Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1. Magnusson, Åke
    et al.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Ekonomistyrning av tjänster2013In: Controllerhandboken / [ed] Fredrik Nilsson, Nils-Göran Olve, Stockholm: Liber, 2013, 10, 200-224 p.Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Rämö, Hans
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Styrning i rollen som samhällsutvecklare - en inledande studie inom Trafikverket2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med att Trafikverket bildades 2010 angavs i interna styrdokument att verkets identitet skulle betona rollen som samhällsutvecklare. Denna rapport undersöker hur medarbetare och chefer i Trafikverkets fem verksamhetsområden skapar förståelse för uppdraget som samhällsutvecklare. Studien baseras på dokumentanalys, deltagande vid workshops, intervjuer med tio medarbetare runt om i Sverige samt en enkätundersökning som fick 765 svar av chefer och medarbetare inom Trafikverkets fem olika verksamhetsområden.

    Införandet av rollen som samhällsutvecklare syftar till att betona att Trafikverkets uppdrag inte kan reduceras till planering, byggande och underhåll av infrastruktur. Uppdraget är direkt kopplat till de transportpolitiska målen som berör transportsystemet i sin helhet vilket utgör en väsentlig del i samhällsutvecklingen. Ett proaktivt arbetssätt tillsammans med andra aktörer framstår då som nödvändigt för att kunna skapa ett tillgängligt, jämställt och säkert transportsystem med god miljökvalitet. Huvudfrågan i detta forskningsprojekt är hur styrningen kan utformas för att ge samhällsutvecklarrollen önskat genomslag.

    Resultaten från denna första delstudie visar att begreppet samhällsutvecklare som sådant är otydligt och skapar utrymme för olika tolkningar och missförstånd. Det finns olika vägar att gå för att undvika missförstånd.

    En tänkbar huvudriktning är att ge de olika verksamhetsområdena möjlighet att internalisera begreppet samhällsutvecklare genom att koppla Trafikverkets sex befintliga leveranskvaliteter – Punktlighet, Kapacitet, Robusthet, Användbarhet, Säkerhet samt Miljö och hälsa – till rollen som samhällsutvecklare. På så sätt kan begreppet och rollen som samhällsutvecklare fyllas med ett innehåll som både är konkret och meningsfullt för medarbetarna. Ett problem med denna väg är att leveranskvaliteterna har implementerats i Trafikverkets styrning som ett medel för att kunna vara tydligare i rapporteringen gentemot uppdragsgivaren, d.v.s. vertikalt i relation till regeringen. Risken finns att det horisontellt orienterade tjänsteperspektivet kommer i skymundan, d.v.s. att användarna av transportsystemet inte får tillräcklig uppmärksamhet. 

    En annan huvudinriktning är därför att bejaka att både begreppet och rollen som samhällsutvecklare ger olika tolkningsmöjligheter. På den vägen skulle det vidgade perspektivet av Trafikverkets uppdrag, att bidra till samhällsutveckling som sker genom att inta rollen som samhällsutvecklare, kunna leva utan begränsning. Det skulle ge incitament att tänka nytt, att fortsätta föra dialoger såväl internt som externt utan att ”lägga locket på” när transportsystemets funktion kan anses vara god nog enligt leveranskvaliteterna.

  • 3.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Att fånga det svårmätbara – en förstudie inom Trafikverket2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur kan det interna styrsystemet i en statlig myndighet fånga det som är svårt att mäta? Det är frågan som ligger till grund för denna förstudie vars syfte är att ge förslag till vidare forskning när det gäller verksamhetsstyrning med särskilt fokus på kvalitativa aspekter. Studien handlar om Trafikverkets utmaning att fånga transportsystemets tillstånd för att bättre kunna redovisa de effekter som användningen av tilldelade resurser leder till. Det är flera aktörer som tillsammans skapar transportsystemet och påverkar dess tillstånd. Det är därför svårt att verifiera effektsambanden enbart utifrån Trafikverkets perspektiv. Resultaten visar att Trafikverket behöver utveckla styrprocesser som stödjer deras uppdrag att vara kundorienterade samhällsutvecklare tillsammans med andra aktörer.

  • 4.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Att spränga normer: om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation.

    The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

  • 5.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Att styra mot jämställdhetsmål: Fallstudier inom Banverket och Vägverket2005Report (Other academic)
  • 6.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Budgetering: på olika villkor2013In: Perspektiv på ekonomistyrning / [ed] Erik Jannesson, Matti Skoog, Stockholm: Liber, 2013, 1, 116-140 p.Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Ekonomistyrning för att nå jämställdhetsmål2006In: Effektivitet och styrning i statliga myndigheter / [ed] Sven Modell, Anders Grönlund, Lund: Studentlitteratur, 2006, 147-168 p.Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School. Blekinge Institute of Technology, Sweden.
    Gender Mainstreaming in Transportation: Impact of Management Control2011In: Women's Issues in Transportation: Summary of the 4th International Conference, Washington D.C.: Transportation Research Board , 2011, Vol. 2, 264-275 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In international surveys, Sweden is considered to be the locus classicus for gender mainstreaming. At a macro level, the picture is clear, as government directives include specific goals for gender equality and the expectation that public agencies will mainstream gender into their core business. At a micro level, the situation is more complex. Formal governance meets with gendered norms and cultures that are equally strong, but informal, driving forces among civil servants. The question raised here is how the management control system functions under the pressure of mainstreaming gender. With an interpretive approach, research has been conducted to disclose constructions that tend to enable or to hamper gender equality in the practice of management control at a micro level. The evidence stems from a case study of the Swedish Road Administration and the Swedish National Rail Administration. Interviews, observations of meetings, and close reading of documents furnish this paper with data covering the years 2002–2007 with regard to a policy goal of a gender-equal transport system. Applying a gender perspective together with a sociological institutional perspective makes gendered rules, norms, and culture visible. The results show how management control is involved in integration of gender by assimilation and by decoupling, obstructing transformative gender mainstreaming. The administration is busy keeping up the appearance of fulfilling the goal, legitimizing its activities by reporting relative fulfillment in accordance with the rules of the control system, regardless of the relevance connected to the norms of gender equality. The management control system perpetuates a culture in which reliability lies in measurability; therefore, the goal of gender equality results in a quantitative perspective on women and men instead of a qualitative gender perspective on the transport system.

  • 9.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    I sjäva verket. Könsblind styrning2011In: Bortom rösträtten: Kön, politik och medborgarskap i Norden / [ed] Lenita Freidenvall, Josefin Rönnbäck, Huddinge: Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola , 2011, 215-232 p.Chapter in book (Refereed)
  • 10.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Is the measureable noticeable?: In quest of gendered scorecards2006Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Management by Objectives and Gender Mainstreaming2007Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Management control for gender mainstreaming – a quest of transformative norm breaking2015In: Journal of Contemporary Accounting & Organizational Change, ISSN 1448-8507, Vol. 11, no 4, 527-545 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper aims to discuss the gendered dimensions of management control. Gender mainstreaming is a worldwide strategy for gender equality. The question raised in this paper is how a management control system functions under the pressure of mainstreaming gender into a core business.

    Design/methodology/approach – The evidence stems from a case study at two Swedish Governmental public transport administrations. Interviews, observations of meetings and close reading of documents furnish this paper with data over a five-year period regarding the management control of the policy goal of a gender-equal transport system. The practice of management control for gender mainstreaming is studied by adopting sociological institutional theory and a gender perspective.

    Findings – The management control system proves to hamper gender equality. In a technocratic core business, the control system fails to support gender mainstreaming. In this paper, the control of a gender-equal transport system results in a quantitative perspective on women and men instead of a qualitative gender perspective on the transport system.

    Practical implications – This paper has practical implications both for accountants being involved in management control for gender mainstreaming and for all persons involved in promoting gender mainstreaming.

    Originality/value – The paper contributes to the scarce literature from research with a gender perspective on management control systems. Being exposed to gender mainstreaming, the gender perspective discloses dysfunctional dimensions within the management control system.

  • 13.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Management control for gender mainstreaming in the Swedish public sector2009Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Business School.
    Management Control for Gender Mainstreaming: Transformative and Norm Breaking?2010Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Wittbom, Eva
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    SMART or caught in the trap of measurability?: Gender blindness in management control systems2007Conference paper (Other academic)
  • 16.
    Wittbom, Eva
    et al.
    Institutionen för data och ekonomi, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
    Ekdahl, Peter
    Institutionen för arbetsvetenskap, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
    Elovaara, Pirjo
    Institutionen för arbetsvetenskap, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
    Trojer, Lena
    Institutionen för arbetsvetenskap, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
    Ideal och realitet: en analys av projketet Växkraft Mål 4 i Blekinge1999Report (Other academic)
  • 17.
    Wittbom, Eva
    et al.
    Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
    Lagerstedt, Maria
    Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
    Ekonomi med inriktning mot hälso- och sjukvård1997In: IT i vården / [ed] Bo Arnesjö, Maria Lagerstedt, Gunilla Nilsson, Stockholm: Utbildningsradion , 1997Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Wittbom, Eva
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Westerberg, Lillemor
    Stockholm University. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
    Att spåra vägval för ökad jämställdhet2005Conference paper (Other academic)
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf