Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 986
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Kangas, Jonna
    et al.
    Harju-Luukkainen, Heidi
    Brotherus, Annu
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gearon, Liam
    Playing to Learn in Finland: Early Childhood Curricular and Operational Context2020Ingår i: Early childhood education in the 21st century. Volume III, Policification of early childhood education / [ed] Sivanes Phillipson, Susanne Garvis, Abingdon, Oxon: Routledge, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 2.
    Gottzén, Lucas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘A Darwinist at Our Dinner Table?’ Discursive Transitions Between School and Home2019Ingår i: Children’s transitions in everyday life and institutions / [ed] Mariane Hedegaard, Marilyn Fleer, London: Bloomsbury Academic, 2019, s. 167-184Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Gerholm, Tove
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz-Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    A randomized controlled trial to examine the effect of two teaching methods on preschool children’s language and communication, executive functions, socioemotional comprehension, and early math skills2019Ingår i: BMC Psychology, E-ISSN 2050-7283, Vol. 7, artikel-id 59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    During the preschool years, children’s development of skills like language and communication, executive functions, and socioemotional comprehension undergo dramatic development. Still, our knowledge of how these skills are enhanced is limited. The preschool contexts constitute a well-suited arena for investigating these skills and hold the potential for giving children an equal opportunity preparing for the school years to come. The present study compared two pedagogical methods in the Swedish preschool context as to their effect on language and communication, executive functions, socioemotional comprehension, and early math. The study targeted children in the age span four-to-six-year-old, with an additional focus on these children’s backgrounds in terms of socioeconomic status, age, gender, number of languages, time spent at preschool, and preschool start. An additional goal of the study was to add to prior research by aiming at disentangling the relationship between the investigated variables.

    Method

    The study constitutes a randomized controlled trial including 18 preschools and 29 preschool units, with a total of 431 children, and 98 teachers. The interventions lasted for 6 weeks, preceded by pre-testing and followed by post-testing of the children. Randomization was conducted on the level of preschool unit, to either of the two interventions or to control. The interventions consisted of a socioemotional and material learning paradigm (SEMLA) and a digitally implemented attention and math training paradigm (DIL). The preschools were further evaluated with ECERS-3. The main analysis was a series of univariate mixed regression models, where the nested structure of individuals, preschool units and preschools were modeled using random variables.

    Results

    The result of the intervention shows that neither of the two intervention paradigms had measurable effects on the targeted skills. However, there were results as to the follow-up questions, such as executive functions predicting all other variables (language and communication, socioemotional comprehension, and math). Background variables were related to each other in patterns congruent with earlier findings, such as socioeconomic status predicting outcome measures across the board. The results are discussed in relation to intervention fidelity, length of intervention, preschool quality, and the impact of background variables on children’s developmental trajectories and life prospects.

  • 4.
    Persson Coyne, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ADHD-diagnostisering under förskoleåren: En systematisk litteraturstudie hur forskning ställer sig till diagnostisering av ADHD hos barn i förskoleåldern2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur forskning från olika vetenskapliga fält och länder resonerar kring diagnostiseringen av ADHD hos förskolebarn. Som metod har en systematisk litteraturstudie använts, där de 22 vetenskapliga artiklar som framkommit vid den noggranna systematiska sökningen har granskats och analyserats genom en innehållsanalys. Vidare har the Relational Developmental System theory (RDS) använts som det teoretiska perspektivet för att analysera resultatet ytterligare. Resultatet från studierna visar på att en tidig diagnos med tillhörande behandling kan vara värdefullt för utvecklingen av barnets sociala förmågor och senare akademiska framgångar. Däremot finns det risk för feldiagnostisering och onödig behandling om diagnos ställs i tidig förskoleålder, därför bör noggrann utredning göras och en provisorisk diagnos kan vara att föredra om misstanke finns att symtomen skulle kunna vara åldersrelaterade. Forskningen har även visat att förskollärarnas kunskap om ADHD-relaterad problematik är betydelsefull för bedömningen vid utredning inför diagnostisering, men även att förskollärarnas inställning och utbildning påverkar arbetet med barn som uppvisar ADHD-symtom eller som har diagnosen. Enbart forskning från det senaste decenniet är med i denna studie, detta för ADHD-diagnostisering har ökat kraftigt och forskningen gått snabbt framåt.

  • 5.
    Kane, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ljusberg, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Assessing the needs and interests of pupils in school age educare2019Ingår i: Abstract book, 2019, s. 520-521Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At a time when educational assessment drives school development in all Nordic countries, it is a challenge to work in school-age educare, where the development of local service should be driven by the needs and interests of the pupils (SNEA, 2018). Our action research project aims to explore this specific part of school-age educare practice together with staff in two urban schools in different socio-economic areas. While there are studies about assessment (Andersson, 2013) and systematic development work (Lager, 2016) that will inform this study, there is no other research about school-age educare that focuses on this particular aspect of school-age educare. Research in preschools suggests that staff develop the service based on their own interests rather than the children’s (Fast, 2007). Moberg (2018, p.122) explores ”how the concept ofchildren’s interestsis allowed to act through its relations to other actors” and thus “what gets to count as children’s interests” (p.123) suggests that we try and trace the concept in practice. The project attempts to map methods already in use as well as explore possible new methods to assess pupils’ needs and interests. We want to discuss whose perspective the practice opens up for and what view of the child the practice allows. The project hopes to activate discussions about what pupils are allowed to do and be or how they should behave in school-age educare. We also want to avoid fixed categorisations of children, since how children are discussed limits or allows for change in different ways (Holmberg, 2017).

  • 6.
    Westerlund, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sköldvall, Harald
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att stå på barrikaderna och spika upp manifestet: En tolkande fenomenologisk studie om yrkesrollen som fritidspedagog2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med här studien är att undersöka hur fritidspedagoger tolkar sin yrkesroll och samtidigt uppfattar sitt yrkesuppdrag. Metoden som har använts är tolkande fenomenologisk analys, förkortat IPA. Genom denna metodansats har kvalitativa intervjuer genomförts med fritidspedagoger på olika skolor i en större stad i Sverige. Resultaten från studien visar att yrkesrollen som fritidspedagog både är mångfacetterad och komplex. I skolverksamheten används fritidspedagogen som en resurs till läraren och den kompetens som kan sägas vara speciell för fritidspedagogen lämnas ofta outnyttjad. Fritidspedagogens yrkesuppdrag presenteras som att uppfostra elever, skapa medborgare och främja relationer. Samtidigt som yrkesrollen och yrkesuppdraget avhandlas, synliggörs också förutsättningar för att skapa en tydlig yrkesroll. Trots stora förändringar i skola och fritidshem under de senaste decennierna verkar yrkesrollen som fritidspedagog förbli otydlig. Förverkligandet av en tydlig yrkesroll för fritidspedagogen, som samtidigt kan realisera sitt yrkesuppdrag, begränsas ofta av skolledning och en maktasymmetri som finns mellan lärare och fritidspedagog. En ömsesidig förförståelse av yrkesuppdraget hos respektive yrkeskategori skulle kunna ge grund för tydligare yrkesroller.  

  • 7.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Av det känsligare slaget: Män och våld mot kvinnor2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mäns våld handlar om känslor. Våldsamma män är förbannade, kåta, irriterade och frustrerade. De utsatta kvinnorna och barnen lever i rädsla för att det kan hända igen. Men våldet rör också upp känslor hos andra. När mäns våld diskuteras i tidningar, tv och sociala medier framstår de män som utövar våld som motbjudande. De är värda vårt hat och vår avsky. De är kvinnomisshandlare, våldtäktsmän och tafsande killar på festivaler.   

    Denna bok bygger på mäns och killars berättelser om sitt fysiska och sexuella våld. Den ger unika inblickar i hur de tänker kring våldet, deras skam och rädsla för vad andra ska tycka, deras frustration och ilska när de blir uthängda som våldsverkare. Boken analyserar också hur mäns våld förstås i medier, inom politiken och bland unga.   

    Ett centralt tema är hur våldsamma män förstås som något annorlunda än vanliga, hederliga, jämställda unga killar och familjefäder. Boken handlar också om vad våldsamma män kan lära oss om föreställningar om manlighet. Om att gränsen mellan vi och dem kanske inte är så skarp, och att vi alla är en del av att upprätthålla en kultur där mäns våld mot kvinnor kan fortsätta, trots att det fördöms.    

  • 8.
    Helander, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Leviner, PernillaStockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Barn, migration och integration i en utmanande tid2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Berne, Karolina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Wallberg Hägg, Tess
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barns samhandlande i bildskapande: Posthumanistiska perspektiv på relationer mellan barn och material i skapande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från posthumanistisk teoribildning med inriktning mot agentisk realism, med syfte att undersöka hur barn och material samhandlar i bildskapande aktiviteter i förskolans skapandemiljö. Utifrån täta beskrivningar av fyra observationer analyseras de samhandlingar som uppstår mellan barn och material med hjälp av relevanta posthumanistiska begrepp. Resultatet synliggör hur mänskliga och icke-mänskliga agenter intra-agerar samt vad som uppstår i intra-aktionerna. Fokus läggs även på de icke-mänskliga agenternas olika egenskaper och hur de påverkar de mänskliga agenternas göranden. Även relationer mellan olika icke-mänskliga agenter lyfts fram i denna del. Studiens slutsatser belyser de olika agenternas potential och värde samt relationerna dem emellan. Även de icke-mänskliga agenternas status betonas.

  • 10.
    Riessen, Amanda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Dahlin, Sandra
    Barns samspel och interaktion med naturen: Ett sociokulturellt perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).

  • 11.
    Fazlic, Lejla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Razzaz, Mona
    Barns språk och kommunikation.: En social-semiotisk analys av barns icke-verbala kommunikation i den fria leken.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

  • 12. Linderoth, Jonas
    et al.
    Sjöblom, Björn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Being an Educator and Game Developer: The Role of Pedagogical Content Knowledge in Non-Commercial Serious Games Production2019Ingår i: Journal Simulation & Gaming, ISSN 1046-8781, E-ISSN 1552-826X, artikel-id UNSP 1046878119873023Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background and aim. Previous literature has discussed tensions between the field of game design and the field of education. It has been emphasized that it is important to address this tension when developing game based learning (GBL). In order to find potential ways of approaching this problem, we investigate the development of GBL when performed by those who have both pedagogical content knowledge (PCK) and experience in game development. Method. Two case studies about serious games production were conducted, a game section at a national defense college and a university course in educational game design. The cases, as well as individual development projects within the settings, were analyzed with a focus on the role of PCK during serious games development. Results. While the developers and instructors at the defence college, who designed games for their in-house needs, had both PCK and knowledge about game development, these competencies varied a lot among the participants at the university course. The results show that educational goals added complexity to the design process. By comparison, some studied game projects at the university course avoided this complexity. These projects legitimized their games as educational by suggesting unproven far transfer. In other cases, where the developers did have PCK, the instructional goals where taken as a starting point that guided the whole development process. This lead to games that were designed to match highly specific educational contexts. The developers, instructors and teachers in both of the settings who used their PCK tended to break a number of established game design heuristics that would have been counter productive in relation to the learning objectives of the games. Conclusions. The paper suggests that there is a need for people with pedagogical content knowledge AND knowledge about game development. Enhancing these dual competencies in game workers could forward the field of GBL.

  • 13.
    Frankenberg, Sofia J.
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gerholm, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bodén, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bidirectional collaborations in an intervention randomized controlled trial performed in the Swedish early childhood education context2019Ingår i: Journal of Cognition and Development, ISSN 1524-8372, E-ISSN 1532-7647, Vol. 20, nr 2, s. 182-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the field of developmental science, there is a general agreement of the need to work together across academic disciplinary boundaries in order to advance the understandings of how to optimize child development and learning. However, experience also shows that such collaborations may be challenging. This paper reports on the experiences of bidirectional collaboration between researchers in a multidisciplinary research team and between researchers and stakeholders, in the first randomized controlled trial in Swedish preschool. The objective of the trial was to investigate the effects of two pedagogical learning strategies evaluating language, communication, attention, executive functions and early math. The interdisciplinary team includes researchers from early childhood education, linguistics, developmental psychology and cognitive neuro science. Educational researchers and theorists within the field of early childhood education in Sweden have during the last two decades mainly undertaken small-scale qualitative praxis-oriented and participative research. There is a widespread skepticism with regards to some of the core principles in controlled intervention methodologies, including a strong resistance towards individual testing of children. Consequently unanticipated disagreements and conflicts arose within the research team, as RCT methodology requires the measurement of effects pre and post the intervention. The aim of this article is to discuss the conditions for bidirectional collaboration both between researchers and stakeholders and between researchers in the research team. The findings illustrate strategies and negotiations that emerged in order to address ontological and epistemological controversies and disagreements. These include (a) the negotiation of research ethics, (b) making divergences visible and learning from each other, (c) using a multi-epistemological and methodological approach as a complement to the RCT design and (d) the negotiation of research problems that are shared between educators and researchers.

  • 14.
    Klintevall, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Welin, Jessica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bilden av fröken - en diskursanalytisk studie om hur förskollärare skildras i fem bilderböcker2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare skildras i fem bilderböcker utgivna 2017–2019. Metodvalet för studien är diskursanalys. För att kunna besvara syftet har vi använt oss av sex analysfrågor, resultatet av dessa har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Resultatet för våra analyserade bilderböcker är att alla böcker både är skrivna och illustrerade på liknande vis, med fokus på barnen och där pedagogerna figurerar som bikaraktärer. De slutsatser vi drar är att vi ser gemensamma drag för hur förskolorna och pedagogerna framställs i alla fem böcker, som visar att det är en och samma diskurs som råder. De som arbetar på förskolan kallas “fröken”, och om de är förskollärare går inte att avgöra. ”Fröken” positioneras till en roll som omhändertagande och fostrande, i dessa situationer har “fröken” handlingsutrymme. “Fröken” har lite eller inget fokus alls på utbildning och undervisning. Den fostrande delen uttrycks när “fröken” tillrättavisar barnen vilket visar på maktrelationen, där de vuxna besitter högre makt än barnen.

  • 15.
    Åström, Mikael
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Håkansson, Max
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bland superhjältinnor, soffor och böcker: En studie om hur den fysiska miljön framställs för elever på fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och analysera den fysiska miljöns framställande inom fritidshem, utifrån perspektiv på tillgänglighet, jämställdhet och populärkultur. Detta arbete är utformat som en kvalitativ studie och utgår från visuell metodik som metod, där fotografier av miljön på fritidshem utgör den centrala källan för analysarbetet. Resultatet är framställt med hjälp av en tematisk analysmetod där datan kategoriserades i tre stycken huvudteman, dessa teman benämns Kreativitet, Populärkultur och Tillgänglighet. Inom dessa huvudteman framkom även diverse underteman för att tydliggöra olika aspekter av det specifika huvudtemat, dessa teman analyserades senare utifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserade på bland annat begreppen kultur och kontext, men även med inslag av genusbegrepp. Studiens slutsatser tar avstamp i miljöns likartade uppbyggnader av tillgänglighet för eleverna, även hur arbetet kring jämlikhet med inslag av populärkultur gör sig synlig inom fritidshemmets ramar. Samtidigt hur det år 2019 fortfarande existerar könskodade rum inom fritidshemmens arena.

  • 16.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Chafing masculinity: Heterosexual violence and young men’s shame2019Ingår i: Feminism and Psychology, ISSN 0959-3535, E-ISSN 1461-7161, Vol. 29, nr 2, s. 286-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The role of shame in feminist activism has been debated lately, where scholars particularly have discussed whether shame could enable individuals with privileged positions, such as heterosexual men, to align with vulnerable groups or prevent them from political action. Drawing on written stories submitted to a feminist anti-violence campaign, this paper explores young men's shame of having been sexist or sexually violent. Through displaying shame, they distance themselves from problematic past violent or sexist actions, producing or reconstructing a respectable masculine subjectivity. In their narratives, the young men at times embrace and adopt a "chafing masculinity", that is, an uncomfortable and troubling heteromasculine position. Drawing on these narratives, the paper discusses how shame - by exposing heterosexual men's uncontrolled discomfort and helping men to unlearn privilege - may be a politically progressive emotion and contribute to pro-feminist politics.

  • 17. Westberg, Gustav
    et al.
    Årman, Henning
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Common sense as extremism: the multi-semiotics of contemporary national socialism2019Ingår i: Critical Discourse Studies, ISSN 1740-5904, E-ISSN 1740-5912, Vol. 16, nr 5, s. 549-568Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores how national socialist aesthetics and semiotics are regimented within the Swedish Nazi milieu today. In order to treat fascism as contemporary ideology, the article applies intertextuality and provenance as analytical concepts in the analysis of how Nazism is re-emerging discursively. The analysis contributes unique insights, as the dataset consists of extremist discourse aimed at providing members of the most prominent Swedish Nazi movement with guidance on how to embody and express national socialism in their everyday lives. The analysis reveals that common-sense notions about 'a natural life' and mainstream aesthetics concerning an outdoor lifestyle emerge as central expressions of a 'natural' and 'healthy' embodiment of national socialism. This aesthetic finds its ideological motive in opposition to a 'sick', 'Jewish' and 'parasitical' way of living. Mainstream notions are thus turned into vehicles for political extremism.

  • 18.
    le Grand, Elias
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Conceptualising Social Types and Figures: From Social Forms to Classificatory Struggles2019Ingår i: Cultural Sociology, ISSN 1749-9755, E-ISSN 1749-9763Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The analysis of social types, such as the stranger, the marginal man and the folk devil, has a long, significant history in sociology and related fields. Although the social type concept currently enjoys a rather marginal status, in recent years the related concept of figure has been increasingly deployed in research. This article contends that Bourdieu’s work on classification and social differentiation can offer fruitful tools for a renewed focus on types and figures. To this end, it advocates a critical approach to the study of social types and figures in which they are conceived as social identities tied to classificatory struggles over meaning, value, recognition and resources between differentially positioned actors. The article also attempts to clarify the distinction between types and figures and discuss how they can be applied in research. The main arguments of the article are developed through a critical reading of key contributions to research on social types and figures as well as through the discussion of two empirical studies.

  • 19. O'Neil, Lauren Vega
    et al.
    Pakulak, Eric
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. University of Oregon, USA.
    Stevens, Courtney
    Bell, Theodore A.
    Fanning, Jessica L.
    Gaston, Marci
    Gomsrud, Melissa
    Wray, Amanda Hampton
    Holmes, Kerry B.
    Klein, Scott
    Longoria, Zayra
    Reynolds, Mary Margaret
    Snell, Karla
    Soto, Annie
    Neville, Helen
    Creating Connections Between Researchers and Educators2019Ingår i: Journal of Cognition and Development, ISSN 1524-8372, E-ISSN 1532-7647, Vol. 20, nr 2, s. 110-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Translational research involving the development, implementation, and assessment of evidence-based interventions has shown promise in improving outcomes for children from lower socioeconomic-status backgrounds. One such approach involves 2-generation interventions, which target both children and their parents/caregivers. Here we traced the evolution of a 15-year partnership between researchers from the University of Oregon Brain Development Lab and educators from Head Start of Lane County, with a primary goal of developing, implementing, and evaluating a 2-generation intervention. The partnership has produced a successful 2-generation intervention, with current efforts focused on the development of a scaled-up delivery model that can be implemented by Head Start staff and integrated into existing Head Start structure classrooms. Taking a lessons-learned approach and including the perspectives of researchers and educators, we highlight 4 key themes that emerged from this partnership and may be useful to other researchers collaborating with educators to develop evidence-based interventions: 1) employ smaller-scale studies that trade ecological validity for experimental control to establish a proof of concept, 2) adapt to real-world constraints when scaling for broader implementation, 3) consider theoretical insights from smaller-scale studies when developing scalable delivery models, and 4) work together to find novel solutions to common problems. We close with results from a survey of teachers involved in the project, a broad reflection on successes of the collaboration, and a discussion on focusing efforts to sustain the intervention in the future.

  • 20.
    Gottzén, Lucas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sandberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Creating safe atmospheres? Children’s experiences of grandparents’ affective and spatial responses to domestic violence2019Ingår i: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, nr 5, s. 514-526Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While grandparenting literature has primarily discussed intergenerational relations in families with ‘normal’ everyday problems, such as childcare, it has largely neglected more troublesome issues, such as domestic violence. Based on interviews with ten children and teens, this article explores grandchildren’s experiences of how their grandparents have responded when they were being exposed to violence in the intermediate generation. These responses have affective-spatial aspects as the grandparents contributed to what we call ‘safe atmospheres’. Grandparents’ homes often provided a sense of safety, and grandparents at times contributed to a safe atmosphere in their grandchildren’s homes and helped to create safety and comfort in non-domestic places. Some grandparents, however, could be unsupportive and fail to contribute to safe atmospheres. Although physical space is important to create safety, in order to create a safe atmosphere, it has to correspond to a relational movement where grandparents side with their grandchildren. 

  • 21.
    Wester, Julia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen: En studie om platsens innebörd för det sociala livet på fotbollsplanen och skolgården2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.

  • 22.
    Nyberg, Lisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den komplexa fritidsledaren: En konflikt mellan yrkesrollen och orosanmälningar2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra hur fritidsledarna ser på orosanmälningar genom att undersöka hur de konstruerar fritidsledaryrket och sin möjlighet att agera vid oro för en ungdom på fritidsgården. Nio fritidsledare intervjuades enskilt och materialet analyserades ur ett diskurspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att fritidsledarna konstruerar en omfattande yrkesroll som förebilder, relationsbyggare och stödjande vuxna med en kompensatorisk funktion. När oro för en ungdom uppstår är en orosanmälan inte aktuell i första hand eftersom intentionen att hjälpa ungdomen står i konflikt med vad fritidsledarna upplever blir utfallet av en orosanmälan. Förhållningssättet medför att de tar hänsyn till relationer och ungdomens familj. Fritidsledarnas konstruktioner av yrkesrollen visar att de har god potential att uppmärksamma ungdomar som far illa. Däremot upplevs fritidsledarrollen som omfattande vilket tillsammans med en misstro mot socialtjänsten utgör hinder för att anmäla. Kunskap om socialtjänstens arbetssätt, mer praktiknära riktlinjer kring anmälningsplikten och en tydligare samsyn kring yrkesuppdraget skulle därmed kunna utgöra ett stöd för orosanmälningar.

  • 23.
    Edenroth Cato, Fanny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det högkänsliga subjektets tillblivelse: Diskursiva praktiker om identitet, förmåga och funktionsvariation2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation examines discursive practices about the highly sensitive person (HSP) from the perspective of knowledge production, categorization and community formation. In contemporary Sweden it has become increasingly common to talk about oneself in terms of being constituted in a particular way, e.g., as having a brain that functions differently than the average. The HSP often represents a person with exceptional capabilities and vulnerabilities, such as a sensitive nervous system and an empathetic disposition. The HSP discourse shares commonalities with the discourse of disability activism related to neuropsychiatric diagnoses. Namely, that by using specific discursive strategies, communities are being formed. The HSP community works to counteract the negative preconceived notions about high sensitivity, and bring to light the ignorance surrounding the needs of HSPs in society.

    This compilation thesis consists of a summarizing introduction and three articles. The empirical material covers posts from an online discussion forum for parents, and one aimed at young people, blogs composed by teenage girls, and children’s books written by different types of experts. These discursive arenas are analyzed with concepts from discursive psychology and poststructuralist theory. The results show how psychological and biomedical discourses are producing citizen subjects in relation to governing in specific social contexts. Within a Foucauldian tradition such forms of governance are termed biopolitics and biosociality.

    The first article examines how the HSP category is transforming notions of good motherhood. It suggests that mothers’ interaction in an online discussion forum reflects the intensive mothering norms of child-centered parenting. Mothers share their therapeutic narratives while highlighting the problems surrounding an incomprehensible social environment and the ordeals of having a guilty conscience. Through the prism of the highly sensitive child, however, motherhood acquires new anticipatory, considerate and susceptible norms, and strategies that constitute a highly sensitive parenting style.

    The second article studies how young people take different stances in discursive struggles concerning the HSP category online. The article illustrates how youths disclose the weaknesses and strengths of being highly sensitive, as well as objecting to norms of biosociality that are connected to the HSP. According to these findings young people are pioneering a new informed ethics of the self as they perform HSP subjectivity.

    The third article investigates children’s books that may be used as therapeutic tools aimed at informing and educating both adults and children about girls’ experiences of being HSPs, or of having a neuropsychiatric diagnosis. In these books dis/abilities are often transformed into exceptional capabilities. Through a process of identification, the girl protagonists may come to manage their behavior and emotions according to the premise of the diagnosis, thus, redefining their personhood as ideal citizen subjects.

    In conclusion, norms of biosociality and biopolitical governance regulate citizens to confess and assert their capabilities and dis/abilities, yet the discursive practices also reflect the construction of social problems and their potential solutions. Citizens appear to struggle to (re)define such problems in an identity political manner in order to (re)produce knowledge on their own terms.

  • 24.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det är historielöst att larma om en "ny könspolarisering"2019Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 23 aprilArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    På kultursidor larmas om ett könsgap och att Instagramfeminister polariserar genom att häckla män. Men det är överdrivet och historielöst. I själva verket samarbetar män och kvinnor bättre med varandra än på mycket länge, skriver professor Lucas Gottzén.

  • 25.
    Ankel, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sahlberg, Stefan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digital nyckelperson: Se till å bli en!2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Heinonen, Mariam
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Celepli, Berivan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digitala verktyg som medierande artefakter i förskolan: En studie om hur sex förskollärare beskriver användningen av digitala verktyg i undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.

  • 27. Neuman, Nicklas
    et al.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fjellström, Christina
    Distinctions and boundaries: men's talk about food celebrities2019Ingår i: British Food Journal, ISSN 0007-070X, E-ISSN 1758-4108, Vol. 121, nr 2, s. 520-532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this article is to explore how a group of men relate to food celebrities in the contemporary Swedish food-media landscape, especially celebrity chefs on TV.

    Design/methodology/approach

    Semi-structured interviews with 31 men in Sweden (22-88 years of age), with different backgrounds and with a variety of interest in food.

    Findings

    The paper demonstrates different ways in which the men relate to food celebrities. The men produce cultural distinctions of taste and symbolic boundaries, primarily related to gender and age, but also class. Through this, a specific position of ‘just right’ emerged. This position is about aversion to excess, such as exaggerated gendered performances or pretentious forms of cooking. One individual plays a particularly central role in the stories: actor and celebrity chef Per Morberg. He comes across as a complex cultural figure: a symbol of slobbish and tasteless cooking and a symbol of excess. At the same time, he is mentioned as the sole example of the exact opposite – as a celebrity chef who represents authenticity.

    Practical implications

    Scholars and policy makers must be careful of assuming culinary or social influence on consumers from food celebrities simply based on their media representations. As shown here and in similar studies, people relate to them and interpret their performances in a variety of ways.

    Originality/value

    This is one of the few studies that target the role of food celebrities in contemporary Western consumer culture from the point of view of the consumers rather than analyses of media representations.

  • 28.
    Emelie, Lundin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En förskollärarutbildning på neurovetenskaplig grund: Den neurovetenskapliga disciplinens relevans för utbildningspraktiken2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken kunskap som framträder i sammanförandet mellan neurovetenskap och utbildning, samt vilken neurovetenskaplig kunskap som kan tänkas anföras till utbildning för lärare och/eller utbildningspraktiker. Utifrån resultatet av analysen framträder det att innebörden av begreppen neuroplasticitet, ohälsosam stress, interaktioner likväl scientific literacy kan vara av vikt för förskollärare att få en djupare neurovetenskaplig förståelse för. Slutsatsen visar delvis på att om innebörden av dessa begrepp ska införas i den svenska förskollärarutbildningen är det av stor vikt att de ställs i relation till konkreta exempel i förskolans praktik. Utifrån analysen framträder det tydligt att biologiska och miljömässiga förklaringar står i en ömsesidig dubbelriktad relation och det är just detta som belyser den potentiella förmågan lärare har att influera barns hjärna, beteende, lärande, hälsa och framtida livsbana. 

  • 29.
    Palmer, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En relationell etik i arbetet med digitala verktyg: exempel utifrån två arbetssätt2019Ingår i: Digitalisering i en förskolan på vetenskaplig grund / [ed] Susanne Kjällander, Bim Riddersporre, Stockholm: Natur och kultur, 2019, s. 270-287Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Campbell, My
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sandberg Swaling, Carolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Estetisk kraft i omsorgsarbetet: En intervjustudie om förskollärares upplevelser av estetisk omsorg i förskolan med förskolans yngsta barn2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom den här intervjustudien vill vi belysa förskollärares erfarenheter av att arbeta med den estetiska upplevelsen som en del av omsorgsarbetet med förskolans yngsta barn. Genom den fenomenologiska teorin ges vi möjligheten till fördjupade kunskaper om denna upplevelse vilken visar sig för oss som olika essenser av ett generellt fenomen. Resultatet visar att den estetiska upplevelsen är av stor betydelse under hela förskolans vardag och inte enbart under en särskild aktivitet och sträcker sig ända in i barnens hemmiljöer. Intervjuerna och teorin hjälper oss att förstå denna upplevelse som verksamt i ett mellanrum där det verbala språket kan ses som bristfälligt vilket gör den till en särskilt viktig del av omsorgen för de yngsta barnen på förskolan. Slutsatsen som vi får av denna studie är att förskollärare som arbetar med det estetiska som en del i omsorgsarbetet anser att det arbetssättet gynnar såväl barnet som individ samt gruppen som helhet där både barn och pedagoger ingår.

  • 31.
    Nilsson, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Jorius, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Ett verktyg för barn, i nutidens samhälle": Pedagogers föreställningar kring lärplattan i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärplattor används allt mer i förskolan och ändringar är på gång i och med den reviderade läroplanen för förskolan, vilken träder i kraft juli 2019. Avsikten med förslagen är att förbereda morgondagens medborgare för ett alltmer digitaliserat samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar gällande lärplattor i förskolan och hur pedagoger menar att dessa integreras i verksamheten. Studien grundar sig i en digital enkätundersökning riktad till pedagoger i förskolan inom Stockholms län. Enkäten har besvarats av 50 pedagoger. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi fokusera på begreppen artefakt, mediering och stöttning.

     

    Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till lärplattan i verksamheten och att deras intention kring användandet av lärplattan främst är att den används som ett hjälpmedel och komplement för att skapa lärtillfällen. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att dagens barn växer upp i en värld där digitaliseringen är en självklarhet, som inte går att hejda. I och med att barn har möjlighet att nyttja lärplattor i förskolor blir den således ett viktigt verktyg i att förstå omvärlden och ett viktigt redskap i barnens kunskapsutveckling.

  • 32. Luodeslampi, Juha
    et al.
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. University of Helsinki, Finland.
    Kallioniemi, Arto
    Four Religious Education Teachers: Four Retrospective Career Trajectories2019Ingår i: Religions, ISSN 2077-1444, E-ISSN 2077-1444, Vol. 10, nr 8, artikel-id 474Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the career paths of Finnish Religious Education (RE) teachers who were born in the 1930s, through a retrospective, self-autobiographical life history approach. The material reported here is a part of wider data of mainly written narratives (N = 62) from RE teachers who recount their career trajectories. In these career-focused life histories, the teachers outline their own professionalism as embedded in changing sociohistorical contexts, where to a great extent they tell about the active development of the school and the teaching of their particular subject to answer to the changing needs and challenges. Some teachers have, along with their teaching, also been actively involved in different communities or associations. Many of the Religious Education teachers here reflect on their career paths in relation to their profession as a teacher and often also with double qualifications as pastor trained theologians. At times, this constructs a possibility for tension between the roles of a teacher and that of a pastor, and in the perceptions of RE as a school subject and as something preached in the pulpit-some see their professionalism above all in relation to their religious life. This also includes a notable gender divide in the data, as at the time when these teachers gained their professional qualifications, it was only possible for men to be ordained in the Finnish Lutheran Church. Succeeding this, the male teachers in these data commonly have pastorhood as their first profession. For the purpose of this article, the career accounts of four teachers have been selected for further analysis, as they were perceived as telling examples of the wider material in terms of more or less typical career paths.

  • 33.
    Ejdeskog Salmon, Jahmeel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Khemiri, Amir
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fysisk aktivitet i fritidshemmet: Fritidslärares upplevelser av möjligheter och utmaningar.2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete så har vi riktat in oss på fysisk aktivitet i fritidshemmet. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet, vilka möjligheter och hinder som kan uppstå, samt hur de hanterar motstånd och motgångar i arbetet. För att ta reda på detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på två separata fritidshem. Genom dessa intervjuer så visar resultatet att fysiska aktiviteter på fritids har flera fördelar. Den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för elevernas inlärning av sociala förmågor och även för den fysiska hälsan. I de fysiska aktiviteterna så sker lärandet både formellt och informellt. Resultatet visar också vikten av individanpassning och att pedagogernas relation till eleverna spelar stor roll i bemötande av motstånd från eleverna vid fysiska aktiviteter.

  • 34.
    Bergström, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Eidevald, Christian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hulth, Magdalena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förebygga och hantera sexuella övergrepp i och utanför förskolan: Utvärdering av förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Söderlind, Ingrid
    Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och barndom2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken.

    Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar.

    Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram.  

    Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla.  Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom.

  • 36.
    Hylberg, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förskolans mångfacetterade didaktik: Ett spårande-och-kartograferande arbete om undervisning som innehåll och uttryck2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den nya läroplanen för förskolan skrivs undervisningsbegreppet fram och får en framträdande roll i relation till barns utveckling och lärande. Syftet med den här studien är att ta reda på hur undervisning som innehåll och uttryck konstitueras i olika förskoledidaktiska texter som har getts ut som svar på realiseringen av läroplanen. Den formulerade komplexiteten som har framträtt i ett förskolehistoriskt sammanhang har föranlett en föränderlig ontologisk och metodologisk utgångspunkt. För den här studien tillämpas därför en spårande-och-kartograferande metodologi. Ansatsen ämnar ta reda på hur olika artikulationer påverkar hur undervisning görs och talas om. Trots att förskolan beskrivs i linje med en mångfacetterad didaktik framträder ett flertal dominerande och normativa territorium om hur undervisning ska implementeras. Den nyanserade didaktiken får stå tillbaka där undervisning snarare artikuleras i termer av rationalistiska, realistiska, socialkonstruktivistiska och materialistiska idéer. Den spårande-och-kartograferande ansatsen möjliggör dock ett omkonstituerande av undervisning som innehåll och uttryck vilket påvisar hur förskolans didaktik har potential att skifta natur.

  • 37.
    Säterborg, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förskolepersonalens emotionella kompetens och känsloreglering: En litteraturstudie om neuroplasticitetens potential för emotionell utveckling i förskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur förskolepersonalens känsloreglering och strategier för att arbeta med känslor kommer till uttryck i aktuell forskning. Litteraturstudien ämnar även att ta reda på hur forskningen kan användas i förskolepersonalens yrkesroll. Genom att framhäva neuroplasticitetens potential, visar resultatet på omgivningens, interaktioners och tidiga erfarenheters påverkan på emotionell utveckling. Detta blir alltså en möjlighet för förskolans personal att ta tillvara i verksamheten. Förskolepersonalens egna emotionella kompetens och känsloreglering får konsekvenser för bemötandet av barn i förskolan, vilket leder till att de är viktiga förebilder för emotionell utveckling. Resultatet visar också att ett samarbete mellan förskolepersonal och familjer är relevant för att gynna barns emotionella utveckling. Ytterligare ett resultat är vikten av att förskolepersonalen har en förmåga att hantera motgångar, stress och negativa känslor i sin yrkesroll. Emotionell kompetens hos förskolepersonalen och en medvetenhet kring känslor och neuroplasticitet är förutsättningen som växer fram i den här studien. Behovet av mer utbildning och kompetensutveckling kring emotionell kompetens syns också i studiens resultat.

  • 38.
    Traunmüller, Laila
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förskollärarens melodi: En analys av förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sång och musik i förskolans omsorgssituationer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att genom tolkningsfenomenologisk analys, IPA, undersöka förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sin egen användning av sång och musik i förskolans omsorgssituationer. Studiens resultat är att förskollärares förförståelse av fenomenet kommunikativ musikalitet framträder genom deras begrepp, exempelvis sjunga eller ramsa. Begreppen framträder även i kombination med kroppsliga/visuella uttryckssätt samt upplevelsen av här och nu. Analysen har även resulterat i en komplex bild av förskollärares meningsskapande kring kommunikativ musikalitet i omsorgssituationer: Fenomenet kommunikativ musikalitet upplevs av förskollärarna som dels förebyggande, dels förändrande när det gäller känslor eller stämningar i gruppen. Kommunikativ musikalitet upplevs som värdefullt då det upplevs i gemenskap och samförstånd med andra. Förskollärarna upplever ett fungerande samspel när de använder kommunikativ musikalitet, då de anpassar sig efter barnets uttryck. De anpassar även samspelet efter sammanhangets antal barn och avståndet till dessa. Kommunikativ musikalitet upplevs ske spontant och genom reflektion får förskolläraren en djupare förståelse för sitt samspel. Slutsatsen är att studier av samspelet och relationen mellan förskollärare och förskolebarn, även i grupp, kan ge ytterligare kunskap om de speciella förhållanden som råder i förskolans livsvärld.

  • 39.
    Hedlund, Daniel
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Godmanskap för ensamkommande barn – dilemman i det offentligas ansvar2019Ingår i: Barn, migration och integration i en utmanande tid / [ed] Karin Helander, Pernilla Leviner, Ragulka Press , 2019, s. 107-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet belyser godmanskapet för ensamkommande barn och utgör en översikt av regelverket som styr godmanskapet i Sverige och den forskning som finns på området, både internationellt och nationellt. Regelverket som grundläggs i lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn (LGEB) är utgångspunkten för genomgången, men godmanskapet blir därtill placerat i ett vidare sammanhang. Ambitionen är att synliggöra dilemman som kan uppstå i förhållande till överförmyndarens rekrytering och tillsyn av gode män samt relationen mellan gode män och deras huvudmän, det vill säga ensamkommande barn. Sex dilemman identifieras. Det handlar om 1) vad barnet ska ha rätt till utöver skydd mot rättsförluster, 2) gränserna för den gode mannens uppdrag i praktiken, 3) överförmyndarens kvalitativa bedömning i rekryteringen av gode män, 4) barnets möjlighet att yttra sig när en god man utses, 5) riskerna för negativ särbehandling genom att gode män för ensamkommande barn regleras genom speciallagstiftning, samt 6) balansen mellan intentioner att skydda ensamkommande barn ”som grupp” och deras skiftande individuella behov, där särskilt det senare ställer krav på den gode mannens kompetens. Kapitlet avslutas med att lyfta frågan om hur godmanskapet och dess förutsättningar och dilemman kan relateras till integration.

  • 40.
    Salihoglu, Serife
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sundin, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hallen - en mötesplats för kommunikation: En kvalitativ studie om hur pedagoger kommunicerar med barnen i förskolans hall2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Brodin, Jane
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Renblad, Karin
    Improvement of preschool children's speech and language skills2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many children in preschool have speech and language disorders and a poor communication development, and the need for support is extensive. The aim was to find out if and how reading aloud and storytelling could enhance children’s communication development. The study was interactionistic. Eleven municipal preschools with 23 child units (573 children) participated. A questionnaire containing 15 questions with 54 sub items was answered on group level by the staff. The results showed that reading aloud and storytelling was used continuously, and the staff believed that the activity would help the children to develop their communication both regarding speech and development of concepts. But this is provided that the staff prioritize literacy in preschool settings and have knowledge about how to use reading aloud and storytelling to support children’s communication.

  • 42.
    Cheng, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Chen, Yiliu
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Ingen fara, ingen fara”: En observationsstudie om barns kamratkulturer i fri lek utifrån Corsaros teorier.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och öka kunskap om barns kamratkulturer i fri lek med fokus på fysiska artefakter, regler och strategier. För att undersöka detta använder vi oss av Corsaros teorier som teoretiskt perspektiv. Studien utförs i en barngrupp utifrån en svensk förskolekontext i inomhusmiljöer. Genom etnografisk ansats, alltså med en kvalitativ metod, undersöker vi hur barn i kamratkulturer interagerar med varandra, deras användning av fysiska artefakter, strategier och regler under fri lek i form av observationer. Studien betonar också lekens betydelse i förskolan för barns utveckling och lärande med koppling till Lpfö 18 (2018, ss.5–19) där det beskrivs hur leken har en väsentlig roll i förskolans vardag. Resultatet visar på att barn är flitiga aktörer som använder olika strategier både för att skydda sin kamratkultur och för att träda in i pågående aktiviteter med bl.a. artefakter, regler och tillträdesstrategier.

  • 43.
    Söderqvist, Amanda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Jag har ju hela livet framför mig": En narrativ studie om unga tjejers berättelser om att leva i en våldsam relation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation. 

  • 44.
    Stolpe, Emma
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rosengren, Klara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Jag skulle aldrig säga att mitt barn är blygt, utan att hen är observant": En kvalitativ studie om högkänslighet bland barn i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.  

  • 45.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Klargörande om sociala medier men mytbildande om algoritmer2019Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 1, s. 51-52Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den som lockas av idén att logga ut från sociala medier för gott hittar många anledningar till detta i Jaron Laniers bok. Men även om författaren nyanserar förståelsen av internet spär han på den moderna myten om algoritmer som formar och kontrollerar oss.

  • 46.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Klassresenärer och arbetarklassens resa högerut2019Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 2, s. 42-44Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Forsberg Koel, Josefin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kroppsliga kompromisser och dagliga dilemman: En diskursanalys av förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2019 träder en reviderad läroplan för förskolan i kraft där kroppslig integritet specificeras som målområde. Tidigare forskning har visat att barns kroppsliga integritet ofta är villkorat, och att det finns behov av mer kunskap om diskurser gällande barns kroppsliga integritet i nutida förskolekontext. Utifrån glappet i forskningsfältet är syftet med studien att undersöka diskurser som kommer till uttryck i förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan. I och med detta undersöks också hur barns kroppsliga integritet villkoras diskursivt. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer. Med diskursanalys och poststrukturalistiska begrepp bringas ett resultat som tyder på att förskollärare påverkas av motstridiga diskursiva innebörder som villkorar barns kroppsliga integritet. Diskurserna rymmer idéer om relationer, förskollärares förhållningssätt och förskolan som institution. När dessa möts ger det upphov till förhandling om barns kroppsliga integritet. I denna förhandling framkommer förhandlingsstrategier som hjälper förskollärare att förhålla sig till konträra aspekter av sitt uppdrag. Slutligen konkluderas att integritetsarbete i förskolan kräver situerade, reflexiva avvägningar. Arbetet skapar svårigheter, men också möjligheter för verksamhets- och professionsutveckling.

  • 48. Benjamin, Saija
    et al.
    Niemi, Pia-Maria
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioniemi, Arto
    Lasten ja nuorten katsomusten tutkimisen eettisiä kysymyksiä2019Ingår i: Tutkimuseettisestä sääntelystä elettyyn kohtaamiseen: lasten ja nuorten tutkimuksen etiikka 2 / [ed] Niina Rutanen, Kaisa Vehkalahti, Helsinki: Nuorisotutkimusseura , 2019, s. 135-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Kina, Ashorina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mohamud, Samsam
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lekens betydelse för barns lärande2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Denha, Lydia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Alsayfi, Dina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lekens betydelse för lärande i fritidshemmet: En studie utifrån fritidslärares syn på lek2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidslärarens syn på lekens betydelse för lärande i fritidshemmet. Enligt tidigare forskning och skolans styrdokument har leken en stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Eleverna tränar genom lek på socialt samspel, språkutveckling, problemlösning samt identitetsskapande. Undersökningen bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet visade fyra kategorier; lek och dess betydelse, lekens hinder, fritidslärarens roll och miljöns påverkan på lek. Studiens resultat styrker det som har påvisats i de tidigare forskningarna om att både den fria och styrda leken bidrar till elevernas lärande i fritidshemmets verksamhet.   

1234567 1 - 50 av 986
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf