Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Franzén, Axel
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "Vår musik är död, Pop behöver stöd": En undersökning om populärmusikens ställning i den svenska kulturpolitiken2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utreder populärmusikens ställning i den svenska kulturpolitiken med fokus på musikarrangörer. Bakgrunden består delvis i grundandet av riksförbundet Svensk Live och deras publikationer "Vi fortsätter spela pop (men vi håller på att dö)" och "Maktens Musik" som menar att delar av populärmusiken inte kan överleva eller utvecklas utan stöd. Stödet menar man att populärmusiken oftare nekas än andra genrer med en längre historia av att organisera sig och beviljas statliga stöd. Bakgrunden redogör även för musikvetenskaplig forskning och diskussioner kring begreppet "populärmusik" samt en historisk överblick av modern svensk kulturpolitik med musikarrangörer i fokus och ett redogörande för dagsläget utifrån rapporter från Myndighet för Kulturanalys och Kulturrådet. Populärmusik definieras utifrån Svensk Lives definition att begreppet innefattar all musik som inte är jazz eller konst-, folk- och världsmusik.

    Undersökningen görs genom en närläsning av hur sökande populärmusik-arrangörer motiverar sin rätt till medel i bidragsansökningar från 2007 och 2017 till Musikverket, Kulturrådet och Stockholms Kulturförvaltning. 2007 och 2017 jämförs för att notera eventuella skillnader då det tidigare kulturpolitiska målet om att motverka kommersialismens negativa verkningar togs bort 2009 och bildandet av Svensk Live 2017. För att komplettera och skapa underlag för diskussion undersöks även ansökningar från genrer som tillhör konstmusiken och jazzen. Även genrefördelningen undersöks genom att ta fram statistik över fördelning och hur den förändrats under samma tidsperiod.

    Resultatet av undersökningen visar att genrefördelningen skiljer sig mellan institutionerna, samt att populärmusikens del generellt sett har ökat i takt med ett ökat söktryck men att den generellt sett fortfarande får mindre än en majoritet av övriga genrer. Undersökningen visar att argumentationen från populärmusiken har förändrats mellan 2007 och 2017 samt att den skiljer sig från övriga genrer genom att generellt sett motivera med fler utommusikaliska aspekter och värden samt ett större behov att hävda icke-kommersialism. 2017 riktar man även kritik mot bidragsgivarna och visar i flera exempel på inflytande från Svensk Lives publikationer och opinionsdrivning som bland annat menar att "s k pop ska ses som kultur".

    Utifrån resultatet görs en analys och diskussion grundad i Pierre Bourdieus teorier om fält samt kulturproduktionsfältet två värdepoler där den ekonomiska setts som negativ och kulturella positiv. Begreppen populär- och konstmusik diskuteras med fokus på dess historiska konnotationer betydelse för ansökningarna samt hur begreppen ställs på tvären när ett ökat söktryck tyder på att en del av populärmusiken inte längre är tillräckligt kommersiell för att överleva utan stöd. Paralleller dras till hur jazzen gick från populärmusikalisk genre till konstmusikalisk status när den tappade sin popularitet och hur samma utveckling just nu håller på att ske med delar av den undersökta populärmusiken.

1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf