Något har hänt med kriminalpolitiken. Brott och straff står högt på den politiska agendan hos såväl regeringen som oppositionen. Kriminalpolitiken hör till väljarnas viktigaste frågor. Brottsligheten får ett allt större utrymme i media. Reformtakten på det straffrättsliga området har accelererat. I den här boken tar tolv yngre svenska straffrättsforskare pulsen på den samtida kriminalpolitiken. Genom de olika bidragen belyses några av de mest omstridda platserna på den straffrättspolitiska kartan. Boken säger därigenom något om det kriminalpolitiska och straffrättsteoretiska landskapet vid början av 2020-talet. Sedda tillsammans behandlar de olika bidragen teman som kriminalpolitiska utvecklingstendenser, straffrättsvetenskapens roll, relationen melln teori, politik och dogmatik - och inte minst hur man ska förstå de straffrättsteoretiska premisserna i en föränderlig tid.
Akademiska nybörjare känner en stor osäkerhet. En mer ämnesnära gemenskap är nyckeln för att få studenter att stanna kvar. Det menar i vart fall en ny brittisk studie i Higher Education, som särskilt identifierar tre typer av osäkerhet (eng: awkwardness) förknippade med att vara akademisk gröngöling.
I dag går nästan alla runt med en smart telefon som är utrustad med en kamera. Och tillgången till flera sociala medier gör att vi snabbt och enkelt kan lägga upp bilder online. Den explosionsartade delningskulturen har gjort att samtiden präglas av bilden som format. Men kan exempelvis Instagram inkluderas i undervisningen för att öka förståelsen av svårfångade begrepp och koncept? En artikel i Teaching in Higher Education reflekterar just över detta.
Undervisa eller forska? Eller både och? Svenska doktorander ger svaret: undervisningen påverkar forskningen negativt men ger samtidigt en känsla av upplevd framgång i undervisningen!
Ämnesdidaktiska frågor inom juristutbildningen har den senaste tiden tilldragit sig ett ökat intresse. I den här artikeln diskuterar jag en fråga som ständigt är aktuell för universitetslärare, nämligen den pedagogiska utmaningen i att undervisa om begrepp. Framställningen tar avstamp i en förhållandevis allmängiltig pedagogisk teori (socialkonstruktionism). Utifrån denna teori diskuteras utmaningen att göra juridiska begrepp begripliga i undervisningssammanhang. För att göra diskussionen gripbar, utgår jag från det straffrättsliga begreppet gärningsculpa, som många juriststudenter stöter på under straffrättskursen. Detta kan naturligtvis bytas ut mot vilket juridiskt begrepp som helst, varför artikeln kan vara givande även för den som undervisar inom andra rättsområden. De tankar som kommer till uttryck i artikeln bygger såväl på rön i högskolepedagogisk litteratur som på mina egna undervisningserfarenheter.
I ”Glassplittret i väskan” kommer Högsta domstolen fram till att en kvinna som berättat om en annan persons brottslighet ska få strafflindring. JP Infonets expert Dennis Martinsson funderar över vad som – trots att strafflindringsgrunden är ny – egentligen framkommer i det aktuella avgörandet.
I "De två narkotikadistributörerna" behandlar Högsta domstolen frågan om två personer ska få strafflindring efter att de själva berättat om den egna brottsligheten och slutar med att de två åtalade personerna får två års strafflindring vardera. JP Infonets expert Dennis Martinsson ställer sig tveksam till vad man egentligen kan ta med sig från det aktuella avgörandet.
In Sweden, the Welfare State and gender equality have fused, as illustrated by e.g. prioritizing gender equality in several policy areas, which to a high extent include criminal law and policy. Since the 1970s reforms concerning sexual offences have been supported by gender-equality arguments. Recently, the #metoo movement affected the regulation on sexual offences. In light of the #metoo movement, a reform was made in 2018, which introduced involuntariness as an actus reus element in the provision on rape and, also, negligent rape as a new offence. But what lessons can be learned from Sweden? Can statutory reform actually contribute to correct attrition in sexual offences? When analyzing the 2018 reform, particularly the statutory law on rape, two areas of attrition exists: (1) the construction of the statutory law, (2) the gap between the statutory law, its policy background and the case law. Consequently, there are disconnects between, on one hand, the construction of the statutory law and its application, and on the other the political ambition of the 2018 reform. This, in turn, results in ambiguity in the application of the rape provision, suggesting a lack of legal certainty and foreseeability. Evidently, although the 2018 reform politically marked an important normative shift, several legal issues were left unsolved. Until adjusted, the attrition identified, will remain.
The current Swedish criminal law and policy discourse can be described as “post-political”, i.e. a consensus among the parties in the Parliament that law and order is a prioritised policy area. But what general trends are visible in relation to enacted and proposed legislation concerning criminal law matters? And what trends are visible in the political rhetoric which legitimise legislation concerning criminal law matters? When looking into enacted and proposed legislation, two clear trends emerge:
1) An increased criminalisation of conspiracy, preparation tocommit a crime and attempt.
2) A remarkable expansion of the possibilities for the police to use secret coercive measures.
Although these trends are not new, they have accelerated during the 2020s. Politicians now argue that Swedish authorities should begiven the possibility to a larger extent be able to use “preventive”coercive measures, i.e. that there needs not be a suspicion of crime nor that a pre trial investigation has been started. While Swedish politicians traditionally have based their arguments on rationality and reason when legitimising criminal law legislation, a shift in the political rhetoric can be noticed.
Two trends and major themes can clearly be observed here: (1) populism and (2) integration. Consequently, all of the above mentioned trends indicate that the Swedish law and policy discourse is transforming, where the political rhetoric legitimising proposed legislation presumably leads to a greater polarisation rather than, for instance, affecting crime rates.
Vi har alla i början av våra akademiska karriärer i egenskap av doktorander kanske lite nervöst stått inför uppgiften att undervisa studenter. Den som varit där vet att det verkligen inte är lätt. Men hur uppfattar studenter egentligen doktorander som lärare? Denna fråga stod i fokus i en studie som publicerades 2020 i The Law Teacher. Resultatet? Mer än hälften av studenterna tyckte att doktorander var minst lika bra som mer erfarna universitetslärare och nästan 40 procent tyckte att de undervisade bättre än heltidsanställda lärare.