Rapportens syfte är att studera hur högstadieelever upplever sina chanser – i jämförelse med andra i samma ålder – i skola/utbildning, på fritiden och i livet som helhet samt studera hur detta varierar med kön, familjeförhållande, socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund och boendeområde. Syftet är också att studera hur upplevda möjligheter kopplas till skolsituationen – betyg och hur man trivs i skolan – fritidssituationen – nyttjande av offentligt stödda verksamheter och hur man trivs med sin fritidssituation – samt upplevd hälsa och livskvalitet. Detta syfte kan sammanfattats i följande problemställningar:
1. Att undersöka hur bedömningen av chanser när det gäller skola, fritid och livet i sin helhet relaterar till varandra.
2. Att undersöka vilka samband det finns mellan bedömningen av möjligheter och
a) sociodemografisk/-ekonomisk bakgrund innefattande kön, ålder, familjesituation och relation till föräldrar samt socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund.
b) centrala mått på skolsituation (relation till lärare och egen bedömning av betyg)
c) centrala mått på fritidssituationen (utomstående1 när det gäller instrumentella fritidsaktiviteter, utomstående totalt samt hur nöjd man är med sin fritidssituation)
d) Boendeområde.
3. Analysera vilka av ovan studerade faktorer som är direkt kopplade till att ungdomar bedömer sina möjligheter som lägre respektive högre än andra i samma ålder.
4. Göra en speciell analys av ungdomar som genomgående (alltså både för skola, fritid och livet) uppger att de har mindre respektive högre möjligheter än andra i samma ålder.
5. Att studera hur bedömningen av möjligheter kopplas till egenrapporterad hälsa, förekomst av besvär och livskvalitet.
Materialet för analyserna har hämtats från högstadiet I Huddinge år 2015 där eleverna fått besvara en enkät kring sina levnadsförhållande. Svarsfrekvensen i studien är 86 % och omfattar totalt 1517 ungdomar.Resultaten visar att en stor majoritet bedömer sig ha lika stora möjligheter som andra i samma ålder. Bland de övriga är det fler som tycker sig ha bättre möjligheter än andra i samma ålder utom i ett fall. Bland flickor är det lika vanligt att man tycker att man har bättre möjligheter i skolan som att man har sämre. Genomgående gäller att pojkar bedömer sig ha större chanser än tjejer i samtliga de tre fallen, d v s skola, fritid och livet i sin helhet. Jämför vi dessa tre gäller bland bägge könen att man är mest positiv när det gäller fritiden och minst när det gäller skola/utbildning. Den fördjupade analysen av sambandet med olika bakgrundsfaktorer utgår från att studera dels de som tycker sig ha sämre möjligheter, dels de som tycker sig ha bättre och jämföra dessa med de som tycker sig ha lika store möjligheter som andra i samma ålder. För att fördjupa analysen har också två extremgrupper bildats. Pessimister är de som tycker att de har sämre möjligheter i alla avseenden, d v s i skola, på fritiden och i livet i sin helhet. Optimister är de som tycker sig ha bättre möjligheter i alla dessa avseenden. Resultaten från analyserna av sambanden med olika bakgrundsvariabler visar att familjesituation, socioekonomisk bakgrund och till viss del även svensk/utländsk bakgrund har svag påverkan på ungdomarnas ställningstagande.Både bland pojkar och flickor kopplas bättre möjligheter i olika avseenden starkt till betyg. Fler bland de som har högre betyg upplever sig ha bättre möjligheter. På samma sätt tycks missnöje med fritidssituationen – man trivs inte bra med fritiden – vara en central grund för att man skall uppleva sina möjligheter som sämre. Ungdomar som inte trivs bra på fritiden uppger i högre utsträckning att deras möjligheter är sämre i olika avseenden. Ser vi till hur sambanden ser ut för pojkar och flickor gäller i hög utsträckning att dessa är likartade. Detta innebär att könsskillnaderna – fler bland pojkar tycker sig ha bättre möjligheter är generella och likartade inom olika undergrupper. Det finns dock en avvikelse från detta. Bland flickor gäller att bostadsområdet – utanför dess sociala karaktär – påverkar upplevelsen, något som inte tycks gälla bland pojkar. Det finns alltså något i bostadsområdet, kanske synen på kön och könsroller, som påverkar flickornas ställningstagande. Eftersom analyserna kontrollerar för socioekonomisk och svensk/utländsk bakgrund är detta något som inte direkt kan kopplas till området socioekonomiska struktur.