Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Burman, Anders
    et al.
    Lövheim, DanielStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.Ringarp, JohannaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Södertörns högskola, Sverige.
    Utbildningsvetenskap: Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar 2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Vetenskapsrådet bildades 2001 Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) med uppdrag att stödja högkvalitativ forskning med relevans för skolans och förskolans utveckling. I det svenska forskarsamhället är utbildningsvetenskap idag ett etablerat vetenskapsområde. Även om dess institutionella historia är påfallande kort är denna bakgrund viktig för att förstå dagens diskussioner om pedagogik och utbildningsvetenskap.

    Hösten 2017 anordnade Samtidshistoriska institutet tillsammans med ämnet idéhistoria ett vittnesseminarium om utbildningsvetenskap i allmänhet och UVK i synnerhet för att möjliggöra kunskapsbildning om områdets uppkomst och utveckling. Ambitionen var att rama in och belysa utbildningsvetenskapens framväxt, utveckling och nuvarande ställning, med en öppning mot vad detta vetenskapliga fält kan komma att vidareutvecklas till och bli i framtiden. Denna skrift utgörs av en transkriberad och lätt reviderad version av seminariet, där panelen bestod av Petter Aasen, Berit Askling, Elisabet Nihlfors och Tjia Torpe.

  • 2.
    Ringarp, Johanna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Betty Maria Carolina Pettersson2018In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Ringarp, Johanna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Inledning2018In: Vägval i skolans historia, E-ISSN 2002-0147, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artiklarna som presenteras i detta nummer av Vägval kan sägas följa tre spår. Det första spåret handlar om eliter och elitprojekt och deras påverkan på skolan. Det andra handlar om nationella önskningar och möjligheter till (re)formering av en skola; dels uppbyggnaden av folkskolan, dels matematiken och de naturvetenskapliga ämnena under grundskolans guldår. Internationellt trender och influenser är ytterligare ett spår som följs upp i artiklarna. Nära sammanknutet med det sistnämnda finns den eviga frågan om krisen i skolan. Slutligen får vi i det femte bidraget en personlig inblick i kvinnofolkhögskolorna och deras historia.

  • 4.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Uppsala universitet, Sverige.
    Parding, Karolina
    I otakt med tiden?: Lärarprofessionens ställning sett via lärarutbildningens utveckling i Sverige, 1962-20152018In: Professionerne og deres uddannelser / [ed] Mette Buchardt, Jesper Eckhardt Larsen, Karoline Baden Staffensen, Köpenhamn: Selskabet for skole- og uddannelseshistorie , 2018, p. 49-68Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Grundskolans införande i Sverige 1962 innebar nya förutsättningar för lärarprofessionen. Från att tidigare ha arbetat antingen i folkskolan eller på läroverket skulle alla lärare arbeta inom samma verksamhet. Den strukturella förändringen innebar också att lärarutbildningen reformerades, och liksom i de andra nordiska länderna har utbildningen med tiden allt mer kommit att akademiseras. De återkommande statliga interventionerna på skolområdet har gett upphov till en diskussion om att lärarutbildningen och skolan har kommit i otakt med varandra. Även den historiska uppdelningen mellan folkskollärare och läroverkslärare, som lever kvar genom att det alltjämt finns två fackförbund för lärare, har ansetts ha haft betydelse för utvecklingen. Noterbart är också att den svenska lärarutbildningen har genomgått sex reformer under de senaste sextio åren, vilket i snitt betyder en reform vart åttonde år. I följande artikel beskrivs och diskuteras grundskollärares utveckling under perioden 1962-2015, detta genom nedslag i lärarfackens protokoll och tidskrifter samt pressmaterial. Artikelns bidrag handlar om att utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv diskutera lärarprofessionens ställning.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf