Denna artikel avser att diskutera några av de svåra konflikter som uppkommer i skolans värld när rätten till religion står mot rätten att slippa religioneller mot religiös likgiltighet. Skolan ska ju vara icke-konfessionell men samtidigt, som representant för det allmänna, se till att både elevernas och lärarnas positiva och negativa religionsfrihet enligt regeringsformens andra kapitel garanteras. Skolan i sig ska vara religiöst neutral utan konfessionella inslag, men den måste likväl ge utrymme för både enskilda individers religiösa manifestationer och se till att ingen tvingas delta i religiösa arrangemang mot sin vilja. De två stora religionsfrihetsrättsliga frågorna och konfliktpunkterna,nämligen rätten till religion (positiv religionsfrihet) och rätten från religion (negativ religionsfrihet), är alltså i högsta grad aktuella även i ett sekulariserat samhälle och i en icke-konfessionell skola. Många elever och lärare vill visa sin religiösa tillhörighet, och manifesterar den genom bärande av t.ex. ett kors krig halsen, eller en slöja, turban eller kippa på huvudet. Andra elever och lärare störs av dessa manifestationer och vill helst slippa utsättas för dem. Mot bakgrund av hur få svenskar som finner religion viktigt torde det i ett skolsammanhang kunna tyckas att elever som kommer från religiöst präglade hem inte borde möta några problem i den svenska skolan, dvs. toleransen för dem och deras religiösa manifestationer borde inte vara ifrågasatt eftersom så få bryr sig om religion. Å andra sidan är det inte ovanligt att de som inte själva har någon religiös ståndpunkt ändå hyser väldigt bestämda åsikter om andra människors religiösa manifestationer. Ofta är det just manifestationen av religion som orsakar konflikter. När rätten till religion på detta sätt står mot rätten från religion uppkommer frågan om det är någon av dessa båda sidor av religionsfriheten som skolan i första hand ska skydda, eller om skyddet är likvärdigt. Vilken rätt har elever till religion i skolan, och hur stor hänsyn ska egentligen tas till andra elevers rätt från religion (i betydelsen rätt att slippa utsättas för andras religiösa uttryck)? En kort historisk tillbakablick visar att både rätten att fritt välja religion och rätten att slippa ”tvångsanslutas” till en viss religiös riktning är rättigheter som blivit verkliga i Sverige tämligen sent. Historiskt sett var Sverige, liksom alla europeiska länder, som bekant länge präglat av religiös intolerans, som både använts i maktsyfte, varit förevändning för krig men också drivit människor att emigrera från landet. Religionsfrihet började egentligen växa fram först under 1800-talet och har reglerats främst i 1809 års regeringsform(16 §), 1951 års religionsfrihetslag5 (då verklig religionsfrihet inklusive en mer allmän negativ religionsfrihet infördes) och slutligen i vår nuvarande RF. Våra nationella lagar har kompletterats av Europakonventionen (artikel 9)som Sverige anslöt sig till under 1950-talet, men som blev svensk lag först1995 (SFS 1994:1219). Numera förstärks religionsfriheten ytterligare genomEU:s rättighetsstadga, artikel 10.
This article aims at discussing and analysing the question of how (and whether) the Swedish school system is equipped to take care of and meet the needs of pupils with other religious beliefs and other traditions thanthose that are regarded as traditionally ‘ Swedish ’. The basis for the discussionis the principle of the best interests of the child, and the right of society to influence pupils to encompass the values of the Swedish community.
In most European societies today, religion and questions about religion are increasing in relevance and importance. This development can be explained in several ways, for example by continuous demographic changes and new societal standards and values.As a consequence, the debate on the interpretation and scope of the right to freedom of religion has intensified in politics, media and, of course, law. The right to freedom of religion is complex and varies within different legal contexts at the international, European and national levels. This has resulted in a right that is ambiguous and sometimes difficult for individuals to claim and for states to assert.This book presents a variety of perspectives on the concept of freedom of religion in different European countries against the background of the European Convention on Human Rights, the EU Charter of Fundamental Rights and other international treaties. It contains contributions from leading legal scholars working in these fields in Sweden, the Nordic countries and wider Europe.
Denna författningssamling innehåller grundläggande Europeisk lagtext som används på kursen i Europarätt vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet, d.v.s. EU:s Unionsfördrag, Funktionsfördrag och Rättighetsstadga samt Europakonventionen. Författningssamlingen innehåller också de grundläggande statsrättsliga författningar som används i kursen i Statsrätt, d.v.s., våra fyra grundlagar, riksdagsordningen samt författningar som kompletterar eller ansluter till dessa författningar. Samlingen är primärt avsedd för kurser i europarätt och statsrätt på universitetsnivå, särskilt med avseende på Europarätt och Statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, men kan givetvis också utgöra ett hjälpmedel för yrkesverksamma jurister och andra som kommer i kontakt med europarättsliga och statsrättsliga frågor
Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra.
Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc.
Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.
Medborgarskapet i Sverige och Europa är en samlad analys av det nationella medborgarskapets respektive unionsmedborgarskapets rättsverkningar och betydelse för den enskilde individen. Boken ger en helhetssyn på medborgarskapets kärna och idé, vilket innefattar en behandling av svensk rätt, internationell rätt och europarätt. Boken är den första analytiska framställningen i modern tid av det svenska medborgarskapet, och av dess relation till unionsmedborgarskapet. Tyngdpunkten i framställningen har lagts vid medborgarskapets och unionsmedborgarskapets innebörd och rättsverkningar. Hit hör medborgarskap som mänsklig rättighet, förvärv och förlust av medborgarskap respektive unionsmedborgarskap, dubbelt medborgarskap m m. Vidare behandlas de centrala medborgerliga rättigheterna, särskilt rörelsefriheten d v s rätten att resa in, resa ut och vistas i ett land. Även rösträtt och diplomatiskt skydd berörs. Frågor som granskas kritiskt i slutavsnitten är bl.a. den försvagning som skett av medborgarskapets centrala funktion, styrkan i unionsmedborgarskapet och skillnaden mellan unionsmedborgare och tredjelandsmedborgare, och möjligheten att skilja unionsmedborgarskapet från det nationella medborgarskapet genom att istället grunda det på domicil i ett EU-land.
Rätt i skolan, om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan behandlar olika fri- och rättigheter och värden som är centrala i skolan och som vår svenska skolutbildning bygger på. Med utgångspunkt i den konstitutionella rätten, närmare bestämt vår svenska grundlag, Europakonventionen, EU-rätten och Barnkonventionen, diskuterar boken olika situationer och problem som aktualiseras i skolans dagliga arbete och som elever, lärare, skolledning och skolans huvudman kan behöva ta ställning till i praktiken. Exempel på frågor som diskuteras är hur principen om barnets bästa ska förstås i skolsammanhang, hur långt elevens yttrandefrihetsträcker sig, elevers och lärares möjlighet till religiösa manifestationer i skolan, elevens möjlighet att få dispens från olika obligatoriska moment, rätten att starta och driva fristående skolor, etc. Boken behandlar också aktuella politiska frågor med anknytning till den svenska skolan såsom t.ex. etableringsstopp för fristående konfessionella skolor. Rätt i skolan, om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan riktar sig till verksamma inom skolväsendet och utgör samtidigt ett bidrag till den rättsvetenskapliga forskningen kring konstitutionella utbildningsfrågor. Boken belyser både rättsliga frågor och situationer som aktualiseras i skolans vardag och gör djupa rättsvetenskapliga analyser av de krav som svensk och europeisk konstitutionell rätt ställer på det svenska skolväsendet.
Simkunnighet är både en svensk tradition grundad på säkerhet och hälsa och ett viktigt instrument för integration och likabehandling i det svenska samhället. Skolorna har ett ansvar för att varje barn lär sig simma, ett ansvar som inte kan begränsas till enbart en kontroll av simkunnigheten. Skolan kan därför kräva att alla elever deltar i simundervisningen. Möjligheterna till dispens är mycket begränsade och religionsfriheten ger inte elever och föräldrar rätt att kräva befrielse. Proportionalitetsavvägningar ska dock alltid göras mellan barnets och skolans/samhällets intressen och skolan måste genom anpassningar och kompromisser lösa de praktiska problem som kan uppkomma.