Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 54
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    'Aequitas' i Thorsten Jonssons novellsamling Fly till vatten och morgon2014Ingår i: Literatūra un likums/ Literature and Law: Culture and Literature of the Scandinavian Nations in International and Interdisciplinary Perspective / [ed] Ivars Orehovs & Cecilia Wargelius, Riga: Latvijas Universitate , 2014, 1, s. 102-111Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln utgår från en rad interdisciplinära teorier utarbetade inom studiefältet Rätt och litteratur (Law and literature) och belyser Thorsten Jonssons kriminalnovellsamling Att fly till vatten och morgon (1941) i termer av billighet (aequitas, equity). Analysen visar att samlingens skildringar av autentiska brottsfall i stor utsträckning följer billighetsprincipen: novellerna intar en hermeneutisk attityd till brotten, korrigerar den officiella, juridiska synen på förbrytelserna genom att ge inblickar i brottslingarnas inre, kompletterar de individualiserade och psykologiserade förbrytarportätten med att aktualisera det typiskt brottsliga och sätta det i relation till det allmänmänskliga, utnyttjar sin fördjupade bild av kriminalitet för en kritik av det rådande rättssystemet etc. Särskild uppmärksamhet ägnas de maktmekanismer som samlingens billighetsprojekt sätter i spel. Novellernas billighetsrelaterade tolkningsprocedurer vilar, visas det, på ett teologiskt-utilitarisktiskt, binärt koncipierat naturbegrepp som medför förtryckande exkluderingar och bland annat kriminaliserar homosexuella beteendemönster. Men paradoxalt nog vänder sig samlingens billighetsprocedurer mot sina egna ordningsskapande premisser och skapar subversiva betydelseförskjutningar. En särskilt stark omstörtande potential har novellernas komplexa narrativa strukturer (intern och extern fokalisering, opålitlig berättare etc) som å ena sidan är en produkt av billighetens underliggande binariteter, men å andra sidan ger dessa normerande oppositioner en konnotativ ironisk dubbelhet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Anders Tyrberg, Anrop och ansvar: Berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig och Torgny Lindgren, Carlsson Bokförlag, Stockholm 20022003Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 124, s. 409-415Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bildförbud eller ordförbud? Om ikonoklasmen hos Birgitta Trotzig2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i Birgitta Trotzigs metapoetiska reflektion och litterära praxis diskuterar jag den interartiella transformativitetens gränser. Trotzig är extremt öppen för interartiell kommunikation och har själv beskrivit sitt författarskap som en rörelse från bild till ord. Hennes texter rymmer mängder av explicita och implicita intermediala referenser: till bildkonst, film, teater, skulptur, fotografi, arkitektur etc. Samtidigt har Trotzig i olika sammanhang problematiserat både den interartiella transformativiteten och konstarternas inbördes kompatibilitet. I en central metapoetisk deklaration, ”’Varför skriver jag?’” (1986), hänvisar hon till den berömda medeltida ikonoklastiska striden, som behandlar den intermediala transpositionens väsen och legitimitet som ett dogmatiskt, kristologiskt problem. I föredraget granskar jag i vilken mån Trotzigs resonemang kring intermediala restriktioner kan föras tillbaka på bildstormarnas teologiska argument och i vilken utsträckning hennes litterära praktik styrs av ikonoklastiska normer. Föredraget utmynnar i frågan om inte Trotzigs ikonoklasm i själva verket är en särform av hennes ännu djupare rotade logoklasm – som kanske ytterst bottnar i en generell medioklasm.

  • 4.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Birgitta Trotzig och det katolska2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Birgitta Trotzig och mystiken2004Ingår i: Filologiskt smörgåsbord: en jubileumsskrift från skandinavistiken i Kraków, Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego , 2004, s. 13-31Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 6.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Den intersubjektiva synden i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter2005 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
  • 7.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Den kluvna kärnan: Läsningar av Birgitta Trotzigs "Ormflickan" [The Split Kernel. Readings of Birgitta Trotzig's "Ormflickan" ("The Serpent Girl")]2012Ingår i: Acta Universitatis Carolinae. Philologica 1/Germanistica Pragensia, ISSN 0567-8269, Vol. 21, nr 1/2012, s. 87-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bak_Ormflickan
  • 8.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Die provisorische Ordnung: zu Magnus Dahlströms Prosa1994Ingår i: Präsentationen: Schwedische Gegenwartsautoren: Jacques Werup, Björn Ranelid, Magnus Dahlström / [ed] Knut Brynhildsvoll, Morsbach: Norden , 1994, s. 139-189Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Fantasin i arbete: Om Gaston Bachelards telluriska onirism och Sara Lidmans Gruva2012Ingår i: Litteraturens arbetare: En vänbok till Per-Olof Mattsson / [ed] Christer Johansson & Per Anders Wiktorsson, Lund: Ellerströms förlag, 2012, 1, s. 203-215Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Från nationalhjälte till rikstyrann: Karl XII i det svenska 1800-talets litterära minneskultur2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Förutsättningarna för att läsa och undervisa i klassiker och äldre litteratur i Polen, Sverige och Ukraina2024Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Hermeneutiskt motstånd eller konsten att fråga2013Ingår i: Dagens Nyheter 11-03-2013, Stockholm, 2013, s. 6-7Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Kosmos återupprättat: Sex läsningar av Magnus Dahlströms prosa1993Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 22, nr 4, s. 3-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Kto przyznaje pokojowego Nobla?2021Ingår i: Polityka, ISSN 2082-4238, nr 44, s. 99-99Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Kulturminnet avförtrollat? Sekularisering och resakralisering i Carl Snoilskys Svenska bilder (1872-1897)2023Ingår i: Säkularisierung erzählen: Entwürfe skandinavischer Literatur um 1900 / [ed] Angelika Gröger; Joachim Schiedermair; Franziska Schlichtkrull, Baden-Baden: Rombach Wissenschaft , 2023Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cultural Memory Disenchanted? Secularization and Re-sacralization in Carl Snoilsky’s Svenska bilder (1872-1897)

    This article investigates the patterns of secularization and re-sacralization in Carl Snoilsky’s (1841–1903) collection of poems Svenska bilder (1872–1897, Swedish Pictures[KB1]  Images), ranked for a long time as a Swedish classic. The collection turns back to significant events in early modern Swedish history and has been conceived of as a compendium of national cultural memory. As a dedicated adherent of the century’s progressive liberal and democratic ideology, Snoilsky, the article shows, secularizes the historical material of the poems in accordance with four main patterns: autonomization, specialization, depotentiation, and differentiation. However, for the purpose of emphasizing Swedish patriotic values, Snoilsky simultaneously accomplishes a re-sacralization of the collection’s cultural memory by means of some recurrent patterns: ontologization, existentialization, mythization, actualization, etc.

  • 16.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Lyckans dödsmaskin: Bilden av den skandinaviska exceptionalismen hos Emmanuel Mounier, Birgitta Trotzig och Sara Stridsberg2018Ingår i: Abstracts, 2018, s. 8-8Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Lyckans dödsmaskin: Kritiken mot den skandinaviska exceptionalismen hos Emmanuel Mounier, Birgitta Trotzig och Sara Stridsberg2021Ingår i: Scandinavian Exceptionalisms: Culture, Society, Discourse / [ed] Jens Bjerring-Hansen, Torben Jelsbak, Anna Estera Mrozewicz, Berlin: Nordeuropa-Institut der Humboldt-Universität , 2021, s. 117-144Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 18.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Mannen i/utanför den feministiska diskursen1996Ingår i: Litteratur og kjønn i Norden: foredrag på den XX. studiekonferanse i International Association for Scandinavian Studies (IASS), arrangert av Institutt for litteraturvitenskap, Islands universitet, i Reykjavík 7.-12. august 1994 / [ed] Helga Kress, Reykjavík: Háskólaútgáfan, 1996, 1, s. 557-562Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Material och tolkning i Birgitta Trotzigs "Ormflickan"2011Ingår i: I litteraturens underland: Festskrift till Boel Westin / [ed] Maria Andersson m fl, Stockholm-Göteborg: Makadam , 2011, 1, s. 350-362Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Mattis Pirholt, Ett språk, ett spår. En studie i Birgitta Trotzigs författarskap, Symposion: Stockholm/Stehag 20052006Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 2, s. 104-116Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mellan barock och modernism: Några tendenser i svenska Szymborskaöversättningar2018Ingår i: Filologiskt smörgåsbord 3: Språk - översättning - litteratur / [ed] Monika Jazowy-Jarmuł, Magdalena Wasilewska-Chmura, Elżbieta Żurawska, Kraków: Jagiellonian University Press, 2018, s. 75-84Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 22.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mellan hummer och pölsa - kulinarisk transition i Torgny Lindgrens och Ella Nilssons Maten2018Ingår i: Transit - 'Norden' och 'Europa': IASS XXXI 2016 / [ed] Petra Broomans, Ester Jiresch, Janke Klok, Anja Schüppert, Groningen: Barkhuis, 2018, s. 130-141Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The  contribution  investigates  culinary  transitions between  Sweden  and  Europe  in  Torgny Lindgren's and Ella Nilsson's epistolary cookbook, Maten.  Hunger  och  törst  i  Västerbotten(2003) (Food: Hunger and Thirst in Västerbotten). With a theoretical starting point in discourse-analytic approaches to nationalistic ideology, primarily elaborated within cultural studies, the contribution examines uses of the binarity of Sweden/Europe in essentialist and deconstructive practices of the cookbook. The argument comprises three parts. In the first part, the cookbook's conception of Västerbottenian cuisine is scrutinized. It is argued that Lindgren's and Nilsson's construction of gastronomic Västerbottenianness  brings into play a whole range of rhetorical strategies that are usually utilized to construct national cuisines. Västerbottenian cookery is: (a) codified as a normative canon, (b) connected to a specific place, to a historical tradition and to ritualized customs, (c) defined as a restitution project preserving regional heritage from entropy, and (d) organized according to certain culinary icons, each of which mythologically incarnates some part of the "soul" of the region. The second part discusses the position of Europe on the cookbook's gastronomic map. The concept of Europeanness  in Maten  is  shown  to  be constructed as a cultural "Other" and – by analogy with other counter-images – (a) excluded from the field of genuine cookery, (b) smuggled into the cookbook's culinary discourse through devices of disguise and (c) manifest in "typical" Västerbottnian recipes its presence in "typical" Västerbottenian  recipes  by  generating  contradictions,  semantic  displacements  and  aporetic paradoxes.  The  final  part  examines  the  role  of  Sweden  among  the  cookbook's  gastronomic identities.  Unlike  traditional  cookery  books  dedicated  to  Swedish  national  cuisine, Matenproblematizes  the  relationship  between  centre  and  periphery,  constructing  Swedishness  as  a "double"  identity:  both  the  internalized  "Self"  and  the  oppressive  "Other".  Correspondingly, Lindgren  and  Nilsson  have  an  ambiguous,  partly  ironic,  attitude  towards  their  own  local patriotic cuisine project using the notion of "Saminess" to undermine Västerbottenian culinary logocentrism.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mellan hummer och pölsa: kulinarisk transition i Torgny Lindgrens och Ella Nilssons 'Maten'2018Ingår i: TijdSchrift voor Skandinavistiek, ISSN 0168-2148, E-ISSN 1875-9505, Vol. 36, nr 2, s. 99-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The contribution investigates culinary transitions between Sweden and Europe in Torgny Lindgren's and Ella Nilsson's epistolary cookbook, Maten. Hunger och törst i Västerbotten (2003) (Food: Hunger and Thirst in Västerbotten). With a theoretical starting point in discourse-analytic approaches to nationalistic ideology, primarily elaborated within cultural studies, the contribution examines uses of the binarity of Sweden/Europe in essentialist and deconstructive practices of the cookbook. The argument comprises three parts. In the first part, the cookbook's conception of Västerbottenian cuisine is scrutinized. It is argued that Lindgren's and Nilsson's construction of gastronomic Västerbottenianness brings into play a whole range of rhetorical strategies that are usually utilized to construct national cuisines. Västerbottenian cookery is: (a) codified as a normative canon, (b) connected to a specific place, to a historical tradition and to ritualized customs, (c) defined as a restitution project preserving regional heritage from entropy, and (d) organized according to certain culinary icons, each of which mythologically incarnates some part of the "soul" of the region. The second part discusses the position of Europe on the cookbook's gastronomic map. The concept of Europeanness in Maten is shown to be constructed as a cultural "Other" and – by analogy with other counter-images – (a) excluded from the field of genuine cookery, (b) smuggled into the cookbook's culinary discourse through devices of disguise and (c) manifest in "typical" Västerbottnian recipes its presence in "typical" Västerbottenian recipes by generating contradictions, semantic displacements and aporetic paradoxes. The final part examines the role of Sweden among the cookbook's gastronomic identities. Unlike traditional cookery books dedicated to Swedish national cuisine, Maten problematizes the relationship between centre and periphery, constructing Swedishness as a "double" identity: both the internalized "Self" and the oppressive "Other". Correspondingly, Lindgren and Nilsson have an ambiguous, partly ironic, attitude towards their own local patriotic cuisine project using the notion of "Saminess" to undermine Västerbottenian culinary logocentrism.

  • 24.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Mellan hummer och pölsa: Kulinarisk transition i Torgny Lindgrens och Ella Nilssons Maten2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En inte obetydlig del av den kulturella transitionen mellan Norden och Europa är kopplad till det kulinariska. Svenska kokböcker har tolkat denna idé- och varucirkulation genom en mängd historiskt och ideologiskt betingade kategorier: det nationella svenska köket, medelhavsmaten, den parisiska bistrotraditionen etc. Föredraget studerar i vilken utsträckning begreppskonstruktioner av det slaget reglerar framställningen av den kulinariska transitionen mellan det utländska, det svenska och det norrländska i Torgny Lindgrens och Ella Nilssons epistolära kokbok Maten. Hunger och törst i Västerbotten (2003). Kokboken har en påfallande ambivalent relation till de kulinariska stereotyperna, som den både slår vakt om och upplöser. Sin subversiva energi hämtar Maten framför allt från en rad litterariserande grepp – ironier, paradoxer, hyperboler, paronomasier, katakreser, metalepser, olika slags musikaliska effekter – som gör den ideologiserade kulinariska diskursen till föremål för munter och mångtydig konstnärlig lek.

  • 25.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Metamorfozy Birgitty Trotzig2004Ingår i: Noc transwestytów / [ed] Jean Claude Arnault, Stockholm-Warszawa: Forum Współczesnej Kultury , 2004, s. 12-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Miniintervjuer: 542020Ingår i: Ordkonst, ISSN 1402-5418, nr 4, s. 54-54Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Minneskulturell avmytisering och remytiseringi Snoilskys Svenska bilder2023Ingår i: Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis, ISSN 1897-3035, Vol. 18, nr 1, s. 21-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article analyses the relationship between cultural memory and myth in CarlSnoilsky’s poetic cycle Svenska bilder (Swedish Pictures). According to theoreticians, one ofthe primary goals of the 19th-century cultural memory is to consolidate the nation-state. Politically conservative Swedish Romanticism achieves this goal by turning Swedish cultural memory into a kind of national mythology, combining mythical and historical elements. In hiscycle, Snoilsky, a democrat and a liberal, revises the Romantic construction of Swedish nationalmemory by demythicising it. However, the author’s patriotic intentions often lead to the remythicisation of the democratically calibrated events and figures featuring in the cycle. The articleanalyses this dialectic, drawing on the theories of myth by Roland Barthes, Northrop Frye, Carl Gustav Jung, Ernst Casssirer, Mircea Eliade, Max Weber, et al., and supporting them with theintertextual apparatus of Gérard Genette. Among the most important demythicising strategiesin Svenska bilder are mimetic devaluation, archetypal deheroisation, semiotic denaturalisation,and secularisation. Remythicisation in Snoilsky’s cycle is realised either by taking over selectedelements of Romantic cultural memory, or by subjecting liberal cultural memory to mythicising strategies. The most important of these include mimetic valuation, archetypal heroisation,semiotic naturalisation, and sacralisation, i.e. strategies that are in dialectical opposition to thedistinguished strategies of demythicisation.

  • 28.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Jagiellonian University, Poland.
    Mot ett bredare arketextualitetsbegrepp: Den augustinsk-lutherska diskurstypen i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter2021Ingår i: Acta Universitatis Carolinae. Philologica, ISSN 0567-8269, E-ISSN 2464-6830, Vol. 2021, nr 1, s. 9-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article has three aims, all of them related to the theory and practice of intertextuality. Firstly, the article makes an attempt to reconstruct the Augustinian-Lutheran type of discourse. A number of modern theologians and historians of philosophy have observed that the main currents within Christian theology have their basis in a specific discourse organiza-tion of textual utterances. With reference to these observations, the article maps out some dominant features of Augustine’s and Luther’s discoursive practices. The type of discourse thus reconstructed contains grammatical, logical-argumentative, narrative and rhetoric-figurative characteristics, and – as a matter of fact – it manifests a high degree of applicability in the field of literary studies. Secondly, the article applies the reconstructed type of discourse to analyze a masterpiece of Swedish twentieth-century literature, the novel Dykungens dotter (The Marsh King’s Daughter, 1985) by Birgitta Trotzig (1929–2013). In several interviews, Trotzig makes evidently contradictory remarks on Augustine and Luther. She dissociates herself from their anthropology at the same time as she hints that their view of human conditions has made a deep impression on her. The article’s application intends to throw light on this precarious hermeneutic situation. The intense presence of the Augustinian-Lutheran type of discourse in the novel made apparent through the application indicates that an interpretation of Trotzig’s writings by means of Augustinian-Lutheran intertexts is hermeneutically motivated in spite of her own negative declarations. Thirdly, the article makes use of the reconstructed type of discourse in order to examin Gérard Genette’s notion of architextuality. There is a theoretical incongruence in his notion. On an explicit definitory level, architextuality includes all types of discourse and modes of enunciation. On a conteptual level, however, the notion of architextuality is constructed on the pattern of literary genres. The article’s application demonstrates that Genette’s notion requires some corrections to live up to its definitory commitments. The Augustinian-Lutheran architext comes into conflict with some of Genette’s linguisticly construed structuralistic categories and demands a more discoursive and hermeneutic way of thinking.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Odysseus und Sirenen in der schwedischsprachigen Lyrik des 20. Jahrhunderts2016Ingår i: Odysseen des Humanen: Antike, Judentum und Christentum in der deutschsprachigen Literatur: Festschrift für Prof. Dr. Maria Kłańska zum 65. Geburtstag / [ed] Katarzyna Jaśtal, Paweł Zarychta, Anna Dąbrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2016, s. 103-112Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 30.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    "Om hon från Polen vore här" eller Szymborska på svenska2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    P D A Atterboms sagospel Lycksalighetens ö som initiatoriskt drama1987Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Patologins teologi: Om vansinne, synd och skuld hos Birgitta Trotzig2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att Birgitta Trotzigs verk kretsar kring vansinnet är en etablerad sanning i forskningen. Ofta har hennes gestaltning av mental ohälsa tolkats via politiska och postmoderna referenser. Trotzig själv har i olika sammanhang betonat att hon skriver "väldigt religiösa böcker". I mitt föredrag närmar jag mig psykisk sjukdom som tema och diskurs i hennes författarskap utifrån den kristna hamartiologin. Min startpunkt är Kierkegaards psykologiserande teori om synden i Begrebet Angest och Sygdomen till Döden, verk som haft stor betydelse för Trotzigs förståelse av jagets inre dynamik. Dessa klassiska intertexter kompletterar jag med den inflytelserika katolska 1900-talsteologi som i Kierkegaards fotspår försöker inkorporera psykopatologin i syndens sfär. Att denna religiösa systemreferens produktivt kan appliceras på Trotzigs människoskildring försöker jag visa genom en analys av de fyra huvudgestalterna i romanen Dykungens dotter - Mojan, flickan, pojken, gårdskarlen - och deras neuroser. Utifrån de nämnda teologiska teorierna diskuterar jag avslutningsvis varför nåden hos Trotzig inte får generera ett motsvarande psykiskt välmående.

  • 33.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Polyfont och monofont: om Birgitta Trotzigs intertextuella poetik1996Ingår i: Arbeiten zur Skandinavistik: XII. Arbeitstagung der deutschsprachigen Skandinavistik 16.-23. September 1995 in Greifswald / [ed] Walter Baumgartner, Hans Fix, Wien: Verlag Fassbaender, 1996, s. 233-239Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Program och porträtt: Birgitta Trotzigs poetologiska strategier1997Ingår i: Fragmente einer skandinavischen Poetikgeschichte / [ed] Heiko Uecker, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 1997, s. 119-128Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Psykologi och moral i Andreas Bjerres kriminalstudier2014Ingår i: Arche - tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur, ISSN 2000-7817, Vol. 46-47, nr 1, s. 220-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Psykologi och moral i Andreas Bjerres kriminalstudier2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    På spaning efter en ny nationell identitet: Konstruktionen av kulturminne i Carl Snoilskys Svenska bilder2023Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 38.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Romantikens upplysningstid1998Ingår i: Opplysning i Norden: foredrag på den XXI. studiekonferanse i International Association for Scandinavian Studies (IASS), arrangert av Skandinavistische Abteilung, Germanistisches Seminar, Universität Bonn 5.-11. august 1996 / [ed] Heiko Uecker, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 1998, s. 121-126Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Uniwersytet Jagielloński, Poland.
    Skandinavisk litteratur i Polens litterära kanon2020Ingår i: CSS Conference 2019: Scandinavian Languages and Literatures World Wide / [ed] Robert Ekdahl, Lund: Lund University Open Access, 2020, s. 1-16Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilken plats intar den skandinaviska litteraturen i Polens litterära kanon? Frågan väcker en rad litteraturteoretiska problem. Men låt oss tills vidare lämna dem åt sidan och i stället utgå från två konkreta fall, som dels kan ge inblickar i Polens litteraturkanon och dess skandinaviska halt, dels kan hjälpa oss att precisera begreppen. Mitt val av konkreta studieobjekt låter sig motiveras av att de effektivt kompletterar varandras begränsningar. Det första ger en bra bild av kanons kvantitativa sida men säger relativt litet om de kvalitativa aspekterna. Det andra förvrider de kvantitativa förhållandena men ger ett någorlunda tillförlitligt svar på frågan vad den polska kanoniseringen av skandinavisk litteratur egentligen innebär. Med skandinavisk litteratur avses här – i enlighet med polskt språkbruk – litteraturen från samtliga fem nordiska länder

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Skandinavisk litteratur i Polens nationella kanon2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Strategie archetekstualne w twórczości Astrid Lindgren2010Ingår i: Filoteknos. Literatura dziecięca – mediacja kulturowa – antropologia dzieciństwa, ISSN 2082-9310, Vol. 1, s. 78-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Subjektivitetens tätaste mörker: Om tolkning och bildkonst hos Birgitta Trotzig2010Ingår i: Det åskådliga och det bottenlösa: Tankar om konst och humaniora tillägnade Margaretha Rossholm Lagerlöf / [ed] Tomas Björk m.fl., Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet , 2010, 1, s. 13-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Svaghetsegoism: Om Andreas Bjerres kriminalpsykologi i Thorsten Jonssons novellsamling Fly till vatten och morgon2013Ingår i: Filologiskt smörgåsbord 2: Vetenskapliga bidrag från skandinavistiken i Kraków / [ed] Ewa Data-Bukowska; Magdalena Wasilewska-Chmura, Kraków: Jagiellonian University Press, 2013, 1, s. 11-33Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper examines Thorsten Jonsson’s Fly till vatten och morgon (Flee to water and morning, 1941), a short story collection based on material from real criminal cases, reported in newspaper articles and investigation records. Special attention is given to the connections between Jonsson’s short stories and the criminal psychology of Andreas Bjerre, an intertextual relation highly neglected by earlier scholars. Jonsson studied Bjerre’s psychological theories while working on a monograph on the prose writer Martin Koch. The discussion of the paper focuses on five intertextual areas. Firstly, it is argued that the characters in Jonsson’s short stories in their construction are founded on Bjerre’s psychological classification of criminals. Secondly, it is demonstrated that Bjerre’s conception of the paradigmatic criminal had an analogous influence on Jonsson’s characterization. Thirdly, drawing on Bjerre’s ethics, the paper analyzes the collection’s moral approach to criminality. Fourthly, some intertextual correspondences are shown between Jonsson’s social discourse and Bjerre’s criticism of the European judicial and penal apparatus. Fifthly and finally, the paper points out that some of the collection’s most effective narrative devices are inspired by Bjerre’s interview method, invented by him for the purpose of revealing self-deception of criminals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Svenska studenter har alla svar - men inga frågor2013Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 11 mars, s. 6-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Sverige, Norden, världen: Kulturella rum hos Birgitta Trotzig2017Ingår i: CSS Conference 2017, "Rethinking Scandinavia": Lund 14-17 juni 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Birgitta Trotzigs essäer, debattartiklar och intervjuer domineras av två kulturgeografiska storheter – Sverige och Europa – som dels definieras antitetiskt, dels betraktas som varandras spegelbilder. I detta dualistiska världskoncept finns inte plats för Norden som en med egen identitet försedd enhet. Betecknande nog berömmer Trotzig hemstaden Lund inte för att den ligger nära Danmark utan för att den är en integrerad del av kontinenten. Desto starkare aktualiseras Norden i Trotzigs skönlitterära författarskap. Sin största roman, Dykungens dotter (1985), utformar hon som en modern parabel vars två huvudkomponenter – bildledet och sakledet – regleras av var sin nordiska intertext. Att bildledets narration bygger på H. C. Andersens konstsaga ”Dynd-Kongens Datter” (1858) signaleras redan av romanens paratexter och har energiskt kommenterats i receptionen. Mindre uppmärksammat är att sakledets semantiska strukturer i hög grad styrs av Kierkegaards människoförståelse. Genom en närläsning av en nyckelscen i romanen – Mojans möte med dykungen i skogen – demonstrerar föredraget att textens talrika gammal- och nytestamentliga anspelningar kan återföras på Kierkegaards bibelexeges. I ett avslutande steg visar föredraget att de nordiska referenserna trots sin textuella tydlighet aldrig blir dominanter i Trotzigs antropologiska betydelseproduktion. Såväl konceptet Norden som den binära konstruktionen Sverige/Europa undermineras i sista hand av hennes förmodernt präglade essentialism, som genom sitt universalistiska naturbegrepp ogiltigförklarar temporala och spatiala specificeringar.

  • 46.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Uniwersytet Jagielloński, Poland.
    Sverige, världen och det frånvarande Norden: Om kulturella rum hos Birgitta Trotzig2018Ingår i: Rethinking Scandinavia: CSS publications web quarterly, ISSN 2002-9039, Vol. 2, nr 1, s. 1-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Till översättningens lov": Birgitta Trotzigs translatologiska credo2011Ingår i: Vandring genom tiden: Till Anders Cullhed 18/3 2011 / [ed] Thomas Götselius m fl, Stockholm-Stehag: Symposion , 2011, 1, s. 19-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Todorov and after: Kilka refleksji o współczesnych badaniach nad fantastyką2012Ingår i: Horyzonty wyobraźni: Fantazja i fantastyczność we współczesnej kulturze / [ed] Jakub Kornhauser & Dagmara Zając, Kraków: Wydawnictwo "scriptum" , 2012, 1, s. 7-23Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Todorov and After. Some Reflections on the Modern Study of the Fantastic

     

    The paper examines Tzvetan Todorov’s theory of the fantastic, formulated in his influential study The Fantastic: A Structural Approach to A Literary Genre (1970, eng. transl. 1975). Special attention is given to the theory’s historical background, its epistemological structure, and its reception in literary criticism. Discussing the genesis of Todorov’s concept of the fantastic, the paper focuses on three fundamental factors determining his investigation: the high status of the fantastic in French literary history and criticism, the development of the structuralist methodology in the sixties, and Todorov’s intimate knowledge of Russian formalism. Drawing on Foucault’s archaeology of knowledge, the paper analyses the epistemes ruling the surface structure and the deep structure respectively of Todorov’s theory. In the surface structure one can observe a considerable epistemological homogenity, based on the episteme of dehumanisation. In the deep structure, however, Todorov’s definition of the fantastic, it is claimed, refers to incompatible notions of imagination rooted in two different epistemes: one pre-Kantian, corresponding to the Greek notion of phantasia, and one post-Kantian, founded on the idea of subjectivity. Todorov’s structural, anti-subjectivist approach to the fantastic, the paper demonstrates, results in a rebirth of the subject. As often the case with groundbreaking works, the reception of  Todorov’s study has been mostly critical. Scholars have found five main weeknesses in Todorov’s concept: a lack of historical, contextual and ideological modes of description, a definitional narrowness, an inability to establish stable and pragmatic genre denominators, an overdimensioned emphasis on narrative categories, and a disregard for non-literary and nonlinguistic media. The revisions of Todorov’s concept that have been elaborated during the last decades have used of a wide spectrum of theoretical models: Goldman’s genetic dialectics, the theory of possible worlds, the notion of intermediality, the cognitive narratology, and the theory of iconic „antiworlds”, among others. With reference to Bloom’s notion of anxiety of influence, the paper argues that the attempts to modify the theory tend to relapse into Todorov’s own patterns of thought, and, paradoxically, confirm his position as leading scholar in the field of the fantastic.

  • 49.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Tłumacz w roli terapeuty: O Neugerowskim przekładzie Elegii Stagneliusa2022Ingår i: Gry międzyludzkie Leona Neugera / [ed] Aleksander Fiut, Elżbieta Jogałła, Elżbieta Tabakowska, Kraków: Wydawnictwo Austeria , 2022, s. 339-348Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Bak, Krzysztof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Vad döljer sig i Västerbottens mage?: Om Augustinus och Torgny Lindgrens Minnen 2014Ingår i: Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 135, s. 5-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker den komplexa intertextuella dialogen mellan Torgny Lindgrens Minnen (2010) och Augustinus Confessiones, som Lindgren hämtat mottot till sin minnesbok ur. Med den patristiska intertexten som utgångspunkt granskas i synnerhet hur Lindgren konstruerat sin bild av Västerbotten. Uppsatsen är disponerad i fyra delar. I första delen (I) formuleras undersökningens hermeneutiska principer, som i enlighet med nyare tendenser inom patristikforskningen beaktar den augustinska tankevärldens heterogena karaktär. I uppsatsens andra del (II) kartläggs paralleller mellan textens och intertextens framställning av nåden, ondskan och människan.En särskilt stark koppling till Augustinus teologi har, som analysen visar, de komponenter i Lindgrens livssyn som i hans ögon bär en specifikt västerbottnisk prägel. Denna intertextuella affinitet kan förklaras inte enbart utifrån Västerbottens lutherska kulturtradition utan måste också relateras till minnesbokens speciella memoriastruktur, som närmare utreds i uppsatsens återstående delar (III–IV). Med stöd i moderna kulturantropologiska minnesteorier demonstreras i tredje delen (III) att de flesta skillnaderna mellan textens och intertextens minneskoncept låter sig knytas till modernitetens kulturminne, som dokumenterar det industriella subjektets uppgång och fall. Minnesbokens Västerbotten infogas av Lindgren i det moderna minnets grundstruktur, formas till ett kvasisubjekt och förses med det industriella jagets karakteristiska symptom på förfall. Majoriteten av upplösningsbilderna hämtar Minnen – liksom hela den västerländska moderniteten – från Augustinus paradigmatiska lära om synden. I uppsatsens fjärde del (IV) analyseras minnesbokens substitutmekanismer, som i analogi med stora delar avden västerländska modernititetskritiken försöker motverka det industriella kulturminnets kris genom att återuppliva de augustinska memoriaformerna och skapa en alternativ syntes av förindustriellt och industriellt. I kvasisubjektet Västerbotten och dess agrara rekvisita hittar Lindgren lämpliga bildmodeller för sitt kompensatoriska motminnesprojekt. Samtidigt som Minnen genom sin produktiva dialog med Augustinus rekapitulerar det västerländska minnets historia, upphöjs Lindgrens Västerbotten – det är uppsatsens konklusion – till en universell symbol för det europeiska medvetandet och dess öden.

12 1 - 50 av 54
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf