Objective: The aim of this study was to investigate the association between presenteeism and absenteeism during the previous year and the current levels of exhaustion and impaired work performance in a Swedish university setting.

Methods: In a study of 3525 employees, an ordinal logistic regression and general linear model was used to examine the association between presenteeism and absenteeism during the previous year and the current exhaustion and impaired work performance, respectively.

Results: Presenteeism, but not absenteeism, during the previous year independently increased the risk of having moderate or severe exhaustion. Presenteeism, absenteeism, and exhaustion remained positively associated with impaired work performance when health status and other confounders had been adjusted for.

Conclusions: Presenteeism, but not absenteeism, was associated with exhaustion. Both presenteeism and absenteeism were the salient correlates of impaired work performance.

Objective: To examine the associations between sickness presenteeism (SP) reported as number of days with SP reported as number of times and to evaluate their responsiveness.

Methods: The study population (n = 454) consisted of employed individuals, at risk of long-term sickness absence. Correlation analyses were performed to examine associations between the two SP measures and external constructs such as work performance, general health, and registered sick leave. Both SP constructs were measured several times to examine responsiveness.

Results: The SP measures are moderately correlated. They moderately correlated with work performance and health status measures. SP reported as number of times seems to be more sensitive than number of days in detecting changes after rehabilitation.

Conclusions: Numerical or categorical constructs are valid sources of data on SP. However, categorized SP seems to be more responsive.

Translated and adapted from a Swedish original, Work without Boundaries: Psychological Perspectives on the New Working Life tackles the human impact of the changing nature of work. It brings together strands of research from a variety of disciplines including work psychology, occupational health psychology, social psychology, and psychobiology. Written by two leading international researchers and writers in this field, Work without Boundaries delivers new levels of understanding in the field and charts the way forward for future research.

Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

The purpose of this study is to determine the actual occurrences of flexible working conditions and to demonstrate an instrument for their assessment. Flexibility is discussed as a concept and defined in terms of deregulation of work, and a corresponding increase in self-government and ambiguity. Using empirical data from a national survey of the Swedish labor force, the results show that almost half (47%) of the jobs on the Swedish labor market can be characterized as low, or even unregulated. This means that almost half of the Swedish work force is subjected to working conditions involving a nonnegligible requirement for self-government.

Oro har enligt olika populationsstudier ökat kraftigt under den senaste 20-årsperioden. Största ökningen finns i de yngre åldersgrupperna och särskilt bland yngre kvinnor. Oro kan ses som en varningssignal, som driver individen till att fokusera tankar och uppmärksamhet på faror som då kan avvärjas - problem upptäcks, hanteras och löses. Oro har i den meningen ett överlevnadsvärde. I artikeln diskuteras hypotesen att orons tillväxt hör samman med att en allt större grupp fått det svårt att omsätta oron i handlingar, som minskar eller avlägsnar osäkerheten eller den upplevda oron eftersom säkerhet och osäkerhet, stabilitet och instabilitet är inneboende systemegenskaper som alltid kännetecknar delar av strukturen. Beredskap blir ett sinnestillstånd som präglar vardagen vilket också kan förväntas ha hälsopåverkan. I osäkerhetsstrukturens perifera delar finns precariatet, de tidsbegränsat anställda, som är själva förutsättningen för systemets flexibilitet.

I beskrivningar av arbetslivet talas det ofta om det nya men inte sällan är det nygamla frågor som uppenbarar sig i en ny kontext. Det finns en kontinuitet till tidigare förhållanden som är värd att uppmärksamma inte minst i fråga om makt, sociala relationer och mänskliga behov. Digitala infrastrukturer genomsyrar nu arbetslivet och dessa kan ses som en ny produktionsform i relation till tidigare agrara och industriella former. I kapitlet undersöks och jämförs anställningsvillkor och anställningssystem i dessa tre produktionsformer. Gemensamt är grundkonflikten mellan den enskilda individens behov av kontroll, trygghet, mening och förutsägbarheti livet och företags och organisationers intresse av snabbar anpassningar till omvärldsförändringar. Konflikten formar konstruktionenav anställnings- och anknytningsformer både i kvalitativ och i kvantitativ mening. Kapitlet har i grunden ett psykologiskt perspektiv med fokus på arbetsvillkor och hälsa i två grupper av anställda -inlåsta och utlåsta - med stor diskrepans mellan sin aktuella och sin önskvärda arbets- och livssitutation

I denna skrift har vi försökt ringa in en aspekt – gränslöst arbete – i det mångdimensionella och komplexa fenomen som nu allt oftare benämns digitalisering. En del människor associerar ordet snarast med gränslösa möjligheter, och för andra är upplevelsen snarare gränslösa krav. Vi har i skriften mer betonat möjligheterna än farhågorna genom att lägga stor vikt vid forskning och erfarenheter som kan vägleda och stärka de gränslöst arbetandes kontroll över sitt arbetsliv och sin livssituation. I detta avslutande kapitel sammanfattas vissa tendenser och vi tar på nytt upp en del farhågor som blivit knapphändigt behandlade i kapitlen samt försöker urskilja riskgrupper.

Den informationstekniska utvecklingen har möjliggjort helt nya sätt att organisera arbete. I rum och på platser som tidigare var reserverade för privatliv har nu det avlönade arbetet tagit sig in, och på den uppkopplade arbetsplatsen finns möjligheter för anställda att via nätet sköta privatlivsärenden. Både på arbetsplatsen, på andra platser och i det uppkopplade hemmet går det att snabbt växla fram och tillbaka mellan arbete och personliga angelägenheter. Denna typ av arbetsvillkor kallas för gränslöst arbete, och det kan också ställas i kontrast till fabriksarbete med höggradig maskinstyrning där arbetaren måste finnas vid sin maskin och genomföra specificerade arbetsuppgifter i tidsintervall som bestäms av maskinernas hastighet. Sådant arbete var vanligt i Sverige för bara några decennier sedan men har nu kraftigt minskat genom teknikutveckling. Höggradigt styrt arbete är dock fortfarande utbrett runt om i världen. De två exemplen är poler i en skala och däremellan finns en stor variation i villkor vad gäller arbetets reglering och tidsmässigt och rumsligt oberoende.

Delar av arbetslivet har under de senaste decennierna gått mot mer flexibilitet, inte minst i fråga om när och var man kan utföra sitt arbete. Denna flexibilitet kan innebära fördelar men det gränslösa arbetslivet medför också utmaningar för både arbetsgivare och arbetstagare. 

I regeringens arbetsmiljöstrategi 2016–2020 fick Arbetsmiljöverket ett uppdrag att i samråd med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Den här forskarantologin har tagits fram inom ramen för det uppdraget. Texterna har skrivits av ledande forskare inom området och utgör ett av underlagen till vägledningen. Professor Gunnar Aronsson har varit redaktör för antologin. Både antologin och vägledningen finns att ladda ner från Arbetsmiljöverkets webbplats.

Projektledare för denna antologi vid Arbetsmiljöverket har varit Tommy Fahlander. Vi vill även tacka övriga kollegor vid Arbetsmiljöverket som varit behjälpliga i arbetet med antologin. 

De åsikter som uttrycks i denna antologi är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis Arbetsmiljöverkets uppfattning. 

Christina Jonsson

Chef för enheten för människa och omgivning, Arbetsmiljöverket, Stockholm i januari 2018

Samtidigt som det pågår en inre specialisering i de ”gamla” disciplinerna fysiologi, psykologi och sociologi uppstår nya vetenskaper som syftar till att integrera och tillämpa de gamla disciplinernas fynd och kunskapsmassa. Arbetsvetenskapen etablerar sig på 1970-talet när det inom andra envetenskapliga discipliner utvecklats kunskapsmassor som kan sammanföras och få synergieffekter av både praktisk och teoretisk art. Jag ser Arbetsvetenskap som en sådan nödvändig skapelse som tillvaratar enskilda discipliners forskningsrön och för samman dem till praktikrelevant kunskap för tillämpning i ett mångfacetterat arbetsliv med mycket olika verksamheter, organisationsmodeller och arbetsvillkor. Det är med sådana glasögon jag börjar läsa boken Arbetsvetenskap – en introduktion.

The aim of the study is to construct a measure of long-term health and investigate its relationship to self-rated health and symptoms. The study group consisted of a large representative sample in full-time paid employment in the age range 20-65. The long term health measure consisted of two item concerning days sickness absence and occasions of sickness presenteeism. When the combined measure was compared with the simple measure of sickness absence with respect to variation in self rated health and complaints it differentiated better. This is a reason for incorporating the presenteeism variable into a measure of long-term good health.

Det moderna arbetslivet präglas av att allt fler människor har flextid eller över huvud taget inte har reglerade arbetstider. Allt fler har också möjlighet att arbeta hemma eller på resande fot. Tids- och rumsgränser stabiliseras inte på samma sätt som tidigare av lagstiftning och avtal. När denna yttre reglering försvagas ökar kraven på individen att hantera gränssättandet mellan olika sfärer i livet. I artikeln beskrivs individuella strategier för att skapa balans mellan arbetet och livet i övrigt.

Inom arbetslivsforskningen har tillitsforskning inte haft samma expansiva utveckling som inom samhällsvetenskap. Kapitlet riktar fokus på tillitsbegreppet, konsekvenser av tillit och förhållanden som skapar eller raserar tillit.  

Den psykologiska kärnan i tillit är att människor och ting är pålitliga. Därigenom blir socialt liv mera förutsägbart, osäkerhet och komplexitet reduceras, upplevelsen av risker, stress och kaos minskar. Tillit stabiliserar människors identitetsupplevelse och tillit styrker människors förmåga att vara aktörer i sina egna liv – den som känner tillit vågar göra det han eller hon vill, önskar och drömmer om. Genom tillit skapas och bibehålls sociala relationer och handlingar kan genomföras som annars skulle vara omöjliga utan stora transaktionskostnader. Om tilliten minskar eller försvinner minskar också människors vilja att ta risker. I forskning med inriktning mot arbete och hälsa finns ett fokus på kontroll i meningen anställdas inflytande i sitt arbete. Balans mellan kontroll och krav dämpar stress och förebygger ohälsa. Kontroll är begreppsligt en nära släkting till tillit. Gemensamt är att osäkerhet reduceras, vilket minskar stress och gör det lättare att fatta beslut och handla. 

Tillit till andra människor spelar en avgörande roll för samarbete. Den som litar på att de andra – arbetskamrater och ledning – kommer att försöka uppfylla viktiga förpliktelser kommer också att öka sin egen uppslutning kring dessa förpliktelser. Ökade kunskaper om sambandet mellan tillit och kollektivt handlande skulle kunna förebygga ofruktbara konflikter och främja effektivt handlande och hälsa.

Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n = 193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer - problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.

The study investigated the working conditions associated with the accumulation of stress and lack of recovery and how recovery is related to health. The study group was employed in pre-school, home care and social work (n = 193). Recovery was assumed to be an explanatory variable for the relations between work and health. The response rate on a survey was 79 per cent. Cluster analysis identified three groups: the ‘Recovered’ (36 per cent of the total group) and ‘Not Recovered’ (25 per cent) and the ‘In-between’ (39 per cent). The Not Recovered displayed the whole chain of risk factors, involving difficult working conditions to which they responded with increased compensatory strategies. Despite this group having significantly greater reports of ill health, work absenteeism was not greater, which is likely related to their substituting sickness absence with sickness presence. As many as 43 per cent of the social workers were found to belong to the Not Recovered group. Multiple regression analyses controlling for background variables revealed that the Not Recovered group had a significantly higher relative risk for poor self-rated health than those in the Recovered group. Even sharper increases in relative risk existed for the other five symptoms that were analysed. Practical implications and new research questions are discussed.

I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti.

Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor.

Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång. 

Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor.

Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten.

I föreliggande studie har vi riktat fokus på läkaryrket som profession och på sambandet mellan avgränsning av arbetsuppgifter och anspänning och utmattning.

Hur kommer det sig att arbetet medför status, goda arbetsvillkor och hälsa för vissa, medan det innebär vanmakt, underordning och sjukdom för andra? Denna uråldriga och till synes naiva fråga pockar allt ihärdigare på ett svar i en tid där den sociala ojämlikheten ökar. Den som är det minsta intresserad av arbetsliv och hälsa och som läser de kapitel som nu följer kommer att bli inspirerad, kanske provocerad och troligen väldigt imponerad av svensk arbetslivsforskning. Flera av Sveriges mest framträdande arbetslivsforskare medverkar i boken.

Purpose – The aim of this paper is to investigate which work- and private life factors are associated with long-term health, operationalized as low sickness absence and low sickness presence. Design/methodology/approach – A representative sample of 2,297 individuals responded to a questionnaire on two occasions at an interval of one year. In total, 28 percent were classified as having good long-term health. Findings – Univariate and multivariate analyses showed that some quality-related work environment factors were rather strongly associated with long-term health. For some variables women showed a clear dose-response pattern on the three-level scale alternatives in relation to health, while men had a more asymmetric response pattern. The results are discussed in relation to the symmetry in the work environment factors, i.e. if there are different factors that explain health and illness. Practical implications – Issues concerning health and health-enhancing factors are of considerable interest to practitioners concerned with management issues, organizational structure, and rehabilitation. Originality/value – The paper shows the importance of including a positive health variable within the health research paradigm to supplement the dominance of variables focusing on illness and disease.

The purpose of the study was to construct a measure of good long-term health based on sickness absenteeism (SA)/sickness presenteeism (SP) and to investigate its relationship to self-rated health and self-reported symptoms. The analyses were performed on data from three Swedish projects with representative samples but with some differences in the subjects’ age and type of employment. The result show clear relationships between the measure of long-term health and self-ratings of health and investigated self-reported symptoms. There are differences in the absolute level of self-rated health in the three datasets, but these may be ascribed to differences in the rating scales and distributions. The most interesting result is that the rank for the three sets of data is the same. Of the two intermediate categories, the group with high sickness presenteeism/low sickness absenteeism seems to have a somewhat more problematic health situation than the group with low sickness presenteeism/high sickness absenteeism.

Within working life research  there has been a long and strong tradition of focusing on risks, problems, diseases, and other negative aspects of the work environment. Modern reflexive social systems and organizations incorporate, internalize, and apply this knowledge, which creates new conditions for research and reflexivity, and so forth. There are similar processes on the individual level – people reflect and internalize knowledge which changes their perceptions, cognitions and action strategies. In that way our societies have gained much knowledge about what work conditions should be avoided or eliminated.  In the Nordic welfare states, as in many other countries, there exists thinking and politics which hold that work should offer something more than an activity one does for money. According to this view, work should contribute to individual satisfaction, personal development, occupational skills, health, etc. On the road to a more individualized and health and development oriented working life there is need for a research perspective that generates knowledge on how to form “healthy work” and “healthy workplaces”. The positive psychology movement is an inspirational source for occupational psychology to move in that direction and a positive occupational psychology perspective is not in conflict with the traditional and established work psychology or disease model – the role is rather to contribute to a new working life research front with a strong potential for generating knowledge for preventive measures. The Nordic welfare states, with their view that work should contribute to personal growth and health, should have a special interest in research and knowledge for such a development.

Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar.

Purpose - The purpose of this paper is to compare sickness presence (SP) and sickness absence (SA) regarding the strength of their relationship to health/ill-health. In a previous Canadian study a stronger association between SP and health/ill-health than between SA and health/ill-health was shown.

Design/methodology/approach - Five Swedish data sets from the years 1992 to 2005 provided the study populations, including both representative samples and specific occupational groups (n=425-3,622). Univariate correlations and multiple logistic regression analyses were performed. The data sets contained questions on SP and SA as well as on various health complaints and, in some cases, self-rated health (SRH).

Findings - The general trend was that correlations and odds ratios increased regularly for both SP and SA, with SP showing the highest values. In one data set, SRH was predicted by a combination of the two measures, with an explained variance of 25 percent. Stratified analyses showed that the more irreplaceable an individual is at work, the larger is the difference in correlation size between SP and SA with regard to SRH. SP also showed an accentuated and stronger association with SRH than SA among individuals reporting poor economic circumstances.

Practical implications - The results support the notion that SA is an insufficient, and even misleading, measure of health status for certain groups in the labor market, which seem to have poorer health than the measure of SA would indicate.

Orginality/value - A combined measure of sickness presence and absence may be worth considering as an indicator of both individual and organizational health status.

In a representative sample from Statistics Sweden's Labor Market Survey (N = 1,564), it was found that 28% of permanent employees were not in their preferred occupation. In part, this is attributable to prevailing conditions in the labor market, with a lack of jobs, and to the insecurity of time-restricted employment contracts. In this study, the work conditions and health of persons in such a "locked-in" position were investigated. Participants reported significantly more headaches and greater fatigue and slight depression than did those in comparison groups. Results are discussed in relation to psychological theories of control and to a model of individual action strategies. Proposals are made to guide further studies in an area in which research so far has been sparsely conducted.

Purpose: The first objective was to contribute to a better understanding of the contrasting and paradoxical results in studies of work environment factors and sickness presence and sickness absence. A second objective was to examine if, and under what conditions, employees choose to replace sickness absence with sickness presence, i.e., so-called substitution.

Methods: The study utilizes a large body of cross-sectional questionnaire data (n = 130,161) gathered in Sweden from 2002 to 2007 in connection with a comprehensive health promotion initiative. Health and motivation were analyzed as mediators of the effects of five job factors, job control, job support, job demand, role conflict and “work to family conflict” on sickness presence and absence.

Results: The results concerning job demands indicate substitution in that increased job demands are associated with increased presenteeism and reduced absenteeism. The direct effect of higher job support was increased absenteeism, but via the health and motivation paths, the total effect of more social support was health-promoting and associated with a reduction in sickness absence and sickness presence. High job control emerged as the most pronounced health-promoting factor, reducing sickness presenteeism as well as absenteeism. More role conflicts and work-to-family conflicts were directly and indirectly associated with decreased health and increased absenteeism as well as presenteeism. earlier research.

Conclusion: The mediation analyzes shed light on some of the paradoxes in research on sickness presenteeism and sickness absenteeism, especially regarding job demands and job support. The substitution effect is important for workplace policy and occupational health practice.

Boken anlägger ett brett perspektiv på individen i arbetslivet som spänner över både arbets- och organisationspsykologi. Författarna tar upp de ramar som modernt arbetsliv skapar och hur individen rör sig innanför dessa. De beskriver arbetets roll i livet, samspelet på arbetsplatsen och vilken betydelse det kan ha för individen. Likaså behandlas fenomen som organisationsförändringar, ledarskap och motivation. Författarna har en gedigen erfarenhet av undervisning och forskning inom ämnet vilket gör boken både pedagogiskt upplagd och uppdaterad inom de senaste rönen. Boken är skriven för studerande i psykologi och beteendevetenskapliga utbildningar samt i företagsekonomi med organisationsinriktning. Boken är även lämplig för HR-specialister, chefer och andra med intresse av hur samspelet mellan individ och organisation bidrar till att skapa hållbara arbetsvillkor och effektiva organisationer.

Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

I både Sverige och Norge baseras sjukersättningarna på principen om inkomstbortfall, som ger sjukskrivna ersättning i förhållande till arbetsinkomsten. Men länderna skiljer sig också åt vilket möjliggör intressanta jämförelser och analyser. I Norge är exempelvis ersättningsnivån 100 procent från första dagen jämfört med 80 procent i Sverige, som också har en karensdag. Frågor som tas upp gäller bland annat hur sjukskrivna upplever sin vardagstillvaro, omgivningens acceptans för sjukskrivning, sjuknärvaro, stigmatisering, framtidstro och synen på hjälpapparat och myndigheter. Boken är värdefull vid utbildningar inom socialt arbete och är intressant i den debatt om sjukfrånvaro som pågår i samhället. Den bygger på ett svensk-norskt forskningsprojekt och använder såväl kvalitativa som kvantitativa data.

 Arbetet är den primära källan till den hållbarhetskris vi lever i men därmed också nyckeln till hållbar utveckling. I arbetets sfär utvecklas såväl destruktiva som miljövänliga produkter och processer. Arbetet orsakar utslagning, stress, sjukdomar, förkortar liv, skiktar samhällen socialt och förstör livsbetingelser men arbete är också grunden för frihet, välfärd, mening, gemenskap, teknisk och medicinsk utveckling. Arbetet förbinder människan med naturen och strukturerar relationer mellan människor inte bara lokalt utan också globalt.  Arbetets och produktionens sfär är trots den positionen märkligt frånvarande i hållbarhetsdiskussionen.  Arbetslivsforskningen har spelat och spelar en stor roll i generering av kunskaper om organisatorisk och individuell hållbarhet även om aktiviteten inte rubriceras som hållbarhetsforskning. Forskningen är oftast riktat mot verksamhetsnivån, vilket innebär att den hitintills inte har axlat den roll den bör ha i det omställningsprojekt, som nu tar form och som sträcker sig över verksamhets- kunskaps- och nationsgränser. Mycket av den kunskap som genererats inom verksamhetsperspektivet har dock stor relevans också i hållbarhetsprojektet. Det gäller forskning och kunskaper om bland annat organisering, ledning, committment, kultur, styrnings- och omställningskunnande och naturligtvis all den kunskap som genererats om individen ur social, psykologisk och medicinsk synpunkt. 

Det framväxande stora hållbarhetsprojektet handlar om att rikta fokus mot hela produktionskedjor - alltifrån utvinning ur naturen, över förädling, bearbetning och användning till återvinning. Ett sådant angreppssätt kräver både djup kunskap om och hög grad av specialisering på olika delar i produktionskedjan och systemanalys. Arbetsvetenskaplig forskning är väl rustad och organiserad för det förstnämnda men mindre bra på analys av produktionskedjor ur ett hållbarhetsperspektiv. Uppgiften är inte heller begränsad till att beskriva och analysera utan uppgiften gäller också att studera betingelserna för förändring och utveckling i riktning mot hållbarhet. Detta kräver ett samhällsperspektiv eftersom en rad samhälleliga regleringssystem har inflytande på var produktionen förläggs och därmed produktionskedjans utseende och betingelserna för de som arbetar.

Under covid-19-pandemins första våg, tidigt våren 2020, valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera eller kräva att de anställda som kunde skulle arbeta på distans från bostaden för att minska smittspridningen på arbetsplatser och under resor till och från dessa arbetsplatser. Att arbeta på distans skiljer sig i många avseenden från att arbeta i arbetsgivarens lokaler.

Det övergripande syftet med denna översikt, som består av tre delar, har varit att sammanställa och öka den forskningsbaserade kunskapen om distansarbete i hemmet.

Översikten omfattar forskningslitteratur inom tre områden:

• arbetsmiljö och hälsa
• balans mellan arbetsliv och privatliv
• produktivitet.

I analyserna har vi därtill särskilt fokuserat på likheter och skillnader i mäns och kvinnors villkor vid lönearbete i hemmet. Ytterligare syften har varit att undersöka och dra slutsatser om distansarbete i hemmet under tiden före respektive under pandemin.

Psykiska och muskuloskeletala besvär har länge varit de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige och en stor del av västvärlden. Åtgärder som reducerar tiden för återgång i arbete (RTW) skulle därför betyda mycket både för människors livskvalitet och för samhällets kostnader.

Föreliggande rapport utgör en internationell kunskapssammanställning, som bygger på en systematisk översikt av metaanalyser av interventioner för återgång i arbete i samband med psykiska och muskuloskeletala besvär. En litteratursökning i relevanta databaser fr o m 1995 genomfördes under januari-februari 2015 och resulterade i 17 relevanta översiktsartiklar av tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet, baserade på drygt 350 kontrollerade randomiserade (RCT) originalstudier med ca 45000 deltagare. Elva översiktsartiklar gällde muskuloskeletala besvär (varav 9 ryggbesvär), 3 psykiska besvär och 3 blandade besvär. Resultaten visar ett mönster enligt vilket multimodala interventioner med både fysiska, psykiska och medicinska inslag, och särskilt i kombination med insatser på arbetsplatsen, bidrar mest till RTW, minskad sjukfrånvaro eller ökad arbetsförmåga i samband med ryggbesvär och blandade besvär. Det vetenskapliga underlaget för multimodala interventioner mot psykiska besvär för RTW eller minskad sjukfrånvaro var otillräckligt för att kunna dra några säkra slutsatser. De fysiska inslagen i multimodal intervention handlar om fysisk aktivitet, träning och sjukgymnastik, de psykiska inslagen huvudsakligen om beteendeterapi (KBT) och de medicinska om medicinering. Insatser på arbetsplatsen handlar om att förbereda den sjukfrånvarande för återgång i arbete, arbetsträning, anpassning av arbetsplatsen och arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och ergonomi. Psykisk terapi som enskild komponent utan stöd av andra terapiformer bidrar ofta till ökat psykiskt välbefinnande och minskad smärta, men tycks inte nämnvärt bidra till återgång i arbete. En uppföljande litteratursökning bland originalstudier från 2013 gav 8 relevanta studier av tillräckligt hög kvalitet, 6 av dessa rörde psykiska besvär. Resultaten från dessa var heterogena och ändrar inte slutsatserna från den mer omfattande analysen av översiktsstudier. Slutsatserna från denna kunskapssammanställning är att multimodala interventioner som även omfattar insatser på arbetsplatsen är mer effektiva för RTW än andra enskilda insatser eller sedvanlig behandling vad gäller ryggbesvär och blandade besvär. Flera av öv ersiktsartiklarna pekar också på att insatserna bör sättas in relativt tidigt. Frågor om vilka specifika insatser som är mest effektiva, exakt när de bör sättas in och när de förväntas ge bäst resultat får inget klart svar i de granskade översiktsanalyserna. En mer ingående analys av genomförda originalstudier skulle möjligen bidra till att öka kunskapen om detta.

Rehabilitering och samordning, Rehsam, var ett forskningsprogram som initierades av regeringen år 2009. Målet var att öka den evidensbaserade kunskapsmassan kring rehabilitering av personer som är sjukskrivna, eller riskerar att bli sjukskrivna, på grund av psykiska eller muskuloskeletala problem. Denna rapport är en sammanfattande utvärdering av Rehsamprogrammet.

Som en uppföljning av Rehsam-satsningen fick Forte 2014 bland annat i uppdrag att göra en vetenskaplig kvalitetsbedömning av den forskning som genomförts inom Rehsam-satsningen. Detta uppdrag har genomförts i olika etapper, med två delrapporter under 2015. Den här utvärderingen omfattar 21 projekt och är en slutrapport av uppdraget.

Sammanfattningsvis visar Rehsam-projektens resultat att projekt som omfattar insatser på arbetsplatsen är mer effektiva än de projekt som inte genomfört arbetsplats-interventioner. Tendensen är även att projekt med högre vetenskaplig kvalitet oftare har signifikanta utfall.

This study examined exposure changes in three psychosocial dimensions - job demands, job control, and social support - and the associations between these dimensions and sickness absence throughout the period 1991-2013. The analyses covered periods of economic ups and downs in Sweden and periods involving major fluctuations in sickness absence. Data on care workers (n = 16,179) and a comparison group of employees in other occupations (n = 82,070) were derived from the biennial Swedish Work Environment Survey and linked to register data on sickness absence. Eight exposure profiles, based on combinations of demands, control, and support, were formed. The proportion of individuals with work profiles involving high demands doubled among care workers (14%-29%) while increasing modestly in the comparison group (17%-21%) 1991-2013. The work profile that isolated high-strain (iso-strain), i.e., high demands, low control, and low social support, was more prevalent among care workers, from 4% in 1991 to 11% in 2013. Individuals with work profiles involving highdemand jobs had the highest number of days on sickness absence during the study period and those with the isostrain work profile had the highest increase in sickness absence, from 15 days per year during 1993-1994, to 42 days during 2000-2002. Employees with a passive work profile (low job demands and low job control) had the lowest rate and the lowest increase in sickness absence. Individuals with active work profiles, where high demands are supposed to be balanced by high job control, had a rather high increase in sickness days around 2000. A conclusion is that there is a long-term trend towards jobs with high demands. This trend is stronger among care workers than among other occupations. These levels of job demands seem to be at such a level that it is difficult to compensate for with higher job control and social support.

Syftet var att undersöka stigma- och skamupplevelser bland långtidssjukskrivna i psykiska och muskuloskeletala diagnoser och om upplevelserna skiljer sig diagnoserna mellan. 2300 personer besvarade en enkät och på basis av enkätsvar bildades även en grupp med båda slagen av besvär. Bland de med psykiatriska och kombinationsdiagnoser tillhörde 33 respektive 34% hög-skamgruppen jämfört med 10% bland de med muskuloskeletala diagnoser. Ju fler tidigare sjukskrivningar desto större andel upplevde skam och stigma och desto vanligare att se förtidspension som en realistisk framtid. Nivåskillnaderna var stora. Bland de med psykiatriska diagnoser och hög grad av stigma var det 16%, som angav förtidspensionsalternativet jämfört med 31% bland de med muskuloskeletal diagnos och 39% bland de med kombinationsdiagnos.

The aim of this knowledge compilation is to contribute with knowledge about the work environment in relation to the ever-older workforce. How do employee needs and possibilities change from a course of life perspective? What should the employer and other work environment actors think about in order for the workforce to be able to and want to work to a high age?

The Swedish Work Environment Authority wishes to give an overarching knowledge profile of different aspects of the work environment and the ageing workforce, and we therefore asked seven researchers to summarise the research-based knowledge within each of their areas, from a course of life and gender perspective. An eighth researcher acted as an editor for the anthology, and has also written the preface.

In summary, the report shows that we are becoming even healthier, living ever longer and working to an ever higher age. Older people in the workforce are positive for the economy because productivity increases, and the business sector can make use of competent and experienced staff for a longer time. But for the older labour force to be healthy and want to work at higher ages, one needs to take into consideration how ageing influences health and the capacity to work. With age, all people are affected to different degrees by reduced vision, hearing and physical capacity, as well as longer reaction times. Even their cognitive capacity changes. Certain cognitive abilities are strengthened with rising age, while others deteriorate. With an ageing workforce, more employees have chronic illnesses, which, however, seldom affect the actual working ability. Changes in working life also affect health and wellbeing, for example deregulated work and the technical development. Age and previous experiences impact upon our ability to adapt to these changes. One factor that promotes adaptation is partly resilience (that is to say, resistance and the ability to adapt to the new), partly compensation strategies when the mental and physical resources change. There are no great differences between gender when it comes to the consequences of ageing on health and wellbeing in the work. On the other hand, the public health trend shows increasing differences in health between the lower educated and the higher educated - a difference increasing more quickly among women than among men. The gender-segregated labour market also means that more women than men work in physical and mentally burdensome work. Attitudes at the workplace also affect wellbeing and the will to continue working at higher ages. Men tend to be more sensitive to age discrimination while women run the risk of double discrimination, that is to say based upon both gender and age. Work environment and the attitude to an older workforce are central to the considerations that an employee makes in the choice between continuing to work and retiring. Other prerequisites that influence the decision are one’s own health, private finances and self-fulfilling activities.

The employer can do a great deal to lengthen and improve their employees’ working life. Systematic work environment management benefits everyone, and it can contribute to everyone keeping their working ability and to older people wanting to and being able to work for longer. Occupational health services of good quality also play an important role. Technical aids and adaptation of the working pace and working tasks are other measures that improve the work environment for the older workforce. The employer can also contribute to stimulating work arrangements and organisational support for the employees in order to strengthen their resilience and promote the development of compensation strategies. 

Purpose Social welfare work contains elements that may be difficult for employees to put out of their minds when the working day ends, which may affect the recovery. The purpose of this paper is to analyze the length of recovery in relation to different work characteristics and to two types of welfare work. Design/methodology/approach All 1,365 employees, excluding managers, of two municipality administrations were invited to a survey study. Of these, 673 (49 percent) responded. After adjusting for partial missing, the effective sample included 580 employees (43 percent). Retrospective ratings of four recovery windows were analyzed: recovery after one night's sleep, weekends, shorter holidays and vacations. Findings Employees with a university education were less recovered than those with a shorter education. For those with a university education, the long arm of the job mainly involved failures regarding qualitative job demands (task difficulty). For those with a shorter education, quantitative job demands (too much to do) were most prominent for their prolonged recovery. Feedback from managers had consistent and positive associations with all four recovery windows among employees with a university education, but not among those with a shorter education for whom instead having too much to do and social support had significant spillover effects. Originality/value The identified differences may relate to employees with a university education having more problem-solving tasks, which may result in a higher need of work-related feedback but also in difficulties detaching from work. Thus, education and job characteristics have differential associations with self-rated recovery.

Objective. The aim of this study was to investigate associations between an individual's level of perceived control over labor market position (locked-in and not locked-in) and self-rated health and psychological well-being. Methods. A representative sample (n = 11,675) of the working population in southern Sweden responded to a questionnaire. Results. Sixty-seven percent of the respondents worked in their preferred workplace and occupation. Nineteen percent reported being in a nonpreferred workplace and nonpreferred occupation (double locked-in). Twenty-three percent reported suboptimal health compared with 31% among the double locked-in. The risk of suboptimal health was elevated in all locked-in groups also after adjustment for background variables and job strain. In the double locked-in group, the fully adjusted odds ratio for suboptimal health was 1.72 (95% confidence interval 1.49-1.99) and for suboptimal psychological well-being 2.17 (95% confidence interval 1.84-2.56). Odds ratio for the other locked-in groups was lower but still statistically significant. Conclusions. Being at a nonpreferred work-place or occupation was associated with impaired health.

BACKGROUND: Practitioners and decision makers in the medical and insurance systems need knowledge on the relationship between work exposures and burnout. Many burnout studies - original as well as reviews - restricted their analyses to emotional exhaustion or did not report results on cynicism, personal accomplishment or global burnout. To meet this need we carried out this review and meta-analyses with the aim to provide systematically graded evidence for associations between working conditions and near-future development of burnout symptoms.

METHODS: A wide range of work exposure factors was screened. Inclusion criteria were: 1) Study performed in Europe, North America, Australia and New Zealand 1990-2013. 2) Prospective or comparable case control design. 3) Assessments of exposure (work) and outcome at baseline and at least once again during follow up 1-5 years later. Twenty-five articles met the predefined relevance and quality criteria. The GRADE-system with its 4-grade evidence scale was used.

RESULTS: Most of the 25 studies focused emotional exhaustion, fewer cynicism and still fewer personal accomplishment. Moderately strong evidence (grade 3) was concluded for the association between job control and reduced emotional exhaustion and between low workplace support and increased emotional exhaustion. Limited evidence (grade 2) was found for the associations between workplace justice, demands, high work load, low reward, low supervisor support, low co-worker support, job insecurity and change in emotional exhaustion. Cynicism was associated with most of these work factors. Reduced personal accomplishment was only associated with low reward. There were few prospective studies with sufficient quality on adverse chemical, biological and physical factors and burnout.

CONCLUSION: While high levels of job support and workplace justice were protective for emotional exhaustion, high demands, low job control, high work load, low reward and job insecurity increased the risk for developing exhaustion. Our approach with a wide range of work exposure factors analysed in relation to the separate dimensions of burnout expanded the knowledge of associations, evidence as well as research needs. The potential of organizational interventions is illustrated by the findings that burnout symptoms are strongly influenced by structural factors such as job demands, support and the possibility to exert control.

En jämförelse av två enkätstudier med läkare från 1992 och 2010 visar att det har skett avsevärda försämringar över tid, särskilt avseende känslan av att ha ett verksamhetsansvar och i upplevelsen av stöd från närmaste chef.

Indikationer på att läkares villkor är problematiska har funnits i Arbetsmiljöverkets och SCBs återkommande arbetsmiljöundersökningar under 2000-talet. Läkare har här identifierats som ett yrke där man rapporterar hög arbetstakt samt brist på stöd och uppmuntran från chefer.

För att analysera om det skett förändringar i läkares arbetsvillkor gjordes en enkätstudie under 2010/2011 där det ingick ett antal frågor om arbetsmiljö som också ställts i en enkät år 1992. Utifrån detta material har jämförelser gjorts av läkares position i verksamheten, krav, kontroll och stöd i arbetet, samt frågor som belyser tid för fortbildning, press att följa med i kunskapsutvecklingen och arbetstillfredsställelse. Båda studierna är baserade på ett slumpmässigt urval ur Sveriges läkarförbunds medlemsregister. Antal respondenter år 1992 (n=362) och år 2010 (n=1955), svarsfrekvensen var 70 respektive 68 procent.

Andelen läkare som upplever sig ha något verksamhetsansvar har minskat med 45 procentandelar över tid, från 76 procent år 1992 till 31 procent år 2010. Läkarnas inflytande över det egna arbetet har minskat något över tid, framför allt har inflytande över beslut på avdelningen minskat över tid. I frågor som avhandlar krav i arbetet rapporterades försämringar avseende mängden arbetsuppgifter, medan tidspress och nödvändig avskildhet för vissa arbetsuppgifter var oförändrad över tid. Resultaten visar också på försämringar avseende arbetsklimat, och att den tid som läggs på forskning och fortbildning har minskat. I området stöd och återkoppling från närmaste chef är förändringarna snudd på dramatiska, exempelvis instämde 45 procent av respondenterna helt i att de hade möjlighet att diskutera svårigheter i arbetet med närmaste chef 1992, jämfört med 14 procent 2010.

Objective: To prospectively investigate whether sickness presenteeism (SP), ie, going to work despite illness, has an impact on future sickness absenteeism. Methods: Two study populations were used, one female dominated from the public sector that included 3757 employees, and one male dominated from the private sector comprising 2485 employees. Results: SP on more than five occasions during the baseline year (2000) was a statistically significant risk factor for future sick leave (2002 and 2003) of more than 30 days among both populations even after adjusting for previous sick leave, health status, demographics, lifestyle, and work-related variables (2002, public sector, relative risk = 1.40; private sector, relative risk = 1.51). Conclusions: SP may be an important phenomenon to consider when evaluating measures aimed at decreasing sickness absenteeism because more SP may lead to future sickness absence.

PURPOSE: The primary aim of this prospective study was to investigate whether working despite illness, so called "sickness presenteeism", has an impact on the future general health of two different working populations during a follow-up period of 3 years.

METHODS: The study was based on two bodies of data collected at a number of Swedish workplaces from 1999 to 2003. The first material comprised 6,901 employees from the public sector and the second 2,862 subjects from the private sector. A comprehensive survey was issued three times: at baseline, after 18 months and after 3 years. Apart from the explanatory variable sickness presenteeism, several potential confounders were considered. The outcome variable was good/excellent versus fair/poor self-reported health.

RESULTS: Sickness presenteeism at baseline was consistently found to heighten the risk of fair/poor health at both the 18-month and 3-year follow ups even after adjusting for the detected confounders.

CONCLUSIONS: To the best of the authors' knowledge, this study is the first to show that sickness presenteeism appears to be an independent risk factor for future fair/poor general health.