Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Balic, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rösträtts värdegrund2014Ingår i: Rösträtt: musik på barns villkor / [ed] Ylva Holmberg, Stockholm: Gehrmans , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Balic, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Scenrum/Klassrum eller Like a bridge over troubled waters: När konstnärer, lärare och dramapedagoger samverkar2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Balic, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    Three craftsmen: Skills and handling of teaching, artistry and drama2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To practice and master a craft, to possess a craftsmanship, is about managing materials, tools and specific techniques in a creative process that leads to a product. During the process the craftsman make interpretations and assessments based on knowledge, experience and skill, which gives a certain quality in the result. But what if the craftsman is a teacher, an artist, or a drama pedagogue? The attempt of the paper is to describe the characteristics of these professions in relation to craftsmanship.

    In the paper theories of practical knowledge, craftsmanship and tacit knowledge are presented. The concept of a subject’s professional object is explained as something that the profession possess special knowledge of, the task the profession is to achieve (Carlgen & Marton, 2005). The professional object is staged performance for actors, learning for teachers and suggestively altered understanding through impersonation for drama pedagogues. The other components connected to the craftsmanship of the three professions are discussed and then summarized in a table. 

    The actors and the teacher’s craftsmanship differ quite a lot. The professional object, the material and the product are completely different from each other. The skills of the drama pedagogue are similar to both the teacher and the actor. Common to all professions is that the process is about action, though the teacher’s action is pedagogical and the actor’s action is creative.

    The paper is part of the dissertation work "Professional encounters in art and learning". The focus is on collaborative projects where schools and Art institutions work together, using drama as part of the process. 

  • 4.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    Dramapedagogers Praxisgemenskap: Ett försök att beskriva en unik yrkesgrupps intresse, kultur, verksamhet, tradition, kunskap och repertoar2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ett pågående avhandlingsarbete togs en modell fram av vad som kan beteckna dramapedagogers praxisgemenskap. Enligt Lave & Wenger finns det i praxisgemenskapen en domän (gemensamt intresse), en gemensam kultur (kontext) och en aktivitet som utförs (verksamhet). Medlemmarna av praxisgemenskapen sammanförs av ett gemensamt engagemang som visar sig i verksamhetens sociala interaktioner. De delar också ett gemensamt sätt att ta sig an processer och interaktioner samt en gemensam repertoar. I repertoaren ingår t.ex. rutiner, ord, verktyg, berättelser och arbetssätt (Kenny, 2014; Wenger, 1998). Allt detta skapar en gemensam historia och ett gemensamt perspektiv på världen. En viktig del av dramapedagogers gemensamma syn på världen är de värderingar som ligger till grund för dramaämnet i Sverige. Dessa lyftes fram av Sternudd (2000) i och med beskrivningen av de fyra perspektiven och innefattar social och personlig utveckling, individens kreativitet och aktivitet, medveten reflektion, humanism, demokrati, solidaritet och frigörande handling. Värderingarna och dess kunskapsinnehåll visar på en kunskapstradition som är både praktisk och teoretisk. Med stöd av tidigare forskning (Carlgren, 2015, Ahlstrand, 2014, Johansson, 2012, Österlind, 2011, Hägglund, 2001, Sternudd, 2000, Björklund, 2008, Courtney, 1995, Bolton,1979) resoneras vidare kring dramapedagogers domän (lärande), praktik (autentisk aktivitet och skolaktivitet) gemensamma kultur (dramaspecifik), huvudsakliga verksamhet och engagemang (dramaprocess), kunskap (ämnesspecifik, didaktisk och konstnärlig) samt repertoar. 

  • 5.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    Encounters as-if: Educational role play as tool for analysis2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper focus on how the Swedish drama method Educational role play can work as a tool in analysis of data in a case-study. The analysis is part of a research project studying professional encounters when teachers, artists and drama pedagogues collaborates. Educational role play is similar to other forms of role plays such as forum theatre and psychodrama. The participants use their own experience and the play combines thought, emotion and action (Nilsson & Waldemarsson, 2010). The facilitator can use various techniques such as shadowing, sculpture, role change and teacher-in-role. Issues such as how the roles relate to each other, how they communicate and what options for action that becomes visible are investigated. In this way, Educational role play could make an interesting method for analysis since the thesis wants to describe the individuals, their driving forces and how they are affected when interacting with other professions. But – who’s truth are we dealing with?

    The paper also reflects on how Educational role play relates to the definition of Ethnodrama, i.e. the practice of dramatizing the data by creating a script (Lawrence, 2015). Instead of a complete script, the facilitator writes a text that provides the participants with a short description of the situation and a brief instruction on the role. This includes social expectations and what is important for the role. The script will be improvised and is influenced by the participants, how they interact and what they use of their own experience.

     

  • 6.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    On the stage floor: Mission and role of drama pedagogues working in professional theatres2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Based on an interview study of two drama pedagogues in Sweden who work in professional theatres, the paper describes their background, mission and role. In the interviews a multifaceted role emerges. The drama pedagogues mission is primarily externally educational and communicative/coordinating but also internally educational and coaching. By using theories by Lave & Wenger (1998) and Janik (1996) it doesn´t come clear that the drama pedagogue’s are part of a community of practice of their own. They are building bridges or works as bridges between art and school but do not seem to have a collective context as drama pedagogues. Their basic education may be relevant to what community of practice they feel most at home in; school culture, artistic culture or drama culture. Through auto-ethnographic-inspired poems the drama pedagogues' personality and role are interpreted. The poems imply that the two drama pedagogues are differently secure in their roles within the artistic sphere. It is also possible to interpret the drama pedagogue’s role in reflecting the theme of the artistic work.

  • 7.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    Praxisgemenskaper i möten mellan lärare, skådespelare och dramapedagoger2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I ett pågående avhandlingsarbete studerades vilka praxisgemenskaper som uppstår i möten mellan lärare, skådespelare och dramapedagoger. I studien som utgick från två teatrars samarbete med skolor, tolkades delar av insamlade data från workshops med grundskoleelever genom metoden reading, läsning av skrivna teatermanus som byggde på observationer. Tolkningen visade att samtliga studerade workshops var inramade utifrån dramapedagogisk praxisgemenskap som då och då utmanades av skolkod, dvs. skolans värderingar, normer och regler (Arfwedson & Lundman, 1984). Inom den dramapedagogiska ramen skapades vad som kan betecknas som temporära, kreativa rum som hämtade sitt innehåll, processer, verktyg och tekniker från konstnärligt hantverkskunnande och praxisgemenskap. I de temporära rummen fanns det tecken på att kompetensregimer skapades, dvs. en gemensam och delad praxisgemenskap mellan lärare, konstnärer och dramapedagoger. Professionerna fick då möjlighet att mötas som jämlikar och dela kreativa och sociala, meningsskapande processer, vilka är relaterade till potentiellt lärande (Wenger, 2010). 

  • 8.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester.
    Put them in play - a story about stories.: Rollspel som analysmetod i ett forskningsprojekt2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Cedervall, Sofia
    University of Chester, UK.
    Vishetens vägval - Filosofiska perspektiv på metod2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Metodval är inom forskning en delikat fråga. I den bästa av världar handlar valet om att hitta verktyg som hjälper oss att besvara frågor och upptäcka "sanningen" i det som beforskas. Valet handlar också om vad som passar forskningsfrågans natur. Är det lämpligast att använda en linjal, ett decilitermått eller en intervju för att bedöma fenomenets beskaffenhet? Det kan också finnas mer krassa anledningar till metodval. Inte minst den tid och den ekonomi som står till förfogande. Oavsett varför en metod väljs är det viktigt att förhålla sig kritiskt till den. Jag vill i det här pappret med stöd av teoretisk filosofi diskutera och reflektera mina egna metodval i ett pågående avhandlingsprojekt.  Jag har i projektet kombinerat case study med etnografi och narrativ metod i syfte att undersöka mötet mellan konstnärer, lärare och dramapedagoger i konstnärliga och lärande processer. Vad händer när filosofiska frågor och filosofiska perspektiv möter forskningsmetoden? Forskningsmetod i sig kan ses som en del av teoretisk filosofi eftersom den syftar till att ge möjliga svar på frågor som "hur får vi kunskap?" och "hur vet vi att något är sant?" (Lindholm, 1999). På så sätt blir temat för pappret möjligen motsägelsefullt. Men eftersom jag ser en risk i att jag har allt för stor tilltro till att mina metodval ger ultimata svar och visar "sanningen" finns det all anledning att kritiskt granska dem utifrån den grund forskningsmetod vilar på. Det vill säga filosofiska frågor.

  • 10.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. University of Chester, UK.
    What does research say about artists and schools in collaboration? A glance on 30 years of projects, policies, evaluation and research in Sweden and UK2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Cedervall, Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Szatek, Elsa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Arts-based research: drama som forskningsmetod2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Grip, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Drama och teater i svensk kulturskola – frihet i samma form? Resultat från enkätundersökning2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undervisningen i ämnet drama och teater i svensk kulturskola har inte några nationella mål att förhålla sig till. Ibland finns det lokala kursplaner med de ser olika ut och är av olika karaktär. Pedagogens utbildning, kompetens, erfarenhet och egen syn på ämnet kan därför förmodas ha stort inflytande på undervisningens utformning. Drama och teater har heller inte samma sätt som t.ex. musikämnen tradisionellt haft en koppling till det professionella kulturlivet. När ämnet införlivades i den framväxande kulturskolan handlade målen för verksamheten snarare om barn och ungas utveckling och rätt att uttrycka sig än att se till att försörja scenkonsten med nya skådespelare,

    Trots drama- och teaterpedagogernas autonomi och frihet att utforma verksamheten har en relativt likartad undervisning till struktur och innehåll tagit form. Detta blir tydligst utifrån en nyligen genomförd enkätundersökning av ämnet drama och teater i kulturskolan i Sverige. Undersökningen är den första i sitt slag och ger en rik bild av 115 drama- och teaterpedagogers syn på den egna undervisningens syfte, utformning och vilkor. Ett vanligt sätt att arbeta med en grupp i drama eller teater under ett läsår är att pedagogen först arbetar med gruppetablering, sedan väljer gruppen och pedagogen tillsammens en pjäs eller ett tema for en pjäs som de sedan utforskar och så småningom resulterar arbetet i en föreställing. Eleverna har ofta stort inflytande på val av repertoar.

    Sammanfattningsvis kan kärnan i undervisningen i ämnet drama och teater i svensk kulturskola kategoriseras som personlig utveckling, demokratisk medborgarbildning, grupptillhörighet, kreativitet och lust, teaterkunnande samt uppleva och uttrycka. 

  • 13.
    Grip, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Cedervall, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Österlind, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Drama och teater i kulturskolan ur pedagogernas perspektiv: Enkätundersökningen2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport rörande drama/teater i kulturskolan bygger på en undersökning av drama- och teaterpedagogers uppfattningar om sitt arbete och dess villkor. Drama/teater i kulturskolan präglas av en kombination av två olika traditioner: dramapedagogik och teater som konstform. Inom denna kombination betonas den ena eller den andra traditionen olika mycket beroende av olika drama- och teaterpedagogers och kulturskolors inriktning.

1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf