Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blåsjö, Mona
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Johansson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Jonsson, Carla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    “Put a meeting in my calendar!” The literacy practice of the digital calendar in workplaces2019Inngår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 11, nr 1, s. 1-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Modern work life includes many digital tools, of which the shared digital calendar has attracted little attention in applied linguistics. The framework for this study is mediated discourse analysis applied to ethnographic data from one workplace and eight contextual interviews from eight other workplaces. The data were analyzed 1) qualitatively, using Wertsch’s (1998) concepts for agency, and 2) quantitatively, through an SFG (Systemic Functional Grammar) analysis of the interviews. The quantitative analysis reveals a high degree of agency. The qualitative analysis shows that discourses of managerialism, globalization, democratization and “flat organizations” can be mapped to the digital calendar. The calendar is also related to other text media such as whiteboards and time report systems, where squares with colors and writing constitute the discursive shapes that are common to the digital calendar. The ability to search and book meetings in the calendars of others is an affordance, although regulated through digital or verbal access. In this and other ways, the individual is strongly connected to the digital tool. The boundary between private and public has been challenged by digital tools. Social actors can resist, e.g., by non-compliance in using the digital calendar, thus increasing their sense of agency. Additional features include the ability to combine different media and develop practices that are not directly offered by the design of the tool. The digital tool both widens the agency of the actors, e.g., in keeping a great deal of information connected to one meeting, and delimits it, e.g., in sometimes rendering individuals helpless to what they see in their own calendars.

  • 2.
    Blåsjö, Mona
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Johansson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
    Jonsson, Carla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Sannholm, Raphael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Fasta regler för fri kommunikation2017Inngår i: Nio-fem: tidskrift om arbetsliv & profession, ISSN 2001-9688, nr 2, s. 20-23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I dag jobbar många hemma eller på resande fot, och allt färre har ett fast skrivbord. Hur påverkar det förutsättningarna för kommunikationen? Hur ser kommunikationen ut jämfört med arbetsplatser där man fortfarande har eget skrivbord? I den här artikeln tar några språkvetenskapliga forskare från Stockholms universitet upp aktuella fynd från olika forskningsprojekt om kommunikation i arbetslivet.

  • 3.
    Johansson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Vi-känsla och informationskedjor i komplexa organisationer: Några medarbetares upplevelser av internkommunikationen på Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen handlar om hur några medarbetare upplever internkommunikationen på Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland och om hur informationskedjor påverkar vi-känslan på arbetsplatsen. Undersökningen bygger på intervjuer med sju anställda från olika delar av organisationen. Analysen bygger på kommunikationsetnografisk teori och centrala begrepp är praktikgemenskap, kedjor av kontakter samt deltagande och reifikation. Resultatet visar att det finns olika typer av deltagare som ingår i ett antal överlappande praktikgemenskaper. Medarbetarna har olika förutsättningar för deltagande och upplevelsen av internkommunikationen varierar beroende på var i organisationen man arbetar. Förväntningarna på hur man ska få information skiljer sig delvis åt. Flera medarbetare upplever att det finns en brist på rutiner vilket leder till att det inte alltid är tydligt vem som ska informeras om vad och vilka kanaler som ska användas. Undersökningen visar också att vissa informationskedjor kan stärka vi-känslan på arbetsplatsen och att vilka kedjor deltagaren inkluderas i har stor betydelse för delaktigheten. Information om vad medarbetare i andra delar av organisationen gör har stor betydelse för upplevelsen av att det finns ett övergripande ”vi”, medan brist på information kan skapa en ”vi och de”-känsla. Att veta vad andra gör kan dels vara ett sätt att skapa samhörighet, dels ett sätt att effektivisera arbetet. Samtidigt pågår många olika projekt vilket gör det svårt att skapa den överblick som efterfrågas. Medarbetarna måste också hantera stora mängder information vilket ställer stora krav på deras förmåga att sålla.

  • 4. Megyesi, Beáta
    et al.
    Granstedt, Lena
    Johansson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Prentice, Julia
    Rosén, Dan
    Schenström, Carl-Johan
    Sundberg, Gunlög
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Wirén, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Volodina, Elena
    Learner Corpus Anonymization in the Age of GDPR: Insights from the Creation of a Learner Corpus of Swedish2018Inngår i: Proceedings of the 7th Workshop on NLP for Computer Assisted Language Learning at SLTC 2018 (NLP4CALL 2018), Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 47-56, artikkel-id 006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on the status of learner corpus anonymization for the ongoing research infrastructure project SweLL. The main project aim is to deliver and make available for research a well-annotated corpus of essays written by second language (L2) learners of Swedish. As the practice shows, annotation of learner texts is a sensitive process demanding a lot of compromises between ethical and legal demands on the one hand, and research and technical demands, on the other. Below, is a concise description of the current status of pseudonymization of language learner data to ensure anonymity of the learners, with numerous examples of the above-mentioned compromises.

1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf