Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Att fostra till föräldraskap: barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-19502003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The dissertation explores the Swedish child welfare officer system (barnavårdsmannainstitutionen) using gender as an analytical tool. The child welfare officer system was a public program designed to support single mothers and monitor the welfare of children born out of wedlock. The study concentrates on the first half of the 20th century, and particularly covers the introduction of this system in 1917/18 and the changes it underwent in 1938, after an income maintenance law (bidragsförskott) for children of unwed mothers was introduced. In 1917, Sweden was one of the first countries in Europe to introduce legislation that formalized men’s obligations towards children born out of wedlock. Consequently, state officials, called child welfare officers, were required to perform mandatory investigations of paternity. Their task was also to make sure that fathers provided economic support and mothers carried out sufficient care. The 1938 income maintenance law was one of the social policy initiatives of the 1930s. Single mothers were assured payment from the state for child support and the child welfare officers then sought to reclaim the money from the absent father.

    The history of the child welfare officer system is used as a case to investigate the power dynamics of gender and class, and the relationship between the state, the social work professionals and the individual citizen, concurrent with the birth of the Swedish welfare state. The political debates, the institutional arrangements and the practices connected to this policy area have been analyzed. Thus, politicians, social workers and unwed mothers and fathers are all brought into focus.

    An analytical point of departure is that the welfare state ”does gender”, i.e. that the welfare state regulates and directs the relation between men and women. However, the state is also treated as a complex and changeable entity, where state and welfare policy also functions as a means to change gender relations. Thus, the study argues that the introduction of the child welfare officer system opened up a new public arena for women – as politicians, social workers and as mothers – in which they were able to renegotiate the meaning of gender and their relation to the state. Prevalent ideas of gender were questioned and challenged in the public sphere of politics and labor as well as in the private sphere of the family.

    The study consists of a number of empirical chapters in which this social bureaucracy is scrutinized from various perspectives. The child welfare officer system is analyzed both on a national and local level. The latter is done through a case study of the local work in Stockholm. Gender was a vital component to all these levels.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Att skriva en skilsmässa: Kvinnors jagberättelser om känslor, privatliv och uppbrott2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Papret behandlar kvinnors jagberättelser om känslor, familjeuppbrott och skilsmässa, mot en fond av Sverige i förändring. Med utgångspunkt i ett urval av kvinnliga självbiografier publicerade under 1900-talets mitt utforskas hur olika kvinnliga berättarjag förhåller privata livsbeslut till två tidslager, både den tid som format dessa kvinnor som unga och den pågående skrivande samtiden. Läsningen av materialet är inspirerad av forskning som ser jagberättelser i relation till samtida samhällsberättelser. Under kvinnornas levnad hade samhälleliga normer kring kön, intimitet, känsloliv och privatliv kommit att genomgå förskjutningar, något som de aktivt förhöll sig till i sina självbiografiska skildringar av skilsmässor och uppbrott. Papret undersöker därmed hur kvinnor byggde upp sina livsberättelser i dialog med samtidens förändrade berättelser och i relation till det maktutrymme som stod dem till buds.

  • 3.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Divorce in the century of the child: Post-divorce parenthood in Sweden during the 20th century2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With a long historical lens, the paper addresses questions of change and continuity within Swedish political and professional discourses on divorce and post-divorce parenthood during the 20th century, the century proclaimed as “the century of the child” by the Swedish reformer Ellen Key. As divorce became a legally viable option early in the century, also for families with minor children, the question of what constituted proper post-divorce parenthood and family life became a matter of social work expertise. With regards to divorce, new interpretations of concepts such as “the child’s best interest” and “family stability” begun to circulate among social workers and family counselors. The paper discusses these transformations, where earlier efforts to foster family stability and shared responsibility for children within a marriage, were substitutes with techniques of regulating family life and parenthood also after divorce and separation.

  • 4.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Feminism, kärlek och ilska: Känsloregler och känslopolitik i 1970-talets Sverige2017Ingår i: Känslornas revolution: Kärlek, ilska och lycka på 1970‐talet / [ed] Helena Bergman, Christina Florin, Jens Ljunggren, Stockholm: Appell Förlag , 2017, s. 157-178Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 5.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Föräldraskap som problem och möjlighet i det tidiga 1900-talets reformdebatt2017Ingår i: Socialt arbete och socialpolitik: Om Centralförbundet för socialt arbete och dess betydelse / [ed] Hans Swärd, Per Gunnar Edebalk, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 329-343Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 6.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Offentliga samtal om privata beslut: Fria familjebildningar och det intima medborgarskapet i 1970-talets Sverige2011Ingår i: Bortom rösträtten: Kön, politik och medborgarskap i Norden / [ed] Lenita Freidenvall & Josefin Rönnbäck, Huddinge: Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola , 2011, s. 116-135Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Siris hemligheter: Genushistoriska perspektiv på döljande och öppenhet2011Ingår i: Att alltid göra och tänka det olika: Siri Derkert i 1900-talet / [ed] Mats Rohdin & Annika Öhrner, Stockholm: Kungliga biblioteket, Stockholm , 2011, s. 27-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Verklighetens Nora: Mia Leche Löfgren och hennes skilsmässoberättelse2015Ingår i: Personhistorisk Tidskrift, ISSN 0031-5699, Vol. 111, nr 1, s. 93-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Vi har tiden på vår sida! Genushistoria och den tvärvetenskapliga genusforskningen2012Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 78, nr 2:S, s. 15-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Vi har tiden på vår sida! Genushistoria och den tvärvetenskapliga genusforskningen2012Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 78, nr 2:S, s. 15-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article suggests that it behoves gender historians to engage in intra- and interdisciplinary gender research discussions in order to address the questions of time, temporality, and the value of a historical perspective in understanding societal and gender-creating processes. Metadiscussions about the discipline of history as a whole, and gender history as a particular sub-discipline, tend to hover between criticism of one's own subject's theoretical shortcomings and the remainder of the research community's lack of historical interest. I would argue that gender historians instead ought to formulate themselves actively and theoretically about what the historical perspective can offer, so that the interdisciplinary exchange on gender research can become the mutual exchange of views that was first anticipated.

  • 11.
    Bergman, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Äktenskap förgår men föräldraskap består: Staten och skilsmässobarnen vid 1900-talets mitt2011Ingår i: Föräldraskapets politik: Från 1900-tal till 2000-tal / [ed] Helena Bergman; Maria Eriksson; Roger Klinth, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011, s. 85-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Engwall, Kristina
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    What about the Future? The Troubled Relationship between Futures and Feminism2014Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 22, nr 1, s. 63-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This position paper argues that issues related to the future are worth emphasizing and discussing with more feminist fervour and engagement than is now the case within feminist studies and futures studies. It is concluded that feminists cannot just be critical from an outside perspective, but must engage in creating alternative futures. These futures should not be common goals around which to unite, but a way to inspire feminist thinking about different futures. The authors point out the problem that the futures studies field lacks feminist perspectives, and in this position paper they discuss the gap between futures studies and feminism.

  • 13.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Eriksson, MariaUppsala universitet.Klinth, RogerLinköpings universitet.
    Föräldraskapets politik: Från 1900- till 2000-tal2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Florin, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Ljunggren, Jens
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Inledning: Känslor, tid och förändring2017Ingår i: Känslornas revolution: kärlek, ilska och lycka på 1970-talet / [ed] Helena Bergman, Christina Florin, Jens Ljunggren, Stockholm: Appell förlag , 2017, s. 9-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Florin, ChristinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.Ljunggren, JensStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Känslornas revolution: Kärlek, ilska, lycka på 1970-talet2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Maria, Eriksson
    Klinth, Roger
    Föräldraskapets omvandlingar och styrningens omvandlingar2011Ingår i: Föräldraskapets politik: Från 1900-tal till 2000-tal / [ed] Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011, s. 7-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf