Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som kan väcka utmanande frågor. Frågor som kommer nära det privata och lärarens uppgift blir att ömsom sätta gränser och ömsom utmana. Området engagerar många elever medan andra förblir ointresserade. Ja, finns det ett roligare, mer intressant och utmanande ämnesområde att undervisa i än sex och samlevnad?

Laborativa moment är centrala inslag i grundskolans och gymnasiets naturvetenskapliga undervisning. Denna artikel presenterar några exempel på aktiviteter inom forskningsplattformen Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS.

The development of students' capabilities to engage in scientific inquiry is part of the science curricula across the educational system. The purpose of this study is to explo- re the capability to formulate questions for scientific inquiry. The research question is: Which qualitative aspects of knowing are enacted in upper-secondary school students' work with formulating questions for scientific inquiry? The study was conducted as a design-based research study with six interventions in upper-secondary school science education. Data include video and audio recordings. The analysis was conducted as a qualitative content analysis. The results show three qualitative as- pects of knowing how to formulate research questions: Discerning and nuancing the epistemic object, Operationalizing the epistemic object and Evaluating a question for scientific inquiry in relation to the epistemic object.

I läroplanen för gymnasiet betonas det i de naturvetenskapliga ämnena att undervisningen ska  innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor. Holmström,  Pendrill et al. (2018) beskriver dock hur besparingar och en minskad tid för gymnasiets  laborationsundervisning resulterat i att reformer likt denna inte fått någon genomslagskraft i lärares  planering av laborationsundervisning. Den naturvetenskapliga undervisningen öppnar sällan upp för  elever att formulera och utforska egna frågor (Lunde, 2015). Stort fokus läggs istället på reproduktion  av redan etablerad kunskap och “rätta svar” (Andrée, 2007). 

När väl ansatser görs för att utforma uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla förmåga till systematiskt undersökande är det inte självklart att uppgifterna faktiskt möjliggör det. Utmaningen  är att utforma uppgifter som inte bara fokuserar på att eleverna ska utveckla förmåga att använda  vissa tekniker och redskap för systematiskt undersökande utan att involvera eleverna i arbete med  utveckla naturvetenskaplig kunskap (Bergvall, Lavett Lagerström & Andrée, 2018). Eleverna behöver  få delta i aktiviteter som syftar till att synliggöra vad som kännetecknar naturvetenskapliga praktiker (Lunde, 2015; Kelly & Licona, 2018). En förutsättning för att etablera naturvetenskaplig epistemisk  undervisningspraktik är enligt Kelly (2008) att eleverna får vara med och producera nya frågor och ny kunskap. 

Studiens syfte är att undersöka hur epistemiska praktiker kan etableras i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Vi har genomfört en designbaserad studie i tre  iterativa cykler i ett nära samarbete mellan nio NV-lärare och sex forskare i NV-didaktik. Cyklerna har  genomförts på tre gymnasieskolor i stockholmsregionen, med 60-90 deltagande elever i respektive  cykel. Empiri består av videoinspelningar och ljudupptagningar från elevgruppers diskussioner under  lektionerna, samt elevers skriftligt formulerade frågor. 

Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanayls (Graneheim & Lundman, 2003;2017) vilket har  resulterat i en variation av kvaliteter av förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. De preliminära resultaten visar att dessa kvaliteter, som exempelvis att  förhålla sig till frågans undersökningsbarhet, och hur eleverna fick möjlighet att utveckla dessa spelade roll för huruvida kunskapsproduktion eller vanemässiga handlingar etablerades i  undervisningen (jfr Eriksson & Lindberg, 2016; Knorr Cetina, 2001). 

Kunskapsområdet sexualitet och relationer skapar engagemang, både i skolan och i samhället. Det är också ett område som ständigt är aktuellt – inte minst då både skola och lärarutbildningar har fått stärkta mål. Denna bok syftar till att stödja lärarna i detta uppdrag.

Boken beskriver sexualitet och relationer i ett samhälleligt sammanhang och kunskapsområdets historiska utveckling fram till nutid. Dessutom diskuteras både skolövergripande och mer undervisningsnära aspekter samt hur sexualitet och relationer ingår i skolans värdegrunds- och kunskapsuppdrag. Med utgångspunkt i didaktiska frågor om vad, hur och varför undersöks hur kunskapsområdet kan behandlas i den praktiska undervisningen och hur utmaningar kan bemötas. Vidare betonas hur samarbete mellan lärare, elever, elevhälsa och skolledning kan bidra till ett produktivt utforskande av kunskapsområdet.

Boken riktar sig främst till lärarstudenter men också till verksamma lärare och skolledare inom samtliga årskurser men med tyngdpunkt på grundskolans senare år

Tidigare forskning visar att elevers deltagande i laborationer inte självklart utvecklar förmågan till systematiskt undersökande arbete. I studien som presenteras utforskas därför hur undervisning kan bidra till att utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Lärare från tre olika gymnasieskolor och fem ämnesdidaktiska forskare har i tre cykler tillsammans designat, implementerat och analyserat lektioner där elever engagerats i att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Det preliminära resultatet visar att gymnasieelever kan urskilja och diskutera flera aspekter av vad som kan känneteckna en naturvetenskapligt undersökningsbar fråga. Vidare synliggörs betydelsen av att sätta formuleringen av naturvetenskapliga frågor i relation till att också planera och genomföra en undersökning.

This thesis is about Swedish secondary sexuality education with a particular focus on the becomings of natural science and pornography education. Recent scrutiny of the knowledge area has stressed the need for teaching to include student perspectives, cover more than mere medical and biological knowledge, and be more affirmative. Accordingly, the main aim of this thesis has been to investigate the becomings of lower and upper secondary sexuality education with a practice-based approach. A second aim has been to explore how the onto-epistemological framing could contribute to new understandings of what sexuality education could be and to make proposals for the teaching and learning of the knowledge area. Here, the theoretical positions offered by Karen Barad and Donna Haraway were used in analysis of teacher and student discussions on various phenomena related to sex and sexuality. The four studies forming the basis of this thesis further build upon engagements with four different schools—two lower and upper secondary settings, respectively. Data were produced through notes and audio recordings where the teachers discussed the construction of sexuality education, or from actual teaching in a class and student interviews. Study I engages with the teaching of genital anatomy and upper secondary students’ notions of virginity. The results suggest that teaching should engage with a variety of perspectives, for example, traditions, norms, and values with regard to virginity. Study II focuses on upper secondary student engagements with contraceptive methods, in particular, the use of hormonal contraception and a mobile phone contraceptive application. The results show the need for teaching to problematise possible side effects of various contraceptive methods, and contraceptive responsibility. Study III breaks with the natural science framing and engages with an interdisciplinary teacher collaboration concerning education about pornography. The topic came into being as somewhat troublesome, having had too great a focus on the teaching, and it is therefore suggested that the topic be part of a wider context addressing gender equality, relationships, sexuality, communication, and consent. Study IV returns to the teaching of natural science sexuality education, but from a more general perspective. In this study, the teachers found ways to invite students to be part of the unfolding of the teaching and to challenge heterosexual and sex-negative premises common in sexuality education in Sweden and worldwide. Overall, in the four studies, sexuality education was enacted as a highly relational and explorative practice. Encounters with primarily the material world, but also time and space, further made teaching more student centred. It is suggested that sexuality education moreover not only be taught as a medical and biological phenomenon, but also in entanglement with perspectives on culture, religion, history, tradition, and societal norms.

UNESCO states the importance of enabling students to reflect on social norms, cultural values and traditional beliefs in sexuality education. However, engaging students in conversations about sex, identity and relationships is attested difficult. The task is even more hampered by sexuality education interacting with and being framed by cultural backgrounds, religiosity, and secularism. 

The research project takes its theoretical departure from a feminist and critical approach, where scientific production is seen as situated, and where the researcher creates a history in which she is involved. Sex, sexuality and sexuality education are seen as varying across time and place and the study aims to contribute to the field of sexuality education from a Swedish context. Sexuality education is in upper secondary school included in the interdisciplinary course Science studies as well as in the subject of Biology. The operational concept ’Openness but with boundaries’ was used to explore boundaries emerging in the intra-actions among the students (aged 17 to18 years), the teacher and various materials. The aim were to examine whether the boundaries constituted in the students’ intra-actions could serve as educational possibilities. The analysis draws on the theoretical framework of Barad (2007) and agential cuts were used to display boundaries present in various classroom situations. The preliminary results show how the student intra-actions move towards boundaries of both sensitivity and emotions. Some of the boundaries might be due to cultural-religious-secular conflicts present in the classroom. 

En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.  QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet. 

This study was conducted among a group of Swedish teachers and a class of 14–15-year-old students and explored pornography education as part of secondary school sexuality education. Data were generated using mixed methods including teacher-researcher meetings, participant observation in class, student interviews, and teacher evaluation meetings, and were documented in the form of audio-recordings and notes. Donna Haraway’s work on string figuring was used to trace the threads constituting pornography education. A four-threaded string figure materialised how Swedish schools’ gender equality stance could provide a sound foundation for engaging with pornographic material. However, a gender-neutral approach to teaching frustrated these aims. The figure also foregrounded how normative societal debate makes it troublesome to acknowledge other than negative perspectives in teaching, problematised the engagement of students and a focus on pornography. Finally, the figure showed a discrepancy between the curriculum’s overall aim and the goals of subject-specific syllabi, making it troublesome to link the topic of pornography to specific school subjects. In summary, pornography education came into being as a complex figure in relation to adolescent sexuality and the school’s mission to provide a form of sexuality education that both problematises gendered sexual scripts and dominant norms with regards to pornography.

In this study, we investigate the phenomenon of Swedish Natural Science sexuality education. These classes tend to provide factual knowledge, focus on the negative outcomes of sexuality, be heteronormative and include little time for discussion—like much school sexuality education across the world—and this study aims to contribute ideas about new becomings of Natural Science sexuality education. Baradian theorising was used to explore how materialities and space and time travels within the classroom can challenge often-dominant perspectives. Data were produced in a secondary school and consist of teacher-researcher discussions and participatory observations in class. A futuristic case introduced students to spaces, times and materialities that not only helped the group move beyond a medical focus but also made the sexuality education more student centred. The participating teachers suggested imaginary lust-oriented scenarios for the 15–16-year-old students as an entrance to more preventive messages in teaching. A taken-for-granted heterosexual premise was also challenged with gender-neutral words and pronouns, an exercise on how to use both condoms and dental dams, and a time travel into future possibilities for reproduction and parenting. The acknowledgement of spacetimematter intra-activity in teaching thereby enabled new becomings of Swedish Natural Science sexuality education. However, although this study suggests how dominant medical and heterosexual perspectives can be challenged, it also made visible the absence of cultural, religious, asexuality and disability perspectives in Swedish sexuality education. 

The school responsibility for teaching pornography has been discussed in the Swedish media and various political and non-political contexts. The debate has resulted in changes in the curricula. What teaching about pornogrpahy can include and how it can be expressed is a question requiring further exploration. This study concerns a group of high school teachers' discussions about how to address pornography, from a subject-specific and an interdisciplinary perspective. With a posthumanist starting point, we see how the school's teaching of pornography is intertwined with the prevailing societal debate about (in)equlity, normalization and consumption - affecting how teaching is implemented. The preliminary results also show subject didactic dilemmas and challenges resulting in the teaching being carried out within the mentoring assignment instead if being linked to one or more specific school subjects.

The purpose of this study was to explore Swedish natural science sexuality education as a material-discursive practice. More specifically, we sought to investigate ways in which the phenomenon of oskuld, which in Swedish means sexual innocence or to be without guilt, comes into being among 17–18-year-old students. The study, conducted in two upper secondary school classes for eight and six weeks respectively, involved in total 53 participating students. Field notes and audio-recordings were used in data construction. With a grounding in Baradian theory we explore how space, time and matter – spacetimematter – intra-actively enact notions of virginity within students’ conversations. Findings show that a physiological knowledge base as well as the opportunity for students to encounter their own notions are crucial in overcoming the reproduction of norms related to the phenomenon of virginity.

Sverige införde redan 1955 och som första land i världen obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning. Enligt en Folkhälsomyndigheten (2017) så är 49% av ungdomarna nöjda med skolans undervisning och anser att den ger trovärdiga kunskaper. Dock anser de sig få för lite undervisning om genus, relationer och jämställdhet, normer och HBTQ-perspektiv, vilket också en granskning av Skolinspektionen (2018) bekräftar. Tidigare forskning visar på svårigheten med att engagera elever i diskussioner om sex och relationer (Senior & Chenhall, 2017) och att eleverna efterfrågar ämnesövergripande diskussioner, utan givna svar.

Sex- och samlevnadsundervisningen har av tradition varit no- och biologilärarnas ansvar men ämnesområdet inkluderas numera i flertalet ämnes- och kursplaner. Den aktuella studien har genomförts inom ramen för ämnet Naturkunskap och innefattar elev-reflektioner kring oskuldsbegreppet. I studien deltog sammanlagt 53 elever vid det samhällsvetenskapliga programmet på två olika gymnasieskolor. Studien genomfördes med hjälp av fältanteckningar och ljudinspelningar av både elevsamtal och lektionsgenomgångar under sammanlagt tjugofem lektioner. Ämnet oskuld, ett återkommande samtalsämne i de båda klassrummen är i fokus för analysen. Analysen har vidare skett med en diffraktiv metodologi (Barad, 2007), vilket innebär att både mänsklig som icke-mänsklig agens beaktas i materialet. En diffraktiv analysmetod innebär även att det förgivettagna i elevernas samtal kring oskuldsbegreppet utmanas. Det preliminära resultatet visar att elevernas samtal rör sig kring fyra olika framställningar av begreppet oskuld, vilka kan sammanfattas i frågorna; Vem är oskuld?, Varför ska man vara oskuld? När är det viktigt att vara oskuld? och Kan oskuld erfaras kroppsligt? De fyra framställningarna av samtalsämnet visar att eleverna ofta uppfattar sex- och samlevnad som ett sammanhållet kunskapsområde baserat på deras egna frågor, kroppar och erfarenheter. Frågor som för eleverna är en sammanflätad verklighet hålls dock isär i skolans struktur och ämnesuppdelning och resultatet visar på vikten av att elevernas frågor bearbetas ämnesövergripande.

Sex- och samlevnadsundervisningen ingår sedan läroplansreformen 2011 i flertalet ämnes- och kursplaner. Kunskapsområdet som av tradition varit no- och biologilärarnas ansvar har dock fortfarande ofta en anatomisk och reproduktiv ansats (Bredström et al., 2018). Studien syftar därför till att utforska gymnasieelevers syn på olika preventiva metoder. Studien, som genomfördes inom ramen för gymnasieskolans naturkunskapsämne, utforskar elevsamtal om traditionella och hormonella preventivmedel i relation till det digitala preventivmedlet Natural Cycles. Elevernas samtal innefattar även frågan om ansvar gällande preventiva metoder. Studien som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och ljudinspelningar omfattar både elevsamtal och lektionsgenomgångar från sammanlagt tolv lektioner i en och samma gymnasieklass. Med en teoretisk utgångspunkt i Haraways (1991) cyborgteori och Foucaults (1980) biopolitik analyseras de mänskliga och icke-mänskliga relationer och spänningar som uppstår i elevernas samtal sinsemellan och i elevernas mötet med preventiva metoder på sociala medier. De preliminära resultaten visar att naturvetenskapliga fakta om mänsklig reproduktionen är viktig för elevens förmåga att navigera mellan fördelar och nackdelar hos de olika preventiva metoderna. Elevernas samtal överskrider dock en traditionell och heteronormativ ingång i sex- och samlevnadsundervisningen, där skydd från oönskad graviditet och sexuellt överförda sjukdomar, såväl historiskt som idag är en central del av den svenska och internationella sexualundervisningen (Bredström et al., 2018; Ringrose et al., 2019). Studien visar vidare att lärarens normkritiska ansats och sexualhistoriska tillbakablick tillhandahåller eleverna  med möjligheten att diskutera såväl ansvarsfrågor som heteronormativa antaganden relaterade till preventivmedel. Studien visar också på ett ifrågasättande av användningen av hormonella preventivmedel (till fördel för digitala preventivmedel), som ofta är kopplade till olika biverkningar hos användaren. Foucaults (1980) biopolitiska begrepp ger vidare en möjlighet att lyfta blicken från elevernas klassrumssamtal och analysera den svenska sex- och samlevnadsundervisningens fostransuppdrag ur ett mer övergripande perspektiv och som en tradition med rötter i 1700-talet. 

Engaging students in discussions about sex and relationships is hard, and the task is even more hampered by sexuality education interacting with and being framed by religiosity and secularism (Rasmussen, 2017). Yet, the sexuality education is by 49% of the Swedish youth (16-29-year old) considered as sufficient. The school provides reliable knowledge, but the young find themselves to have limited knowledge about gender, relationships, gender equality, norms and LGB perspectives (Public Health Agency of Sweden, 2017). Sexuality education is by tradition taught by biology teachers. Therefore, the area often has a physiological, natural scientific and secular outset (Bredström, Bolander, & Bengtsson, 2018), even though it nowadays is included in several other subjects. The Nordic sexuality education is often producing a distinction between disciplinary knowledges where knowledge in biology education is treated as scientific facts, whereas knowledge situated in the social sciences and ethics curricula is treated as topics of discussion. There is a need to challenge an existing separation of a biological sexuality education from its political, moral and religious context (Svendsen, 2017). 

The study aims to contribute to the field of sexuality education by identifying and exploring students’ conversations on virginity in upper secondary sexuality education. In the study, conducted in two classes of 17-18-year-old student’s, virginity was a recurring topic of conversation. With an outset in Baradian (2007) theory figurations of virginity appearing in the student conversations were explored, as well what the figurations enabled and produced in entangled material-discursive relations. The analysis of student conversations were also performed as a diffractive reading, which consisted of several readings of theoretical concepts in relation to the student conversations to construct ‘a process of thinking with the data and with the theory’ (Mazzei, 2014, p. 744). 

In the result the five figurations of virginity appearing in the student conversations indicate an educational need to address the phenomenon virginity from a broad range of perspectives. The result further explicate a need amongst researchers as well as practitioners to acknowledge both secular, cultural and religious perspectives in the production of natural scientific sexuality education. 

In this study we examine upper secondary students’ notions of contraceptive methods, as human reproduction and contraception are common content in sexuality education in Sweden and worldwide. Our data were constructed during an extensive educational sequence in natural science sexuality education and include audio recordings of 17–18-year-old students’ stories. Since the main body of the stories was about hormonal and digital contraception and contraceptive responsibility, these stories are the focal point of our analysis. Our study further aims to problematize, challenge, and develop education on contraceptive methods, and Donna Haraway’s theoretical perspectives have been particularly useful. We have in the analytical process linked Haraway’s cyborg image with her later work on tentacular thinking. Our result shows that scientific facts about human reproduction are important for the students’ ability to navigate between the advantages and disadvantages of various contraceptive methods. However, sexuality education turns out to not only be a matter of scientific facts. This study accentuates how natural science, historical, political, cultural, and market-oriented intertwinings affect students’ notions of contraception—and thereby also the construction of natural science sexuality education. 

Undersökande arbetssätt betonas som en viktig del i naturvetenskaplig undervisning (Hofstein & Lunetta, 2004), och elever förväntas utveckla förmågan att formulera egna frågor som en del av sitt egna undersökande (Bielik & Yarden, 2016). Den praktiska naturvetenskapliga undervisningen finner också stöd i de aktuella svenska kursplanerna för gymnasieskolans naturvetenskapliga ämnen, där undervisningen bland annat “ ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor” (Skolverket, 2011). Enligt en studie av Lunde, Rundgren & Chang Rundgren (2015) förekom det dock inga exempel där elever fick formulera egna undersökningsfrågor utifrån en övergripande forskningsfråga eller problemsituation. Frågan blev i samtliga fall tilldelad eleverna. Vår studie syftar därför till att undersöka om elevers förmåga att ställa naturvetenskapliga frågor kan stärkas med hjälp av en given metod. Studien utgår från användandet av Question Formulation Technique, QFT, en metod utvecklad för att stödja elevers frågeformulerande (Rothstein & Santana, 2011). QFT innebär bland annat att eleverna utifrån olika påståenden formulerar en mängd frågor som sedan bearbetas av eleverna själva utifrån delstegen; att producera frågor, förbättra frågorna, rangordna frågorna samt att med hjälp av frågorna slutligen designa en undersökning. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsfrågan; Hur kan en metod som QFT utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapliga frågor?

Studien genomfördes på en gymnasieskola inom ramen för kursen gymnasiearbete. Det är den första cykeln, av totalt tre cykler, i ett större forskningsprojekt med totalt tre deltagande gymnasieskolor, nio involverade lärare och en vfu-student. Arbetet med att identifiera vad eleverna som deltog i studien samtalade om utgått från en tematisk analys, en metod för att identifiera och analysera mönster eller teman som förekommer i data. Vidare har den didaktiska modellen organiserande syften använts för identifiera huruvida elevernas egna syften överensstämmer med de av läraren för undervisningen planerade syften (Johansson & Wickman, 2011). Studiens preliminära resultat visar att elevernas genomförande av uppgiften till viss del överensstämmer med de av läraren planerade syftena. Eleverna utvecklar även egna syften med undervisningen. Vidare ser vi att en metod som QFT kan fungera som en utgångspunkt för att utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor men att lärare behöver ha en öppenhet för att anpassa metoden till kontexten och elevernas behov samt att metoden bör användas i en för eleverna bekant kontext.