Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Barn i välfärdsstatens utkant: Om rätten till sjukvård för barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige2019Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Trots detta förekommer det idag att särskilt utsatta grupper i samhället inte har rätt till välfärd i samma omfattning som majoritetssamhället. En sådan grupp som på olika sätt exkluderas från det svenska välfärdssamhället är barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige.

    Några av de rättsligt relevanta frågorna som diskuteras i denna bok är vilken sjukvård dessa barn har rätt till i Sverige och på vilket sätt de missgynnas i förhållande till andra grupper av barn. Vidare analyseras EU:s regelverk beträffande ekonomiskt utsatta unionsmedborgares rätt till fri rörlighet och rätt till vårdförmåner (vård) i värdlandet. Utöver det analyseras på vilket sätt det svenska regerverket beträffande dessa barns rätt till sjukvård är förenligt med internationella förpliktelser om rätten till hälsa och icke-diskriminering i bland annat FN:s barnkonvention. En principiellt viktig fråga som genomgående diskuteras är varför några av samhällets mest utsatta barn hålls utanför välfärden och hur en sådan exkludering kan motiveras utifrån ett människorättsperspektiv.

  • 2.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Conscientious objection to abortion in Sweden. A commentary on the Swedish Labour Court Grimmark case, AD 2017 nr 232017In: Giornale di diritto del lavoro e di relazioni industriali, ISSN 1720-4321, Vol. 4, no 156, p. 791-811Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In order to respect health care professionals’ freedom of religion and conscience, some European countries have developed and adopted regulation that gives health care professionals the right to “opt-out” of participating in certain health related services based on religious grounds, otherwise known as conscientious objections in health care. Currently, in Sweden, there is no right for health care professionals to refuse to perform or participate in medical procedures that are contrary to their religious and moral beliefs. Nevertheless, lately the question of conscientious refusals has emerged in discussion in Sweden in relation to several midwifes wishes not to participate in abortion care, since they believe it contravenes their religious believes. In this commentary, the question of conscientious objection to abortion in Sweden will be explored by analyzing a recent case brought before the Swedish Labour Court (AD 2017 nr 23) about a midwife, Ellinor, who was denied employment in several women’s clinics on the grounds of her conscientious refusals to participate in abortion care. The case is analyzed with focus on the two central questions addressed by the Labour court, namely freedom of religion and the prohibition of discrimination on religious grounds.

  • 3.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for the Rights of the Child.
    Conscientious Objections in Clinical Healthcare Education as a Manifestation of Religion2017In: Religion, Education and Human Rights: Theoretical and Empirical Perspectives / [ed] Anders Sjöborg, Hans-Georg Ziebertz, Springer, 2017, p. 165-177Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    A vital part of healthcare students’ education and medical preparation is to be exposed to a variety of health-related clinical settings. The students need the clinical education in order to gain knowledge and clinical reasoning skills to provide effective and safe healthcare services. Clinical healthcare education is consequently a critical component in delivering a competent and skilled future workforce. However, in some situations, students in their clinical training might refuse to participate in lawful healthcare and services that contradict their religion or beliefs, described here as conscientious objection in clinical healthcare education. In this paper, I will discuss whether healthcare professionals and students can ‘opt-out’ of participating in certain health related services and educational activities by referring to the protection of freedom of religion in the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms. The aim of this paper is to give a clarification of whether freedom of religion includes a right to conscientious objection or not and under which circumstances. As will be shown in the paper, conscientious objection in healthcare setting can, in certain situations, constitute a manifestation of religion and belief. Thus, the right to manifest and practise this freedom is not an absolute right and can be subject to limitations in accordance with international law. For that reason, it is concluded that the answer to the question of whether students should be permitted to “opt out” of educational requirement based on religious grounds depends upon the manner in which the conscientious objection affects the interest of others, such as patients, caregivers and other staff members. In this regard, the educational healthcare institutions need to balance the right of conscientious objection, not only with the interests in having future healthcare professionals with proper educational training and required skills, but also with the legal and ethical responsibilities of the profession.

  • 4.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for the Rights of the Child.
    EU-domstolens avgöranden om muslimsk huvudduk på arbetsplatsen - ingenting förvånande2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for the Rights of the Child.
    Foster som föds levande efter sen abort – rättsliga och etiska dilemman2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for the Rights of the Child.
    Har alla barn i Sverige rätt till sjukvård?2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Inför beslut om mottagande i grundsärskola: Kravet på medicinsk och psykologisk expertutredning2017In: Likvärdig utbildning / [ed] Sverker Scheutz, Uppsala: Iustus förlag, 2017, p. 189-204Chapter in book (Refereed)
  • 8.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Inför beslut om mottagande i grundsärskola: Kravet på medicinsk och psykologisk expertutredning2017In: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, no 3, p. 513-525Article in journal (Refereed)
  • 9.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Intresset av hög patientsäkerhet går före personalens religiösa intressen - ny dom från AD2018In: Dagens Juridik, no 23 januariArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Krav på kortärmad arbetsklädsel för hälso- och sjukvårdspersonal – om religionsfrihet och indirekt diskriminering2017In: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, no 2, p. 369-382Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Underåriga unionsmedborgares rätt till hälsa2019In: Barn, migration och integration i en utmanande tid / [ed] Karin Helander, Pernilla Leviner, Ragulka Press , 2019, p. 45-65Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel presenteras centrala resultat från ett forskningsprojekt om rätten till sjukvård för underåriga unionsmedborgare som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Trots att det finns ett folkrättsligt uttryckt ansvar – inte minst genom FN:s konvention om barnets rättigheter – för Sverige som stat att förverkliga barns till hälsa, kan det konstateras att rättigheten i realiteten är begränsad för just denna grupp av barn. Barn i denna situation har till skillnad från andra barn som regel inte rätt till subventionerad fullständig sjukvård när de befinner sig i Sverige, utan enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad. Dessa barn kan till följd av nuvarande reglering ha svårt att få den vård som de är i behov av och har rätt till, vilket utgör en negativ särbehandling i förhållande till andra barn i Sverige. Syftet med detta kapitel är att diskutera vilka konsekvenser ett sådant missgynnande kan få i förhållande till Sveriges internationella åtaganden avseende barns rätt till bästa möjliga hälsa. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet som bland annat förpliktigar stater att tillhandahålla hälso- och sjukvård till alla barn på lika villkor.

  • 12.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Underåriga unionsmedborgares rätt till sjukvård i Sverige: Om rätten till sjukvård för barn som är unionsmedborgare och som lever i särskild ekonomisk utsatthet i Sverige2017In: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, no 15-16, p. 109-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The recent years of economic crisis and unemployment within the European Union has lead to an increased mobility among EU citizens seeking work outside the country of origin. From 2012 to 2015 the number of EU citizens coming to Sweden to make their living by begging on the streets and without a right of residence in Sweden rose sharply. This group is sometimes referred to as “vulnerable” EU citizens as many of them are homeless and has far less chance of gaining access to welfare. Some of them have brought their children with them in the hope of a better future. These children live with their families in poverty without stable housing and access to school and are many times exposed to unhealthy and unsafe situations. In addition to this, most of these children coming to Sweden together with their families to support themselves in street environments are not covered by a European Health Insurance. Vulnerable EU citizen children therefore belong to an already vulnerable group and it is essential to investigate their possibilities of gaining access to healthcare, as a vital part of their welfare.

    The aim of this article is therefore to give an overview of vulnerable EU citizen children’s right to healthcare in Sweden. The purpose is to describe and discuss the relevant national regulation and map out areas of concern. 

  • 13.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for the Rights of the Child.
    Unga missbrukares negativa religionsfrihet i särskilda ungdomshem: Om tolvstegsbehandlingens förenlighet med den negativa religionsfriheten i Europakonventionen2017In: Ny juridik, ISSN 1400-3007, no 1, p. 111-130Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den offentliga debatten i Sverige om religions roll och betydelse har framförallt varit fokuserad på den enskildes rätt att få ha och utöva en religion, den s.k. positiva religionsfriheten. I denna artikel av forskaren Kavot Zillén, behandlas den motsatta situationen, dvs. den enskildes rätt att inte behöva ha någon religiös övertygelse och att slippa utsättas för oönskad religiös påverkan eller religionsutövning, s.k. negativ religionsfrihet.

  • 14.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge? En svensk betraktelse av rätten till vårdvägran i Norgeutifrån det s.k. ”spiralmålet”2019In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt.

  • 15.
    Zillén, Kavot
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
    Vårdvägran: några arbetsrättsliga implikationer2019In: Lavalgenerationen: 2010-talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt / [ed] Niklas Selberg, Erik Sjödin, Uppsala: Iustus förlag, 2019, p. 109-127Chapter in book (Other academic)
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf