Change search
Refine search result
1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bäcklin, Emy
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Carlsson, Christoffer
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Maskuliniteter som livsloppsprocesser: våld i genusteoretisk belysning2013In: Unga och våld: –en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter, Stockholm: Ungdomsstyrelsen , 2013, , p. 40p. 133-175Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Bäckman, Olof
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    Hjalmarsson, Randi
    Lindquist, Matthew J.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Könsskillnader i brottslighet - hur kan de förklaras?2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 4, p. 67-78Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi dokumenterar könsskillnader i lagföringar och presenterar de i litteraturen vanligast förekommande förklaringsansatserna. Män begår fler och grövre tillgreppsbrott samt våldsbrott, medan kvinnor begår färre och lindrigare tillgreppsbrott, företrädesvis utan våld. För att förklara dessa viktiga könsskillnader menar vi att man, utöver de vanligaste ekonomiska incitamenten, även måste ta hänsyn till könsskillnader i icke-kognitiva förmågor, kamrateffekter samt könsroller och den ”manliga” identitet som tillåter och ibland uppmuntrar till våld.

  • 3.
    Estrada, Felipe
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The female offender - A century of registered crime and daily press reporting on women’s crime2019In: Nordic Journal of Criminology, ISSN 2578-983X, Vol. 20, no 2, p. 138-156Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines how women’s crime has been reflected in crime statistics and media crime reporting. We employ a long-term historical perspective, looking at developments from the beginning of the 20th century until the present. We describe the overarching processes that underlie the decline in the gender gap in convictions for theft and violent crime, respectively, at different times during the past century. The study also use a new data set comprised of newspaper articles on women’s and men’s offending published by the Swedish press between 1905 and 2015. We compare the trend in the number of articles focused on offences committed by women and men respectively, variations in the offence types that the daily press choose to report on and the overarching explanations for crime that are discussed in the articles. The results show that levels of coverage and the types of crime that attract media attention are strikingly similar for men and women, but throughout the whole period there is a greater need for the newspapers to find reasons for women’s offending. Moreover, there has been no marked increase in the press focus on women’s crime as women have comprised an increasing proportion of those convicted of criminal offences.

  • 4.
    Estrada, Felipe
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Shannon, David
    Swedish National Council for Crime Prevention, Sweden.
    Crime and criminology in Sweden2012In: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 9, no 6, p. 668-688Article in journal (Other academic)
  • 5.
    Flyghed, Janne
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, Tove
    Estrada, Felipe
    Nilsson, Anders
    Samhällets fokusering på ungas brott är farlig2008Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Lander, Ingrid
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, ToveStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.Tiby, EvaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: Genusperspektiv i svensk kriminologi2003Collection (editor) (Other academic)
  • 7.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.: Betydelse för vårdens utformning.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid SiS institutioner för ungdomar bedrivs vård på både enkönade och blandade avdelningar. Eftersom det finns anledning att anta att vården vid blandade och enkönade avdelningar kan se olika ut är det viktigt att studera om så är fallet, och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse ungdomarnas könssammansättning på avdelningen har för hur vården utformas. Fokus ligger vid fördelar och nackdelar med könsblandad respektive könsseparerad vård och vad respektive könssammansättning kan betyda för vardagen vid institutionen. Målet är inte att avgöra vilken modell som är att föredra utan att bättre utnyttja de fördelar som olika könssammansättningar har, samt undvika fallgropar. 

    Undersökningen består av 39 kvalitativa intervjuer med personal som arbetar på avdelningar med olika könssammansättning vid fyra olika institutioner. Många av de intevjuade har erfarenhet av att arbeta på både blandade och enkönade avdelningar. Bilden av vad personalen anser är för- respektive nackdelar med blandade och enkönade avdelningar kan delas in i tre huvudgrupper. Den stora nackdel med blandade avdelingar som nämns är risken för att pojkar och flickor kan inleda relationer med varandra, och/eller utnyttja varandra, med allt vad det innebär. Personalen får ägna mycket tid åt att försöka kontrollera ungdomarna och mängden regler för ungdomarna att förhålla sig till kan ibland öka till följd av detta. Dessa problem undviks på enkönade avdelningar, men några intervjudeltagare påpekar att relationer kan uppstå även på enkönade avdelningar. På det stora hela tycks dock frågan om relationer vara en icke-fråga på enkönade avdelingar. Men intervjudeltagarna lyfter även upp fördelar med att ha blandade avdelningar. Bland annat menar man att det är mer likt samhället utanför, vilket gör institutionstiden mindre konstlad. Många menar även att stämningen på avdelningen blir trevligare och lugnare på en blandad avdelning.

     Intervjudeltagarna beskriver även relationsmönster mellan ungdomarna, hur konflikter uppstår och kan hanteras samt personalsammansättningens betydelse för arbetet. Vid samtliga dessa teman kan genusmönster urskiljas och dessa ger ledtrådar till vad man bör tänka på när man arbetar på en pojkavdelning, flickavdelning eller blandad avdelning. Bland annat diskuteras behovet av ett medvetet genusperspektiv när man arbetar med att minska negativa gruppeffekter, i synnerhet mellan pojkar. Ett annat område som inte verkar hanteras i någon större utsträckning är pojkars sexualitet och hur pojkar som anses ”ta för sig” mår. Vilka bilder av sex, nära relationer och flickor skapar den inställningen hos dem? Och på samma tema så verkar det finnas ett behov av att i större utsträckning diskutera kärleksrelationer och kroppsliga frågor med pojkar. Den typen av samtal förefaller främst föras med flickor inom ungdomsvården.

     I vården av flickor ges det uttryck för en oror för att män i personalen ska utsättas för falska anmälningar om sexuella övergrepp/trakasserier från någon flicka. Ingen av de intervjuade, vare sig kvinnor eller män, uttrycker oro för att pojkar skulle komma med liknande anklagelser. Oron skapar en särskilt känslig relation mellan flickor och manlig personal, och det finns exempel på hur förhållningssätt för att undvika denna risk  påverka innehållet i flickornas vård. Sannolikt kan det även ha negativa effekter på möjligheten att upprätta behandlingsallianser mellan flickorna och männen i personalen. Det är därför viktigt att fundera över hur denna fråga hanteras på avdelningarna och hur negativa effekter kan undvikas.

     Kvinnor och män verkar i viss utsträckning göra olika saker i det dagliga arbetet, vilket innebär problem för den strävan mot att bryta könsstereotypa mönster som många av intervjudeltagarna ger uttyck för. Framför allt verkar kvinnor i personalen främst ses som en motvikt mot männen och de ska representera ”det kvinnliga”. I en strävan efter att bryta könsstereotypa mönster för ungdomarna är det av vikt att så väl mäns som kvinnors arbetsuppgifter är väl genomtänkta.

  • 8.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att balansera mellan kontroll och kontakt: lokala polisers arbete med ungdomar2012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett effektivt ordnings- och närpolisarbete bygger på goda relationer med lokalbefolkningen. Detta gäller i allra högsta grad i kontakter med ungdomar. Med utgångspunkt från en omfattande deltagande observationsstudie belyser Att balansera mellan kontroll och kontakt en mängd frågor som är kopplade till polisens arbete med ungdomar. Hur ser möten mellan poliser och ungdomar ut? Hur arbetar poliser när de riktar in sig mot ungdomar? Vad är viktigt att tänka på och vad händer i dessa möten när poliser agerar på olika sätt? Boken visar hur komplext polisens arbete är och synliggör faktorer som påverkar ungdomars uppfattning om polisen. Polisers arbete påverkas inte bara av vad de själva gör, utan även av exempelvis strukturell diskriminering, boendesegregation, och hur kontrollen organiseras i samhället i stort. Vi får följa polisens arbete och hur de tvingas balansera mellan kontroll och kontakt i sitt arbete riktat mot ungdomar. Boken visar hur lekfullhet och humor, från både poliser och ungdomars sida, utgör en viktig del av kontakten mellan poliser och ungdomar. Lekfullhet och humor fungerar kontaktskapande, men kan också från ungdomarnas sida användas som en form av motstånd mot poliserna. Boken beskriver även hur poliser kan arbeta strategiskt för att minska konflikter med de ungdomar de möter, exempelvis när de möter anklagelser från ungdomar som på olika sätt uppfattar sig trakasserade av polisen.

  • 9.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att hantera anklagelser om rasism i polisarbete2013In: Den sorterande ordningsmakten: studier av etnicitet och polisiär kontroll / [ed] Abby Peterson & Malin Åkerström, Malmö: Bokbox Förlag , 2013, 1Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet bygger på en deltagande observationsstudie av polisens arbete riktat mot ungdomar. Fokus är på hur polisen agerar i samband med att ungdomar på olika sätt anklagar polisen för rasism.

  • 10.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Belonging and Unbelonging in Encounters between Young Males and Police Officers: The Use of Masculinity and Ethnicity/Race2013In: Critical Criminology, ISSN 1205-8629, E-ISSN 1572-9877, Vol. 21, no 4, p. 417-430Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is based on a study in which the work of police officers has been followed on a day-to-day basis, with a special focus on the work directed at youths. The focus is on how contact is established or obstructed in the meeting between police officers and young males, and the significance of constructions of masculinity and ethnicity/race for this process. Encounters between young males and police officers are analysed from Yuval-Davis notions of belonging and unbelonging. The analysis shows how both masculinity and ethnicity/race can be used for establishing or obstructing contact between police and young males. The article also show how belonging and unbelonging is a question of negotiations that can undergo a number of shifts in the course of a given situation, and also that these negotiations take the form of a collaborative activity, even if this starts from unequal power positions. A situation that starts from an antagonistic approach may in fact, via markers of belonging, turn out quite different. But it is also pointed out that the markers of belonging in one dimension, at the same time may generate markers of unbelonging in others. Finally this developing of contact shall be understood both as a way of changing the contacts into less conflicted ways and as one of several ways of gaining more control in stigmatized areas.

  • 11.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology. Dept of Criminology 312.
    Betydelse av öppenhet under institutionstiden för ungdomar dömda till sluten ungdomsvård.: Hur påverkar det vardagen vid institutionen och återfall i brott?2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Unga brottslingar dömda till sluten ungdomsvård är en grupp som i hög utsträckning återfaller i brott eller fortsätter sin kriminella karriär in i vuxen ålder. Insatser som kan minska antalet återfall är angeläget för både förövarna själv, potentiella nya offer och samhället som helhet.

    I rapporten redovisas resultat från en studie som undersöker på vilket sätt öppenhet under institutionstiden är relaterad till återfall i brott fem år efter sluten ungdomsvård och vilken betydelse öppenheten har för vardagen på institutionen. Sammantaget visar resultaten att öppnare former bidrar till en bättre miljö för ungdomarna och minskar andelen ungdomar som återfaller i brott.

  • 12.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Complaints as Opportunity for Change in Encounters between Youths and Police Officers2014In: Social Inclusion, ISSN 2183-2803, Vol. 2, no 3, p. 102-112Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The presence of distrust in the police and how they perform their work among ethnic minority youths in socially underprivileged areas is well established. Experiences of, or beliefs about, unfair treatment from the police can be viewed both as an indicator and a consequence of exclusion. It is well-known that negative experiences of the police are more significant for trust in the police and their legitimacy than positive ones, with some even suggesting that positive experiences do not matter at all. However, from a procedural justice perspective it has been suggested that some positive experience do matter, particularly if the police are considered to perform their work in line with procedural fairness. On the basis of a participant observation study, this article discusses situations in which youths express complaints about the police in different ways. In response to such situations, the police can act in both exclusionary and inclusive ways. It is argued that youths’ complaints can be used as an opportunity for change if the police treat the youths concerned with fairness and in inclusive rather than exclusionary ways.

  • 13.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Doing masculinity in youth institutions: 2014In: Masculinities in the criminological field: control, vulnerability and risk-taking / [ed] Ingrid Lander, Signe Ravn & Nina Jon, Farnham: Ashgate, 2014, 1, p. 39-56Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research has shown how the care at the youth institutions is gendered in several ways. The chapter focus on how staff at special approved youth homes constructs the significance of males, in particular males physical bodies, in the staff. Focus is on the links between the presence of physically powerful men and the gender constructions that may be generated, and their relevance for the treatment offered to, above all, the boys. Thirty-nine qualitative interviews have been conducted with treatment staff, working on both single-sex and mixed-sex wards. The subthemes that emerges in the analysis of the staffs views is the male staff’s contribution in both good and bad ways to a laddish atmosphere at the wards, physical conflicts, women as having a soothing effect, and the male body as provocative. The interview participants’ narratives illustrate their ambivalence towards a physically powerful and muscular male body in the treatment staff. It should be noted that both women and men are participants not only in constructing the image of the need for the physically strong man but also in the problematisation of the same. The chapter concludes that in the organization of the care at youth institutions there is a need to be awareness of these issues.

  • 14.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Genusperspektiv inom svensk forskning om ungdomsbrottslighet2013In: Den svenska ungdomsbrottsligheten / [ed] Felipe Estrada, Janne Flyghed, Lund: Studentlitteratur, 2013, 3, p. 75-101Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Grupper, maskuliniteter och våld2013In: Fokus 13: unga och jämställdhet / [ed] Ungdomsstyrelsen, Stockholm: Ungdomsstyrelsen , 2013, p. 214-229Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom maskulinitetsforskningen har många uppmärksammat kopplingen mellan maskuliniteter och våld.Mindre uppmärksammat är däremot gruppens betydelse för kopplingen mellan våld och maskuliniteter. Å ena sidan finns gruppens betydelse inskrivet redan i det faktum att genus konstrueras i mellanmänskliga relationer. Å andra sidan fokuseras sällan på gruppens betydelse. Inom kriminologisk teori har gruppen sedan länge ansetts betydelsefull både för brott generellt och för våldsbrott men empiriska studier om gruppen och grupprocesser är ändå ovanliga. Ännu ovanligare är studier som dessutom uppmärksammar maskulinitetskonstruktioner.

    I det här kapitlet undersöks gruppens betydelse för hur föreställningar om maskulinitet konstrueras och dessa föreställningars koppling till ungdomars våldsutövande. Vilka olika våldsuttryck finns det forskning om och vilka gemensamma mekanismer har upptäckts för gruppens betydelse för användningen av våld?

  • 16.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Invandrare och brott2015In: Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige / [ed] Mehrdad Darvishpour och Charles Westin, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 2, p. 319-342Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlet ges en genomgång av den empiriska forskning som finns i Sverige om invandrares brottslighet. Orsaker till överrepsesentation diskuteras.

  • 17.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    När hjälpen gör ont värre – om (oönskad?) konsekvenser av att undvika häkte för unga lagöverträdare2017In: Tvångsvård av barn och unga: rättigheter, utmaningar och gränszoner / [ed] Pernilla leviner, Tommy Lundström, Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, p. 278-295Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att undvika häkte för barn och unga placeras dessa ofta på särskilda ungdomshem, låsta ungdomsinstitutioner. Om en person häktas räknas dock häktningstiden av från eventuellt framtida frihetsstraff, medan detta inte sker vid placering vid särskilda ungdomshem, vilket i praktiken leder till längre frihetsberövanden än om den unga hade häktats. Kapitlet diskuterar detta utifrån förekomst, rättsliga aspekter och ungdomars egna upplevelser av detta. 

  • 18.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Open custody for criminal youth hold back re-offending2017In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 54, no 4, p. 369-372Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, youths who commit very serious offences are sentenced to youth custody. This article addresses issues relating to how these children experience being incarcerated, the significance of custodial openness for their everyday institutional lives, and how the experience of more open custodial forms during youth custody sentences is related to re-offending. The empirical data provide support for the significance of more open custodial forms as a means of both providing incarcerated youths with a less destructive environment and increasing the likelihood of more positive re-offending outcomes following their release.

  • 19.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Polis och ungdomar i förorten2012In: Kontrollens variationer / [ed] Lotta Pettersson, Tove Pettersson, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, p. 47-72Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för en studie av möten mellan polis och ungdomar har arbetet vid åtta poliskontor följts. Dessa har i uppgift både att bygga relationer och att ingripa mot brott. Poliserna som följts har ägnat stort utrymme åt att tala om hur deras arbete med att bygga relationer med ungdomar i området ska gå till, och hur det exempelvis förhåller sig till det uppdrag att ingripa mot brott som de också har. Även i de observationer jag gjort kan jag urskilja avvägningar mellan relationsbyggande och ingripanden, hur de ibland står i motsats till, ibland förutsätter, varandra. Vid dessa observationer har det också hänt att en del av de ungdomar jag mött pratar om polisens kontroll av dem, och hur de upplever den. I detta tal och agerande kan olika typer av kontroll urskiljas, som är kopplade till skiftande former av makt. I detta kapitel diskuteras skärningspunkter och motsatsförhållanden mellan dessa former av makt. Detta görs genom att utgå från följande frågor: Hur talar poliserna om sitt arbete och avvägningen mellan olika typer av kontroll, och hur agerar de i olika situationer? Hur talar ungdomar om polisens kontroll gentemot dem, och hur agerar de i olika situationer? Hur kan detta förstås i ett vidare samhällsperspektiv på utövandet av kontroll i Förorten?

  • 20.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Recidivism Among Young Males Sentenced to Prison and Youth Custody2010In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 11, no 2, p. 151-169Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 1999, Sweden introduced a new Act focused on young persons aged 15–17 who commit serious offences. The object of the Act was to replace prison sentences with a new sanction in the form of youth custody, which would involve a placement in a special approved home. This study constitutes a follow up comparison of criminal recidivism among young males sentenced to prison prior to the introduction of the Youth Custody Act (1991-1998) and young males sentenced to youth custody following the introduction of the Act (1999-2003). The study shows that the sanction has not only been used as a replacement for prison sentences, but has also led to an expansion in custodial sentencing in the form of  ”net-widening”. There has also been a substantial increase in the length of custodial sentences awarded in connection with the new sanction. A comparison with the youth sanction in Denmark raise questions about the consequences of having expanded the group of youths sentenced to a custodial sanction in Sweden, and of the increased length of the custodial sentences to which this group is subjected.

  • 21.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Tre aspekter på brottsliga nätverk: Supporterbråk, etnicitet och genus2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation employs network analysis in the study of crime. This methodological approach is the common factor in the three studies included in the dissertation. The overall objective is to see what the network analytical approach has to offer to the study of different aspects of crime. The data employed in the analyses comprise offences registered by the Stockholm police that have also been tied to a suspect. In the study of supporter violence, this data is supplemented with information on offences for which persons have been convicted.

    The first study focuses on supporters whom the police regard as particularly prone to violence. The criminal networks of these supporters are studied for the years 1994-1997. The supporters are also compared with their known co-offenders. The study shows that a large proportion of the crimes committed by the supporter group are violent offences. For the most part, the supporters’ are involved in loose-knit criminal networks and in general their co-offenders are more criminally active than they are themselves. Certain of the supporters appear to constitute links between the supporter group and more serious criminals active in the Stockholm area. The second study examines the ethnic composition of networks of youths suspected of violent offences during 1995, as well as the persons against whom these young people commit their offences. The study shows that the registered violent crime committed by youths in Stockholm is characterised by ethnic heterogeneity. The conclusion is that whom these youths commit crimes with and against respectively is primarily decided by factors other than the youths’ ethnic background. The third study focuses on gender factors relating to networks of youths suspected of violent offences during the course of 1995. The study compares the structure of the registered violent offending of girls and boys respectively. The study is based on the theoretical assumption that acts of violence may constitute an opportunity to construct gender. The study shows that apart from previously established differences in the levels of violent activity presented by girls and boys respectively, the structure of their violent offending is strikingly similar. A further conclusion is that the violent crime of girls and boys is characterised by sexual homogeneity. This is seen as indicating that gender construction by means of violent crime primarily takes place between boys and other boys and between girls and other girls. The assertion of superiority that violence involves is thus most often directed at persons of the same sex, girls primarily attempt to assert superiority over other girls, and boys over other boys.

    The dissertation also contends that as a method, network analysis has made several important contributions to the study of the research questions. In all three pieces of research, network analysis has made possible important insights into the phenomena under study, which would not have been identified had alternative methodological approaches been employed.

  • 22.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Utländsk bakgrund och ungdomsbrottslighet2013In: Den svenska ungdomsbrottsligheten / [ed] Felipe Estrada, Janne Flyghed, Lund: Studentlitteratur, 2013, p. 193-220Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitet går igenom svensk forskning som jämför brottslighet mellan personer med svensk och utländsk bakgrund samt utsatthet för brott. De försklaringar som anförts till resultaten tas också upp.

  • 23.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Young Offenders and Open Custody2016 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [en]

    In Young Offenders and Open Custody Tove Pettersson provides powerful support for the view that the experience of more open custodial forms during the youth custody sentence is of significance both for providing incarcerated youths with a more humane environment and for the likelihood of a positive outcome following their release. Building upon detailed interviews with convicted youths and staff at the special approved homes in Sweden, this book offers unique insights into the effect of punishment on young offenders and their understanding of social control.

    Drawing upon quantitative and qualitative data, this book examines levels of reoffending over time among youths sentenced to custody, and considers the impact of open sentences. This book will be useful reading for students and researchers engaged in youth and juvenile justice, juvenile delinquency, and sentencing and punishment.

  • 24.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie jämförs ungdomar som före införandet av sluten ungdomsvård dömdes till fängelse och de som dömts till sluten ungdomsvård (LSU) med avseende på tidigare och senare brottslighet. I studien ingår 470 ungdomar dömda till fängelse (åren 1991–1998) och 371 ungdomar dömda tillsluten ungdomsvård (åren 1999–2003). Data över brottslighet har hämtats från lagföringsregistret och ungdomarna följs upp tre år efter den första lagföringen till fängelse eller sluten ungdomsvård. För LSU-dömda granskas dessutom dels om det sker någon förändring i återfall över tid som LSU funnits, dels vad som kännetecknar den lilla grupp ungdomar som inte återfallit i brott.

     

    Det visar sig att de som döms till sluten ungdomsvård inte motsvarar den grupp ungdomar som tidigare dömdes till fängelse. Till gruppen som döms till sluten ungdomsvård har tillkommit ungdomar som tidigare dömdes till vård inom socialtjänsten. Det innebär att resultatet inte kan tolkas i termer av vilken påföljd som ger bättre eller sämre resultat, eftersom det inte är fråga om samma grupp brottsliga ungdomar. Vid granskningen av tidigare brottslighet visar det sig att båda grupperna har mycket tung tidigare belastning trots sin ringa ålder. De som dömts till sluten ungdomsvård har dock en i vissa avseenden tyngre tidigare brottslighet. Huvudbrotten i den dom som inneburit fängelse eller LSU har dock stora likheter. Trots detta har strafftiden ökat i och med införandet av sluten ungdomsvård, och ungdomar som begått allvarliga brott hålls inom låsta former länge tid än tidigare. Detta är inte i enlighet med lagstiftarens intentioner när påföljden infördes.

     

    När gruppernas brottslighet inom tre år efter domen till LSU eller fängelse jämförs visar det sig att båda grupperna återfallit i brott i hög utsträckning. Av de fängelsedömda har 60 procent och av LSU-gruppen 68 procent en ny dom inom tre år. Det är också en hög andel som återfallit i allvarligare brottslighet som lett till en ny dom till fängelse eller LSU. För de fängelsedömda är det 33 procent och för de LSU-dömda 50 procent som har ny sådan påföljd. De som dömts till slutenungdomsvård har även mer återfall i våldsbrott och i narkotikabrott än de fängelsedömda. Vid kontroll för den tyngre tidigare belastningen minskar skillnaderna mellan grupperna, i vissa fall försvinner de helt. Men det återstår fortfarande en del skillnader i exempelvis återfall i tyngre brottslighet respektive i narkotikabrott.

     

    Några skillnader i återfall över tid (LSU) kan inte påvisas. Vid jämförelse mellan dem som inte återfallit i brott och dem som återfallit visar det sig, helt i linje med tidigare forskning, att de som inte återfallit är mindre brottsbelastade före den aktuella domen. Huvudbrotten i domen till LSU är dock tämligen lika mellan grupperna. De som inte återfaller har avvikit mindre under institutionstiden. De har också haft mer permissioner än de som återfallit. Det går dock inte att avgöra om öppenheten i sig haft betydelse, eller om det är andra faktorer som påverkar både möjligheten till permissioner och återfall i brott. Den tidigare brottsligheten är dock inte relaterad till permissionerna. Ur verksamhetssynpunkt bör SiS fundera över såväl betydelsen av öppenhet som att se hur man kan motverka eventuella negativa effekter av den ökade strafftiden. Två frågor som dessutom kan anses vara relaterade till varandra.

  • 25.
    Pettersson, Tove
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, Lotta
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Inledning: Kontrollens variationer och en tunnelbaneresa2012In: Kontrollens variationer / [ed] Lotta Pettersson, Tove Pettersson, Lund, 2012, 1, p. 13-20Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlet beskrivs bakgrunden till antologin, perspektiv på kontroll samt de ingående kapitlen och bokens upplägg.

  • 26.
    Pettersson, Tove
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Pettersson, LottaStockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Kontrollens variationer2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet kontroll kan lätt ge intryck av att det handlar om något avlägset, som drabbar andra som gjort ”något speciellt”. Vi tänker inte alltid på att kontroll är närvarande i allas dagliga liv. I denna antologi speglas kontroll utifrån olika perspektiv. Dess variationer och komplexitet visas både empiriskt och teoretiskt och rör sig mellan formell och informell kontroll. Antologin behandlar frågor om hur kontrollen utförs i praktiken inom bland annat olika delar av rättsväsendet och socialtjänsten, liksom hur människor reagerar på kontrollen när de utsätts för den. Ett annat perspektiv på kontroll som diskuteras i flera kapitel är hur kontrollen av kontrollörerna sker. Kontrollens variationer behandlar vitt skilda kontrollinsatser: från spaning, övervakningstekniker och strategier för effektivare kontroll till stödjande insatser. Vad de alla har gemensamt är att de innefattar myndighetsutövning i någon form.

    Bokens kapitel är strukturerade under fyra övergripande teman 

    • Kontrollanterna
    • De kontrollerade
    • Kontroll av kontrollanterna
    • Kontrollens utbredning och utmaning

    Boken riktar sig till studenter inom kriminologi, sociologi, statsvetenskap samt polisutbildningar vid universitet och högskolor. Boken kan även användas inom vidareutbildning för praktiker verksamma inom exempelvis rättväsendet och socialtjänsten samt vara till nytta för forskare i fältet.

1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf