Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 114
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, Catrin
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att förändra genom organisation och idéer: Parallella processer i planeringen av Nya Karolinska Solnas verksamhet åren 2012-20172020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyseras förändringsarbetet i Nya Karolinska Solna (NKS) under åren 2012 till 2017. Syftet med studien är att skapa förståelse för och förklara vad som formade beslutsprocessen om det nya sjukhusets verksamhet efter att ansvaret för projektet flyttades från en särskild förvaltning till Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska). Omorganiseringen av ansvaret till Karolinska innebar att delar av projektgenomförandet flyttades från NKS-förvaltningen, som var nära knuten till politiken, till sjukhusets ledning och styrelse. Två olika förändringsprocesser är i fokus. Den första handlar om vad som skulle flytta in i det nya huset (verksamhetsinnehållet) och var ett arbete som hade lämnat den visionära fasen och nu på allvar mötte faktiska behov och förutsättningar på sjukhuset och i vårdsystemet i regionen. Den andra förändringsprocessen handlar om hur arbetet på det nya sjukhuset skulle organiseras i termer av hur det skulle utföras, styras och utvärderas (verksamhetsmodellen). Rapporten baseras på dokumentanalys samt intervjuer med centrala personer i NKS-projektet.

    Studien fokuserar på den betydelse organisation och idéer har för politikers och tjänstepersoners försök att planera och styra de två förändringsprocesserna. Olika typer av organisatoriska arrangemang i kombination med starka idéer utgör mekanismer som strukturerar och sorterar beslutsprocesserna i megaprojektet NKS. Olika arrangemang har haft betydelse för förändringsprocessen – som den politiska styrningen av Karolinska samt de parallella processer som uppstod både på sjukhuset och i dess relation till Stockholms läns landstings arbete med framtidens hälso- och sjukvård i länet (Framtidsplanen). Två idéer som har varit särskilt betydelsefulla för NKS-projektet är idén om den högspecialiserade vården, som har format beslutsprocessen om verksamhetsinnehållet, och idén om den värdebaserade vården, som kom att bli en central del av verksamhetsmodellen.

    I linje med tidigare studier visar vi att starka idéer lätt kan bli bräckliga – de är starkt beroende av inte bara ett aktörskap och att kunna presenteras som lösningar på problem, utan också av tid och rum (att vara del av ett sammanhang). Idéer kan därför utgöra stark drivkraft till att initiera, och därigenom att sätta riktning och ramar för ett förändringsarbete, men kan – om de inte aktivt översätts och anpassas till den lokala praktiken – senare i förändringsarbetet bli problematiska. Vår analys visar att de organisatoriska arrangemangen i kombination med starka idéer både har möjliggjort och samtidigt begränsat förändringsarbetet med NKS. Genom att de organisatoriska arrangemangen både inkluderar och exkluderar aktörer och idéer kan de på så sätt osynliggöra – genom att skapa avstånd i tid och rum – meningsskiljaktigheter, motstridiga analyser och till med och direkta konflikter. Dessa arrangemang är därför centrala styrverktyg i förändringsprojekt som NKS och måste hanteras med stor varsamhet av politiker och andra beslutsfattare. De kan skydda och stärka, men också åsidosätta, demokratiska värden om öppenhet, transparens och delaktighet i politiska besluts- och förändringsprocesser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Catrin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att styra genom organisation: Exkludering, inkludering och villkorat deltagande i Nya Karolinska Solna2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyserar vi hur ansvariga för Nya Karolinska Solna (NKS) behövde balansera mellan behoven av att å ena sidan driva förändringsprocessen framåt (effektivitet) och å andra sidan förankra projektet hos berörda aktörer för att värna demokratiska värden och sätta in NKS i ett större regionalt sammanhang (legitimitet). Genom att inrätta en särskild organisation – NKS-förvaltningen – för projektet åren 2008-2012 betonade projektansvariga effektiviteten i processen. För att kunna realisera visionen om det nya sjukhuset ansågs vissa aktörer, som uppfattades som motsträviga och förändringsobenägna, behöva hållas på avstånd. Vår analys visar att detta över tid ledde till en växande legitimitetsproblematik: centrala aktörer ansåg sig utestängda från arbetet och uppfattade att de saknade insyn och möjligheter att påverka, trots att de ansåg sig sitta inne med behövliga kunskaper och perspektiv. Därigenom växte också ett allt större missnöje med den särorganisatoriska lösningen. I slutändan, vid årsskiftet 2011/2012, lades NKS-förvaltningen ned och ansvaret för projektets olika delar omorganiserades till andra aktörer. Rapporten har fokus på åren 2008-2012 och baseras på dokumentanalys samt intervjuer med nyckelpersoner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3. Berg, Martin
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att samverka2014Inngår i: Efter festen: om konsten att utvecklas från doktor till docent,  eller en överlevnadsguide för den postdoktorala tillvaron / [ed] Sara Eldén, Anna Jonsson, Lund: Studentlitteratur, 2014, s. 197-212Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige .
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lunds universitet, Sverige .
    Klintman, Mikael
    Att nå bortom grupp­tän­kandet – ett konststycke!2020Inngår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    En kamp bortom torg och torn2019Inngår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019, s. 159-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, MariaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).Jonsson, AnnaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).Klintman, Mikael
    Kampen om kunskap: Akademi och praktik2019Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det ropas allt högre om att forskare ska samverka med det omgivande samhället. Det är rop som vittnar om en stor tilltro till att morgondagens vetenskapliga genombrott garanteras genom att kunskap produceras i samverkan. Men vad betyder det att samverka? Är den alltid att föredra? Främjar eller kanske rentav hotar samverkan kunskapsproduktion i samhället?

    Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela.

  • 7. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Kunskap mellan elfenbenstorn och marknadstorg2019Inngår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019, s. 11-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8. Brechensbauer, Axel
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Risk för ökad misstro när forskare tvingas förenkla2019Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9. Brorström, Sara
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tamm Hallström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Power of the vague – How strategic documents mobilise change in two Swedish cities2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10. Brorström, Sara
    et al.
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tamm Hallström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Power of the Vague: How Vision Statements Have Mobilized Change in Two Swedish Cities2022Inngår i: Administration & Society, ISSN 0095-3997, E-ISSN 1552-3039, Vol. 54, nr 10, s. 2075-2100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper investigates the role of strategic artifacts in realizing change in two Swedish cities. Drawing from qualitative studies of city development projects we illustrate how ambiguous formulations in vision statements constitute a powerful basis for legitimizing actions. As part of establishing linkages between future-oriented vision statements and concrete actions here and now, we highlight the role of materialization. We provide three examples of how the vision statements studied materialized—into organizational structures, management control systems, and communication efforts—and discuss how such materialization implies that only some parts of broad vision statements are translated into practice.

  • 11. Buhr, Helena
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Corporate social responsibility edited in the business press: Package solutions with problems included2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12. Buhr, Helena
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The making of meaning in the media: Corporate social responsibility in the Financial Times, 1988-20032007Inngår i: Managing Corporate Social Responsibility in Action: Talking, Doing and Measuring / [ed] Frank den Hond, Frank G. A. de Bakker & Peter Neergaard, Ashgate, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13. Fredriksson, Magnus
    et al.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Corporate reputation and the news media in Sweden2010Inngår i: Corporate reputation and the news media: Agenda-Setting within Business News Coverage in Developed, Emerging, and Frontier Markets / [ed] Craig Carroll, London: Routledge, 2010, s. 192-206Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14. Frostenson, Magnus
    et al.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomistyrning och Corporate Social Responsibility2013Inngår i: Perspektiv på ekonomistyrning / [ed] Erik Jannesson, Matti Skoog, Stockholm: Liber, 2013, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Frostenson, Magnus
    et al.
    Örebro University School of Business, Sweden; Østfold University College, Norway.
    Maria, Grafström
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Mediatisation and the construction of what is morally right and wrong in contemporary business2022Inngår i: Media Culture and Society, ISSN 0163-4437, E-ISSN 1460-3675, Vol. 44, nr 3, s. 532-548Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The recent discussion on mediatisation prompts questions about how it arises and how social spheres are marked by it. In this article, we use business as an example of a social sphere to show that the production of normativity by and through the media is a central aspect of mediatisation. The empirical case of the article is the Deepwater Horizon disaster. Six specific techniques were used by the media to construct the case as an instance of corporate misbehaviour that met public recognition. The techniques are instrumental in forming the predicament of a modern mediatised business sphere, it is argued.

  • 16.
    Furusten, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Making meaning of standards - translation in path genereating junctures2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att göra osynliga tjänstepersoner synliga genom skönlitteratur: Tjänstemannen i skönlitteraturen – bilder av goda och mindre goda byråkrater av Anders Björnsson och Björn Rombach (red.), Santérus Förlag 20172019Inngår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 2Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att värna gränser genom att bygga broar2019Inngår i: Kampen om kunskap: Akademi och praktik / [ed] Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson, Mikael Klintman, Stockholm: Santérus Förlag, 2019, s. 65-74Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Grafström, Maria
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Constructing legitimacy through media: The case of the Swedish Red Cross2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Crafting Newsworthiness at the Intersection of Business and Journalism: The Role of Context and Identity in Nascent Economic News Practice in Sweden 2023Inngår i: History of Political Economy, ISSN 0018-2702, E-ISSN 1527-1919, Vol. 55, nr S1, s. 149-174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores how economic information was turned into newsworthy content in Sweden during the 1960s and 1970s. Professional norms and identities of “business journalists” were during the 1960s yet to be developed, and there were concerns raised whether issues about the corporate world and the economy were suitable to turn into journalistic news content at all. Conceptualizing newsworthiness as a logic of appropriateness, the analysis focuses on the roles that professional norms and identities played in forming nascent economic news practice. The empirical findings show that there was not one way—or one place—that this newsworthiness was constructed. Instead, nascent economic news was produced in two highly separated organizational settings: one rooted in the journalistic world and one in the business world. Depending on the context, significantly different methods and ideas guided the nascent work of creating newsworthiness for economic information. 

  • 21.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Den populariserade ekonomijournalistiken2006Inngår i: Handbok i ekonomijournalistik: Hur journalisten bevakar företag, marknad och samhällsekonomi / [ed] Tommy Borglund & Martin Ahlquist, Stockholm: Norstedts Förlag, 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Ekonomijournalisitikens mångfald: En forskningsöversikt2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomijournalistik2015Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson, Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 225-242Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomijournalistik2019Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson, Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 215-226Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ekonomijournalistikens förändrade förutsättningar: Innehåll, format och aktörer2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Grafström, Maria
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Ekonomireportern: Etablerad - och ifrågasatt2011Inngår i: Specialreportern / [ed] Torbjörn von Krogh, Stockholm: Sim(o) Institutet för Mediestudier , 2011, s. 25-48Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    En fräsch och leende Svanberg = Köp Ericsson?2007Inngår i: Aktiespararna.seArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Entrepreneurs laying the foundation for business journalism in Sweden2009Inngår i: Exploring the worlds of Mercury and Minerva: Essays for Lars Engwall / [ed] Linda Wedlin, Kerstin Sahlin & Maria Grafström, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2009Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Expansion and change of business news content in Sweden, 1960-20002005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Information intermediaries2016Inngår i: The SAGE Encyclopedia of Corporate Reputation / [ed] Craig E. Carroll, New York: Sage Publications, 2016, s. 351-354Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ledare i mediernas rampljus2018Inngår i: Att leda i en komplex organisation: Utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet / [ed] Anna Cregård, Erik Berntson, Stefan Tengblad, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 42-57Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Mediatization of Nonprofit Organizations2021Inngår i: International Encyclopedia of Civil Society / [ed] Regina A. List, Helmut K. Anheier, Stefan Toepler, Springer, 2021Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Medierna: maktspeglare eller maktspelare?2021Inngår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 244-263Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen.
    Nyheter på ekonomiska2005Inngår i: Den framgångsrika ekonomiskan / [ed] Björn Rombach & Patrik Zapata, Stockholm: Santérus Förlag, 2005, s. 110-129Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Parera är viktigare än att planera: Om organisatorisk överlevnad2015Inngår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2002-0287, nr 2, s. 51-51Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Grafström, Maria
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Svårnavigerad CSR-djungel2010Inngår i: Chefstidningen, ISSN 2000-3498Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Swedish Aid and Risk-taking in a Mediatized Society2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Grafström, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Synliga och hemliga: Näringslivets ägare i den mediala offentligheten, Lennart Bernhardtson, Agerings Bokförlag, 20132014Inngår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 2, s. 22-23Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The development of Swedish business journalism: Historical roots of an organisational field2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Contemporary Swedish business journalism is an established organisational field with shared practice within and across organisations. Using a historical perspective, this dissertation investigates the early formation of this field and the formation of a shared meaning system for business journalism. Addressing the question of how and why the field emerged, the study contributes to institutional approaches in organisational analysis and theories about field development.

    Drawing on a qualitative longitudinal study, the analysis explores the source of today’s field of business journalism and examines the individuals, organisations, and activities that, during the 1960s and 1970s, laid the groundwork for subsequent field development. Five Swedish newspaper organisations are examined in detail: two business weeklies, Affärsvärlden and Veckans Affärer; the business daily,Dagens industri; and two general dailies, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. In particular, the study analyses the competencies that was considered necessary for producing business news; the models that functioned as positive examples for business journalists; and the accepted ways of selecting and presenting business news.

    The study concludes that nascent field formation developed through institutional entrepreneurial processes in the interplay among individuals, organisations, and societal developments. As individuals carried institutional logics from their previous affiliations in business or journalism, they contributed to the nascent field formation – not by breaking with their past, but by continuing, in a new setting, previous ways of approaching their work. The two institutional logics of business and journalism also permeated the newspaper organisations in which these individuals were active. The organisations functioned as platforms that enabled the early practice while setting boundaries for its development. The results suggest that fields develop incrementally and that institutional entrepreneurial processes embody greater continuity and stability than previous research in the area has suggested.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Grafström, Maria
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    The news in management-speak2010Inngår i: The rise of management-speak / [ed] Björn Rombach & Patrik Zapata, Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Abstract for the entire book:

    Essays about why people who speak management-language always seem to win arguments, not because they know more, but because they speak the right language.When important decisions are made - whether in organizations or in a public debate - the winner is almost certainly a management-speaker. It does not matter if the opponent is a well informed, committed and ­competent professional, a well prepared representative of an interest group, a politician with a large backing or a journalist who has been digging deep, still, the management-speaker gets the last say.The management-speakers do not have better knowledge of the factual ­matters, they are not more devoted than others, they do not represent ­stronger interests and they do not know anything more about the present or the future than other people. They are successful in managing decisions and decision makers into the right direction, because they speak a more ­powerful language than the others - the Management-Speak.This book contains essays on the language management-speak, its ­significance and the use of it. The essays are addressed to all readers who seek an answer to the question why management-speak really matters.

  • 41.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Andersson, Catrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Idén om högspecialiserad vård2021Inngår i: Megaprojektet Nya Karolinska Solna: Beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform / [ed] Maria Grafström, Martin Qvist, Göran Sundström, Stockholm: Makadam Förlag, 2021, s. 133-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Andersson, Catrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Oklarhet som förändringsstrategi: Nya Karolinska Solna och idén om den högspecialiserade vården2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten analyseras beslut om verksamhetsinnehållet vid Nya Karolinska Solna (NKS) och särskilt den högspecialiserade vården. Vår analys visar att själva idén om högspecialiserad vård (hur den kom att definieras och användas) delvis kan förklara varför verksamhetsinnehållet kunde hållas odefinierat långt in i processen med att planera och bygga det nya sjukhuset. Samtidigt som NKS från ett tidigt skede var planerat att innehålla högspecialiserad vård fanns det ingen tydlig eller given definition av vad sådan vård omfattar. Det var också uttalat i politikernas uppdrag till NKS-förvaltningen att avvakta med att fastställa verksamhets-innehållet med hänvisning till bland annat den snabba medicintekniska utvecklingen och andra tänkbara krav på en sjukvård som flera år framåt i tiden skulle vara internationellt konkurrenskraftig. Men när ledande politikers och projektledningens syn på NKS som ett högspecialiserat nav för regionens sjukvård – med en fortsatt öppenhet kring verksamhetsinnehållet – mötte berörda professioners och organisationers intressen och ambitioner framträdde konflikter och motstridiga intressen. 

    Studien visar, att samtidigt som idén om den högspecialiserade vården erbjöd projektansvariga en möjlighet att rättfärdiga ett öppet förhållningssätt, och avvakta med beslut om det mer precisa verksamhetsinnehållet, kom denna öppenhet att senare skapa problem för realiseringen av den initiala visionen om det lilla, högspecialiserade sjukhuset. Analysen pekar på tre centrala faktorer som i samverkan med varandra kom att skapa grus i projektmaskineriet: För det första fanns det en inneboende spänning i själva idén om den högspecialiserade vården. För det andra blev idén om den högspecialiserade vården alltför separerad från etablerade strukturer och arbetssätt. Och för det tredje tappade idén kraft när det politiska ledarskapet, som inledningsvis hade varit starkt och drivit den, försvagades. Rapporten har fokus på åren 2008-2012 och baseras på dokumentanalys samt intervjuer med nyckelpersoner. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Grünberg, Jaan
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Pallas, Josef
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Windell, Karolina
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Ekonominyhetens väg: Från kvartalsrapporter till ekonominyheter2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Göthberg, Pauline
    Centrum för bank och finans (CEFIN), KTH.
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Ansvar2010 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Göthberg, Pauline
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    CSR: företagsansvar i förändring2015 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Grafström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, företagsekonomiska institutionen.
    Göthberg, Pauline
    Windell, Karolina
    CSR: Företagsansvar i förändring2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Grafström, Maria
    et al.
    Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Göthberg, Pauline
    Windell, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Med samhällsansvar som ledstjärna2011Inngår i: Ledning av företag och förvaltningar: former, förutsättningar, förändring / [ed] Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg, Stockholm: SNS förlag, 2011, 4., [omarb.] uppl.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Lund University, Sweden.
    Professional blinders? The novel as an eye-opener in organizational analysis2019Inngår i: Culture and Organization, ISSN 1475-9551, E-ISSN 1477-2760, Vol. 25, nr 2, s. 146-158Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Scholarly textbooks often follow a logic where suitable empirical cases are selected to illustrate the theoretical and analytical points that we as scholars want to make. But what would happen if we would do the opposite: build a textbook on a novel written by a novelist for such purpose and let the theories explain the actions and emotions of fictional characters? In this article, we share and reflect upon our experiences of co-authoring a textbook in organization theory together with a professional novelist. We argue that the novel can function as an eye-opener in organizational analysis, forcing us to look beyond more static and rationalistic perspectives on organizations as well as the stereotypes of such. We build and relate our experiences to the growing literature about using fiction in scholarly work and discuss the potential of such genre-bending work when we bring in flesh and blood into the analyses.

  • 49.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    When fiction meets theory: Writing with voice, resonance, and an open end2020Inngår i: Writing Differently / [ed] Alison Pullen, Jenny Helin, Nancy Harding, Emerald Group Publishing Limited, 2020, s. 113-129Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter, we explore genre-blurring writing, where fiction meets theory, following the argument that texts in management and organisation studies suffer from the ‘textbook syndrome’. The stories that we tell through textbooks not only influence, but also set boundaries for, the way understandings are developed through the eyes of the reader. Often textbooks are written in a way that lead the reader into an idealised linear understanding of an organisation – far from the problems, dilemmas and messy everyday life that managers experience. Our discussion builds on previous literature on writing differently and our own experiences of writing a textbook by involving a professional novelist. Engaging in genre-blurring writing opens up how we think not only about writing, fiction and facts but also in our role as scientists. By situating ourselves, as researchers, at the intersection of fiction and the scientific work, not only new ways of writing, but also of thinking emerge. We discuss three aspects through which fiction challenge and develop our writing and thinking, namely to write with voice, resonance and an open end. Through genre-blurring writing, we create opportunities both to learn and to engage students in learning.

  • 50.
    Grafström, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Jonsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Klintman, Mikael
    Collaborating across societal sectors: A buzzword or a governance mechanism for research?2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
123 1 - 50 of 114
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf