Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Flodin, Veronica
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Epistemisk drift: Genbegreppets rörelser i några av forskningens och undervisningens texter i biologi2011Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för relationen mellan den kunskap som tas fram i forskning i biologi och den kunskap som det sedan undervisas om, i kurser på universitetet. Arbetet i denna uppsats är begränsat till den del av forskning och undervisning som är inriktad mot användningen av vetenskapliga begrepp i texter, och vilka innebörder användningarna leder till. Arbetet baseras på två studier.

    I den första studien visas att i en enda, mycket använd lärobok i biologi, kan man finna (åtminstone) fem olika innebörder av hur genbegreppet används. Det som är intressant är att dessa olika innebörder kan knytas till framväxten av olika biologiska discipliner. Det kan tyckas självklart när man ser det som resultat, men faktum är att genbegreppet inte framskrivs som kontextberoende. Detta borde i sin tur leda till att förståelsen av genbegreppet försvåras, eftersom betydelsen varierar med sammanhanget och dessutom kan olika innebörder blandas i ett och samma sammanhang. De lärandeproblem som tidigare studier har visat på, kan bland annat ha sin grund i ett innehållsproblem. Det vill säga, innehållet i sig är vagt och otydligt.

    I den andra studien baseras analysen på en fallstudie av användningen av genbegreppet i fem vetenskapliga artiklar. Olika innebörder av genbegreppet återfinns på samma sätt som den tidigare studien gjort gällande för en lärobok i biologi.  Men även nya kategorier beskrivs. I läroboken kunde de olika innebörderna knytas till olika subdiscipliner. I de vetenskapliga artiklarna knyts de nya kategorierna snarare till olika kunskapsprojekt. Genen och genbegreppet fyller olika funktioner i relation till forskningsproblemen, frågorna och metoderna. Man kan säga att olika aspekter av genen används i olika kunskapsprojekt. Men kategorierna används inte renodlat. Både de tidigare kategoriserade innebörderna och nya kategorier används. Blandningen föreslås bero på att kunskaper om gener inte försvinner, utan lever vidare och används sida vid sida med nyutvecklad kunskap, vilket leder till att genbegreppet är utsatt för en epistemisk drift.

    Transformationen av innehåll mellan forskningstexten och lärobokstexten, diskuteras sedan utifrån resultaten i studie ett och studie 2 i termer av rekontextualisering. När innehållet ”transformeras” till läroboken, finns variationerna av genbegreppet kvar, men inte det vetenskapliga sammanhanget i form av frågor och metoder. De olika sätten att veta om gener förekommer blandat i forskningstexterna, men forskarna föreslås kunna använda sin disciplinbaserade kunskap till att utläsa sambanden. Det kan betyda att det som framstår som luddigt, blandat och oklart för en utomstående, inte är det för en fackman som befinner sig i den aktuella praktiken.

  • 2.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    A Brief History of the Gene Concept: Hans-Jörg Rheinberger, Staffan Müller-Willie (2017) The Gene: from Genetics to Postgenomics. The University of Chicago Press, Chicago2019Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 28, nr 1-2, s. 183-187Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Characterisation of the Context-Dependence of the Gene Concept in Research Articles: Possible Consequences for Teaching Concepts with Multiple Meanings2017Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 26, nr 1, s. 141-170Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to interpret and qualitatively characterise the content in some research articles and evaluate cases of possible difference in meanings of the gene concept used. Using a reformulation of Hirst’s criteria of forms of knowledge, articles from five different sub-disciplines in biology (transmission genetic, molecular biology, genomics, developmental biology and population genetics) were characterised according to knowledge project, methods used and conceptual contexts. Depending on knowledge project, the gene may be used as a location of recombination, a target of regulatory proteins, a carrier of regulatory sequences, a cause in organ formation or a basis for a genetic map. Methods used range from catching wild birds and dissecting beetle larvae to growing yeast cells in 94 small wells as well as mapping of recombinants, doing statistical calculations, immunoblotting analysis of protein levels, analysis of gene expression with PCR, immunostaining of embryos and automated constructions of multi-locus linkage maps. The succeeding conceptual contexts focused around concepts as meiosis and chromosome, DNA and regulation, cell fitness and production, development and organ formation, conservation and evolution. These contextual differences lead to certain content leaps in relation to different conceptual schemes. The analysis of the various uses of the gene concept shows how differences in methodologies and questions entail a concept that escapes single definitions and “drift around” in meanings. These findings make it important to ask how science might use concepts as tools of specific inquiries and to discuss possible consequences for biology education.

  • 4.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Dealing with a Learning Problem in Genetics: “Mendel as the Enemy of Genetics no. 1”2018Inngår i: Future Educational Challenges from Science and Technology Perspectives: XVIII IOSTE Symposium Book of Proceeding / [ed] Anna Jobér, Maria Andrée, Malin Ideland, Malmö: Malmö University , 2018, s. 106-112Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The traditional lecture, where a lecturer presents, summarize, explain etc. the course content, is a common practice in biology higher education. The purpose of this study is therefore the possibility of the lecture as a mean to deal with a central learning problem in genetics. An experienced teacher and researcher sees a learning problem in the gap between scientific development concerning genomes and the more simple "one gene - one phenotype" relation and laws of inheritance, founded by Mendel. The question is how the lecturer tries to overcome the learning problem as part of the content structure of the lecture in a fruitful way. The study is inspired by lesson study in its arrangement. The lecturer tests his lecture structure on two different student groups in an iterative way with reflections in between. The focused learning problem is tested in the final exam and the results from both student groups are compared. Despite the elaborated structural changes in the lectures, the majority of students do not pass the question about how gene complexity is involved in phenotypic changes. The results bids a discussion about how we create learning problems and how to abandon Mendelian genetics and conventional presentations of content.

  • 5.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Didaktisk analys av ett integrativt forskningsprojekt i biologi: möten mellan olika kunskapsformerManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    En didaktisk studie av kunskapsinnehåll i biologi på universitetet: Med genbegreppet som exempel2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is about knowing in biology in higher education and research. The gene concept is used as an example of knowledge content that is common to both biological research and education. The purpose is to study how knowing about the gene is expressed in different forms of knowledge contexts at the university. This is important to study in order to understand documented learning problems regarding the gene concept but also to better understand the relation between knowledge in research and teaching. Knowledge has to be transformed to become an educational content, a process that is of special interest within the field of Didaktik. The thesis is based on three qualitative case studies. Study I is an analysis of a textbook in biology. The purpose is to examine the content as presented to the students to see how its structure may contribute to the problems students have. How does the gene concept function as a scientific representation and at the same time as an object for learning in a biology college textbook? A phenomenographic approach is used to study implicit variation in gene concept use when the textbook treats different sub disciplines. The results show conceptual differences between them. The different categories of the gene found–as a trait, an information structure, an actor in the cell, a regulator in embryonic development or as a marker for evolutionary change–mean that we deal with different phenomena. The gene as an object is ascribed different functions and furthermore these functions are intermingled in the textbook. Since, in the textbook, these conceptual differences are not articulated, they likely are a source of confusion when learning about genes. Study II examines the gene concept use in a scientific context, as exemplified by five research articles from a scientific journal. Using an adaptation of Hirst’s criteria for forms of knowledge, the study characterizes how the scientific contexts for the gene concept use vary. What kinds of different gene concept use in these contexts can be discerned? When comparing the articles, it becomes evident that the gene concept is used to answer different kinds of questions. The meanings of the gene concept are connected to various knowledge projects, their purposes and the methods used. Shifts of methodologies and questions entail a concept that escapes single definitions and “slides around” in meanings. These contextual transformations and associated content leaps are here referred to as epistemic drift. Study III follows an integrative research project in biology.  What are the characteristic content conditions for knowledge development? What different ways in using the gene concept can be distinguished? By using the analytic methodology developed in study II, the scientific contexts are categorized according to their knowledge project, methods used and conceptual contexts. The results show that the gene concept meanings and the content vary in focus, are more or less explicitly formulated, or possible to formulate, and consist of different skills. One didactic conclusion is that by being more overt about the conditions for problem solving within a specific subdisciplin (i.e. fruitful questions to ask, knowledge needed to answer them, and methods available), students may be given opportunities to get a broader perspective on what it means to know biology.

  • 7.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Epistemic drift of the gene concept in genetics research articles: Possible consequences for teaching concepts with multiple meaningsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik.
    The Necessity of Making Visible Concepts with Multiple Meanings in Science Education: The Use of the Gene Concept in a Biology Textbook2009Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 18, nr 1, s. 73-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyze variations in how the gene concept is used and conceived in different sub-disciplines in biology. An examination of the development of subject matter and the use of the gene concept in a common college biology textbook shows that the gene concept is far from presented in a consistent way. The study describes and categorizes five different gene concepts used in the textbook; the gene as a trait, an information-structure, an actor, a regulator and a marker. These conceptual differences are not dealt with in an explicit manner. This constitutes one of the sources for confusion when learning about genes and genetics.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf