Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 847
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gerholm, Tove
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Hörberg, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Perception och psykofysik.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    A protocol for a three-arm cluster randomized controlled superiority trial investigating the effects of two pedagogical methodologies in Swedish preschool settings on language and communication, executive functions, auditive selective attention, socioemotional skills and early maths skills2018Ingår i: BMC Psychology, E-ISSN 2050-7283, Vol. 6, artikel-id 29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    During the preschool years, children develop abilities and skills in areas crucial for later success in life. These abilities include language, executive functions, attention, and socioemotional skills. The pedagogical methods used in preschools hold the potential to enhance these abilities, but our knowledge of which pedagogical practices aid which abilities, and for which children, is limited. The aim of this paper is to describe an intervention study designed to evaluate and compare two pedagogical methodologies in terms of their effect on the above-mentioned skills in Swedish preschool children.

    Method

    The study is a randomized control trial (RCT) where two pedagogical methodologies were tested to evaluate how they enhanced children’s language, executive functions and attention, socioemotional skills, and early maths skills during an intensive 6-week intervention. Eighteen preschools including 28 units and 432 children were enrolled in a municipality close to Stockholm, Sweden. The children were between 4;0 and 6;0 years old and each preschool unit was randomly assigned to either of the interventions or to the control group. Background information on all children was collected via questionnaires completed by parents and preschools. Pre- and post-intervention testing consisted of a test battery including tests on language, executive functions, selective auditive attention, socioemotional skills and early maths skills. The interventions consisted of 6 weeks of intensive practice of either a socioemotional and material learning paradigm (SEMLA), for which group-based activities and interactional structures were the main focus, or an individual, digitally implemented attention and math training paradigm, which also included a set of self-regulation practices (DIL). All preschools were evaluated with the ECERS-3.

    Discussion

    If this intervention study shows evidence of a difference between group-based learning paradigms and individual training of specific skills in terms of enhancing children’s abilities in fundamental areas like language, executive functions and attention, socioemotional skills and early math, this will have big impact on the preschool agenda in the future. The potential for different pedagogical methodologies to have different impacts on children of different ages and with different backgrounds invites a wider discussion within the field of how to develop a preschool curriculum suited for all children.

  • 2.
    Göransson, Olena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fazli Khan, Shayan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Barns ledarskap i leken på förskolan”: - En kvalitativ intervjustudie utifrån förskollärares perspektiv om barns förmågor och strategier för att utveckla ledarskap i leken2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att lyfta upp förskollärarnas synpunkter och erfarenheter om hur de kan skapa möjligheter för de barn som vill prova på ledarrollen under sin lek på förskolan. För att undersöka vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar: Vilka strategier och förmågor anser förskollärare att barn behöver utveckla för att kunna positionera sig som ledare i sin lek på förskolan och vad anser förskollärare att pedagoger kan göra för att stötta barn som vill prova på ledarrollen i sin lek på förskolan? För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer, som vi har spelat in, transkriberat, sammanfattat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av vår studie visar att barnen behöver utveckla vissa förmågor, framförallt språket, och vissa strategier för att kunna leda i en lek. Studien visar också förskollärarnas medvetenhet och engagemang i sitt arbete med utvecklingen av barns förmågor för att främja till utvecklingen av starka och självständiga individer.

  • 3.
    Nilsen Schaub, Astrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Berättelser från förorten: Förskollärares berättelser om att arbeta i särskilt utsatta områden2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

  • 4.
    Frankenberg, Sofia J.
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz-Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gerholm, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bodén, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bidirectional collaborations in an intervention randomized controlled trial performed in the Swedish early childhood education context2018Ingår i: Journal of Cognition and Development, ISSN 1524-8372, E-ISSN 1532-7647Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the field of developmental science, there is a general agreement of the need to work together across academic disciplinary boundaries in order to advance the understandings of how to optimize child development and learning. However, experience also shows that such collaborations may be challenging. This paper reports on the experiences of bidirectional collaboration between researchers in a multidisciplinary research team and between researchers and stakeholders, in the first randomized controlled trial in Swedish preschool. The objective of the trial was to investigate the effects of two pedagogical learning strategies evaluating language, communication, attention, executive functions and early math. The interdisciplinary team includes researchers from early childhood education, linguistics, developmental psychology and cognitive neuro science. Educational researchers and theorists within the field of early childhood education in Sweden have during the last two decades mainly undertaken small-scale qualitative praxis-oriented and participative research. There is a widespread skepticism with regards to some of the core principles in controlled intervention methodologies, including a strong resistance towards individual testing of children. Consequently unanticipated disagreements and conflicts arose within the research team, as RCT methodology requires the measurement of effects pre and post the intervention. The aim of this article is to discuss the conditions for bidirectional collaboration both between researchers and stakeholders and between researchers in the research team. The findings illustrate strategies and negotiations that emerged in order to address ontological and epistemological controversies and disagreements. These include (a) the negotiation of research ethics, (b) making divergences visible and learning from each other, (c) using a multi-epistemological and methodological approach as a complement to the RCT design and (d) the negotiation of research problems that are shared between educators and researchers.

  • 5.
    Hedlund, Daniel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Salmonsson, Lisa
    Challenges in the Guardianship of Unaccompanied Minors Seeking Asylum2018Ingår i: The International Journal of Children's Rights, ISSN 0927-5568, E-ISSN 1571-8182, Vol. 26, nr 3, s. 489-509Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we explore the research literature relating to the guardianship of unaccompanied minors seeking asylum. In particular, we seek to find out what type of dilemmas have been identified by research concerning the guardianship of unaccompanied minors, and the focus that the literature has therefore taken. A comprehensive search of identified databases was conducted. Ultimately, 38 publications were selected for analysis. The review was qualitative and inductive. The results of the review suggest that research has identified and focused on challenges in the form of diverging policy such as gaps and inconsistencies in guardianship institutions, as well as challenges in balancing different objectives concerning the guardianship role, such as conflicting interest in the guardianship assignment or between different actors involved in protecting the child’s interest.The conclusion is that different configurations of guardianship institutions, as well as the identified challenges for practice, appear to be related to the welfare state model. Therefore, future research concerning guardianship for unaccompanied minors needs to move beyond legal sources and policy documents by focusing on empirically informed research on the relationship between child care/protection, principles of assessing the best interest of the child and the welfare state systems.

  • 6.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Children, sub-headings and verbal discussions creating evaluations: acknowledging the productiveness of ambivalence2018Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 26, nr 3, s. 363-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on the empirical case of an evaluation meeting in a Stockholm preschool as well as participant observations over a period of 10 months, this paper uses an Actor-Network Theory methodology to explores the actors and relations that emerge when an evaluations are made. The principle of general symmetry is used to create knowledge of the way evaluations are made from relations among teachers, children's games, toy guns, evaluation goals and sub-headings. The study specifically highlights the ability of verbal discussions to embrace ambivalence in relation to, for example, everyday children's games with toy guns in the preschool. The paper argues that ambivalence is productive and influential in the evaluation process, even though it is not included in final evaluation texts.

  • 7.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborative Cartography Mapping of the Encounter between Neuroscience and Preschool Practices2018Ingår i: European Congress of Qualitative Inquiry: Second Edition - Nomadic Inquiry: Abstracts, 2018, s. 68-68Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation takes its starting point in curiosity among preschool teachers and staff in a municipality outside Stockholm, about what the neurosciences might have to offer their practices of literacy education.  Deriving from an invitation from practitioners to researchers, a project was designed based on a shared agreement on a ‘joint matter of concern’ (Stengers, 2008, Lenz Taguchi, 2017). The agreement was to explore what the encounter with neuroscientific knowledge might do (or not) to everyday practices, and what possible beneficial effects this might have.

    The study was organized in periods when the researcher was alternately participating in everyday preschool practices and in staff meetings. Documentations of children´s activities, made by the teachers and the researcher, were discussed and reflected upon during the staff meetings, together with excerpts from neuroscientific research. Major lines of articulation, converging around a core problem concerning the didactic conflicts between enhancing learning processes in the group and individual children respectively, were collaboratively constructed and put on the ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

    These encounters between neuroscience and preschool practices were performed as collaborative cartography mapping exercises, inspired by Deleuze and Guattari. When enacting these exercises during staff meetings, the dominating lines of articulation that seemed to inform the practices as well as the research excerpts were brought to the fore to creatively experiment with.

    For example, the previously common hesitation towards psychology could be reconfigured when encountering neuroscientific findings of children’s reoccurring cycles of learning and development as complex and unpredictable patterns (Fischer, 2011). Importantly, the rupturing and reconfigurations was different for different teachers, depending on what theories that was taught when they were educated. Another example of a deterritorialization with theoretical as well as didactic implications was how neuroscientific research on brain plasticity constituted a diverging line from the classic and troubling nature-nurture binary. The weary question about the extent to which genetic disposition, or the nurturing social circumstances, play the more significant role than the other, could eventually be replaced with discussing how nature-nurture might rather be intrinsically entangled and co-constituted.

    The collaborative cartography mapping performed in this study shows that it is possible to reconfigure dominant lines of thinking in new productive and empowering ways together with preschool staff. This methodology is essentially about materializing theories of science and learning in a way that is situated and closely connected to the practices. Moreover, it also makes possible a practice of extending the didactic repertoire, contrary to having to choose the ‘better’ epistemology and method for teaching.

  • 8.
    Sjöblom, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Franzén, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Contested connectedness in child custody narratives: Mobile phones and children's rights and responsibilities2018Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 20, nr 10, s. 3818-3835Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    New forms of information and communications technology (ICT) form parts of contemporary communication. At large, connected presence (e.g. through mobile phones) is seen as something positive that facilitates social connectedness in family life. Yet, there are also instances of what we call contested connectedness. This article analyses courtroom proceedings in child custody disputes. The analyses (from 68 audio-recorded high-conflict trials) highlight how mobile phone connectedness reshapes boundaries of public/private in post-separation family life. A number of cases were chosen to illuminate different ways in which connectedness through mobile phone contacts was contested by the child or one of the parents. Three cases document recurring ways in which children's rights and responsibilities were intertwined in complex ways in post-divorce life and how mobile phone connectedness would not offer the child new rights, yet make them more responsible for monitoring their parents' unresolved problems.

  • 9.
    Sjöström, Caroline
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nyrén Du Rietz, Josefine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den (o)synliga musiken: En studie av aktörers (o)synliga musikskapande i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att synliggöra den (o)synliga musiken i förskolans verksamhet. Med den (o)synliga musiken menar vi i denna studie den musik som redan finns i verksamheten, men som i första hand inte uppfattas som ett musikskapande. Med stöd utav Aktör-nätverksteorins metodansats har vi identifierat nätverk och aktörer som tycks ingå i den (o)synliga musiken i förskolan. Arbetet med metodansatsen ihop med fältanteckningar och miljö- och materialinventeringar bidrog till att vi kunde besvara studiens frågeställningar. Det visade sig att musikskapandet uppstod kontinuerligt i verksamheten mellan barn och material som används dagligen i verksamheten. Tillsammans skapade barnen ihop med materialet olika musikskapanden likt spelandet av olika instrument. Det visade sig i studien, hur fenomenet av rytm var avgörande för huruvida vi som observatörer tolkade datan som ett undersökande eller musikskapande. Inom de musikskapande observationerna, visade det sig sedan vara fenomenet av agens som gjorde att nätverken transformerades till musikskapande nätverk.  Rimliga slutsatser vi kan dra utifrån studien är att allt och alla bör ses som potentiella musikskapande aktörer. Detta då musikskapandet uppstod i barnens vardagliga göranden, vilket visar på att musikens faktiska plats, möjligen existerar i större bredd och omfång än vad vi tror. Avslutningsvis lyfter studien hur fenomenet av agens, är avgörande för huruvida ett görande fortgår eller inte.

  • 10.
    Josefson, Mie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis embraces Care in the discipline of Early Childhood Education. In this thesis, the concept of responsibility is used to analyze the meaning of care in preschool. The scientific problem can be expressed as follows: How is it possible to grasp the aspects of responsibility in relation to the preschool and preschool teachers’ and staff’s mission in general, and as an expression of meaning of care and practices in particular?

    In order to construct new knowledge on this particular care responsibility in preschool, a theory of ethics is required. Such a theory of ethics cannot be derived solely from general ethical principles or rules, but need to put the emphasis on how people's relationships and mutual dependencies develop and can be maintained in a manner as to uphold that what is good and works in the relationship (Henriksen & Vetlesen, 2013). Against this background, the proximity ethical theory is particularly suitable as an analytical tool box for this thesis. It is represented in my work by Arne Johan Vetlesen, Zygmunt Bauman and Per Nortvedt. The proximity ethics is referred to as an experience-based ethics based on interpersonal practice. It is in this interpersonal practice that we meet the notions of duty and responsibility, respect and care.

    The thesis reflects a specific socio-historical era in preschool history: two breaking points, one in the 1990s and the other in the early 2000s. The thesis’ empirical material consists of analyses, partly from individual interviews that were collected during the period 1993-1995, and partly from focus group interviews gathered in the period 2004-2006.

    The purpose of this study is, by using a proximity ethical approach, to generate knowledge about meaning of care and practices by studying preschool teacher’s speech concerning responsibility during two different time periods: the period just before and just after the introduction of the Curriculum for the Preschool in Sweden (Lpfö98). The following research questions have been formulated for the work: How do preschool staff speak about the expressions of responsibility and the boundaries of responsibility in the preschool’s everyday life? In what way does a theory of care and the proximity ethical perspective contribute to a broader understanding of the meaning of care in preschool and the teaching profession’s ethical dimension, during the current periods of time and in a contemporary perspective?

    The interviews 1993-1995 reveals the following themes as examples of expressions of responsibility and boundaries of responsibility: Control and safety, Flexibility respectively Division of responsibility between preschool and parents, Family support: Information, solidarity and relief. Focus group interview 2004-2006 reveals the following themes as examples of expressions of responsibility and boundaries of responsibility: Peace and quiet, To pay attention to the children respectively The tension between service and educational activity, Family support: To maintain good relationships.

    In conclusion, the challenges that emerge when making the concept of care more visible in pre-school practice are discussed. These challenges are reflected on the basis of an analytical idea of responsibility in the encounter with the other. Furthermore, it is examined how the proximity ethical perspective can be used as a springboard for a contemporary and forward-looking discussion of the meaning of care in preschool and the pedagogical profession’s ethical dimensions.

  • 11.
    Hofberg, Linnéa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjellander, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Det handlar inte om mig, det handlar om oss": En enkätstudie angående pedagogers uppfattningar och erfarenheter av kollegiala reflektioner.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reflektion benämns inte som begrepp i förskolans styrdokument. Trots det läggs det stor vikt i styrdokumenten på pedagogers förmåga att ständigt utvärdera, förbättra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Forskning visar att pedagoger ofta arbetar omedvetet och utan tydlig struktur, vilket kan förhindras genom kontinuerlig reflektion i arbetslaget. Denna studies syfte är att lyfta aktiva pedagogers egna erfarenheter och tankar kring reflektion i förskolan samt diskutera hur reflektion kan bidra till en större medvetenhet i det pedagogiska arbetet. En digital enkätundersökning har utformats som besvarats av pedagoger som sträcker sig över stora delar av landet. Resultaten visar att pedagogerna beskriver hur de arbetar utifrån olika varianter av reflektionsunderlag men att läroplanen är det styrdokument som majoriteten använder för att reflektera över sitt pedagogiska arbete. Resultaten synliggör också ett uttalat behov för mer tid för reflektion, och att kontinuerlig fortbildning förstås som väsentligt för att främja arbetslagens pedagogiska reflektioner. Vår slutsats är att kollegial reflektion behöver prioriteras både av ledning och av pedagogerna själva. Detta möjliggör en pedagogisk verksamhet där varje individ ständigt utvecklas i sin profession, vilket skapar förutsättningar för medvetet pedagogiskt arbete i förskolans verksamhet.

  • 12.
    Peltonen, Hanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Anna, Ohnback
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Det här är en viktig verksamhet - vi leker inte bara”: En kvalitativ studie om implementering av fritidshemmets läroplansdel2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal.

    Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas.

    Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal.

    En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

  • 13.
    Halleröd, Monika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det är "olagligt" att springa inne!: En kvalitativ studie om agens och fysisk lek i en svensk förskola2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka 4-5åringars meningsskapande och uppfattning om fysisk lek i förskolan. Utifrån empiri baserad på deltagande observationer och intervjuer tolkas resultatet med barndomssociologisk utgångspunkt och undersöker hur agens görs i en kategori av lek som ofta övervakas, begränsas och undviks i förskolan – fysisk lek. Empirin inrymmer deltagande i, observerande av, samtal om, reflekterande kring och planerande av fysisk lek såväl inom- som utomhus. Resultatet presenteras utifrån jagalek och visar att pedagoger med fysisk kapacitet värdesätts för ökad spänning och utmaningen samt att barn har kollektiva och individuella strategier för att möjliggöra fysisk lek efter egna önskemål. Ett ytterligare resultat visar på att barn har strategier att tilldela och reducerar vuxnas makt i lek. Det behövs mer forskning om fysisk lek, dels då det saknas begrepp som gör den talbar och dels utifrån dess marginaliserade position inom lekforskningen. 

  • 14.
    Karlsson, Sandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘Do you know what we do when we want to play?’ Children’s hidden politics of resistance and struggle for play in a Swedish asylum centre2018Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 25, nr 3, s. 311-324Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores how children navigate institutional regulation at an asylum centre and how their political acts of resistance are expressed through their struggle to access play. It shows that the children used tactical awareness to identify the displayed strategies of the institutional regulation, which was conditional for their development of tactical acts, through which they handled that regulation. The children’s political acts of resistance and struggle for play, which were hidden to the institution, demonstrated how they claimed their right to play, although this right was still structurally denied. Consequently, their politics is a politics of impediment.

  • 15.
    Lund, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lund, Stefan
    "Eftersom vi skrattar åt det så fastnar det bättre": Humor och relationell lärarauktoritet2018Ingår i: Auktoritet / [ed] Mats Trondman, Malin Lennartsson, Göteborg: Daidalos, 2018, s. 239-258Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Legander, Nadine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lodge, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En föräldraaktiv inskolning som metod i förskolan: En kvalitativ intervjustudie av tre olika förskolors arbete medföräldraaktiv inskolning, med fokus på barns trygghet och anknytning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Ericsson, Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Wallberg, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En svår nöt att knäcka: Verksamma förskollärares upplevelser om vaken-vilan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av vaken-vila. Kvalitativaintervjuer med tio förskollärare har genomförts och resultatet har analyserats med IPA. Tvåhuvudteman har framtolkats. Konceptet vaken-vila visar hur förskollärarna uttrycker att vaken-vilaska vara en stund för lugn och återhämtning samtidigt som deras upplevelser skiftar, den upplevs bådesom bra och trevlig men också som svår och stressframkallande. Organisation av vaken-vila handlarom förskollärarnas upplevelser av möjligheter och begränsningar för aktiviteten i relation tillbarngruppsstorlek, personaltäthet, lokal och material. Studiens slutsatser är att vaken-vilan upplevssom en aktivitet med många dimensioner. Strukturella svårigheter såsom brist på personal i relationtill antal barn i förskolan skapar organisatoriska begränsningar för vad aktiviteten vaken-vila kaninnehålla. Detta leder till att några av förskollärarna upplever stress i samband med aktiviteten. Vi kangenom tolkning av vårt resultat se att vaken-vilan verkligen är det vår rubrik påstår: en svår nöt attknäcka.

  • 18.
    Hedlund, Daniel
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ensamkommande barn och ungdomar: En introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Holm, Oskar Joakim Wilmer
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Oddbratt, Linette Natalie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Estetiska materialiseringar i förskolans ateljéer: En studie av förskoleavdelningars organisering av ateljéer och pedagogers erfarenhet av estetisk verksamhet för yngre barn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har. 

  • 20.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Exploring the relational efforts making up a curriculum concept—an Actor-network theory analysis of the curriculum concept of children’s interests2018Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, nr 1, s. 113-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper undertakes an investigation of the ‘life’ of the curriculum concept of children’s interests in a preschool practice. The concept of children’s interests plays a vital role in the Swedish preschool curriculum text and in the preschool field. Strongly inspired by Actor-network theory readings, the paper aims at producing accounts making visible the making of the concept of children’s interests through relations among children, carpets, Minecraft figures, boxes, teachers and schedules in a preschool practice. The paper engages in ethnographic materials generated at a Stockholm preschool over a period of 10 months.

  • 21.
    Palm, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gefvert, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Genus under konstruktion: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tolkningar av begreppen genus, jämställdhet och likabehandling kopplat till styrdokumenten2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

  • 22.
    Lindgren, Anne-Li
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gränsöverskridande möten när fiktion materialiseras: En analys av visuell kommunikation i ett (barn)kulturellt fält2018Ingår i: Barnkulturens gränsland / [ed] Moa Wester, Magnus Öhrn, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet , 2018, s. 43-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Handling the Other in Anti-racist Talk: Linguistic ethnography in a prestigious Stockholm upper secondary school2018Ingår i: Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing linguistic and cultural diversities / [ed] Stina Hållsten, Zoe Nikolaidou, Huddinge: Södertörn University , 2018, s. 15-39Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Kjällander, Susanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Johnsson Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    How to design a digital individual learning RCT-study in the context of the Swedish preschool: experiences from a pilot study2018Ingår i: International Journal of Research and Method in Education, ISSN 1743-727X, E-ISSN 1743-7288, Vol. 41, nr 4, s. 433-446Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article takes its point of departure in the research methodology of a comprehensive and multi-disciplinary innovative intervention study in Swedish preschools with preschoolers aged 3–5, involving two digital learning games focusing early math and executive functions. Based on a combination of video-ethnography, focus groups, field notes and digital progression log data, the analysis of a pilot study of the pedagogical intervention challenges and extends theoretical and methodological perspectives on what it means to undertake an intervention study in this context. The aim is to discuss what a mixed-methods research approach may provide for the understanding of intervention methodology by illustrating how different types of data provide understandings of how and to what extent the intervention components are functional in the pedagogical setting. The conclusion the analysis supports is that unless children’s and preschool teachers’ meaning making of the unfolding actions in the digital interface make them engage in the activity and dynamically fits within the institutional preschool system, the intervention will not be functional. A pilot study can provide detailed understandings of why, how and in what contexts interventions as part of the dynamic preschool systems can be implemented with adherence and fidelity.

  • 25.
    Fischerström Cook, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gustafsson, Madeleine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hur beter vi oss själva egentligen?: Skolpersonalen som förebild och vikten av att kunna hantera sina egna konflikter2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår. En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter. 

  • 26.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Högernostalgi och vänstermelankoli2018Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 1, s. 71-74Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När framtiden ter sig osäker eller dyster blickar många tillbaka på det som man tror har varit en gång. Högern projicerar i dag sin nostalgi på en efterkrigstid präglad av etnisk homogenitet och stark välfärdsstat. Det finns nostalgi även på vänsterkanten, men där är melankolin mer framträdande. Vänstern har förlorat sin framtidsvision och har svårt att komma vidare. Men varken nostalgi eller melankoli innebär apati.

  • 27.
    Karlsson, Carolina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bard, Emma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    I jakten på…?: En (ämnes)didaktisk läroplansanalys – förskollärarens handlings- och tolkningsutrymme inom förskolans utbildningsverksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).

  • 28.
    Flack, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Döös, Klara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ingen är värd att bli utsatt: En intervjustudie om mobbning i fritidshem2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna. 

  • 29.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Is masculinity studies really the odd man out?2018Ingår i: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 13, nr 2, s. 81-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "It takes two to play": Reflections on play in children with multiple disabilities2018Ingår i: Today's childen - Tomorrow's parents, ISSN 1582-1889, nr 47-48, s. 28-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on play accelerated and had a breakthrough in the 1980s but during the last decades it has been a backlash in the interest for play research. If we take play in children with multiple disabilities into consideration it is even more obvious that the topic has, to a great extent, been neglected and not been highlighted equally often in research. This article focuses on play in children with multiple disabilities and takes an interdisciplinary perspective.  The main question is ‘What does play mean for children with the most multiple disabilities?’. The article is based on previous studies on play with a qualitative approach, where play observations and interviews with persons in the child’s immediate environment, i.e. parents and early childhood staff, have dominated. The theoretical approach is interactionistic and partly based on Bronfenbrenner’s ecological theory of human development. In this article play and toys for enhancement of child development is discussed. The result shows that play can constitute a tool for development of a diversity of skills in these children, provided that the child has a good support from persons around. However joyful play also has a value per se for children with disabilities. The conclusion is that the role of adults as supporters and interaction partners in children’s play is extremely important, and it takes two to play for children with multiple disabilities.

  • 31.
    Hedermo, Viktor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kollektiv identitet och bevarandestrategier i Malmberget: En studie om samhällsomvandlingen i Gällivare kommun2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Focusing on the town of Malmberget in northern Sweden, this study addresses the relationship between place, identity formation and social transformation among mining communities. Due to an expanding mining area, the town is being gradually demolished and remaining inhabitants will eventually have to be relocated. Concurrently, urban expansion plans are underway in the neighboring town of Gällivare. The aim of the study is to examine whether and how collective forms of identity are constructed in relation to Malmberget as place. What are the main values underlying such collective identity and are they being taken into considerations in the expansion plans? The study also examines if and how any attempts to preservation have been made in response to the demolition and redevelopment.

    The study is primarily based on interviews with inhabitants of Malmberget. It also draws on qualitative content analysis of documents on the expansions plans. As the study focuses on notions of place and collective identity, in its theoretical framework Lefebvre’s spatial triad is combined with a phenomenological approach of place and Jenkins’ conceptualisation of collective identity.  

    The findings suggest that there exists a collective ‘Malmberget identity’ consisting of certain values connected to place relations and community history. Some aspects of these values have implicitly been taken into considerations in the expansion plans in Gällivare, but far from all of them. The study also shows how interviewees have enacted preservation strategies as a way to cope with the urban transformation and to protect their shared collective identity.

  • 32.
    Holmberg, Linnéa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Konsten att producera lärande demokrater2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation builds on the basic question of how individuals are formed and created as citizens in society today, and how individuals construct themselves as citizens in this society. It takes interest in how they are managed to govern themselves through specific constructions of citizenship, and looks at how the exercise of power establishes certain knowledge that affects their view of themselves and generates truths about how they are expected to live their lives. Simultaneously, the dissertation deals with the concept of freedom: what does it mean in contemporary society, how can one be free today, and what dangers might this liberty involve?

    In a broad sense, the analysis centres on the relationship between education and society; more specifically, it engages with the Swedish education system and its construction and production of desirable citizen subjects. The concrete example deals with the institution called leisure-time centre, with a purpose to investigate and problematise how institutionalised leisure-time is staged and legitimised in Sweden today. The studies take as a common starting point the following research question: how are children and personnel governed discursively in and through leisure-time centres?

    The first empirical contribution provides historical context for the study. In this, the `problematic leisure-time´ of today is outlined based on education policy documents relevant for children aged 6–13 years. These texts are discussed together with similar texts gathered from two other periods in history in order to give perspective on aspects of the leisure-time centre that may seem obvious in our own time.

    The first separate article investigates how talk about activities in leisure-time centres is couched in terms of meaningfulness and consists of an analysis of the ideological tension between democracy and authority, which the governmental authority, the Swedish Schools Inspectorate (Skolinspektionen), must address in its discursive work. 

    The second article explores how the production of systematic reporting and documentation by personnel in leisure-time centres works through specific self-technologies in the form of confessional practices and which can be said to be primarily about constructing a free but loyal collective subject.

    The third article problematises the use of democracy as a method to produce specific citizen subjects in leisure-time centres. Children’s councils are analysed, focusing on how different nuances of influence are staged discursively by participating children and personnel. The article highlights how democracy – through pastoral care and in the name of children’s influence – becomes a governmentalising technology that produces an active, responsible and learning citizen.

    In summary, this dissertation highlights how leisure-time centres are staged and legitimised in Sweden today. The analysis shows how an administration of children and control of the development of society through the autonomous, competent, and voluntarily active individual is apparent; power operates through a perceived freedom in a way that makes the free choice the `right´ choice. With political ideas about forming a forward-looking mentality, children – and personnel – are constructed as a project of learning and improvement.

  • 33.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Krisande män och kontrollerad orgasm: Mansrörelsens affektiva politik2018Ingår i: Ord och bild, ISSN 0030-4492, E-ISSN 1402-2508, Vol. 127, nr 4, s. 29-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mansrörelsen har genomgått en rad förvandlingar sedan 1970-talet, från rätten att vara mänsklig till rätten att vara manlig. Lucas Gottzén borrar sig in i retorik och tankevärld hos sexterapeuter och opinionsbildare som Alexander Bard och Jordan B Peterson.

  • 34.
    Löfstrand, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lek för lekens skull: En fältstudie av meningsskapande i barnens fria lek på förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lek som en spontan aktivitet fritt vald av barnen, utan aktiv vuxen-styrning eller lärandemål (s.k. ”fri” lek), är enligt många väldigt viktig för barn. Det är därför nödvändigt att bejaka den fria lekens egenvärde och utrymme i praktiken som en egen och separat typ av lek, vilket kan underlättas genom mer förståelse av vad som sker i fri lek. Syftet med studien är att med hjälp av Gadamers begrepp horisont och horisontsammansmältning analysera barnens meningsskapande i fri lek, där frågeställningarna har handlat om hur detta yttrade sig i barnens fria lek. För att besvara syftet gjordes fältstudier vid en förskola, där jag som passivt deltagande observatör kunde studera en grupp barn, 5 år gamla, i deras fria lekar. Dessa utspelade sig i olika miljöer, inomhus och utomhus på förskolan, samt i skogen, och varje leksituation omfattade 1-1,5 timmar. Tre utvalda leksituationer visade på betydande meningsskapande, vilket framkom efter en tolkningsanalys av vad barnen både sa, gjorde och lekarnas tema/handling. Meningsskapandet var mångsidigt, eftersom det inbegrep kroppslig (och viss verbal) härming/imitation, dialoger, användandet av föremål samt andra kroppsliga/sinnliga erfarenheter, vilket knöts an till olika teman/handlingar under den fria lekens gång. Barnens korta/sporadiska dialoger, hur de ändrade på vad de gjorde samt förändringar i lekens teman/handlingar bidrog till fria lekens spontanitet. Barnen eftersträvade aktivt att dela sina förståelser och tolkningar med varandra, med målet att hitta gemensamma tolkningar av omvärlden i enlighet med horisontsammansmältning. Detta uppstod först efter en viss tid av oavbruten fri lek, och kunde observeras i varierande lekmiljöer. Slutsatserna blev att barnens meningskapande i den fria leken var mångfacetterad, hade inslag av spontanitet och blev tydligare ju längre leken pågick, samt att dessa aspekter inte var beroende av en viss sorts lekmiljö.

  • 35. Trondman, Mats
    et al.
    Lund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Light, mind and spirit: Paul Willis’s Learning to Labour revisited on and beyond its 40th anniversary2018Ingår i: Ethnography, ISSN 1466-1381, E-ISSN 1741-2714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is an introduction to a Special Issue dedicated to Paul Willis’s classic Learning to Labour at its 40th anniversary, and beyond. His theoretically informed and theorizing ethnographic study is read, explored, and utilized all around the globe. Its use also stretches across the borders of social, cultural and educational sciences and to manifold research areas and settings. Besides laying out its main content, that is, the answers to the question of how working-class kids let themselves get working-class jobs, this article argues that the most significant contribution of Willis’s study is the way it illuminates, both theoretically and empirically, the meaning of cultural production and cultural auton- omy in the midst of ongoing social reproduction of class. This introduction ends by presenting the eight contributions to the actual Special Issue, and with an invitation to Paul Willis himself to take issue with cultural production and cultural autonomy. 

  • 36.
    Trondman, Mats
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Willis, Paul
    Lund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lived Forms of Schooling: Bringing the Elementary Forms of Ethnography to the Science of Education2018Ingår i: The Wiley Handbook of Ethnography of Education / [ed] Dennis Beach, Carl Bagely, Sofia Marques da Silva, John Wiley & Sons, 2018, s. 31-50Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter discusses the “elementary forms of ethnography” and an ethnographic imagination that can illuminate lived forms of schooling. These elementary forms include lived experience, cultural understanding, theory, or rather theorization, and social criticism. The chapter shows what a particular understanding of ethnography can do for a science of education understood as schooling. Ethnography is as old as the modern formation of sociology and science of education more than a hundred years ago. Ethnography is a vital tool to be used in the interrogation of schooling thus understood as a cultural fact involving or aiming at the willing consent of pupils to achieve its purposes. At the heart of education as schooling as a cultural fact pure and simple is teaching and learning. Moreover, teaching and learning as schooling need to be grasped in their indispensible relationship.

  • 37.
    Alm, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ahlström, Adam
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärorika barn leka bäst: Ideologiska dilemman i pedagogiska planeringar för fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

  • 38.
    Karlsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Man får, om man frågar, ibland!": En studie om barns villkorade inflytande i frititshem2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.

  • 39.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bergström, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Maneuvering suspicions of being a potential pedophile: experiences of male ECEC-workers in Sweden2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 3, s. 407-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has described a discourse where men working within Early Childhood Education and Care are viewed as potential pedophiles. The aim of this study is to describe and analyze how men, working in Swedish preschools, position themselves in relation to this pedophile discourse. Twenty-five men were interviewed about their work-experiences and the result shows two dominating positions: (1) giving up or (2) maneuvering the pedophile discourse. The discourse is maneuvered by: avoiding certain tasks, do the tasks but in ways that minimize suspicion or do the tasks without acknowledging the personal risk, as the tasks are required in their professional role. Thereby, men do not have the same ability to develop professionalism in childcare as women. However, by overcoming the fear of the pedophile discourse, these men create 'new discourses', where men can be viewed as caregivers. The result highlights an overall question, of what a professional approach is when it comes to care for children in ECEC.

  • 40.
    Aronsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping a Collaborative Cartography of the Encounters between the Neurosciences and Early Childhood Education Practices2018Ingår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 39, nr 2, s. 242-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper takes its starting point in a shared problem of concern, formulated in terms of what might be produced – or not – as effects of encounters between neuroscientific research and preschool practices. The aim is to show what emerged in collaborative encounters, in what is theorized and practised as Deleuzo–Guattarian-inspired cartography mapping exercises. During regularly scheduled staff ‘reflection meetings’, an invited doctoral student enacted, participated, and documented these encounters with preschool staff at three preschools in the same area outside Stockholm, Sweden. Two major lines of articulation, converging around a core problem, were collaboratively constructed and put on this ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

  • 41.
    Frankenberg, Sofia J.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping Ethics With the Digital Maps Metaphor: Addressing Raised Eyebrows and Bolded Question Marks in Relation to Developmental Test Methodology2018Ingår i: Mind, Brain, and Education, ISSN 1751-2271, E-ISSN 1751-228X, Vol. 12, nr 1, s. 2-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Digital Maps Metaphor (DMM) is suggested as a transdisciplinary research tool to overcome some of the challenges that are potentially inherent in research projects that involve multiple aims, objectives, knowledge claims, and methodologies. Based on the understanding of metaphors as embodied concepts, it is argued that the DMM can be used to structure mappings of the different rationalities within transdisciplinary projects. The advantage of the DMM is illustrated by the metaphor's application to a comprehensive transdisciplinary intervention study in Swedish preschools. The structural mapping brings forth a number of contradictions between the Childhood Map, the Critical and Micro‐political map, and the Developmental map. Potentials for new emergent understandings, facilitated by the metaphor, are suggested for the benefit of children's learning and development. Empirical studies of the effectiveness of the metaphor should be the next step in order to assess its usefulness in different educational and scientific contexts.

  • 42. Reeser, Todd W.
    et al.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Masculinity and affect: new possibilities, new agendas2018Ingår i: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this special issue is to create a greater dialogue between affect studies and masculinity studies. The contributions to the issue explore how affect functions as non-discursive intensities that may enable new forms of gendered subjectivities that subvert core tenets of masculinity, as well as how affect may be channeled into masculinities that reaffirm hegemonic or normative gender constructs. In this introduction, we discuss how masculinity studies has approached men and emotions, outline theoretical approaches to affective masculinities that may help scholars rethink and destabilize masculinity, and discuss how affect and masculinity may be approached methodologically.

  • 43.
    Saad, Rajia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Modersmålet i förskolan: En intervjustudie med pedagoger som beskriver hur de jobbar med språkutveckling på förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Money talks: Children's consumption and becoming in the family2018Ingår i: Children, childhood, and everyday life: Children’s perspectives / [ed] Mariane Hedegaard, Karin Aronsson, Charlotte Højholt, Oddbjørg Skjær Ulvik, Information Age Publishing, 2018, 2, s. 55-72Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, I discuss children’s consumption and becoming, but avoiding the particular teleology of traditional developmental theories— that there is an adult final stage in children’s consumption socialization. Instead, I will propose a different way of understanding children’s consumption departing from the philosophy of Gilles Deleuze and Fèlix Guattari. This poststructuralist framework helps us to understand children (as well as adults) as incomplete and developing “becomings,” where their identity, agency, and consumption are created in relation to and in dependence of other humans and non-humans. 

  • 45.
    Folke, Jenny Nilsson
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Moving on or moving back? The temporalities of migrant students' lived versus imagined school careers2018Ingår i: Journal of ethnic and migration studies, ISSN 1369-183X, E-ISSN 1469-9451, Vol. 44, nr 9, s. 1506-1522Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In migration research there has not been much work on temporal dimensions of migration experiences (with the exception of Griffiths in this journal). This article investigates migrant students' temporal framings of their lived versus imagined school careers, drawing on participant observation and interviews with students in language introduction classes in upper secondary school in Sweden. The findings document student experiences of temporal desynchronies: as seen in reports of slow time and repetition, suspended time, temporal uncertainty and blockage. The analyses highlight the students' experiences of being temporally out of line (in Ahmed's words). The narratives of their past and future school lives reveal a discontinuity between the students' lived school experiences, on the one hand, and imagined school careers on the other, contrasting life as lived with both their own hope and plans and with the school careers of other students. The analyses highlight the importance of including temporal dimensions in the analyses of post-migration school landscapes.

  • 46.
    Lundell, Ida
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Solenberg, Matilda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Möten och relationer i naturen: En studie om barns naturvetenskapliga kunskapsskapande utifrån ett neomaterialistiskt perspektiv i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Lehtonen, Hannu
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Pavlov Segura, Martina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Nu ser jag hela" - När digitala och analoga resurser kompletterar varandra: En observationsstudie av barns meningsskapande med digitala och analoga resurser2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

  • 48.
    Mattiasson, Madelene
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Online kommunikation mellan fritidshem, skola och hem: Kommunikation på platformen SchoolSoft2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på hur personalen använder sig av SchoolSoft i sin kommunikation med hemmen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med klasslärare och fritidshemspersonal på två skolor i en kommun, genom enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Under intervjuerna delger informanterna hur de använder de olika funktionerna beroende på ärende och arbetsuppgift. De beskriver också vilka funktioner som används mer frekvent och vad som skiljer sig mellan klasslärarnas och fritidshemspersonalens arbete på SchoolSoft. Det framgår bland annat att närvarohanteringen är det som arbetas med mest frekvent då det sker varje dag. De lyfter även att dialogen som sker på SchoolSoft, via meddelanden, handlar mer om elevernas sociala relationer än om skolarbetet. Lärarna har olika strategier för hur de hanterar känsliga ärenden. Personalen förmedlar vad som är planerat och vad som skett genom olika kanaler, som till stor del består av att delge information till hemmen. Personalen utgår ifrån tidigare rutiner och vad vårdnadshavarna är vana vid när de väljer kanaler och om de ska skriva veckobrev, för att skapa en så givande kommunikation som möjligt. Analysen gjordes med hjälp av media ritchness theory (MRT) och kommunikationsteori.

  • 49.
    Tornehag, Caroline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Performativa årsringar. Om hur barn gör(s) ålder i förskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie utgår från barns möten i förskolan och undersöker ålder som ett görande. Studiens data utgör 18 timmars videoobservationer på en förskoleavdelning i en större svensk stad där sexton barn deltar från åldrarna ett till sex år. Studien utgår från en posthumanistisk grundsyn genom agentisk realism (se Barad, 2007 och Lenz Taguchi, 2012) och tematisk analysmetod har tillämpats i analysdelen (se Braun & Clarke, 2006). Studiens resultat visar att barn, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar och performativt producerar ålder som fenomen i förskolan. Studiens bidrag är att med stöd i agentisk realism introducera sätt att förstå ålder som ett socialt och materiellt fenomen. Detta skapar en förskjutning från barnet som ensam aktör i förklarandet av normerande ålderspraktiker i förskolan för att mer tillgängligt möjliggöra ett förklarande av aktörskap inom sociala och materiella praktiker och hur dessa samkonstituerar ålder som fenomen i förskolan.

  • 50.
    Nilsson, Maia Mattis
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Posthumanistiska potentialiteter i policy: Diffraktiva läsningar av lärande för hållbar utveckling i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling syftar till att förändra världen. Men det tycks finnas olika tyngdpunkter i vad hållbar utveckling är. En fråga om natur och miljö eller en fråga om tre samverkande områden: miljö, ekonomi och sociala aspekter. Syftet med denna studie är att utforska vad lärande för hållbar utveckling potentiellt kan bli i mötet mellan förskolepolicy och posthumanistisk teori. Resultatet visar att lärande för hållbar utveckling kan bli något som rör och består av alla i en vid bemärkelse, såväl människor som mer-än-människor. Slutsatserna är att det redan finns en koppling mellan förskolepolicy och posthumanistisk teori. Genom begrepp som naturkultur vidgas definitionen av hållbar utveckling. Att lyfta den politiska dimensionen av lärande för hållbar utveckling, vilket sker när policy möter teori, gör att demokratibegreppet vitaliseras.

1234567 1 - 50 av 847
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf