Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 93
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Amado, Carla Sofia
    et al.
    Universität des Saarlandes.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Portugiesisch als Fremdsprache (PLE): Die sprachliche Entdeckung von Kulturen auf vier Kontinenten.2013Ingår i: Entdeckungen und Utopien: Die Vielfalt der portugiesischsprachigen Länder: Akten des 9. Deutschen Lusitanistentags / [ed] Kathrin Sartingen, Verena-Cathrin Bauer, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2013, s. 219-224Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Coll, Magdalena
    et al.
    Universidad de la República, Montevideo.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Introducción / Introduction2012Ingår i: Stockholm Review of Latin American Studies, ISSN 1654-0204, Vol. 8, s. 3-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Coll, Magdalena
    et al.
    Universidad de la República, Montevideo.
    Johnen, ThomasStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    ¿Lenguas independientes? Sobre el lenguaje como un proceso dinámico: Independent languages? About language as a dynamic process2012Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Contents:

    Introducción / Introduction (Magdalena Coll & Thomas Johnen) [p. 3-6]

    1.Independência política e ideologia linguísticano Brasil do século XIX (Rodolfo Ilari) [p. 7-19]

    2.Um texto inaugural: o Visconde da Pedra Brancae o português do Brasil (Tânia Alkmim) [p. 21-33]

    3.Entre a casa grande e a senzala: enunciados sobrea formação do português falado no Brasil (Lilian do Rocio Borba) [p. 35-47]

    4.Léxico de origen indígena y africano en dos escritores montevideanos de principios del siglo XIX: la mirada de José M. Pérez Castellano y Dámaso A. Larrañaga (Magdalena Coll) [p. 49-64]

    5.Expressões possessivo-existenciais de tempodecorrente na fala dos quilombolas de Muquém (Juanito Avelar) [p. 65-82]

    6.“Don’t expect me to repair in four years what you have destroyed in four hundred years”: On the ethos in(inter)action of Lula and Alckmin in an election TV debate (Thomas Johnen) [p. 83-99]

  • 4.
    Ilari, Rodolfo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    Os pronomes do português brasileiro: algumas comparações2010Ingår i: Estudos linguísticos, ISSN 1413-0939, Vol. 39, nr 1, s. 314-330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several clitic constructions that can be found in Italian or French sound archaic or lack altogether in spoken Brazilian Portuguese. While these constructions were becoming archaic, other rearrangements in the tonic pronoun system increased even more the gap between Brazilian and European Portuguese, in this particular field of grammar. This contradicts a widespread belief that Brazilian is the survival of an older stage of European Portuguese.

  • 5.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    A semi-comunicação entre um paciente hispanofalante e sua intérprete portuguesa na conversação com uma médica alemã num hospital de Hamburgo2010Ingår i: Actes du XXVe Congrès International de Linguistique et de Philologie Romanes / [ed] Maria Iliescu, Heidi M. Siller-Runggaldier, Paul Danler, Berlin ; New York: de Gruyter , 2010, s. 185-193Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Dans le cadre du projet de recherche K2 "Interprétation à l'Hôpital" du Centre de Recherche Collaboratrice 538 "Plurilinguisme" à l'Université Hambourg (1990-2005) dirigé par Kristin Bührig ont été enregistrées, entre autres, quelques conversations entre un médecin allemand et un patient hispanophone, mais non-germanophone d'Amérique Latine, interpretées par une infirmière d'origine portugaise luso- et germanophone (mais pas hispanophone) qui agit comme interprète ad hoc, non-professionnelle.

    L'article analyse l'impact de l'interprétation et de la semi-comunication entre le pacient et son interprète sur l'interaction entre le médecin et le patient, ainsi que celui sur la structure de la conversation.

  • 6.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    A semântica dos verbos modais e suas funções discursivas numa perspectiva de pragmática funcional2010Ingår i: Língua portuguesa: ultrapassar fronteiras, juntar culturas; SLG 33 Gramática e construção discursiva: estudos da Língua Portuguesa e uso / [ed] Maria João MARÇALO ..., Évora: Universidade de Évora , 2010, s. 77-98Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    O objetivo deste artigo é apresentar elementos para uma descrição semântica dos verbos modais do português no âmbito de uma teoria de ação capaz de captar até nuances de verbos quase sinônimos e evidenciando sua função discursiva, i.e. designar objetivosacionais (p.ex. querer, desejar, pretender, ir), para caracterizar alternativas acionais elegíveis (p.ex. poder, saber, ser capaz de), para ponderar alternativas acionais (p.ex.dever, ter de, ter que, precisar, convir, urgir) ou avaliá-las (p.ex. valer, importar) ou, nouso epistêmico, para marcar inferências ou especificar a categoria da fonte dainformação. Mostrar-se-á no exemplo do uso de verbos modais em manchetes de jornale textos argumentativos que os verbos modais - devido à sua semântica abstrata -implicam um maior envolvimento mental do ouvinte/ leitor e são assim um meiolingüístico para criar interesse em ler o artigo em questão, ou no caso de textos argumentativos, para argumentar de maneira nuançada, sem que o autor apareça explicitamente no texto como instância de avaliação, mas permitindo envolver o leitor mentalmente no raciocínio do autor.

  • 7.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    A violência no romance O Matador de Patrícia Melo2009Ingår i: Living between Fear and Expectation - Conference May 12-14 2009: Abstracts and Conference Proceedings, Stockholm: Latinamerika-Institut , 2009, s. 1-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Ahrenholz, Bernt: Modalität und Diskurs- Instruktionen auf deutsch und italienisch. Eine Unter­suchung zum Zweitsprachenerwerb und zur Textlinguistik. Tübingen: Stauffenburg 1998 (Stauffenburg-Linguis­tik)"2000Ingår i: Informationen Deutsch als Fremdsprache : Info DaF, ISSN 0177-5596, Vol. 27, nr 2/3, s. 122-123Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    Alemão é tupi2008Ingår i: Kultur Agenda Alemanha, Vol. 5, s. 88-89Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Alltägliche Wissenschaftssprache im studienbegleitenden Fachsprachenunterricht2008Ingår i: DILL, Carl-Jochen/ DIETRICH, Georg/ KAUFMANN, Göz/ ALT, Lucia/ SILVA, Renato Ferreira da/ THEIS, Wolfgang (eds.): Tagungsakten des VI. Brasilianischen Deutschlehrerkongresses, I. Lateinamerikanischen Deutschlehrerkongresses, São Paulo, 24. bis 28. Juli 2006, São Paulo: Associação Brasileira de Associações de Professores de Alemão; Goethe-Institut São Paulo , 2008, s. 1-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    As formas de tratamento no debate do segundo turno das eleições presidenciais brasileiras de 2006 entre Alckmin e Lula: escolhas estratégicas?2011Ingår i: Cortesia = Politesse = Cortesía: la cortesia verbale nella prospettiva romanistica : aspetti teorici e applicazioni = la politesse verbale dans une perspective romaniste : aspects theoriques et applications = la cortesía verbal desde la perspectiva romanística : aspectos teoricos y aplicaciones / [ed] Gudrun Held, Uta Helfrich, Frankfurt am Main; Berlin; Bern; Bruxelles; New York; Oxford; Wien: Peter Lang , 2011, s. 141-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper focusses on the forms and speech acts of address used by the candidates of the first TV-debate of the second ballot of the 2006 Brazilian presidential elections from a discursive point of view. The analysis shows that as pointed out by Oliveira (1995, 2006b) the richness of address forms in Portuguese requires another approach than the rather static model of Brown/Gilman (1960) can offer. The data show that the chosen forms are the result of a calculated strategic choice and that in the debate there is a more fundamental choice between addressing, address avoiding and delocutio in praesentia. Hence, the fact of using a certain form as well as the switching from protocol address forms (vossa excelência) to proximity forms (você, cê) and vice versa can be retraced to particular interactional and discursive events.

  • 12.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    As variedades do português em manuais de PLE2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Atténuation et intensification des actes de langage directifs en portugais du Brésil: comparaisons avec l’espagnol, le français et l’italien2004Ingår i: Plus ou moins?!: l’atténuation et intensification dans les langues romanes / [ed] Maria Helena Araújo Carreira, Saint-Denis: Université Paris 8 Vincennes Saint-Denis , 2004, s. 90-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    (Até) mesmo porque ... inclusive porque ...: da fundamentação focalizada na linguagem acadêmica2011Ingår i: Linguística do Português: rumos e pontes / [ed] Matthias Arden, Christiane Märzhäuser, Benjamin Meisnitzer, München: Meidenbauer , 2011, s. 377-398Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [pt]

    O conector porque geralmente é considerado como uma conjunção subordinativa causal (cf.  p. ex. Cunha/ Cintra 1985: 572, Vilela/ Koch 2001: 266). Tanto a gramaticografia quanto a lexicografia do português dispensaram nenhuma ou pouca atenção ao fato que porque, ao contrário das outras conjunções subordinativas causais como p. ex.  pois, pois que, como, visto que etc., pode estar no foco de certas partículas de focalizadoras como até, mesmo ou inclusive. O objetivo deste artigo é apresentar na base de um corpus de dissertações de mestrado e teses de doutorado brasileiras as funções textuais de colocações como até porque, até mesmo porque, mesmo porque, e inclusive porque na linguagem acadêmica.

  • 15.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Aventar uma hipótese: les collocations verbo-nominales dans le langage académique ordinaire des écrits de recherche scientifique en portugais, français et espagnol2010Ingår i: L'idiomaticité dans les langues romanes / [ed] Maria Helena Araújo Carreira, Andreea Teletin, Paris: Université Paris 8 Vincennes Saint-Denis , 2010, s. 43-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    Aí como partícula modal do português1997Ingår i: MOTA, Jacyra (ed.): Atas do 1o Congresso Internacional da Associação Brasileira de Lingüística: vol. 2: Comunicações, disquete 06: Lexicologia e Semântica, Semantic, file: COMUNIC03, Salvador: Instituto de Letras da Universidade Federal da Bahia , 1997, s. 1-5Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Bomba, kanga, makamba e outros africanismos lexicais no papiamentu: comparações com o português do Brasil e o espanhol uruguaio2012Ingår i: Una historia sin fronteras: léxico de origen africano en Brasil y Uruguay / [ed] Laura Álvarez López & Magdalena Coll, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2012, s. 161-187Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    O artigo analisa convergências e divergências entre africanismos lexicais no papiamentu, no português do Brasil e no espanhol uruguaio:

    -pap. bomba & port. bombear, bombeiro & esp. bombero (p.168-170);

    - pap. kachimbo & port. /esp. cachimbo; esp. cachimba (p. 170-171);

    - pap. kanga & esp./ port. canga (p. 171-173)

    - pap. konga & esp./ port. conga (p. 174)

    - mandinga / manzinga (p. 174-175)

    - marimba / marimbula (p. 175-176)

    - mondongo (p. 176-178)

    Além disso, trata dos etnônimos do papiamentu:  luangu/ luango (p. 179-181), gueni (p. 182-183) e pap. makamba (p. 183-186).

  • 18.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    «"Candidato Lula" - "Ó Doutor Mário Soares": Actes et termes d'adresse dans deux débats télévisés au Brésil et au Portugal2008Ingår i: "Mignonne, allons voir si la rose...": Termes d'adresse et modalités énonciatives dans les langues romanes / [ed] Maria Helena Araújo Carreira, Saint-Denis: Université Paris 8 Vincennes/Saint-Denis , 2008, s. 233-251Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    Ciências humanas para quê?2007Ingår i: Informativo Mensal do Serviço Alemão de Intercâmbio Acadêmico, nr 33, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Da integração semântica de ir+infinitivo no sistema dos verbos modais numa perspectiva de descrição semântica no âmbito de uma teoria de ação1999Ingår i: BERARDINELLI, Cleonice (ed.): Atas do Sexto Congresso Internacional da Associação Internacional de Lusitanistas, Rio de Janeiro: Associação Internacional de Lusitanistas , 1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Da marcação etimológica sef (sefardí) no Dikshonario PapiamentuHulandes de Igma van Putte-de Windt e Florimon van Putte2014Ingår i: XIX Congrès des romanistes scandinaves Université d'Islande 12-15 août 2014: Résumés, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier. Stockholms universitet.
    Das endzeitliche Szenario der Umweltzerstörung in Não verás país nenhum von Ignácio de Loyola Brandão: Anmerkungen zu seiner Verankerung im Alltagswissen der Leser2010Ingår i: Reflexe eines Umwelt- und Klimabewusstseins in fiktionalen Texten der Romania: Eigentliches und uneigentliches Schreiben zu einem sich verdichtenden globalen Problem / [ed] Cornelia Klettke, Georg Maag, Berlin: Frank & Timme , 2010, s. 329-347Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Die Kennzeichnung von Handlungszielen durch Modalverben im Deutschen und Portugiesischen2003Ingår i: Contribuições para a didáctica do português língua estrangeira: Akten der Sektion “Didaktik des Portugiesischen als Fremdsprache” des 4. Deutschen Lusitanistentages (Universität Mainz in Germersheim), 11. bis 14. September 2001 / [ed] Eberhard Gärtner, Maria José Peres Herhuth, Nair Nagamine Sommer, Frankfurt am Main: TFM , 2003, s. 109-143Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Mit Modalverben wie dt. wollen oder pg. querer werden Handlungsziele gekennzeichnet. Auf den ersten Blick handelt es sich hierbei um ein für deutschsprachige Portugiesischlernende unproblematisches Kapitel, scheint doch die semantische Äquivalenz zwischen den Handlungsziele kennzeichnenden Modalverben dt. wollen - pg. querer, dt. mögen - pg. gostar de und dt. werden - pg. ir auf der Hand zu liegen. Die Verhältnisse sind jedoch wesentlich differenzierter. Während im Deutschen mit wollen, mögen, möchte, sollen und werden ein relativ stark integriertes Modalverbparadigma vorliegt und die Modalitätsverben wie wünschen, beabsichtigen, gedenken sowie Lexien wie sich mit der Absicht tragen eher am Rande stehen, verfügt das Portugiesische mit querer, gostar de, desejar, pretender, tencionar, haver de, ir - um nur die wichtigsten zu nennen - über ein stark ausdifferenziertes Modalverbparadigma. Vor allem für Fortgeschrittene ist die Beherrschung der aus dieser Ausdifferenzierung resultierenden Nuancen unerlässlich.

    Hinzu kommt, dass die oben erwähnten Äquivalenzbeziehungen ebenfalls nicht ganz unproblematisch sind.

    In diesem Beitrag wird zunächst ein kontrastierender Gesamtüberblick des Deutschen und des Portugiesischen Paradigmas zu geben, um dann auf einige problematische Einzelfälle einzugehen.

  • 24.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Die Modalverben des Portugiesischen (PB und PE): Semantik und Pragmatik in der Verortung einer kommunikativen Grammatik2003 (uppl. 1.)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [pt]

    O objetivo deste estudo é fornecer uma descrição semântica dos verbos modais do português no âmbito de uma teoria de ação capaz de captar até nuances de verbos quase sinônimos e evidenciando sua função na comunicação. No resumo em português (pp. 587-614) apresenta-se uma descrição abreviada de mais de 80 verbos de semântica modal.

    Analisando-os no âmbito de uma teoria de ação, os verbos modais servem para designar objetivos acionais (p.ex. querer, desejar, pretender, ir), para falar de alternativas acionais eligíveis (p.ex. poder, saber, ser capaz de), para ponderar alternativas acionais (p.ex. dever, ter de, ter que, precisar, convir, urgir) ou avaliá-los (p.ex. valer, importar) ou, no uso epistêmico, para marcar inferências ou especificar a categoria da fonte da informação. Ora, saber falar sobre seus objetivos acionais, qualificar, ponderar e avaliar as alternativas acionais em vista de um objetivo acional, marcar inferências ou indicar a fonte da informação faz parte do núcleo das competências comunicativas.

    A escassa pesquisa lingüística sobre os verbos modais do português está voltada quase exclusivamente aos verbos poder e dever, e não dá conta do fato do sistema dos verbos modais em português ser muito rico em nuances, se bem que se trata de um sistema menos integrado cujos verbos são relativamente pouco gramaticalizados.

    Dado a escassez da pesquisa lingüística sobre os verbos modais do português a primeira parte deste estudo (pp. 11-263) é dedicada à reflexão crítica de questões teóricas básicas quanto aos verbos modais:

    a historia do conceito de verbo modal; os verbos modais na história da gramaticografia luso-brasileira; a questão da delimitação; resultados da pesquisa sobre a sintaxe dos verbos modais na gramática gerativa e na gramática de valências; a gramaticalização; o conceito de modalidade nas tradições lógica, semiótica e gramatical; a localização dos verbos modais dentro da modalidade e dentro de uma gramática comunicativa; os problemas da descrição semântica dos verbos modais; a teoria de ação.

    Na segunda parte (pp. 265-461) apresenta-se a descrição semântica dos verbos modais ressaltando também certas implicações para os usos pragmáticos. A descrição semântica baseia-se numa ampla análise de corpus do português brasileiro e europeu falados e escritos considerando também amostras exemplares das variantes africanas (ao total mais de 25.000 exemplos textuais). No anexo do estudo acha-se além disso uma análise estatística do corpus.

  • 25.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Do ethos em ação de Lula e Alckmin no primeiro debate televisivo do segundo turno das eleições presidenciais brasileiras de 20062012Ingår i: II Congresso Internacional Comunicação, cognição e media - discurso político e econômico; II International Conference: Communication, Cognition and Media: Political and Economic Discourse: Braga (Portugal) 19- 21 Setembro / September 2012; Resumos - Abstracts, Braga: Universidade Católica Portuguesa , 2012, s. 106-106Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Do movimento espacial a modalidade, aspectualidade e temporalidade: sobre a gramaticalização dos verbos de movimento ir e vir e os papéis textuais2014Ingår i: Colóquio Internacional - Livro de Resumos, 2014, s. 52-53Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    “Don’t expect me to repair in four years what you have destroyed in four hundred years”: On the ethos in (inter)action of Lula and Alckmin in an election TV debate2012Ingår i: Stockholm Review of Latin American Studies, ISSN 1654-0204, Vol. 8, s. 83-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    Este artigo analisa as estratégias discursivas usadas pelos candidatos Inácio Lula da Silva e Geraldo Alckmin no primeiro debate televisivo do segundo turno das eleições presidenciais brasileiras de 2006 que foi o primeiro debate televisivo na história do Brasil, onde um presidente no cargo e candidato a re-eleição (Lula) debate com um candidato da oposição (Alckmin). No foco deste artigo estão as estratégias discursivas com as quais os candidatos procuram criar uma imagem positiva de si mesmo (ethos discursivo). Mostrar-se-á que as divisões sociais na sociedade brasileira, que têm suas raízes no passado colonial, continuam possuindo mesmo duzentos anos depois da independência, uma relevância forte para a construção do ethos discursivo.Palavras-chave: comunicação

  • 28.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    «Eu desde pequeno ajudava a minha mãe a limpar a casa e a gente levantava o sofá para varrer – no governo de vocês não faziam isso»: do ethos em (inter-)ação de Lula e de Alckmin no primeiro debate do segundo turno das eleições presidenciais brasileiras de 20062013Ingår i: Actes del XXVI Congreso Internacional de Lingüística y de Filología Romániques: Tome VI / [ed] Emil Casanova Herrero, Cesáreo Calvo Rigual, Berlin: Walter de Gruyter, 2013, s. 533-544Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    "Eu desde pequeno ajudava a minha mãe a limpar a casa e a gente levantava o sofá para varrer - no governo de vocês não faziam isso": L'éthos en action de Lula et Alckmin dans le débat des présidentielles brésiliennes de 20062010Ingår i: Tendències actuals de la Filologia Romànica: 26é Congrés Internacional de Lingüística i Filologia Romàniques / [ed] Calvo, Cesáreo; Casanova, Emili; Lepinette, Brigitte; Valero, Lluís R. (eds.), València: Generalitat Valenciana, Conselleria d'Educació , 2010, s. 601-602Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Formen und Funktionen der Redewiedergabeindices in brasilianischen und portugiesischen Zeitungsnachrichten1996Ingår i: Untersuchungen zur portugiesischen Sprache: Beiträge zum Deutschen Lusitanistentag 1995 / [ed] Annette Endruschat, Ebergard Gärtner, Frankfurt am Main: TFM; Domus Editoria Europaea , 1996, s. 213-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Frederiks, Bernardus Th. J. (2009 [1859]): Woordenlijst der in der landstaal van Curaçao meest gebruikelijke woorden; alphabetisch neu geordnet mit dem heutigen Sprachstand verglichen und etymologisiert von Johannes Kramer. Hamburg: Buske (Kreolische Bibliothek; 22)2014Ingår i: Lusorama, ISSN 0931-9484, Vol. 97-98, s. 254-265Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Funktionen von Modalverben in Überschriften von Zeitungsnachrichten: ein multilingualer Vergleich (Deutsch vs. Französisch, Portugiesisch, Spanisch)2005Ingår i: Pressetextsorten im Sprachvergleich = Contrasting text types in the press / [ed] Hartmut E. H. Lenk, Andrew Chesterman, Hildesheim; ; Zürich; New York: Olms , 2005, s. 185-202Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper argues that in news headlines – owing to their high context sensitivity – modal verbs involve the reader mentally to a high degree. In order to understand the meaning of a headline containing a modal verb,the reader has to reconstruct the contexts selected by the author. He has to do this in the first place in interaction with his own contextualized stock of knowledge. Further, he will form a hypothesis about the degree of probability of the possible contexts. This process of reconstruction creates an expectation about the news itself. This basic function of modalverbs in news headlines is the same for the four languages considered in this paper (German, French, Portuguese and Spanish); nevertheless, there are some language-specific norms for their use and decoding. Themost salient example is the epistemic use of Portuguese poder ‘can’/‘may’and dever ‘must’ in the present tense.

  • 33.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Hacia una descripción accional de los verbos modales en español2007Ingår i: Anais do 4º Congresso da Associação Brasileira de Hispanistas, vol. 2: Estudos de linguagens / [ed] Del Carmen Daher, Luciana Maria Almeida de Freitas, Maria Cristina Giorgi, Rio de Janeiro: Associação Brasileira dos Hispanistas; Programa de Pós-graduação em Letras da UERJ , 2007, s. 306-311Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Intercultural Learning by Teletandem2014Ingår i: First International Meeting on Language Learning in Tandem: Past, Present and Future: Using ICTs for transnational, transcultural and transcontinental collaboration; Abstracts I INFLIT, Coral Gable, FL: University of Miami , 2014, s. 17-18Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Interkulturelles Lernen durch Sehverstehen im Portugiesischunterricht am Beispiel des Online-Video-Sprachkurses Conversa Brasileira2013Ingår i: Sektion Did -XIX- - Deutscher Romanistentag: Sehverstehen im Unterricht der romanischen Sprachen. Zum interkulturellen und kommunikativen Potential einer wenig beachteten (fremd-)sprachlichen Fertigkeit / [ed] Christine Michler, Daniel Reimann, Würzburg: Deutscher Romanistenverband , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Johnen, Thomas
    Westsächsische Hochschule, Germany.
    Jenny Metzig (2013). Die Wahrnehmung kultureller Eigenheiten im Zusammenleben bikultureller Paare (Kulturen, Kommunikation, Kontakte; 17)2014Ingår i: Pragmatica sociocultural / Socialcultural Pragmatics (SOPRAG), ISSN 2194-8305, Vol. 8, nr 2, s. 334-337Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier.
    La représentation écrite de l'oral dans des méthodes de Portugais Langue Etrangère2012Ingår i: Les rapports entre l'oral et l'écrit dans les langues romanes / [ed] Maria Helena Araújo Carreira, Andreea Teletin, Université Paris 8-Vincennes-Saint-Denis , 2012, s. 307-328Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Les FNA en français et en portugais: considérations théoriques et analyses fonctionnelles dans des débats médiatiques électoraux au Brésil, au Portugal et en France2014Ingår i: S'adresser à autrui: les formes nominales d'adresse dans une perspective comparative interculturelle / [ed] Catherine Kerbrat-Orecchioni, Chambéry: Université de Savoie, Laboratoire Langages, littératures, sociétés , 2014, s. 377-416Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 39.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Lexikalische Afrikanismen im Papiamentu im Vergleich zu den amerikanischen Varietäten des Spanischen und Portugiesischen und anderen Kreolsprachen2013Ingår i: 19. Deutscher Hispanistentag; XIX Congreso de la Asociación Alemana de Hispanistas: Hispanistische Brückenschläge; La Hispanística tendiendo puentes, 20.-24. März 2013, Westfälische Wilhelms Universität Münster / [ed] Christoph Strosietzki, Münster: Romanisches Seminar, Spanisch-Portugiesisch-Lateinamerikanische Abteilung , 2013, s. 142-143Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    L'influence des langues africaines sur le lexique du papiamento: comparaisons avec les variétés américaines de l'espagnol et du portugais ainsi que d'autres langues créoles atlantiques2013Ingår i: XXVIIe Congrès international de linguistique et de philologie romanes / [ed] Jean-Marie Pierrel, Éva Buchi, Christophe Benzitoun, Jean-Paul Chauveau, Nancy, France: ATILF , 2013, s. 339-339Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 41.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Los africanismos lexicales en el papiamento: comparaciones ibero-románicas y creolísticas2013Ingår i: 19 Deutscher Hispanistentag, Münster 2013: Sección 7: "La investigación histórica y la historia de la lengua: español y portugués en contacto con otras lenguas", Münster: Romanisches Seminar, Spanisch-Portugiesisch-Lateinamerikanische Abteilung , 2013, s. 76-77Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Los africanismos lexicales en el papiamento: comparaciones ibero-románicas y creolísticas2014Ingår i: Abstracts, 2014, s. 34-34Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier. Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Modalverben in gedolmetschten Arzt-Patienten-Gesprächen (deutsch-portugiesisch und deutsch-türkisch)2006Ingår i: JAMBON, Sabine (ed.): Deutsch in Lateinamerika. Ausbildung - Forschung – Berufsbezug:: Akten des XII. ALEG-Kongresses auf CD-Rom, La Habana; Leipzig: Universidad de La Habana; Universität Leipzig , 2006, s. 1-6Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Nominal address forms in the Brazilian 2006 presidential election TV debatebetween Lula and Alckmin:: comparisons with the French 2007 debate Royal – Sarkozy2011Ingår i: Abstracts: 12th International Pragmatics Conference MANCHESTER, U.K., 3-8 July 2011 / [ed] IPRA, Antwerp: IPRA , 2011, s. 455-455Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Nominale Anredeformen in Wahldebatten: ein multilingualer Vergleich2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    O sistema dos verbos modais em português em contraste com o alemão e o francês2003Ingår i: 6º Congresso Internacional do Ensino de Português como Língua Estrangeira, 22 a 26 de outubro – 2001 Acatlán, Est. do Méx., México; Unidade de Seminários do Campus Acatlán – UNAM. / [ed] Leonardo Herrera González, México, D.F.: UNAM, Coordinación de Servicios Académicos , 2003, s. 129-159Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Os atos de fala numa gramática comunicativa do português2012Ingår i: III SIMELP: a formação de novas gerações de falantes de português no mundo / [ed] Roberval Teixeira e Silva, Qiarong Yan, Maria Antónia Espadinha, Ana Varani, Macau: Universidade de Macau , 2012, s. 37-50Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    Numa gramática comunicativa a descrição dos atos de fala é de uma importância central. Na gramaticografia do português, porém, – com poucas exceções (p.ex. gramática alfabética Le Portugais de A à Z (Carreira / Boudoy, 1993 e a brevíssima adaptação ao português da tipologia dos atos de fala de Searle na Gramática da Língua Portuguesa de Maria Helena Mira Mateus et al., 6a ed. 2003, pp. 73-80) – os atos de fala costumam não ser tratados. Considerando o ato de fala como unidade mínima do texto, esta comunicação objetiva indagar o lugar dos atos de fala na concepção de uma gramática comunicativa do português (cf. também Schmidt-Radefeldt, 2003). Proporemos, além disso, uma tipologia mais diferenciada e adequada à descrição de uma língua do que as tipologias oriundas da filosofia da linguagem. Apresentaremos com base nos resultados dos trabalhos contrastivos de Johnen/ Weise/ Schmidt-Radefeldt (2003), Johnen (2004) e Schmidt-Radefeldt (2006: 8-179) exemplos que mostram que (especialmente para uma gramática comunicativa concebida para a área de Português Língua Estrangeira) não basta listar catálogos de realizações de atos de fala como é feito no Nível limiar (Casteleiro / Meira / Pascoal, 1988) e no Certificado de Português (Morais etal, 1999), mas que faz-se necessário também descrever padrões de sequências de atos de fala, bem como as funções convencionalizadas de cada ato de fala em português uma vez que as línguas divergem também nisso o que dificulta a aquisição de uma competência comunicativa alta na língua alvo.

  • 48.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Os verbos modais na argumentação científica em espanhol, francês e português2007Ingår i: Actes du XXIVe Congrès international de linguistique et de philologie romanes, Aberystwyth 2004, tome 3: Section 8: La scociolinguistica, Section 9: La grammaticographie, Section 10: La linguistique textuelle et la pragmatique. Conférénces plénières, Table ronde sur l’information bibliographique en linguistique romane / [ed] David Trotter, Tübingen: Niemeyer , 2007, s. 329-338Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Poder, pode, mas... Sie dürfen schon, aber...: elementos para uma análise contrastiva de verbos modais do alemão e do português no exemplo de können, dürfen e mögen versus poder e saber2011Ingår i: Comparatio delectat: Akten der VI. Internationalen Arbeitstagung zum romanisch-deutschen und innerromanischen Sprachvergleich Innsbruck, 3.-5. September 2008 / [ed] Eva Lavric, Wolfgang Pöckl, Florian Schallhart, Frankfurt am Main: Peter Lang , 2011, s. 227-241Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Es geht in diesem Beitrag um Modalverben im Deutschen und Portugiesischen, die das Bestehen einer Handlungsmöglichkeit kennzeichnen. Im Deutschen kann dies durch können, dürfen und in eingeschränktem Maße auch durch zwei Varianten von mögen geschehen. Dürfen und mögen sind dabei gegenüber können semantisch markiert, wobei gängige Beschreibungen wie beispielsweise [+Erlaubnis] für dürfen zu kurz greifen. Im Portugiesischen gibt es keine Modalverben, die die Markierungen von dürfen und der möglichkeitsbezogenen Varianten von mögen aufweisen. Dieser gesamte Bereich wird im Portugiesischen von poder abgedeckt. Demgegenüber gibt es im Deutschen keine privative Opposition, wie die von poder und saber im Portugiesischen. So steht im Mittelpunkt dieses Beitrags die Herausarbeitung der Unterschiede von dürfen und mögen gegenüber können und die Abgrenzung von poder und saber, um aufzuzeigen, wann poder im Deutschen dürfen, mögen oder können entspricht und wann können im Portugiesischen saber und wann poder.

  • 50.
    Johnen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Avdelningen för portugisiska.
    Polifonia e verbos modais: Sobre o potencial explicativo de ScaPoLine para a descrição de verbos modais do português2012Ingår i: Actes du XVIIIe congrès des romanistes scandinaves / Actas delXVIII congreso deromanistas escandinavos / [ed] Eva Ahlstedt, Ken Benson, Elisabeth Bladh, Ingmar Söhrman, Ulla Åkerström, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2012, s. 399-413Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    A abordagem polifônica na sua corrente escandinava ScaPoLine (cf. Nølke 2007, 2009) tem mostrado um grande potencial explicativo na descrição de advérbios modais, partículas verbais e formas modais verbais como o condicional (cf. p.ex. Kronning 2007). Raros são porém os trabalhos visando a analisar os verbos modais no âmbito da abordagem polifônica e estes são restritos a verbos evidenciais. Nølke (1993: 163) considera não sem razão uma análise polifônica dos verbos modais como „tâche extrêmement difficile“. Isso é devido ao caráter extremamente abstrato destes verbos.

    Apresentamos neste artigo propostas para uma descrição polifônica de alguns verbos modais do português. Mostrar-se-á que uma análise polifônica não só especifica melhor as relações de responsabilidade do que outras abordagens, mas também que esta possui um grande potencial explicativo para as funções discursivas dos verbos modais 

12 1 - 50 av 93
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf