Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Can One Live on Food?: Local Development and New Enterprises by Food Produce (Hälsingland, Sweden)2016In: Challenges for the New Rurality in a Changing World: Proceedings from the 7th International Conference on Localized Agri-Food Systems / [ed] Paulina Rytkönen, Ursula Hård, Huddinge: Södertörns högskola, 2016, 23-24 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    From a gender perspective the presented process-study problematizes formal and informal institutional possibilities and obstacles, including gender contracts, which women as business owners, entrepreneurs and social entrepreneurs face in rural communities as they - partly in co-operation with other entrepreneurs, official channels and non-governmetal organizations (NGOs) - promote livelihood and local development by starting and developing businesses within locally produced food in Hälsingland, Gävleborg County, northern Sweden.

  • 2.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Jämställdhet i förändringsprocesser och organisationsutveckling eller "Det tar bara lite längre tid än jag trodde" - En utvärdering av jämställdhetsprojektet GenuX vid Länsstyrelsen Gävleborg under åren 2002-20032004Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i bred samverkan mellan ledning, personalorganisationer och medarbetare - ett 40-tal personer - initierat ett gediget och i många stycken djupgående jämställdhetsarbete. Utifrån olika former av kunskapshöjande insatser inom jämställdhetsområdet har man inte bara kartlagt och definerat jämställdhetsproblem utan även arbetat aktivt och konkret med dessa. Det innebär att inte bara en medvetandehöjning och ett attitydförändringsarbete har påbörjats, utan även utvecklandet av metoder och ett visst implementeringsarbete har också startats. Detta skiljer sig från många jämställdhetsprojekt som ofta inte kommer längre än till kartläggning. En viktig faktor har varit att ett större antal medarbetare aktivt har arbetet i GenuX-projektet.

    Det räcker däremot inte med att arbetet kommer "underifrån" (bottom-up) utan det krävs också ett tydligt och aktivt stöd "uppifrån" (top-down) - inte minst vid jämställdhetsförändringar. GenuX-projektet och de inblandade har stött på olika former av motstånd från såväl chefer som medarbetare. Det blir därmed mycket betydelsefullt att jämställdhetsarbetet är sanktionerat inom organisationen. Ledningens/chefernas stöd är viktigt. Det är i första hand de som kan ge jämställdhetsarbetet legitimitet och även bidra med olika former av resurser, bl.a. tidsmässiga. Tidsfaktorn har varit ett problem, vilket har inneburit att arbetsgrupperna inte sällan har "kommit i kläm" mellan arbetet i GenuX och det som ses som "ordinarie" arbetsuppgifter. Trots visst initialt motstånd och vissa problem har arbetsgrupperna genom t. ex. olika seminarietillfällen lyckats förmedla inte bara intresse utan även kunskap till de andra medarbetarna.

    Arbetet går nu in i en ny fas, från att bedrivas i projektform - särskilda åtgärder - för att påskynda jämställdhetsarbetet, till att fortsättningsvis bedrivas inom den ordinarie verksamheten och med ordinarie budgetmedel - gender mainstreaming / jämställdhetsintegrering. En förutsättning för att jämställdhetsfrågorna inte ska "försvinna" är insikten att det inte räcker med bara intresse utan tidigare gjorda erfarenheter och kunskaper måste tas tillvara och länkas samman med framtida utvecklingsarbete. Idag är cheferna ansvariga för att ett jämställdhetsperspektiv återfinns på de olika områdena på Länsstyrelsen. Avgörande blir ledningens engagemang och att implementeringen fortsätter medan arbetet fortfarande är "färskt" samt att den förändrings/lärandeprocess som har startats upprätthålls genom tydlighet och kontinuitet.

    • http://www.soderhamn.se/download/18.24a67bf14b9e0b0ef410662/1425557796975/rapport+j%C3%A4mst%C3%A4lldhet_ursulahard.pdf

  • 3.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Kan man leva på mat? Lokal utveckling och nyföretagande genom närproduktion - en processtudie från Hälsingland2013In: Från matproduktion till gastronomi / [ed] Paulina Rytkönen, Madeleine Bonow, Per Wramner, Huddinge: Södertörns högskola, 2013, 39-59 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kapitlet; "Kan man leva på mat? Lokal utveckling och nyföretagande genom närproduktion - en processtudie från Hälsingland" belyser och problematiserar formella och informella institutionella möjligheter och hinder som kvinnor som företagare och entreprenörer på landsbygd möter när de genom satsning på lokalproducerade/närproducerade livsmedel verkar för försörjning och lokal utveckling, vilket innefattar delar av själva företagsprocessen från idé och målsättning till genomförande. Kapitlet inleds med en forskningsöversikt av småskalig livsmedelsproduktion relaterat till regional- arbetsmarknads- och landsbygdspolitik. Kapitlet avslutas med en empirisk del som till stor del bygger på intervjuer. De intervjuades val att verka inom småskalig livsmedelsproduktion kan dels ses som en reaktion på rådande strukturomvandlingar samt situationen på regional och framförallt lokal arbetsmarknad, dels som ett genuint intresse och engagemang att skapa försörjning genom lokalproducerat. Satsningen utgör dels ett sätt att skapa försörjning i form av komplement till annan verksamhet eller som nyföretagare, dels ett bidrag till den lokala utvecklingen så att byarna på landsbygden kan hållas levande genom att bland annat verka som samhällsentreprenörer. Båda aspekterna ses som förutsättningar för att kunna bo kvar och försörja sig på landsbygden. 

    Länk till fulltext:

    http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:603478/FULLTEXT01

  • 4.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Presentation av Länsexperter i jämställdhet och ResursCentra för kvinnor samt några centrala begrepp2005In: Regionala tillväxtavtal - en fråga om att bryta gamla mönster? Kvinnor och mäns delaktighet i arbetet med tillväxtavtalen / [ed] Westberg, Hanna, Stockholm: Arbetslivsinstitutet , 2005, 14-23 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    En ny näringslivspolitik infördes i och med att de regionala tillväxtavtalen skapades. Målet var att uppnå ett brett medborgerligt deltagande både regionalt och lokalt för att skapa en dynamisk och utvecklande industri, och att öka sysselsättningen för både kvinnor och män.

    Processen med tillväxtavtalen har medfört att nya arbetssätt och samarbete över sektorsgränser prövats. Vid utformningen av dem var det viktigt att "nya" röster skulle komma till tals, inte bara de redan etablerade organisationerna, och att lokal utvecklingskraft och kunnande skulle tas tillvara.

    Denna antologi vill belysa om delaktighet i partnerskapsarbetet ger ökat förtroende för andra organisationer med följd att det skapas socialt kapital och vilja att arbeta med tillväxtavtalen.

    Antologin går även in på hur jämställdhetsaktörer involveras i detta arbete. I intervjuer med länsstyrelsens Länsexperter i jämställdhet och representanter för ResursCentra för kvinnor på regional nivå betonas vikten av att ta hänsyn till sociala faktorer för att åstadkomma hållbar tillväxt.

    Länk till fulltext:

    http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2005/aio2005_08.pdf

  • 5.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Regionalpolitik och regional utveckling ur ett könsperspektiv - med tillväxtavtalen som exempel2005In: Regionala tillväxtavtal - en fråga om att bryta gamla mönster?: Kvinnors och mäns delaktighet i arbetet med tillväxtavtalen / [ed] Hanna Westberg, Stockholm: Arbetslivsinstitutet , 2005, 53-110 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    En ny näringslivspolitik infördes i och med att de regionala tillväxtavtalen skapades. Målet var att uppnå ett brett medborgerligt deltagande både regionalt och lokalt för att skapa en dynamisk och utvecklande industri, och att öka sysselsättningen för både kvinnor och män. Processen med tillväxtavtalen har medfört att nya arbetssätt och samarbete över sektorsgränser prövats. Vid utformningen av dem var det viktigt att "nya" röster skulle komma till tals, inte bara de redan etablerade organisationerna, och att lokal utvecklingskraft och kunnande skulle tas tillvara.

    Denna antologi vill belysa om delaktighet i partnerskapsarbetet ger ökat förtroende för andra organisationer med följd att det skapas socialt kapital och vilja att arbeta med tillväxtavtalen. Antologin går även in på hur jämställdhetsaktörer involveras i detta arbete. I intervjuer med länsstyrelsens Länsexperter i jämställdhet och representanter för ResursCentra för kvinnor på regional nivå betonas vikten av att ta hänsyn till sociala faktorer för att åstadkomma hållbar tillväxt.

    Länk till Fulltext:

    http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2005/aio2005_08.pdf

  • 6.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    ResursCentra för kvinnor som samhällsentreprenörer och företagare inom regional utveckling och politik2017In: Genus och företagande, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi, , 2017, Vol. 136, 109-128 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en djupgående historisk bakgrund och presentation av framväxten av verksamheten ResursCentra för kvinnor, från ett underifrån perspektiv med initiativ och strategier från olika kvinnogrupper med en början år 1988 till ett formellt inrättande av regering år 1994, samt verksamheten och dess drift fram till år 2016. Kortfattat syftar ResursCentra för kvinnor till att bredda och fördjupa demokratin och att arbeta för att kvinnor får sin del av de offentliga resurserna samt öka kvinnors inflytande och stärka deras ställning i samhället. 

    De som driver ResursCentra för kvinnor kan i många fall ses som samhällsentreprenörer, vilka inom forskningen ofta beskrivs som individer som besitter viktig kunskap, har goda kontakter och nätverk, och som genom social mobilisering arbetar för social utveckling och entreprenörskap, samt hjälper att skapa försörjning lokalt, samtidigt som de fungerar som en länk mellan olika nivåer och delar av samhället och olika organisationer. De i kapitlet intervjuade, likt flertalet andra som driver resurscentraverksamhet inte minst på lokal nivå, är inte bara samhällsentreprenörer utan också egenföretagare.

    Därmed fortsätter kapitlet med en belysning av erfarenheter från personer som har drivit och driver resursverksamheten med fokus på lokal nivå och då framförallt delar av Gävleborgs län, och kapitlet avslutas med en problematisering av relationen mellan att arbeta aktivt med regionala och lokala utvecklingsfrågor samt att parallellt inom olika branscher vara egenföretagare, och vad det kan innebära för möjligheter och problem tillika vilka effekterna kan bli för respektive verksamhet (resurscentra för kvinnor/eget företagande). Kan resurscentra för kvinnor ses som en försörjningsmöjlighet? Är det egna företaget en förutsättning för att kunna driva resurscentra för kvinnor?

  • 7.
    Hård, Ursula
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Where have all the women gone?: Gender perspective on the Regional Growth Agreements – a new Swedish regional policy2003In: Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside / [ed] Persson L-O, Sätre Åhlander A-M, Westlund H, Stockholm: Arbetslivsinstitutet , 2003, 191-203 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish government have recently introduced a new element of industrial policy into a bill on regional policy. Swedish regions were invited to design and negotiate Regional Growth Agreements (RGAs) with the Ministry of Industry. In her chapter Ursula Hård describes and analyses the Regional Growth Agreements from a gender perspective. These agreements are regarded by the Swedish Government as the major instruments of what is referred to as "a new regional policy". The empirical data is mainly based on interviews with County Experts in Gender Equality and Regional Resource Centres for Women in Sweden's 21 counties, conducted by Ursula Hård in the spring of the year 2000.

    There are two important conclusions. Firstly, that the different regions have not succeeded in integrating a gender equality perspective within the Regional Growth Agreements, despite the declared intentions and expectations of the Swedish Government. Secondly, even though one of the purposes with the notions of "a new regional policy" is to bring in as partners those groups and neworks who previously have had little or no part and influence in regional development and growth issues, the different regions have scarcely succeeded in doing this.

    For an extended version of Ursula Hård's chapter in Swedish see; Arbetsliv i omvandling / Work Life in Transition 2005:8

    Fulltext:

    http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2003/aio2003_11.pdf

  • 8.
    Hård, Ursula
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Sundin, Elisabeth
    Tillmar, Malin
    Kvinnors företagande: arbetsmarknadsbeteende och organisatorisk lösning2007Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I dagens Sverige lyfts ofta småföretag och entreprenörer fram. Företagandet diskuteras dock ofta separat från både arbetsmarknad och övriga näringslivet. Därmed negligeras att individer växlar mellan att vara sin egen och ha anställning, det vill säga att företagandet ofta är ett sätt för individen att navigera på arbetsmarknaden snarare än drivet av en stark önskan att vara sin egen. Inte heller uppmärksammas att små företag ofta startas och drivs som en direkt konsekvens av stora organisationers strategier - det vill säga företagandet är en organisatorisk lösning på en stor organisations problem, inte uttryck för en individs starka vilja att vara sin egen. I studien ges exempel på företagande av dessa slag. Det första exemplet bygger på Ursula Hårds studier av kvinnor som följt en starta-eget-kurs i en norrlandskommun och det andra på Malin Tillmars studier av företagande i anslutning till den offentliga sektorns omvandling. Det första fallet är ett exempel på företagande som arbetsmarknadsbeteende, det sistnämnda på företagande som organisatorisk lösning. Företagandet som skapat, och skapare av, genussystemet är tydligt i fallen och diskuteras i studien.

    Länk till fulltext:

    http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2007/aio2007_04.pdf

  • 9. Rytkönen, Paulina
    et al.
    Hård, UrsulaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
    Challenges for the New Rurality in a Changing World: Proceedings from the 7th International Conference on Localized Agri-Food Systems2016Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Challenges for the New Rurality in a Changing World was the title of the 7th International Conference on Localized Agri-Food Systems. The contributions in this volume are written by conference participants. The themes highlighted relate to four topics. The first topic refers to various aspects of the articulation of the New Rurality and its challenges and opportunities, with a specific focus on the Nordic countries, the countries surrounding the Baltic Sea, and the Eastern European Countries. Also in focus is the role of knowledge in the promotion of rural development and ‘glocal’ links as enablers of opportunities and sources of challenges in relation to entrepreneurship and rural development – in theory and practice in particular Europe and the Americas. The second topic highlights various aspects of territorial governance and localized agri-food systems in particular Europe, North and South America. The third topic relates to the impact of the market on localized agri-food systems, with a special focus on short food chains, public procurement and tourism. The fourth and final topic highlights questions related to the connection between localized agri-food systems and the environment. Special interest was devoted to possible synergies, (organizational) innovations and challenges between localized agri-food systems and environmental benefits, proposing agroecology as a framework for action in the transition from conventional production to more sustainable agro-food production systems.

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf