Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Bergqvist, Ove
    et al.
    Strandberg, Max
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Björklund, Mattias
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?2017In: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017: Abstracts, 2017, p. 24-25Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  • 2. Brolin, Krister
    et al.
    Waern, Marie
    Cottin, Karina
    Mattsson, Anna-Karin
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Makt: Relation eller tillstånd? Om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap2018In: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, no 5, p. 64-70Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tvärånda, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Brolin, Krister
    Cottin, Karina
    Mattsson, Anna-Karin
    Waern, Marie
    Makt - relation eller tillstånd? Om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap2018In: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, no 5, p. 64-70Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Strandberg, Max
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Björklund, Mattias
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Kåks, Bodil
    Dahlman, Anita
    Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

  • 5. Thorsten, Anja
    et al.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser2015In: Venue, E-ISSN 2001-788X, , p. 3Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig.

  • 6.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Att synliggöra och utnyttja tyst lärarkunskap för bättre undervisning om styckeindelning i engelska2013In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, no 10, p. 50-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver en Learning study om styckeindelning av text i ämnet engelska, på gymnasienivå. Genom intervjuer kartlades möjliga kritiska aspekter av förmågan till styckeindelning, varpå ett lärarlag planerade en forskningslektion utifrån dessa. Lektionen filmades, analyserades och revideras, vilket upprepades två gånger. Avsikten med studien var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindelning var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut. En förutsättning för att utveckla förmågan förefaller vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna att erfara de kritiska aspekterna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

  • 7.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Betydelsen av några kommunikativa handlingar i samhällskunskapsundervisning om att resonera om rättvisa2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” och presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt.

    Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

  • 8.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Ett ämnesdidaktiskt perspektiv2017In: Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare / [ed] Jonas Almqvist, Karim Hamza, Anette Olin, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, p. 110-110Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning2015In: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    How can a survey of students' conceptions contribute to developing teachers' pedagogical content knowledge?2015In: NOFA5: Book of abstracts, 2015, p. 19-19Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation is to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored. A phenomenographic study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics, is presented. The presentation discusses how the understanding of students’ different ways of reasoning about justice in civics can contribute to developing pedagogical content knowledge among teachers. The study is based on empirical data from seven interviews and three Learning Studies focusing the ability to reason about the concept of justice. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics. These ways of reasoning relate to each other and to the practise of civics. By focusing critical aspects of the ability to reason about justice in communicative actions that enable the students to discern the critical aspects, the teachers develop a better understanding of what it means to be able to reason well about justice. The teachers also develop an understanding of how this can be taught to students.

  • 11.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Innebörden av rättvisa i resonemang om rättvisefrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet.2014In: Faglig kunnskap i skole og lærerutdanning: Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk. / [ed] Lise Kvande, Bergen: Fagbokforlaget, 2014, 1, p. 113-131Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The article accounts for the results of a research project of justice as a phenomenon, carried out with upper secondary school students studying the subject of civics. The research was made using phenomenography and the empirical material was collected throughout seven interviews and nine research lessons. The lessons where conducted during three learning studies concerning how to reason about justice in civics. The results show that in order to understand justice as a concept with several simultaneously existing meanings grounded in different principle-based positions, it is critical for students to distinguish between two aspects of justice. The first one is to see justice as a relative value rather than a universal value. The second critical aspect is to see that distinct meanings of justice are constituted on different principles more than on personal interests. It also appears as though the way in which students experience justice – as a universal, a personal or a principle-based value – determines the way in which they are able to reason about justice in issues of civics. This ability is important for students in terms of being able to distinguish opinions as well as taking a stand in political issues. The results could form a basis for planning of a teaching that makes it possible for students to experience the critical aspects of justice and develop the ability to reason well about justice in civics.

  • 12.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap2016Other (Other academic)
  • 13.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Researching Pedagogical Content Knowledge through Learning Study: Combining theories of learning in analyzing an object of learning through student's conceptions and classroom practice2016In: WALS 2016 ABSTRACTS: Session 1, 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Through the use of explicit theories in the design and analysis of teaching, Learning study can be used to generate theory-based and theory-generating results, which are possible to evaluate in a systematic way. The aim of this presentation is to discuss in what way, and to what purpose, theories of teaching and learning can be used in a Learning study, as well as what the characteristics are of those theories of teaching and learning that can be used for different purposes in Learning study. A study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics (Tväråna, 2014), is used to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored using phenomenography (Marton, 2014; Marton & Pong, 2005). The study is based on empirical data from seven interviews and written pre- and post-tests as well as recorded and transcripted material from nine research lessons in three Learning Studies. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics.

  • 14.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Rikare resonemang om rättvisa: Att utforska en grundläggande förmåga i samhällskunskap2017In: Undervisningsutvecklande forskning: exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2017, p. 97-107Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Rikare resonemang om rättvisa i samhällskunskapsundervisningen: Vad är det man kan när man kan resonera om rättvisa, och vad i undervisningen möjliggör detta?2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen syftar till att illustrera hur en djupare kunskap om elevers uppfattningar om ett specifikt ämnesinnehåll kan undersökas och bidra till utvecklad pedagogical content knowledge (Schulman, 1987; 2004) hos lärare. I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” (Tväråna, 2015). I en fenomenografisk (Marton, 1981; Larsson, 1986) undersökning analyserades kvalitativa skillnader i gymnasieelevers uppfattningar av att resonera om rättvisa. I studien analyserades såväl elevernas uppfattningar av rättvisa som av att resonera i samhällskunskap, samt hur dessa uppfattningar relaterar till varandra och till samhällskunskapsundervisningens praktik. Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study (Pang & Marton, 2003), kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

    Presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. 

  • 16.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Rikare resonemang om rättvisa: Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?2014Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.

  • 17.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    What is it is to know how to reason about justice in civics in upper secondary school?: Combining a phenomenographic approach with an analysis of the educational practise.2016In: Different horizons: setting directions for phenomenographic research of the EARLI Special Interest Group 9, Phenomenography and Variation Theory, 24 – 26 of August 2016, at the department of pedagogical, curricular and professional studies, University of Gothenburg., 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The field of didactics in Swedish social science and civics is narrow, with particularly few studies based in the practise of social science and civics. The study aims to present more knowledge about what the ability to reason about justice in civics consists of, and how it is constituted in and by the practise of civics education. The study is based upon empirical data from seven interviews and three Learning Studies (Pang & Marton, 2003; Pang & Lo, 2011) about justice in civics. The study examines a learning object – the ability to reason about justice in civics – with the use of a phenomenographic approach. The ability to reason about justice is explored through analysing both students’ conceptions of justice, and students’ conceptions of what it is to reason in civic. These conceptions are related to each other and to the practise of civics, focusing on communicative actions that enables students to distinguish critical aspects of the ability to reason about justice. This can be described as an alternative way to examine an object of learning in its different aspects and in relation to how it is constituted in the educational social science/civics practise.

  • 18.
    Tväråna, Malin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Lindqvist, Eva
    Värna forskningskunnighet, motverka kommersialisering2016In: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf