Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 60
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    "Allt vad vi önskat". På resa i Turkiet i Gunnar Ekelöfs fotspår2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 2.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Bruken av Bysans: studier i svenskspråkig litteratur och kultur 1948-712011Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This monograph within the field of literary studies examines various modern representations of Byzantium from a cultural semiotic perspective. In this context, Byzantium was represented not only or chiefly as a static and fallen historical empire, but as a living, multilingual and multinational borderland. The study analyses an extensive body of Swedophone textual material, consisting of fiction, essays, poetry, Byzantine literary history and historiography, travelogues, literary criticism, newspaper articles, broadcasts and Orthodox Christian hymnography translated into Swedish. With a summary in English. 

  • 3.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Bysans som gränsland i Julia Kristevas roman Murder in Byzantium2009In: Bysantinska sällskapet Bulletin, ISSN 1102-674X, Vol. 27, p. 5-18Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th  century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.

  • 4.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Bysantinska inslag och det omvända perspektivet i Gunnar Ekelöfs "En natt vid horisonten"2010In: Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner: Foredrag fra den 27. studiekonference i International Association for Scandinavian Studies / [ed] Maria Sibinska, Gdansk: Fundacja Rozwoju Uniwersytetu Gdanskiego , 2010, p. 271-278Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Gunnar Ekelöf (1907-68) återvände om och om igen till sin egen tidiga diktning. 1962 gav han ut sin första diktsamling sent på jorden (1932) tillsammans med andra opublicerade dikter från samma tid i ett Appendix 1962. I volymen ingick även ett tidigare opublicerat ”regihäfte” för fragment av abstrakt teater, kallat En natt vid horisonten 1930-32. Syftet här är att särskilt belysa och diskutera betydelsen av de olika ”byzantinska inslag” som enligt Ekelöf kännetecknar den scen där En natt vid horisonten framförs.

    Utgångspunkten för Ekelöfs återupptagna arbete med En natt vid horisonten är det bysantinska kyrkorummets likhet med teaterscenen och detta rums möjligheter till olika perspektiviska system. I hans nyskrivna inledning från 1962 förläggs den tänkta scenen till despotens av Épiros teater i Árta, som dateras till sent 1500- eller tidigt 1600-tal, och som är ”inbyggd i den forna ikonostasen” i ett tidigare ”huskapell för någon despotissa”. Fragment av den bysantinska inredningen har bevarats där, och mycket av dekorationen är gjord enligt det bysantinska omvända perspektivet. Men samtidigt är teatern utformad i ”Serlios abstrakta anda” och liknar Theatro Olimpico i Vicenza. Ekelöf betonar att teatern är ”en förvirrande blandning av för tiden gammalt och nytt” och att ”både öst och väst” möts här. Hur kommer det sig och vad innebär det att Ekelöf i slutet av sitt liv väljer att förlägga sin ungdoms abstrakta teater till en scen som tidigare varit ett bysantinskt kapell? Vilka samband mellan abstrakt teater, modern poesi och bysantinsk liturgi använder sig Ekelöf av här?

    Det är tydligt att Ekelöf själv uppfattade volymen från 1962 som en slutpunkt. I sina avslutande noter framhåller han att hela hans konstuppfattning är ”att återvända till ursprunget, att börja om och börja om. Ormen biter sig i stjärten. Cirkeln är sluten. Jag skriver inte mera ’poesi’.” Nu blev det ändå inte så, eftersom han kom att skriva ytterligare tre diktsamlingar, Dīwān över Fursten av Emgión(1965), Sagan om Fatumeh (1966) och Vägvisare till underjorden (1967), där inte minst den bysantinska traditionen och estetiken fortsätter vara produktiv. Hur binder de bysantinska inslagen i En natt vid horisonten samman Ekelöfs tidigare och senare dikter?

    En natt vid horisonten har tidigare studerats av främst Reidar Ekner, Anders Olsson, Conradin Perner och Brita Wigforss. På senare tid har även det bysantinska i Ekelöfs poesi studerats ingående av bland andra Anette Fryd, Ulf Thomas Moberg, Elena Oxenstierna och undertecknad. Mot bakgrund av denna tidigare forskning och i gränslandet mellan poesi, dramatik och konst är det också intressant att undersöka hur det omvända perspektivet, som traditionellt används i bysantinska kyrkorum och ortodox ikonkonst, och som förekommer i flera av Ekelöfs dikter, fungerar i texten till En natt vid horisonten.

  • 5.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "Den kyrkan är vackrast i världen". Den ortodoxa kyrkan och ikonerna i Ilon Wiklands barndomsskildring och bildskapande2015In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 38, p. 1-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ”That Church is the Most Beautiful in the World”: The Orthodox Church and Icons in the Childhood Narratives and Pictures of Ilon Wikland 

    Ilon Wikland (b. Pääbo, 1930), a well-known illustrator of children’s books, has depicted her childhood in Estonia and her search for refuge in Sweden in 1944 in four picturebooks (1995–2007). This article focuses on Den långa, långa resan (1995; The Long, Long Journey, with text by Rose Lagercrantz) and I min farmors hus (2005; In My Grandmother’s House, with text by Barbro Lindgren), with the aim of examining the role of Orthodox churches and icons in Ilon Wikland’s childhood narratives and pictures. Wikland’s grandfather was the leader of the choir in the local Orthodox church in Haapsalu. It is demonstrated that depictions of this church and icons from her grandparents’ home help to place the picturebooks in time and space and contribute to their autobiographical and historical accuracy. Three different themes found in the narratives are explored, since they are essential for the protagonist’s experiences of warfare and ight, and interrelated with the functions of the Orthodox church and its icons. The first is the girl’s sense of freedom and beauty at home and at the Orthodox church. The second theme is her loneliness and desolation when separated from her grandparents and her best friend during the war, situations in which the icons seem to participate in her despair. The third theme is the signi cance of the name, Ilon, for the girl’s emerging identity, as well as for the convergence of the protagonist’s identity with the illustrator’s, similar to how an Orthodox icon is identi ed by means of an inscription containing the name of the depicted person. The conclusion is, that Ilon Wikland has not only rendered the Orthodox church of her childhood and the icons of her grandparents in her pictures. Furthermore, she has recreated their importance for her early life and connected her illustrations with the theology and aesthetics of Orthodox icons. 

  • 6.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Det bysantinska i svensk skönlitteratur2012In: Hellenika, ISSN 0348-0100, no 141, p. 7-8Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Det levande nuet: Om perception och enargeia i bysantinska och svenska ekfraser ägnade ortodoxa ikoner och kyrkorum2008In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, no 2, p. 53-66Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här behandlas ett litet urval av bysantinska ekfraser samt några moderna svenska texter, för att belysa och diskutera ekfrasens verkningsmedel och möjligheter. Syftet är att pröva den bysantinologiska forskningens nyvunna förståelse av den bysantinska ekfrasens syfte och funktion (Ruth Webb, Liz James m fl) på några svenska texter med ortodoxa ikoner och kyrkorum som motiv (Fredrika Bremer, Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Ella Hillbäck, Ingemar Leckius, Artur Lundkvist, Östen Sjöstrand). I artikeln introduceras en läsart för den moderna ekfrastiska texten, som betonar dialogicitet och det dynamiska samspelet mellan läsare, betraktare och motiv. De exempel som tas upp har grupperats kring olika ikonografier, Gudsmodern med barnet och Kristus Pantokrator, samt kring olika kyrkorum, så som det kejserliga Gudsmoderskapellet resp. Hagia Sofia i Konstantinopel och Galla Placidias gravkapell i Ravenna.

  • 8.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Dit du icke vill2016In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 3, p. 50-53Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En omläsning av Ulla Isakssons roman Dit du icke vill (1956) om 1670-talets häxförföljelser i Dalarna.

  • 9.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Efterskrift2012In: Romanos Julhymn. Ett nyfött barn, av evighet Gud: Tolkning och inledning Hjalmar Gullberg, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2012, 2, p. 32-48Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    En livsväg mellan öst och väst: Torsten Kälvemark: Vägen mellan öst och väst. Minnen, gränser, samband2013In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 2, p. 52-54Article, book review (Other academic)
  • 11.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature. The Newman Institute, Sweden.
    Ett nyfött barn, av evighet Gud2014In: Ortodoksi viesti, ISSN 0788-9194, no 8, p. 18-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Ett skópos för undervisningen i litteraturhistoria?2012In: Litteraturens arbetare. En vänbok till Per-Olof Mattsson / [ed] Christer Johansson & Per Anders Wiktorsson, Lund: Ellerströms förlag, 2012, p. 307-313Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    "Ett större rum än kroppen förmådde" – sinnesintryck av Ravennas mosaiker i modern svensk lyrik och prosa2010In: Meddelanden från Collegium Patristicum Lundense, ISSN 1101-7996, Vol. 25, p. 49-59Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Eukaristin – enhetens sakrament?2015In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 4, p. 4-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    ”Fröjda Dig, Du oförmälda Brud!" Gunnar Ekelöf och Akáthistos-hymnen1992In: Tidskrift för litteraturvetenskap, no 4, p. 3-32Article in journal (Other academic)
  • 16.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "Genom dig öppnades paradiset": Gudsmoderns trädgård i bysantinsk tradition2017In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 6, p. 10-17Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "Going ashore in Byzantium". On border crossings in Swedophone travelogues from Mount Athos in the 1950s and 60s2015In: Borders and the changing boundaries of knowledge / [ed] Inga Brandell, Marie Carlson, Önver A. Çetrez, Stockholm: Swedish Research Institute in Istanbul , 2015, p. 53-73Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The article explores how Byzantium was represented by Mount Athos, the Orthodox Christian monastic republic, in Swedophone travelogues from the 1950s and 60s, and from which bases of knowledge and values this was done. The issue is addressed from a cultural semiotic perspective, based on Yuri Lotman’s concept of the semiosphere in combination with Itamar Even-Zohar’s method of studying cultural and dynamic polysystems.Mount Athos is a cultural and religious centre of great importance to all of “the Byzantine commonwealth”, i.e. a centre within the Byzantine semiosphere. The travellers crossed or faced political, cultural, linguistic and religious borders, yet some of them failed to notice the epistemological border between the semiospheres. Decisive to how Byzantium was represented by Mount Athos was whether the monastic republic was judged and evaluated according to the norms of the Byzantine or the Western cultural system – that is, whether Mount Athos was regarded as central within the Byzantine semiosphere, or as peripheral within the Western semiosphere.

  • 18.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    "Gränslandets österländskhet" - om svenskpråkiga reseskildringar från Valamo2008In: Gränser i nordisk litteratur: Borders in Nordic Literature, IASS XXVI 2006, Vol. II, 2008, p. 670-677Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln visar och diskuterar hur svenskspråkiga reseskildringar från de ortodoxa klostren Gamla och Nya Valamo beskriver och värderar de gränsöverskridanden som där äger rum mellan österländskt och nordiskt, rysk-ortodoxt och lutherskt, himmelskt och jordiskt samt mellan de ryska, finska och svenska språken. Skildringarna av Valamo speglar de ambivalenta och motsägelsefulla värderingar som allmänt kännetecknar det tjugonde seklets västeuropeiska möten med den ortodoxa kulturen och dess bysantinska rötter. Materialet består av reseskildringar och romaner av författare som Hagar Olsson, Olof Enckell, Ellen Rydelius och Tito Colliander samt även av reseskildringar av mindre kända personer. Som jämförelse behandlas även en tidigare, rysk reseskildring av Ivan Sjmeljov. Artikeln anknyter till forskning av Erik Ekelund om karelsk exotism och av Roger Holmström om Hagar Olsson.

  • 19.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    ”Gud, nu har jag bara dig.” Teologiska, berättartekniska och retoriska aspekter av barnets närhet till Gud i Britt G. Hallqvists diktning2014In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 37, p. 1-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ”God, Now I Have Only You”: Theological, Narratological and Rhetorical Aspects of the Child’s Close Relationship to God in the Poetry of Britt G. Hallqvist

    Works by the Swedish poet and hymn writer Britt G. Hallqvist (1914–97) were of crucial importance for the renewal of Christian poetry for children in Sweden during the 1960’s and 70’s. The aim of this article is to examine how the child’s relationship to God is shaped in Hallqvist’s prayers, poems and hymns for children from this period. Usually hymns for children depict God by means of description, but Hallqvist creates an active and reciprocal relationship between the child and God. She retells well-known Bible stories with a focus on children and from the perspective of children. In her poetry, she allows children to pose questions to God and to speak candidly with God, thereby enabling them to approach God with parrhesia. Furthermore, to characterize God, Hallqvist prefers metonymical devices – contiguity, personal relationships and human actions – and consequently she recognizes and defines God “by the children in his arms” (in a poem translated into English by Gracia Grindal in Preaching from Home, 2011: 223f). By such devices, Hallqvist’s Christian poetry for children becomes an ongoing conversation, characterized not by static definitions and descriptions but by action, movement and dialogue. Her so-called poetic theology turns out as inseparable from child theology, where the little child is placed in the center and regarded as foremost.

  • 20.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    ”Gör oss annorlunda". Britt G. Hallqvist som gränsöverskridare2014In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 1, p. 7-13Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas.
    Hjalmar Gullberg och bysantinismen – ”som paradoxer i tid och rum”2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The relation between modern Western literature on the one hand and Byzantine themes and aesthetics on the other has not yet been satisfactorily examined. This dissertation presents a study of the relation between the work of the modern Swedish poet Hjalmar Gullberg (1898-1961) and Byzantinism. Byzantinism is defined here by its Christian element, as a Hellenistic-Christian and Hellenistic-Oriental synthesis with a strong emphasis on the aesthetic aspect of the Orthodox Church, and is understood as the lowest common denominator of the former Byzantine and modern Orthodox cultures. To this aim, the Byzantine semiotic theory of the Orthodox icon is applied to Byzantine liturgy, mosaics and hymns, as well as to Gullberg's modern poems.

    Gullberg's contact with Byzantinism is shown to be extensive and complex: it includes travels to Greece, Istanbul and Sicily in 1932 and in the 1950's, during which he celebrated Orthodox Easter and visited Byzantine Churches; his 1941 translation of a Byzantine kontakion on the birth of Christ by Romanos Melodos (6th century), based on a Danish translation by the scholar Carsten Høeg; readings in Pseudo-Dionsysios the Areopagite; and, in the late 1940's and 1950's, translations of the modern Greek poets Sikelianos, Seferis and Cavafy, for whom Byzantinism was already an important issue. Thus, instead of the supposed gap between ancient and Christian themes in Gullberg's work, a Byzantine continuity is shown, which in turn affects the traditional interpretation of Gullberg's poetry.

    In a concluding comparison of the poetics, aesthetics and theology of Romanos and Gullberg, three questions are considered: the concept of time as a paradox of eternity and the present, the representation of Mary as human mother and as Mother of God, and a special kind of literary imagery, expressing the relation between the Divine/Eternal and the human/material, which is discussed here from a semiotic point of view, in connection with the later Byzantine theology of icons. It is shown that while these questions in Romanos' Byzantine hymn have a profound liturgical and theological meaning, in Gullberg's poetry they function as a means of addressing the problem of representation and the mission of the poet as such.

  • 22.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Hägern och de verbala resterna2002In: Parnass: De litterära sällskapens tidskrift om skönlitterära klassiker, no 4, p. 10-12Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln ger smakprov på hur några olika författare (Olrog, Rönblom, Norén, Hasselmark, Thott, Ekman, Braw) återvänt till och återanvänt Hjalmar Gullbergs dikter.

  • 23.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    "I put my trust in nothingness." On Orthodox icons, the poetry of Gunnar Ekelöf and his visit to Istanbul in 19652005In: Five Essays on Icons, Swedish Research Institute in Istanbul, Stockholm & Istanbul , 2005, p. 87-109Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "I Sank through the Centuries": Late Antiquity Inscribed in Göran Tunström's Novel The Thief2018In: Reading Late Antiquity / [ed] Sigrid Schottenius Cullhed, Mats Malm, Heidelberg: Universitätsverlag Winter, 2018, p. 225-242Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    A unique treasure has been kept in Uppsala University Library in Sweden since the 17th century: the Gothic Codex Argenteus. The aim of this chapter is to examine Göran Tunström's novel Tjuven (1986; The Thief) about a fictive theft of the codex, and its use of Late Antique writing techniques and texts, both real and fictive, from the perspective of cultural memory studies with a particular interest in media studies, guided by Astrid Erll's Memory in Culture (2011), based on semiotic models. The different functions of the codex, the novel and the library, respectively, are discussed as memory media. This is done in order to inquire into the identity of the thief and to demonstrate the importance of media for the plot. Late Antique writing techniques and intertexts, together with the role of the historian Procopius of Caesarea (early 6th century) in the novel are explored. The motif of writing on skin in The Thief, particularly the writing of history on female skin, is examined. By focusing on how Late Antiquity is inscribed in Tunström’s novel, it is demonstrated how the obsession with writing is vital for all these aspects of the mediation of cultural memory.

     

  • 25.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Ikon och ekfras. Studier i modern litteratur och bysantinsk estetik2013Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad säger den ortodoxa kyrkans ikoner oss och vår tids författare? Vad betydde de en gång för betraktarna i Bysans? Är det möjligt att inte bara måla utan också skriva en ikon? Ur ett intermedialt perspektiv, där olika konstarter möts, studeras i Ikon och ekfras det slags levandegörande beskrivningar som alltsedan antiken kallats ekfraser. De visar hur ikonerna upplevts och tolkats i olika tider. Dessutom undersöks hur den bysantinska ikonteologin kommit till användning inom västlig postmodern teori, hos inflytelserika tänkare som Baudrillard och Kristeva. Svenska författare, bland andra Lars Gyllensten, Göran Tunström, Birgitta Trotzig och Ingemar Leckius, möter här kyrkofäder och heliga dårar. Bokens avslutande del tar upp bysantinska perspektiv i Gunnar Ekelöfs diktning, med början i ett folkligt grekisk-ortodoxt påsknattsfirande.

  • 26.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Ikonens närvaro: Recension av Ikonen – närvaro och källa. Essäer om ikonen som liturgisk konst och personlig dialogbild. Red. Lars Gerdmar. Sekel bokförlag 2011.2011In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 4, p. 51-53Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Ikonens semiotik hos Johannes Damaskenos och Boris Uspenskij2015In: Ad fontes: festskrift till Olof Andrén på 100-årsdagen / [ed] Carl Johan Berglund och Daniel Gustafsson, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2015, p. 57-70Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    "Into golden dusk": Orthodox icons as objects of modern and postmodern desire2014In: Wanted Byzantium. The Desire for a Lost Empire / [ed] Ingela Nilsson & Paul Stephenson, Uppsala: Uppsala universitet, 2014, p. 201-216Chapter in book (Refereed)
  • 29.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    ”Jag vill det gyllene." Representationer av Bysans i svenskt 1950-60-tal2006In: Bysantinska Sällskapet, Bulletin 2004, Vol. 22, p. 39-51Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar ett påbörjat forskningsprojekt och exemplifierar och diskuterar olika svenska representationer av Bysans. Det förefaller som att den moderna representationen av Bysans under 1950- och 60-talen växer fram i mångkulturella och flerspråkiga miljöer med ortodoxa förbindelser, och att Bysans representeras på många skilda sätt i olika kontexter och diskurser (litterära, konstnärliga, turistiska, akademiska, ekumeniska, ortodoxa etc). Den tidigare trånga och stelnade Bysans-bilden förändras under den här perioden till att bli rymlig och utmanande och blir även föremål för många olika författares, konstnärers och akademikers önskningar och viljor.

  • 30.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Jan-Olof Aggedal (red.), Britt G. Hallqvist – diktare och teolog (Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift, årsbok 2014)2014In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, p. 264-266Article, book review (Other academic)
  • 31.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    "Konstantinopels skönhet är av samma art som Stockholms". Ett kultursemiotiskt perspektiv på svenskspråkiga skildringar av Konstantinopel och Istanbul2013In: Dragomanen. Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, ISSN 1402-358X, Vol. 15, p. 67-76Article in journal (Refereed)
  • 32.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Lena Liepe, Den medeltida kroppen; Kropp og oppstandelse, red. Engberg-Pedersen & Sælid Gilhus2004In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, no 2, p. 157-159Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rec. av Lena Liepe, Den medeltida kroppen. Kroppens och könets ikonografi i nordisk medeltid, Lund 2003, och Kropp og oppstandelse, red. Troels Engberg-Pedersen och Ingvild Sælid Gilhus, Oslo 2001.

  • 33.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Lennart Karlström, Hjalmar Gullberg. En bibliografi (Hjalmar Gullberg-sällskapets skrifter, 7). Carlsson bokförlag. Stockholm 20102012In: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 132, p. 429-430Article, book review (Other academic)
  • 34.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Lina Sjöberg: Ofromma bibeltolkningar2015In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, no 4, p. 86-88Article, book review (Other academic)
  • 35.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Lovprisande förnekelse – helig dårskap och apofatisk teologi i Lars Gyllenstens författarskap2012In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 8, p. 32-37Article in journal (Other academic)
  • 36.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "Mai vite dale svenske": Konstantinopels mångspråkighet i skandinavisk litteratur kring 19002017In: Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, ISSN 1402-358X, Vol. 19, p. 88-103Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under decennierna runt 1900 skapas i reseskildringar, romaner och noveller om och från Konstantinopel en litterär värld som karaktäriseras av stadens mångspråkighet och dess särskilda ljudlandskap. Så är fallet i den skandinaviska så väl som den övriga västeuropeiska litteraturen. Därigenom utmanas det sena artonhundratalets konventionella föreställningar om de västeuropeiska nationella litteraturernas enspråkighet. Konstantinopel som litterär värld är till sin karaktär påtagligt urban, sammansatt och föränderlig. De litterära skildringarna av staden erbjuder därigenom ett kosmopolitiskt men samtidigt vernakulärt alternativ till den antika kulturens och litteraturens föreställda stabilitet och varaktighet. Konstantinopelskildringar av Elisabeth Jerichau-Baumann, Amalie Skram, Elsa Lindberg-Dovlette och Stéphanie Beyel tas upp. Dessutom berörs Edmondo de Amicis reseskildring från Konstantinopel i svensk översättning och Virginia Woolfs roman Jacob's Room, även den i svensk översätttning.

  • 37.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Med Bibeln som bakgrund: Boken om oss alla; tretton röster om bibeln, (red. Erik Aurelius och Mikael Winninge, 2015) och Och Gud skapade människan: noveller inspirererade av Bibelns berättelser, (red. Magnus Sundell, 2014)2015In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 6, p. 57-59Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 38.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Metaphor and Metonymy in the Byzantine Representation of the Divine. Remarks on the Interart Aspects of Byzantine Aesthetics2002In: Cultural functions of Intermedial Exploration, 2002, p. 67-74Conference paper (Other academic)
  • 39.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Mångkultur och identitet i ortodoxa kyrkor i Sverige2015In: Att mötas är att växa: en studie i mångkulturalitet / [ed] Sven Arne Flodell, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2015, p. 250-269Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Olikheten i likheten. Typologins litterära och politiska tillämpning hos Hjalmar Gullberg2003In: Allegori, estetik, politik: Texter om litteratur, 2003, p. 173-184Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker Hjalmar Gullbergs användning av en typologisk metod och visar hur den tillämpas litterärt och politiskt, i ett urval av hans dikter och översättningar.

  • 41.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Om Gunnar Ekelöfs användning av heliga namn: Gunnar Ekelöf-sällskapets julgåva 20132014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 42.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Panayía och andra heliga namn i Gunnar Ekelöfs sena dikter2008In: Dragomanen 2006-07: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets Vänner, Vol. 10-11, p. 191-203Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser hur Ekelöf använder heliga namn och främmande ord i sin sena poesi från 1960-talet, Diwan-trilogin. Han närmar sig där den ortodoxt kristna traditionen, dess hymner, ikoner och sedvänjor, samtidigt som han avvisar dess kristna innebörd och betonar att varken han eller hans dikter är kristna. Det verkar finnas en magisk innebörd i Ekelöfs användning av de heliga namnen och främmande orden. Han strävar efter att förmedla deras innebörd och funktion genom att återge dem i deras grekiska form, även om de inte kan förstås av läsarna, då de inte översatts. Slutsatsen är att Ekelöf använder dessa heliga namn i sina dikter på det sätt som de fungerar i ikonernas inskriptioner: för att bekräfta identiteten hos den person till vilken ikonen (eller dikten) är ägnad, och för att garantera närheten mellan betraktaren (eller läsaren) och den avbildade personen, så som sker då ikonen vördas och dess namn uttalas i bön. De heliga namnen och de främmande orden förmedlar också i Ekelöfs dikter en närvaro, just i det främmande.

  • 43.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    "Paradise in a cave". The Garden of the Theotokos in Byzantine Hymnography2013In: Byzantine Gardens and Beyond / [ed] Helena Bodin & Ragnar Hedlund, Uppsala: Uppsala universitet, 2013, p. 128-147Chapter in book (Refereed)
  • 44.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    "Paradox is my gospel." On the existential significance of Byzantine holy men, icons and apophaticism in the work of Lars Gyllensten2012In: Byzanzrezeption in Europa: Spurensuche über das Mittelalter und die Renaissance bis in die Gegenwart / [ed] Foteini Kolovou, Berlin: Walter de Gruyter, 2012, p. 243-258Chapter in book (Refereed)
  • 45.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Literature and History of Ideas, History of Literature.
    Pavel Florenskij och det omvända perspektivet2013In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 7, p. 32-34Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En presentation av Florenskijs artikel "Det omvända perspektivet" (Obratnaja perspektiva) inom den ryska ikonkonsten, som ffg publicerats i svensk översättning av Irina Karlsohn i Arche nr. 42-43, tillsammans med artiklar av Fabian Heffermehl resp. Elena Namli.

  • 46.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Pusjkins saga som kalejdoskop2006In: Barnboken: Svenska barnboksinstitutets tidskrift, ISSN 0347-772X, Vol. 29, no 2, p. 49-51Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rec. av Janina Orlov, Texten som kalejdoskop: En läsning av A. S. Pusjkins ”Sagan om tsar Saltan”, diss. Åbo 2005.

  • 47.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Recension av Mats Jansson, Poetens blick. Ekfras i svensk lyrik2015In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, no 2-3, p. 114-116Article, book review (Other academic)
  • 48.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    'Rejoice, spring': the Theotokos as fountain in the liturgical practice of Byzantine hymnography2016In: Fountains and Water Culture in Byzantium / [ed] Brooke Shilling, Paul Stephenson, Cambridge University Press, 2016, p. 246-264Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In Byzantine hymnography, the Theotokos – the God-bearing Virgin, Mother of God and Unwedded Bride of the Orthodox Church – is represented as a fountain, spring, well or source, as an ‘endless source of the living Water’. These verbal images are closely associated with the visual imagery of icons of various kinds and with structures such as the baptisterium.

    The biblical sources for this watery imagery are found in the Old as well as the New Testament. From there come the river and streams (Psalms 46:4), the ‘fountain sealed’ and the well (Song of Songs 4:12, 15), the living water (John 4:10–11), and the water of life in the new, heavenly city of Jerusalem (Revelation 22:1, 17). A special kind of imagery, which should rather be understood as imprints, is the typological imagery, where narratives from the Old Testament offer prefigurations to be fulfilled and interpreted within the frame of the New Testament in the light of the resurrection of Christ. Especially with regard to springs and fountains, important prefigurations are the rock that Moses struck (Exodus 17:6) and the dew on the fleece of Gideon (Judges 6:37). But as will be demonstrated below, the Theotokos is also interpreted as a prefiguration of the baptismal font, or as a new pool of Siloam.

    Usually, these typological images signify the Virgin's womb and aim to articulate and praise her role when Christ was conceived, that is her role in the incarnation of God. The water they incorporate is often interpreted as a symbol of purification or health. However, when these originally biblical verbal images are applied in hymnography, their reference might sometimes be to Christ and sometimes the Theotokos, depending on context. Careful readings and analyses are necessary to single out the significance of the spring in a certain hymn. Similar kinds of imagery with regard to the spring are known all over the medieval Christian world. It is present in Hildegard of Bingen's hymns from the twelfth century, for example with reference to Christ in an antiphon for the Virgin, as well as in the revelations of St Bridget from the fourteenth century, in a dialogue between the Mother of God and Christ, where Christ says to his mother: ‘You are like a free-flowing spring from which mercy flows to the wretched.’

  • 49.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    "Resan är en berättande ikon": Med kvinnor och barn i Grekland under 1950- och 60-talen2016In: Svunna ögonblick: svenska möten med Grekland / [ed] Bodil Nordström-Karydakis, Ann-Louise Schallin, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2016, p. 11-34Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur såg de kvinnliga resenärernas och barnens möte med Grekland och dess bysantinska, ortodoxt kristna traditioner ut under 1950- och 60-talen? Artikeln uppmärksammar kvinnliga Greklandsresenärer – Ella Hillbäck, Elsa Kjellberg, Kathrine Aurell, Harriet Hjorth, Vivi Hirdman och Irmelin Sandman Lilius – och deras erfarenheter samt det faktum att hela familjer gärna reste till Grekland. Den allmänna tendensen att skildra bysantinska kulturella traditioner och ortodoxa gudstjänster som exotiska, främmande och obegripliga balanseras i det material som här undersökts av att de kvinnliga skribenterna själva tagit del i traditionerna. De visar ett genuint intresse för vardagslivets sysslor och villkor samt för den ortodoxa trons uttryck i såväl fest som vardag. Det är en självklarhet att barnen, särskilt flickorna, också deltar. Att bli inbjuden och att då själv vilja vara med framstår som det avgörande för det engagemang i de ortodoxa traditionerna och de grekiska livsvillkoren som dessa berättelser från 1950- och 60-talen utstrålar.

  • 50.
    Bodin, Helena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History of Literature and History of Ideas.
    Rosenqvist, Bysantinsk litteratur2003In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, no 3, p. 135-138Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rec. av Jan Olof Rosenqvist, Bysantinsk litteratur, Skellefteå 2003.

12 1 - 50 of 60
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf