Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Engwall, Kristina
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    What about the Future? The Troubled Relationship between Futures and Feminism2014Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 22, nr 1, s. 63-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This position paper argues that issues related to the future are worth emphasizing and discussing with more feminist fervour and engagement than is now the case within feminist studies and futures studies. It is concluded that feminists cannot just be critical from an outside perspective, but must engage in creating alternative futures. These futures should not be common goals around which to unite, but a way to inspire feminist thinking about different futures. The authors point out the problem that the futures studies field lacks feminist perspectives, and in this position paper they discuss the gap between futures studies and feminism.

  • 2.
    Gustafsson, Maria-Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Betydelsen av etnografi för studiet av politik2016Ingår i: Introduktion till politisk etnografi: metoder för statsvetare / [ed] Maria-Therese Gustafsson, Livia Johannesson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 13-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Gustafsson, Maria-Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johannesson, LiviaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Introduktion till politisk etnografi: metoder för statsvetare2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Politisk etnografi har alltmer kommit att betraktas som en oumbärlig metod inom statsvetenskapen. Utgångspunkten för den politiska etnografin är att människors uppfattning om sin egen sociala och politiska verklighet är helt central för att vi ska kunna förstå och förklara politiska fenomen. Med sin utgångspunkt i människors upplevelser och vardagsliv ger metoden ovärderliga insikter om vad politik och makt faktiskt är.

    Introduktion till politisk etnografi är den första svenska läroboken i ämnet. Boken introducerar metoden och redogör för dess historiska rötter och möjligheter inom statsvetenskapen. Författarna har på olika sätt anammat ett politiskt-etnografiskt förhållningssätt och visar här hur sådana studier kan bedrivas. Deras forskning spänner över vitt skilda områden, från antifeministiska rörelser på nätet till handläggare på Arbetsförmedlingen och ex-kombattanter i Colombia, och ger därmed smakprov på hur politisk etnografi används inom statsvetenskapen i dag. I och med att texten visar hur centrala samhällsvetenskapliga problemställningar har hanterats med hjälp av politisk etnografi får studenterna konkreta redskap för att tillämpa politisk etnografiska arbetssätt i självständiga projekt, som uppsatser, examensarbeten, utvärderingar och rapporter.

  • 4.
    Gustafsson, Maria-Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Politisk-etnografiska forskningsstrategier2016Ingår i: Introduktion till politisk etnografi: metoder för statsvetare / [ed] Maria-Therese Gustafsson, Livia Johannesson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 145-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Access to Interviewees or Access in Interviews2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When researchers request access to interviewees, what exactly is it they want? Is it their authentic opinions and values, their discursive strategies or their performative identities? And what part of themselves are interviewees willing to share with researchers?

  • 6.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Exploring the “Liberal Paradox” from the Inside: Evidence from the Swedish Migration Courts2018Ingår i: The international migration review, ISSN 0197-9183, E-ISSN 1747-7379, Vol. 52, nr 4, s. 1162-1185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Courts are influential actors during the implementation of immigration policies in liberal democracies. The “liberal paradox” thesis stipulates that courts are driven by logics that hamper restrictionist immigration policies. This study contributes to this theory by exploring the norm construction of impartiality among judicial workers in Swedish migration courts when deciding asylum appeals. Its findings contradict the liberal paradox assumption that courts act according to inner logics that benefit immigrants’ rights. At Sweden’s migration courts, judicial workers show impartiality by using a skeptical approach to asylum applicants and do so to distance themselves from the political discourse of generosity that has dominated Swedish political debate for decades. The broader implications of these findings are that immigration policy theories can benefit from qualitative research exploring informal norm constructions in courts, as such work can offer new insights about the role of courts in the implementation of immigration policies.

  • 7.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    In Courts We Trust: Administrative Justice in Swedish Migration Courts2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The research problem this dissertation addresses is how judicial practices generate administrative justice in asylum determination procedures. Previous research on immigration policies argues that when asylum determinations are processed in courts, principles of administrative justice are ensured and immigrants’ rights protected. In this dissertation, I challenge that argument by approaching administrative justice as an empirical phenomenon open for different types of interpretations. Instead of assuming that administrative justice characterizes courts, I assume that this concept acquires particular meanings through the practices of the courts. Empirically, this dissertation studies practices of assessing asylum claims at the Swedish migration courts. The migration courts are the result of a major reform of the Swedish asylum procedure that took place in 2006, with the motive to end inhumane rejections of asylum seekers by enhancing administrative justice in the asylum process. By interviewing and observing judges at the migration courts, litigators from the Migration Board and public counsels from different law firms, this interpretive and ethnographic study analyzes how administrative justice acquires meanings in the daily practices of assessing asylum claims at the migration courts.

    The main result is that a ceremonial version of administrative justice is generated at the migration courts. This version of administrative justice forefronts symbolic dimensions of justice. The asylum appeal procedure succeeds in communicating justice through rituals, building design and metaphors, which emphasize objectivity, impartiality and certainty on behalf of the judicial practices. However, these symbols of justice disguise several unfair aspects of the asylum appeal procedure, such as inequality in resources and trustworthiness between the state’s representative and the asylum applicants as well as the uncertainty inherent in both the factual and the credibility assessment of asylum claims. The implications of these findings are that immigration policy research needs to reconsider the relationship between the courts and immigrants’ rights by paying more attention to the everyday practices of ensuing administrative justice in courts than on the instances when courts oppose political attempts to restrict immigrants’ rights.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    In Courts We Trust
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsframsida
  • 8.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten2017Ingår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 28 oktoberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Performing Credibility: Assessments of Asylum Claims in Swedish Migration Courts2012Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, nr 3/138, s. 69-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores how adjudicators justify the rejection of an asylum application, by the practice of assessing credibility. This is done by analyzing written decisions from the migration courts in Sweden. By applying an intersectional theoretical approach which emphasizes the performative aspects of identities, it is argued that the court decisions constitute important sites for the formation, subversion and rejection of identities. The analysis reveals that the formal judicial criteria for assessing credibility are not the only tools that are used by the adjudicators. In addition, informal presumptions about how gender, education, culture and religion determine individual asylum applicants’ behavior play significant roles for the outcomes of the credibility assessments. The article suggests that the way in which these presumptions are articulated in the decisions indicates that they actively limit the possibilities for unique or deviant asylum narratives to get recognized as credible in the court procedure.

  • 10.
    Johannesson, Livia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ett megaprojekt tar form: Den tidiga planeringen av Nya Karolinska Solna2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från en studie av processerna bakom beslutet om att bygga Nya Karolinska Solna och fokuserar därmed på perioden från initiering och inledande planering av NKS-projektet fram till det formella beslutet togs 2008. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen består av policydokument och semistrukturerade intervjuer med 17 nyckelpersoner som haft insyn i processen under de tidiga skedena. Studien visar att det vid millennieskiftet öppnades ett ”möjlighetsfönster” på den landstingspolitiska dagordningen för att bygga ett nytt universitetssjukhus. Detta skedde genom att kostnaderna för de omfattande renoveringsbehoven på Karolinska universitetssjukhuset i Solna blev kända. Ledande landstingspolitiker lanserade då ett koncept med inriktning mot ett litet, högspecialiserat, forskningsdrivet, flexibelt universitetssjukhus i närhet till Karolinska Institutet. Förutom renoveringsbehoven knöt lösningskonceptet an till två andra aktuella problembilder vid tiden. Den första handlade om en styrningsproblematik mellan landstinget och Karolinska sjukhuset där ledningen inom landstinget uppfattade att Karolinska sjukhuset under lång tid hade expanderat okontrollerat. Den andra handlade om excellensforskning och formulerades som att Stockholm hade förlorat i konkurrenskraft inom den medicinska forskningen. Under hela den studerade perioden har det på politisk nivå funnits en betydande samsyn kring lösningskonceptet och inriktningen låses fast redan i uppstartsfasen och ligger sedan fast hela vägen till beslut. Vidare visar undersökningen att den tidiga planeringen av NKS präglades av en prioritering av handlingskraft framför bred förankring av de centrala delarna i konceptet. Detta innebar inte att det saknades tillfällen till dialog och involvering av intressenter. Tvärtom kännetecknas betydande delar av processen av att det på olika sätt öppnades upp för deltagande och aktörssamverkan. Detta deltagande skedde dock utifrån strategiska överväganden vad gäller vilka aktörer som bjöds in och i vilken roll de hade mandat att påverka. Sammanfattningsvis pekar rapporten på tre huvudsakliga lärdomar kring organiseringen av de tidiga planeringsskedena för att utveckla förmågan att planera stora projekt i framtiden. De handlar om vikten av att inte låsa fast de konceptuella ramarna för ett projekt på ett för tidigt stadium, att bjuda in till dialog med berörda grupper för att skapa legitimitet för projektet och att dessa öppningar för dialog organiseras på ett ändamålsenligt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Johannesson, Livia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Weinryb, Noomi
    Juridifiering till priset av försvårad styrning inom asylprövningen2019Ingår i: Granskningssamhället: Offentliga verksamheter under lupp / [ed] Bengt Jacobsson, Jon Pierre, Göran Sundström, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 187-207Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Johannesson, Livia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Yngfalk, Carl
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Tilläggsavtal och anpassning: Det institutionella (efter)arbetet för att upprätthålla OPS-avtalets legitimitet inom Stockholms läns landsting 2012–20182020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultat från en studie om hur OPS-avtalet hanterades och utvecklades inom landstingsförvaltningen efter nedläggningen av NKS-förvaltningen år 2012 och fram till 2018, året för invigningen av sjukhuset. Mer specifikt undersöker rapporten hur legitimitet skapades och upprätthölls för den nya projektorganisationen som skapades kring OPS-avtalet under perioden, och därigenom för OPS-avtalet som sådant. Utöver det diskuterar rapporten även implikationerna av detta legitimeringsarbete för demokratiskt beslutsfattande inom landstinget.

    Rapporten bygger på diskussioner om legitimitet och institutionellt arbete inom den nyinstitutionella teoribildningen och en analys av policydokument samt semistrukturerade intervjuer med 14 nyckelpersoner som arbetade med OPS-avtalet under denna tidsperiod. Rapporten tar sin utgångspunkt i att det skedde stora förändringar i den institutionella omgivningen runt år 2012, som medförde att nya krav ställdes på projektorganisationen runt OPS-avtalet från dess institutionella omgivning. Dessa nya förväntningar bestod bland annat i att OPS-avtalet från och med denna tidpunkt inte längre skulle betraktas som något unikt och annorlunda i landstinget, utan i stället integreras, som ett avtal bland många andra, i den övriga verksamheten. I rapporten identifieras fyra huvudsakliga hanteringsstrategier som användes för att försöka upprätthålla legitimitet för projektorganisationen kring OPS-avtalet, och därmed även för själva avtalet.

    Den första strategin handlade om att justera och anpassa OPS-avtalet utifrån Karolinskas nya position och ökade inflytande över verksamhetsinnehållet. Detta kom till uttryck genom ett antal tilläggsavtal. Tilläggsavtalen syftade till att förändra och justera OPS-avtalet och tjänade därmed indirekt de politiska intressen inom landstinget som förespråkade de marknadsmässiga ideal som ursprungligen låg till grund för beslutet att använda OPS-modellen. Den andra strategin för att legitimera OPS-avtalet och den projektorganisation som skapades kring avtalet var att tydliggöra och i ökad grad formalisera ansvarsfördelningen mellan parterna. Den tredje strategin handlade om hur projektorganisationen både formellt och under mer informella former distanserade sig från tidigare beslut om NKS. Den fjärde strategin handlade om att projektorganisationen inom landstinget än mer konsekvent än tidigare framhävde, förädlade och tillämpade OPS-avtalets idé om att offentliga aktörer ska agera som beställare av funktionalitet och tjänster och inte som beställare av lösningar (såsom en ny sjukhusbyggnad).

    Utefter dessa strategier visar och diskuterar rapporten hur de marknadsorienterade idéer som ligger till grund för OPS-modellen framhävdes i organisationen och fick utrymme i landstingets förvaltning på ett mer generellt plan bortom NKS-projektet. Flera demokratiska implikationer framhävs, bland annat hur idén med denna typ av (funktions)upphandlingar är att externa aktörer anses vara bättre lämpade att formulera lösningar på problem som en organisation upplever än de personer som till vardags arbetar i organisationen. I fallet med sjukvårdsorganisationer leder detta till att makt och inflytande flyttas längre bort från de vårdgivande professionerna och närmare de privata aktörer som kontrakteras i funktionsupphandlingar. Avslutningsvis konstaterar rapporten att överlåtandet av utarbetandet av lösningar på behov inom offentlig verksamhet till privata företag försvagar de demokratiska mekanismerna för ansvarsutkrävande. I litteraturen om OPS har ansvarsutkrävande beskrivits som ett av de demokratiska dilemman som följer av uppluckrade gränser mellan offentlig och privat verksamhet. Ett demokratiskt system bygger på att medborgarna kan utkräva ansvar för de beslut som deras valda representanter har fattat. OPS leder till att det blir en oklar ansvarsfördelning mellan den offentliga verksamheten och de privata aktörer som ingår i samarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Qvist, Martin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johannesson, Livia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ett megaprojekt tar form: Den tidiga planeringen av Nya Karolinska Solna2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en delrapport i forskningsprojektet ”Framtidens universitetssjukhus: beslut om Nya Karolinska Solna”, finansierat av Stockholms läns landsting. Rapporten redovisar resultat från en studie av processerna bakom beslutet om att bygga Nya Karolinska Solna och fokuserar därmed på perioden från initiering och inledande planering av NKS-projektet fram till det formella beslutet togs 2008.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf