Pregnancy for women who use substances has sometimes been referred to as a “window of opportunity” for lifestyle change. In this article, the aim is to analyze professional accounts of the transition of substance-using pregnant women into parenthood. Focus groups were carried out with professionals working at specialized maternity care units in Sweden. The analysis is guided by the discursive psychological concept of “ideological dilemma” and focuses on contradictory elements of commonsense-making in the participants’ discussions. The results suggest that professionals articulate two, partly contradictory, ideals: on the one hand, “believing in the patient” and, on the other, “being realistic.” In their descriptions of their work with patients, professionals emphasize the significance of adjusting the self-image of the patients and increasing their awareness of their “abuse” problems in order to prevent future clashes between high expectations and reality. At the same time, they also underline that interacting with and treating those patients with the most serious problems as individuals with unforeseen strengths and resources is a matter of professional duty.

Studiens syfte var att studera barndomsminnen av alkohol såsom de återberättades i skriftliga självbiografier. Frågeställningarna rörde vilka värderingar kring barndom och alkohol som förmedlades via berättelserna, hur dessa värderingar samspelade med varandra samt hur de kunde förstås genom att relateras till ett bredare historiskt och socialt sammanhang. Materialet bestod av självbiografier som samlats in via det allmänna skrivaruppropet ”Alkoholen i mitt liv” och var skrivna av personer födda mellan 1926 och 1990. Detta material analyserades utifrån en socialkonstruktionistisk syn på berättande med hjälp av Labovs metod för berättelseanalys.  Resultaten visade att skribenterna i sitt berättande förhöll sig till föränderliga normer, värderingar och föreställningar kring såväl alkohol som barndom och föräldraskap. I de äldre skribenternas berättelser avspeglades tydligt det nykterhetsideal som präglade den tid då de återberättade erfarenheterna upplevdes, medan yngre skribenters berättande istället förhöll sig till ett måttlighetsideal för alkohol och drickande. Resultaten visade även hur en föränderlig syn på barn och barndom, och därmed även föräldraskap, fick genomslag i skribenternas berättande och samspelade med värderingar kring alkohol.  Beroende på ålder relaterade skribenterna i sitt berättande till skiftande ideal kring hur en förälder bör vara och bete sig. Den största skillnaden mellan äldre och yngre skribenters berättande stod här att finna i hur förväntningarna på pappor växlat under 1900-talet. Detta tog sig bland annat uttryck i att äldre skribenter relaterade pappors drickande till praktiska och materiella konsekvenser medan yngre skribenter i högre utsträckning beskrev och värderade den känslomässiga upplevelsen av pappors berusning.

The aim of this scoping review was to give an overview of efficacy research on psychosocial interventions aimed at substance-abusing parents with children of up to the age of three. Throughout the overview, there was a focus on underlying assumptions and how the problem descriptions motivating the interventions corresponded with the solutions, i.e. the interventions in question. The data consisted of peer reviewed intervention studies (n = 22) identified through literature searches in online databases. Randomised controlled trial studies as well as quasi-experimental and pre-post studies were included. The results showed that all the studies included bar one focused exclusively on women as parents. Moreover, while the problem descriptions in the studies tended to be quite broad, framing parental substance abuse as a problem influenced by social and structural conditions, the solutions presented in the form of interventions generally had a narrower focus, addressing the individual parent from a psychological perspective only. In conclusion, the review points out the need for developing and evaluating interventions aimed at substance-abusing fathers as well as mothers, and also underscores the importance of these interventions being focused on a broader range of factors rather than just addressing deficits at the level of the individual.