbol of the religiously “true” Valhall, because it was in the warrior cult in the hall that the insights into Othin’s paradise could be experienced.

    In the cosmological myths there is a fundamental difference between Valhall in the realm of the gods and Hel, the abode of the dead in the nether world. In the more vague religious beliefs the differences seem not to have been expressed with the same clarity. These circumstances were discussed by studying funeral cults. The rites of passage intended to bring the dead to the other world and incorporate them in the afterlife. But most rites were carried out independent of the deceased’s cosmological destination after death. This shows that the structuring explanations of the myths concerning men’s fate after death were not identical with the more vague and intuitive religious belief.

  • 15.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Kultplatser, helgedomar och heliga platser2011Inngår i: Makt Kult Plats. Högstatusmiljöer under den äldre järnåldern, Stockholms läns museum , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Kultplatser, helgedomar och heliga platser2010Inngår i: Makt, kult och plats: högstatusmiljöer under äldre järnåldern : kultplatser : två seminarier arrangerade av Stockholms läns museum under 2009 och 2010 / [ed] Peter Bratt; Richard Grönvall, Stockholms läns museum , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Kultplatser och tolkningsperspektiv i fornnordisk religionsforskning2014Inngår i: Den heliga platsen: handlingar från symposiet Den heliga platsen, Härnösand 15–18 september 2011 / [ed] Eva Nyman, Jörgen Magnusson, Elzbieta Strzelecka, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2014, s. 11-22Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    La sépulture, Hel et le Walhalla: le prolongement de l’existence dans l’au-delà2018Inngår i: Nous les appelons vikings / [ed] Gunnar Andersson, Nantes: Éditions Château des ducs de Bretagne , 2018Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Lodurr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Odens sal i Grímnismál 9 och 102007Inngår i: Arkiv för nordisk filologi, ISSN 0066-7668Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Old Customs: The Vernacular Word siðr and Its Cognates in the Study of (Lived) Religion in Viking and Medieval Scandinavia2018Inngår i: Temenos, ISSN 0497-1817, E-ISSN 2342-7256, Vol. 54, nr 2, s. 125-147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although they highlight the Norse (religious) term sior 'custom' and its cognates, some researchers of pre-Christian Scandinavia suggest that the concept of religion involves a Christocentric discourse and should be used cautiously, or even only for Christianity. Some scholars there-fore recommend a categorical distinction between pre-Christian (religious) sior and Christian religion. This paper contributes to this ongoing discussion. I argue that while it is meaningful to highlight the term sior and its cognates, the distinction between pre-Christian sior and medieval Christian religion is problematic. 1) While sior had various meanings in vernacular language, the current debate emphasises only its religious aspect, thus turning the indigenous term into an implicit etic concept. 2) The word sior and its cognates were also used in medieval Scandinavian languages as designations for Christianity, and hence, the categorisation of pre-Christian sior and medieval Christian religion is misleading. 3) The distinction between popular sior and formal religion is fundamentally based on the two-tier model of popular/folk religion-religion. 4) The vernacular (religious) word sior in the sense of 'religious customs, the religious aspects of the conventional way of life' and the heuristic category of (lived) religion are in fact complementary in the study of religion in both Viking and medieval Scandinavia.

  • 22.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Om namnet Skíringssalr2003Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Ritual Time and Time Reckoning2020Inngår i: The Pre-Christian Religions of the North. History and Structures: Volume II. Social, Geographical, and Historical Contexts, and Communication Between Worlds / [ed] Jens Peter Schjödt, John Lindow, Anders Andrén, Brepols, 2020, s. 725-738Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    Runstenar och själabroar :  kyrklig strategi och förkristet gensvar2009Inngår i: Bro till evigheten. Brons rumsliga, sociala och religiösa dimension under vikingatid och tidig medeltid / [ed] Nordberg & Andersson, Stockholm: Stockholms läns museum , 2009, s. 74-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Some Thoughts on the Category of Religion in Reseach of viking Age Scandinavia2022Inngår i: Crossing Disciplinary Boundaries in Studies of the Viking Age / [ed] Daniel sävborg, Turnhout: Brepols, 2022, s. 253-276Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Sonnensymbol2005Inngår i: Reallexikon der germanischen Altertumskunde / [ed] Heinrich Beck et al., Walter de Gruyter, 2005Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Starkadr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Suttungr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    The Grave as a Doorway to the Other World: Architectural Religious Symbolism in Iron Age Graves in Scandinavia.2009Inngår i: Temenos, ISSN 0497-1817, E-ISSN 2342-7256, Vol. 45, nr 1, s. 237-266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    The grave, Hel, Valhalla. The continued existence of the dead in the otherworld2016Inngår i: We Call them Vikings / [ed] Gunnar Andersson, Stockholm: Historiska museets förlag, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    Tid, tideräkning och talsymbolik i Adam av Bremens skildring av kulten i Uppsala2009Inngår i: Järnålderns rituella platser / [ed] Anne Carlie, Halmstad: Kulturmiljö Halland , 2009Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Time-reckoning, ritual time and the symbolism of numbers in Adam of Bremen’s account of the great sacrifice in Old Uppsala2009Inngår i: Preprint papers of the 14th International Saga Conference Uppsala, 9th-15th August 2009 Volume 2, Uppsala, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    Time-reckoning, ritual time and the symbolism of numbers in Adam of Bremen’s account of the great sacrifice in Old Uppsala2009Inngår i: Á austrvega. Saga and East Scandinavia.: Preprint Papers of The 14th International Saga Conference Uppsala, 9th – 15th August 2009. Volumes 1 – 2. / [ed] Agneta Ney et al., Uppsala, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Ullr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Ullr-Ullinn2006Inngår i: Reallexikon der germanischen Altertumskunde / [ed] Heinrich Beck et al., Walter de Gruyter, 2006Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Vad är en kultplats?2011Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Valhǫll and the Swedish “Valhall” mountains of the dead2020Inngår i: Making the profane sacred in the Viking Age: essays in honour of Stefan Brink / [ed] Irene García Losquiño, Olof Sundqvist, Declan Taggart, Turnhout: Brepols, 2020, s. 269-282Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Vertikalt placerade vapen i vikingatida gravar2002Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Vili2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Viðarr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    VáfÞrúdnir2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Víkarr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 44.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    What Did King Hákon góði Do before the Battle at Fitjar and after the Battle at Avaldsnes?2022Inngår i: Religionsvidenskapeligt Tidsskrift, ISSN 0108-1993, E-ISSN 1904-8181, Vol. 74, s. 119-138Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The starting point for this paper is the enigmatic stanza 6 of the Norwegian skald Guthormr sindri's mid-900s poem Hákonardrápa. This stanza depicts the Norwegian king Hákon góði clashing his spears together over the heads of the fallen warriors after the battle of Avaldsnes. But why did he do it? And what did Hákon do when he "played" (lék) in front of his army before the Battle of Fitjar, as portrayed in Eyvindr Finnsson’s poem Hákonarmál? Roman sources, iconographic motifs from the migration period to the Viking age, as well as information in Old Norse literature, suggest that war dances, intimidating movements, as well as aggressive and incendiary gestures, cries and songs constituted an important aspect of warfare among Germanic and Scandinavian peoples. In this paper, it is suggested that Hákon's – to us – enigmatic performances in Hákonardrápa and Hákonarmál may be understandable within the framework of this martial context.

  • 45.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Ódinn2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Nordberg, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Ódr2016Inngår i: Dictionnaire Universel des Dieux, Déesses et Démons / [ed] Patrick Jean-Baptiste, Paris: Éditions du Seuil, 2016Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Nordberg, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    Andersson, LarsStockholms läns museum.
    Bro till evigheten: brons rumsliga, sociala och religiösa dimensionunder vikingatid och tidig medeltid: ett symposium på Såstaholm, Täby den 3-4 april 2009 arrangerat av Stockholms läns museum.2009Konferanseproceedings (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Nordberg, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    Grönwall, Richard
    Stockholms läns museum.
    Nygamla kammargravar i Täby och Botkyrka2009Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, nr 2, s. 142-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Nordberg, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Religionshistoriska avdelningen.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Sverige.
    Förkristen jul – kalender och kult2008Inngår i: DIN: tidsskrift for religion og kultur, ISSN 1501-9934, E-ISSN 2387-6735, nr 4, s. 12-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Nordberg, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Sundqvist, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Religionshistoria.
    Myter2021Inngår i: Religionshistoria: En introduktion till teori och metod / [ed] Egil Asprem; Olof Sundqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 273-292Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 56
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf