Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Åbrink, Håkan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Om teatersvenska som målspråk vid början av 1800-talet2014In: Studier i svensk språkhistoria 12: Variation och förändring / [ed] Maria Bylin, Cecila Falk, Tomas Riad, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014, p. 252-261Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    När Gustaf III 1787 anslog medel till grundandet av en nationell svensk teaterscen där nyskrivna svenska pjäser skulle framföras på svenska språket, så angav han också i direktivet att teatern skulle vara ”ett språkligt föredöme för den stora allmänheten”. Till teatern knöts även en skådespelarutbildning, den s.k. elevskolan. De första skådespelarna som anställdes vid den nya teatern hade en varierad bakgrund, både socialt och språkligt. Flera hade svenska som andraspråk, och om den högst betalda aktrisen Marie Louise Marcadet hette det att hennes franska accent gav extra krydda åt föreställningen. Eftersom svenska tidigare bara hade använts sporadiskt som scenspråk, så var det få som hade en bakgrund som professionell. En del hade haft anställning vid den franska truppen eller vid operan.

     

    Kapitlet handlar om hur teatersvenskan i början av 1800-talet tydligare kom att avgränsas mot andra språkvarieteter. Detta skedde inom ramen för en teaterutbildning som omfattade internat, elevskola och lärlingssystem. Perioden utgjorde en brytningstid eftersom teatern utvecklades från att ha varit ett inslag i den gustavianska hovkulturen till att bli en allt självklarare uttrycksform för den borgerliga offentligheten.

     

    Syftet är att diskutera teatersvenskan ur språkinlärningssynpunkt, närmare bestämt hur skådespelarelever under de första decennierna av 1800-talet både lärde sig att tala korrekt svenska och själva bidrog till utvecklingen av den teatersvenska normen. Teatersvenskan utgjorde vid den här tiden långt ifrån en enhetlig norm och för att få tillgång till ett lämpligt elevmaterial för teaterns behov, tog man i början av 1800-talet hand om unga flickor och pojkar i internat (”Upfostrings Anstalt”). Verksamheten vid internatet bidrog förmodligen till att vissa drag i 1700-talsspråket blev naturliga inslag i barnens språkutveckling; man minimerade helt enkelt inverkan av den s.k. kritiska perioden för språkinlärning (något som senare tiders skådespelare har haft stora problem med). Vid skolan övades framför allt konsten att deklamera, men även studier i grammatik och främmande språk tog stor plats. Den fraseringsteknik som lärdes ut kan spåras till ideal som sedan länge hade rått vid Comédie francaise i Paris.

    Kontakten med det teatersvenska idealet i så unga år fick stor betydelse för normens etablering. Några av de mest namnkunniga kvinnliga aktriserna under 1800-talet var placerade i internat, bl.a. Emilie Högqvist och Jenny Lind, liksom Carolina Bock som genom sitt arbete vid elevskolan kom att lägga grunden till en svensk röst- och talpedagogik i Monvels anda. Bland hennes elever märks bl.a. Elise Hwasser, 1800-talets största kvinnliga skådespelerska. Carolina Bocks dotter Bertha Tammelin förde den röstpedagogiska traditionen vidare och hade hösten 1899 den unga Harriet Bosse som elev. 

  • 2.
    Åbrink, Håkan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Scandinavian Languages.
    "som klämde oss på magen medan vi sa A-a-a-a- och O-o-o- och U-u-u-u-u".: Berättelser från Dramatens elevskola2010In: Svenskans beskrivning 30: Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för Svenskans beskrivning, Stockholm den 10 och 11 oktober 2008 / [ed] Cecilia Falk, Andreas Nord och Rune Palm, Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet , 2010, p. 377-386Conference paper (Refereed)
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf