Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 824
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Göransson, Olena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fazli Khan, Shayan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Barns ledarskap i leken på förskolan”: - En kvalitativ intervjustudie utifrån förskollärares perspektiv om barns förmågor och strategier för att utveckla ledarskap i leken2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att lyfta upp förskollärarnas synpunkter och erfarenheter om hur de kan skapa möjligheter för de barn som vill prova på ledarrollen under sin lek på förskolan. För att undersöka vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar: Vilka strategier och förmågor anser förskollärare att barn behöver utveckla för att kunna positionera sig som ledare i sin lek på förskolan och vad anser förskollärare att pedagoger kan göra för att stötta barn som vill prova på ledarrollen i sin lek på förskolan? För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer, som vi har spelat in, transkriberat, sammanfattat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av vår studie visar att barnen behöver utveckla vissa förmågor, framförallt språket, och vissa strategier för att kunna leda i en lek. Studien visar också förskollärarnas medvetenhet och engagemang i sitt arbete med utvecklingen av barns förmågor för att främja till utvecklingen av starka och självständiga individer.

  • 2.
    Nilsen Schaub, Astrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Berättelser från förorten: Förskollärares berättelser om att arbeta i särskilt utsatta områden2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

  • 3.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborative Cartography Mapping of the Encounter between Neuroscience and Preschool Practices2018Ingår i: European Congress of Qualitative Inquiry: Second Edition - Nomadic Inquiry: Abstracts, 2018, s. 68-68Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation takes its starting point in curiosity among preschool teachers and staff in a municipality outside Stockholm, about what the neurosciences might have to offer their practices of literacy education.  Deriving from an invitation from practitioners to researchers, a project was designed based on a shared agreement on a ‘joint matter of concern’ (Stengers, 2008, Lenz Taguchi, 2017). The agreement was to explore what the encounter with neuroscientific knowledge might do (or not) to everyday practices, and what possible beneficial effects this might have.

    The study was organized in periods when the researcher was alternately participating in everyday preschool practices and in staff meetings. Documentations of children´s activities, made by the teachers and the researcher, were discussed and reflected upon during the staff meetings, together with excerpts from neuroscientific research. Major lines of articulation, converging around a core problem concerning the didactic conflicts between enhancing learning processes in the group and individual children respectively, were collaboratively constructed and put on the ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

    These encounters between neuroscience and preschool practices were performed as collaborative cartography mapping exercises, inspired by Deleuze and Guattari. When enacting these exercises during staff meetings, the dominating lines of articulation that seemed to inform the practices as well as the research excerpts were brought to the fore to creatively experiment with.

    For example, the previously common hesitation towards psychology could be reconfigured when encountering neuroscientific findings of children’s reoccurring cycles of learning and development as complex and unpredictable patterns (Fischer, 2011). Importantly, the rupturing and reconfigurations was different for different teachers, depending on what theories that was taught when they were educated. Another example of a deterritorialization with theoretical as well as didactic implications was how neuroscientific research on brain plasticity constituted a diverging line from the classic and troubling nature-nurture binary. The weary question about the extent to which genetic disposition, or the nurturing social circumstances, play the more significant role than the other, could eventually be replaced with discussing how nature-nurture might rather be intrinsically entangled and co-constituted.

    The collaborative cartography mapping performed in this study shows that it is possible to reconfigure dominant lines of thinking in new productive and empowering ways together with preschool staff. This methodology is essentially about materializing theories of science and learning in a way that is situated and closely connected to the practices. Moreover, it also makes possible a practice of extending the didactic repertoire, contrary to having to choose the ‘better’ epistemology and method for teaching.

  • 4.
    Josefson, Mie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis embraces Care in the discipline of Early Childhood Education. In this thesis, the concept of responsibility is used to analyze the meaning of care in preschool. The scientific problem can be expressed as follows: How is it possible to grasp the aspects of responsibility in relation to the preschool and preschool teachers’ and staff’s mission in general, and as an expression of meaning of care and practices in particular?

    In order to construct new knowledge on this particular care responsibility in preschool, a theory of ethics is required. Such a theory of ethics cannot be derived solely from general ethical principles or rules, but need to put the emphasis on how people's relationships and mutual dependencies develop and can be maintained in a manner as to uphold that what is good and works in the relationship (Henriksen & Vetlesen, 2013). Against this background, the proximity ethical theory is particularly suitable as an analytical tool box for this thesis. It is represented in my work by Arne Johan Vetlesen, Zygmunt Bauman and Per Nortvedt. The proximity ethics is referred to as an experience-based ethics based on interpersonal practice. It is in this interpersonal practice that we meet the notions of duty and responsibility, respect and care.

    The thesis reflects a specific socio-historical era in preschool history: two breaking points, one in the 1990s and the other in the early 2000s. The thesis’ empirical material consists of analyses, partly from individual interviews that were collected during the period 1993-1995, and partly from focus group interviews gathered in the period 2004-2006.

    The purpose of this study is, by using a proximity ethical approach, to generate knowledge about meaning of care and practices by studying preschool teacher’s speech concerning responsibility during two different time periods: the period just before and just after the introduction of the Curriculum for the Preschool in Sweden (Lpfö98). The following research questions have been formulated for the work: How do preschool staff speak about the expressions of responsibility and the boundaries of responsibility in the preschool’s everyday life? In what way does a theory of care and the proximity ethical perspective contribute to a broader understanding of the meaning of care in preschool and the teaching profession’s ethical dimension, during the current periods of time and in a contemporary perspective?

    The interviews 1993-1995 reveals the following themes as examples of expressions of responsibility and boundaries of responsibility: Control and safety, Flexibility respectively Division of responsibility between preschool and parents, Family support: Information, solidarity and relief. Focus group interview 2004-2006 reveals the following themes as examples of expressions of responsibility and boundaries of responsibility: Peace and quiet, To pay attention to the children respectively The tension between service and educational activity, Family support: To maintain good relationships.

    In conclusion, the challenges that emerge when making the concept of care more visible in pre-school practice are discussed. These challenges are reflected on the basis of an analytical idea of responsibility in the encounter with the other. Furthermore, it is examined how the proximity ethical perspective can be used as a springboard for a contemporary and forward-looking discussion of the meaning of care in preschool and the pedagogical profession’s ethical dimensions.

  • 5.
    Hofberg, Linnéa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjellander, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Det handlar inte om mig, det handlar om oss": En enkätstudie angående pedagogers uppfattningar och erfarenheter av kollegiala reflektioner.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reflektion benämns inte som begrepp i förskolans styrdokument. Trots det läggs det stor vikt i styrdokumenten på pedagogers förmåga att ständigt utvärdera, förbättra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Forskning visar att pedagoger ofta arbetar omedvetet och utan tydlig struktur, vilket kan förhindras genom kontinuerlig reflektion i arbetslaget. Denna studies syfte är att lyfta aktiva pedagogers egna erfarenheter och tankar kring reflektion i förskolan samt diskutera hur reflektion kan bidra till en större medvetenhet i det pedagogiska arbetet. En digital enkätundersökning har utformats som besvarats av pedagoger som sträcker sig över stora delar av landet. Resultaten visar att pedagogerna beskriver hur de arbetar utifrån olika varianter av reflektionsunderlag men att läroplanen är det styrdokument som majoriteten använder för att reflektera över sitt pedagogiska arbete. Resultaten synliggör också ett uttalat behov för mer tid för reflektion, och att kontinuerlig fortbildning förstås som väsentligt för att främja arbetslagens pedagogiska reflektioner. Vår slutsats är att kollegial reflektion behöver prioriteras både av ledning och av pedagogerna själva. Detta möjliggör en pedagogisk verksamhet där varje individ ständigt utvecklas i sin profession, vilket skapar förutsättningar för medvetet pedagogiskt arbete i förskolans verksamhet.

  • 6.
    Peltonen, Hanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Anna, Ohnback
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Det här är en viktig verksamhet - vi leker inte bara”: En kvalitativ studie om implementering av fritidshemmets läroplansdel2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal.

    Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas.

    Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal.

    En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

  • 7.
    Halleröd, Monika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det är "olagligt" att springa inne!: En kvalitativ studie om agens och fysisk lek i en svensk förskola2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka 4-5åringars meningsskapande och uppfattning om fysisk lek i förskolan. Utifrån empiri baserad på deltagande observationer och intervjuer tolkas resultatet med barndomssociologisk utgångspunkt och undersöker hur agens görs i en kategori av lek som ofta övervakas, begränsas och undviks i förskolan – fysisk lek. Empirin inrymmer deltagande i, observerande av, samtal om, reflekterande kring och planerande av fysisk lek såväl inom- som utomhus. Resultatet presenteras utifrån jagalek och visar att pedagoger med fysisk kapacitet värdesätts för ökad spänning och utmaningen samt att barn har kollektiva och individuella strategier för att möjliggöra fysisk lek efter egna önskemål. Ett ytterligare resultat visar på att barn har strategier att tilldela och reducerar vuxnas makt i lek. Det behövs mer forskning om fysisk lek, dels då det saknas begrepp som gör den talbar och dels utifrån dess marginaliserade position inom lekforskningen. 

  • 8.
    Karlsson, Sandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘Do you know what we do when we want to play?’ Children’s hidden politics of resistance and struggle for play in a Swedish asylum centre2018Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores how children navigate institutional regulation at an asylum centre and how their political acts of resistance are expressed through their struggle to access play. It shows that the children used tactical awareness to identify the displayed strategies of the institutional regulation, which was conditional for their development of tactical acts, through which they handled that regulation. The children’s political acts of resistance and struggle for play, which were hidden to the institution, demonstrated how they claimed their right to play, although this right was still structurally denied. Consequently, their politics is a politics of impediment.

  • 9.
    Lund, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lund, Stefan
    "Eftersom vi skrattar åt det så fastnar det bättre": Humor och relationell lärarauktoritet2018Ingår i: Auktoritet / [ed] Mats Trondman, Malin Lennartsson, Göteborg: Daidalos, 2018, s. 239-258Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Legander, Nadine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lodge, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En föräldraaktiv inskolning som metod i förskolan: En kvalitativ intervjustudie av tre olika förskolors arbete medföräldraaktiv inskolning, med fokus på barns trygghet och anknytning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Ericsson, Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Wallberg, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En svår nöt att knäcka: Verksamma förskollärares upplevelser om vaken-vilan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av vaken-vila. Kvalitativaintervjuer med tio förskollärare har genomförts och resultatet har analyserats med IPA. Tvåhuvudteman har framtolkats. Konceptet vaken-vila visar hur förskollärarna uttrycker att vaken-vilaska vara en stund för lugn och återhämtning samtidigt som deras upplevelser skiftar, den upplevs bådesom bra och trevlig men också som svår och stressframkallande. Organisation av vaken-vila handlarom förskollärarnas upplevelser av möjligheter och begränsningar för aktiviteten i relation tillbarngruppsstorlek, personaltäthet, lokal och material. Studiens slutsatser är att vaken-vilan upplevssom en aktivitet med många dimensioner. Strukturella svårigheter såsom brist på personal i relationtill antal barn i förskolan skapar organisatoriska begränsningar för vad aktiviteten vaken-vila kaninnehålla. Detta leder till att några av förskollärarna upplever stress i samband med aktiviteten. Vi kangenom tolkning av vårt resultat se att vaken-vilan verkligen är det vår rubrik påstår: en svår nöt attknäcka.

  • 12.
    Hedlund, Daniel
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ensamkommande barn och ungdomar: En introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Holm, Oskar Joakim Wilmer
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Oddbratt, Linette Natalie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Estetiska materialiseringar i förskolans ateljéer: En studie av förskoleavdelningars organisering av ateljéer och pedagogers erfarenhet av estetisk verksamhet för yngre barn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har. 

  • 14.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Exploring the relational efforts making up a curriculum concept—an Actor-network theory analysis of the curriculum concept of children’s interests2018Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, nr 1, s. 113-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper undertakes an investigation of the ‘life’ of the curriculum concept of children’s interests in a preschool practice. The concept of children’s interests plays a vital role in the Swedish preschool curriculum text and in the preschool field. Strongly inspired by Actor-network theory readings, the paper aims at producing accounts making visible the making of the concept of children’s interests through relations among children, carpets, Minecraft figures, boxes, teachers and schedules in a preschool practice. The paper engages in ethnographic materials generated at a Stockholm preschool over a period of 10 months.

  • 15.
    Palm, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gefvert, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Genus under konstruktion: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tolkningar av begreppen genus, jämställdhet och likabehandling kopplat till styrdokumenten2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

  • 16.
    Lindgren, Anne-Li
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gränsöverskridande möten när fiktion materialiseras: En analys av visuell kommunikation i ett (barn)kulturellt fält2018Ingår i: Barnkulturens gränsland / [ed] Moa Wester, Magnus Öhrn, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet , 2018, s. 43-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Handling the Other in Anti-racist Talk: Linguistic ethnography in a prestigious Stockholm upper secondary school2018Ingår i: Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing linguistic and cultural diversities / [ed] Stina Hållsten, Zoe Nikolaidou, Huddinge: Södertörn University , 2018, s. 15-39Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 18.
    Kjällander, Susanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Johnsson Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    How to design a digital individual learning RCT-study in the context of the Swedish preschool: experiences from a pilot study2018Ingår i: International Journal of Research and Method in Education, ISSN 1743-727X, E-ISSN 1743-7288Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article takes its point of departure in the research methodology of a comprehensive and multi-disciplinary innovative intervention study in Swedish preschools with preschoolers aged 3–5, involving two digital learning games focusing early math and executive functions. Based on a combination of video-ethnography, focus groups, field notes and digital progression log data, the analysis of a pilot study of the pedagogical intervention challenges and extends theoretical and methodological perspectives on what it means to undertake an intervention study in this context. The aim is to discuss what a mixed-methods research approach may provide for the understanding of intervention methodology by illustrating how different types of data provide understandings of how and to what extent the intervention components are functional in the pedagogical setting. The conclusion the analysis supports is that unless children’s and preschool teachers’ meaning making of the unfolding actions in the digital interface make them engage in the activity and dynamically fits within the institutional preschool system, the intervention will not be functional. A pilot study can provide detailed understandings of why, how and in what contexts interventions as part of the dynamic preschool systems can be implemented with adherence and fidelity.

  • 19.
    Fischerström Cook, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gustafsson, Madeleine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hur beter vi oss själva egentligen?: Skolpersonalen som förebild och vikten av att kunna hantera sina egna konflikter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna C-uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.

  • 20.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Högernostalgi och vänstermelankoli2018Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 1, s. 71-74Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När framtiden ter sig osäker eller dyster blickar många tillbaka på det som man tror har varit en gång. Högern projicerar i dag sin nostalgi på en efterkrigstid präglad av etnisk homogenitet och stark välfärdsstat. Det finns nostalgi även på vänsterkanten, men där är melankolin mer framträdande. Vänstern har förlorat sin framtidsvision och har svårt att komma vidare. Men varken nostalgi eller melankoli innebär apati.

  • 21.
    Karlsson, Carolina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bard, Emma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    I jakten på…?: En (ämnes)didaktisk läroplansanalys – förskollärarens handlings- och tolkningsutrymme inom förskolans utbildningsverksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).

  • 22.
    Flack, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Döös, Klara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ingen är värd att bli utsatt: En intervjustudie om mobbning i fritidshem2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna. 

  • 23.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Is masculinity studies really the odd man out?2018Ingår i: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 13, nr 2, s. 81-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Brodin, Jane
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "It takes two to play": Reflections on play in children with multiple disabilities2018Ingår i: Today's childen - Tomorrow's parents, ISSN 1582-1889, nr 47-48, s. 28-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on play accelerated and had a breakthrough in the 1980s but during the last decades it has been a backlash in the interest for play research. If we take play in children with multiple disabilities into consideration it is even more obvious that the topic has, to a great extent, been neglected and not been highlighted equally often in research. This article focuses on play in children with multiple disabilities and takes an interdisciplinary perspective.  The main question is ‘What does play mean for children with the most multiple disabilities?’. The article is based on previous studies on play with a qualitative approach, where play observations and interviews with persons in the child’s immediate environment, i.e. parents and early childhood staff, have dominated. The theoretical approach is interactionistic and partly based on Bronfenbrenner’s ecological theory of human development. In this article play and toys for enhancement of child development is discussed. The result shows that play can constitute a tool for development of a diversity of skills in these children, provided that the child has a good support from persons around. However joyful play also has a value per se for children with disabilities. The conclusion is that the role of adults as supporters and interaction partners in children’s play is extremely important, and it takes two to play for children with multiple disabilities.

  • 25.
    Hedermo, Viktor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kollektiv identitet och bevarandestrategier i Malmberget: En studie om samhällsomvandlingen i Gällivare kommun2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Focusing on the town of Malmberget in northern Sweden, this study addresses the relationship between place, identity formation and social transformation among mining communities. Due to an expanding mining area, the town is being gradually demolished and remaining inhabitants will eventually have to be relocated. Concurrently, urban expansion plans are underway in the neighboring town of Gällivare. The aim of the study is to examine whether and how collective forms of identity are constructed in relation to Malmberget as place. What are the main values underlying such collective identity and are they being taken into considerations in the expansion plans? The study also examines if and how any attempts to preservation have been made in response to the demolition and redevelopment.

    The study is primarily based on interviews with inhabitants of Malmberget. It also draws on qualitative content analysis of documents on the expansions plans. As the study focuses on notions of place and collective identity, in its theoretical framework Lefebvre’s spatial triad is combined with a phenomenological approach of place and Jenkins’ conceptualisation of collective identity.  

    The findings suggest that there exists a collective ‘Malmberget identity’ consisting of certain values connected to place relations and community history. Some aspects of these values have implicitly been taken into considerations in the expansion plans in Gällivare, but far from all of them. The study also shows how interviewees have enacted preservation strategies as a way to cope with the urban transformation and to protect their shared collective identity.

  • 26.
    Holmberg, Linnéa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Konsten att producera lärande demokrater2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation builds on the basic question of how individuals are formed and created as citizens in society today, and how individuals construct themselves as citizens in this society. It takes interest in how they are managed to govern themselves through specific constructions of citizenship, and looks at how the exercise of power establishes certain knowledge that affects their view of themselves and generates truths about how they are expected to live their lives. Simultaneously, the dissertation deals with the concept of freedom: what does it mean in contemporary society, how can one be free today, and what dangers might this liberty involve?

    In a broad sense, the analysis centres on the relationship between education and society; more specifically, it engages with the Swedish education system and its construction and production of desirable citizen subjects. The concrete example deals with the institution called leisure-time centre, with a purpose to investigate and problematise how institutionalised leisure-time is staged and legitimised in Sweden today. The studies take as a common starting point the following research question: how are children and personnel governed discursively in and through leisure-time centres?

    The first empirical contribution provides historical context for the study. In this, the `problematic leisure-time´ of today is outlined based on education policy documents relevant for children aged 6–13 years. These texts are discussed together with similar texts gathered from two other periods in history in order to give perspective on aspects of the leisure-time centre that may seem obvious in our own time.

    The first separate article investigates how talk about activities in leisure-time centres is couched in terms of meaningfulness and consists of an analysis of the ideological tension between democracy and authority, which the governmental authority, the Swedish Schools Inspectorate (Skolinspektionen), must address in its discursive work. 

    The second article explores how the production of systematic reporting and documentation by personnel in leisure-time centres works through specific self-technologies in the form of confessional practices and which can be said to be primarily about constructing a free but loyal collective subject.

    The third article problematises the use of democracy as a method to produce specific citizen subjects in leisure-time centres. Children’s councils are analysed, focusing on how different nuances of influence are staged discursively by participating children and personnel. The article highlights how democracy – through pastoral care and in the name of children’s influence – becomes a governmentalising technology that produces an active, responsible and learning citizen.

    In summary, this dissertation highlights how leisure-time centres are staged and legitimised in Sweden today. The analysis shows how an administration of children and control of the development of society through the autonomous, competent, and voluntarily active individual is apparent; power operates through a perceived freedom in a way that makes the free choice the `right´ choice. With political ideas about forming a forward-looking mentality, children – and personnel – are constructed as a project of learning and improvement.

  • 27.
    Löfstrand, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lek för lekens skull: En fältstudie av meningsskapande i barnens fria lek på förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lek som en spontan aktivitet fritt vald av barnen, utan aktiv vuxen-styrning eller lärandemål (s.k. ”fri” lek), är enligt många väldigt viktig för barn. Det är därför nödvändigt att bejaka den fria lekens egenvärde och utrymme i praktiken som en egen och separat typ av lek, vilket kan underlättas genom mer förståelse av vad som sker i fri lek. Syftet med studien är att med hjälp av Gadamers begrepp horisont och horisontsammansmältning analysera barnens meningsskapande i fri lek, där frågeställningarna har handlat om hur detta yttrade sig i barnens fria lek. För att besvara syftet gjordes fältstudier vid en förskola, där jag som passivt deltagande observatör kunde studera en grupp barn, 5 år gamla, i deras fria lekar. Dessa utspelade sig i olika miljöer, inomhus och utomhus på förskolan, samt i skogen, och varje leksituation omfattade 1-1,5 timmar. Tre utvalda leksituationer visade på betydande meningsskapande, vilket framkom efter en tolkningsanalys av vad barnen både sa, gjorde och lekarnas tema/handling. Meningsskapandet var mångsidigt, eftersom det inbegrep kroppslig (och viss verbal) härming/imitation, dialoger, användandet av föremål samt andra kroppsliga/sinnliga erfarenheter, vilket knöts an till olika teman/handlingar under den fria lekens gång. Barnens korta/sporadiska dialoger, hur de ändrade på vad de gjorde samt förändringar i lekens teman/handlingar bidrog till fria lekens spontanitet. Barnen eftersträvade aktivt att dela sina förståelser och tolkningar med varandra, med målet att hitta gemensamma tolkningar av omvärlden i enlighet med horisontsammansmältning. Detta uppstod först efter en viss tid av oavbruten fri lek, och kunde observeras i varierande lekmiljöer. Slutsatserna blev att barnens meningskapande i den fria leken var mångfacetterad, hade inslag av spontanitet och blev tydligare ju längre leken pågick, samt att dessa aspekter inte var beroende av en viss sorts lekmiljö.

  • 28. Trondman, Mats
    et al.
    Lund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Light, mind and spirit: Paul Willis’s Learning to Labour revisited on and beyond its 40th anniversary2018Ingår i: Ethnography, ISSN 1466-1381, E-ISSN 1741-2714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is an introduction to a Special Issue dedicated to Paul Willis’s classic Learning to Labour at its 40th anniversary, and beyond. His theoretically informed and theorizing ethnographic study is read, explored, and utilized all around the globe. Its use also stretches across the borders of social, cultural and educational sciences and to manifold research areas and settings. Besides laying out its main content, that is, the answers to the question of how working-class kids let themselves get working-class jobs, this article argues that the most significant contribution of Willis’s study is the way it illuminates, both theoretically and empirically, the meaning of cultural production and cultural auton- omy in the midst of ongoing social reproduction of class. This introduction ends by presenting the eight contributions to the actual Special Issue, and with an invitation to Paul Willis himself to take issue with cultural production and cultural autonomy. 

  • 29.
    Trondman, Mats
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Willis, Paul
    Lund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lived Forms of Schooling: Bringing the Elementary Forms of Ethnography to the Science of Education2018Ingår i: The Wiley Handbook of Ethnography of Education / [ed] Dennis Beach, Carl Bagely, Sofia Marques da Silva, John Wiley & Sons, 2018, s. 31-50Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter discusses the “elementary forms of ethnography” and an ethnographic imagination that can illuminate lived forms of schooling. These elementary forms include lived experience, cultural understanding, theory, or rather theorization, and social criticism. The chapter shows what a particular understanding of ethnography can do for a science of education understood as schooling. Ethnography is as old as the modern formation of sociology and science of education more than a hundred years ago. Ethnography is a vital tool to be used in the interrogation of schooling thus understood as a cultural fact involving or aiming at the willing consent of pupils to achieve its purposes. At the heart of education as schooling as a cultural fact pure and simple is teaching and learning. Moreover, teaching and learning as schooling need to be grasped in their indispensible relationship.

  • 30.
    Alm, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ahlström, Adam
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärorika barn leka bäst: Ideologiska dilemman i pedagogiska planeringar för fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

  • 31.
    Karlsson, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Man får, om man frågar, ibland!": En studie om barns villkorade inflytande i frititshem2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.

  • 32.
    Eidevald, Christian
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bergström, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Maneuvering suspicions of being a potential pedophile: experiences of male ECEC-workers in Sweden2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 3, s. 407-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has described a discourse where men working within Early Childhood Education and Care are viewed as potential pedophiles. The aim of this study is to describe and analyze how men, working in Swedish preschools, position themselves in relation to this pedophile discourse. Twenty-five men were interviewed about their work-experiences and the result shows two dominating positions: (1) giving up or (2) maneuvering the pedophile discourse. The discourse is maneuvered by: avoiding certain tasks, do the tasks but in ways that minimize suspicion or do the tasks without acknowledging the personal risk, as the tasks are required in their professional role. Thereby, men do not have the same ability to develop professionalism in childcare as women. However, by overcoming the fear of the pedophile discourse, these men create 'new discourses', where men can be viewed as caregivers. The result highlights an overall question, of what a professional approach is when it comes to care for children in ECEC.

  • 33.
    Aronsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping a Collaborative Cartography of the Encounters between the Neurosciences and Early Childhood Education Practices2018Ingår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 39, nr 2, s. 242-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper takes its starting point in a shared problem of concern, formulated in terms of what might be produced – or not – as effects of encounters between neuroscientific research and preschool practices. The aim is to show what emerged in collaborative encounters, in what is theorized and practised as Deleuzo–Guattarian-inspired cartography mapping exercises. During regularly scheduled staff ‘reflection meetings’, an invited doctoral student enacted, participated, and documented these encounters with preschool staff at three preschools in the same area outside Stockholm, Sweden. Two major lines of articulation, converging around a core problem, were collaboratively constructed and put on this ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

  • 34.
    Frankenberg, Sofia J.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping Ethics With the Digital Maps Metaphor: Addressing Raised Eyebrows and Bolded Question Marks in Relation to Developmental Test Methodology2018Ingår i: Mind, Brain, and Education, ISSN 1751-2271, E-ISSN 1751-228XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Digital Maps Metaphor (DMM) is suggested as a transdisciplinary research tool to overcome some of the challenges that are potentially inherent in research projects that involve multiple aims, objectives, knowledge claims, and methodologies. Based on the understanding of metaphors as embodied concepts, it is argued that the DMM can be used to structure mappings of the different rationalities within transdisciplinary projects. The advantage of the DMM is illustrated by the metaphor's application to a comprehensive transdisciplinary intervention study in Swedish preschools. The structural mapping brings forth a number of contradictions between the Childhood Map, the Critical and Micro‐political map, and the Developmental map. Potentials for new emergent understandings, facilitated by the metaphor, are suggested for the benefit of children's learning and development. Empirical studies of the effectiveness of the metaphor should be the next step in order to assess its usefulness in different educational and scientific contexts.

  • 35.
    Saad, Rajia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Modersmålet i förskolan: En intervjustudie med pedagoger som beskriver hur de jobbar med språkutveckling på förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Money talks: Children's consumption and becoming in the family2018Ingår i: Children, childhood, and everyday life: Children’s perspectives / [ed] Mariane Hedegaard, Karin Aronsson, Charlotte Højholt, Oddbjørg Skjær Ulvik, Information Age Publishing, 2018, 2, s. 55-72Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, I discuss children’s consumption and becoming, but avoiding the particular teleology of traditional developmental theories— that there is an adult final stage in children’s consumption socialization. Instead, I will propose a different way of understanding children’s consumption departing from the philosophy of Gilles Deleuze and Fèlix Guattari. This poststructuralist framework helps us to understand children (as well as adults) as incomplete and developing “becomings,” where their identity, agency, and consumption are created in relation to and in dependence of other humans and non-humans. 

  • 37.
    Lundell, Ida
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Solenberg, Matilda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Möten och relationer i naturen: En studie om barns naturvetenskapliga kunskapsskapande utifrån ett neomaterialistiskt perspektiv i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Mattiasson, Madelene
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Online kommunikation mellan fritidshem, skola och hem: Kommunikation på platformen SchoolSoft2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på hur personalen använder sig av SchoolSoft i sin kommunikation med hemmen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med klasslärare och fritidshemspersonal på två skolor i en kommun, genom enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Under intervjuerna delger informanterna hur de använder de olika funktionerna beroende på ärende och arbetsuppgift. De beskriver också vilka funktioner som används mer frekvent och vad som skiljer sig mellan klasslärarnas och fritidshemspersonalens arbete på SchoolSoft. Det framgår bland annat att närvarohanteringen är det som arbetas med mest frekvent då det sker varje dag. De lyfter även att dialogen som sker på SchoolSoft, via meddelanden, handlar mer om elevernas sociala relationer än om skolarbetet. Lärarna har olika strategier för hur de hanterar känsliga ärenden. Personalen förmedlar vad som är planerat och vad som skett genom olika kanaler, som till stor del består av att delge information till hemmen. Personalen utgår ifrån tidigare rutiner och vad vårdnadshavarna är vana vid när de väljer kanaler och om de ska skriva veckobrev, för att skapa en så givande kommunikation som möjligt. Analysen gjordes med hjälp av media ritchness theory (MRT) och kommunikationsteori.

  • 39.
    Nilsson, Maia Mattis
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Posthumanistiska potentialiteter i policy: Diffraktiva läsningar av lärande för hållbar utveckling i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling syftar till att förändra världen. Men det tycks finnas olika tyngdpunkter i vad hållbar utveckling är. En fråga om natur och miljö eller en fråga om tre samverkande områden: miljö, ekonomi och sociala aspekter. Syftet med denna studie är att utforska vad lärande för hållbar utveckling potentiellt kan bli i mötet mellan förskolepolicy och posthumanistisk teori. Resultatet visar att lärande för hållbar utveckling kan bli något som rör och består av alla i en vid bemärkelse, såväl människor som mer-än-människor. Slutsatserna är att det redan finns en koppling mellan förskolepolicy och posthumanistisk teori. Genom begrepp som naturkultur vidgas definitionen av hållbar utveckling. Att lyfta den politiska dimensionen av lärande för hållbar utveckling, vilket sker när policy möter teori, gör att demokratibegreppet vitaliseras.

  • 40. Gearon, Liam
    et al.
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. University of Helsinki, Finland.
    Researching religious authority in education: Political theology, elites’ theory and the double nexus2018Ingår i: Power and Education, ISSN 1757-7438, E-ISSN 1757-7438, Vol. 10, nr 1, s. 3-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides a theoretical frame to structure methodological approaches to examining religious authority in education. It does so by examining the complex, overlapping relationship between secular and religious authority and the institutional power of education evident through responses to issues of cultural expression. The political theologies research examined ongoing tensions – accommodations, conflicts and resolutions – of religious authority with secular political systems, legal frameworks and institutions of educational replication. Through the data it became clear that education – in the broadest sense, as well as in its formal institutional structures – provided a mediating role for power exchanges between religious and political authority, which was especially evident in responses of religious leaders to issues of cultural and self-expression. Through interviews with senior religious leaders and authority figures in England – technically religious ‘elites’ – the findings provide insights into a ‘double nexus’ conceptual framework for researching religious authority in education: first, the internal nexus within religious traditions and, second, the external nexus of religious communities with secular, legal and political authority. Theoretically and methodologically, this represents a critical synthesis of political theology and elites’ theory, providing as yet underexplored possibilities for researching religious authority in education.

  • 41.
    le Grand, Elias
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rethinking Neo-Tribes: Ritual, Social Differentiation and Symbolic Boundaries in 'Alternative' Food Practice2018Ingår i: Neo-Tribes: Consumption, Leisure and Tourism / [ed] Anne Hardy, Andy Bennett, Brady Robards, Palgrave Macmillan, 2018, s. 17-31Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Critiquing neo-tribal research for discounting the role of social differentiation and overstating the inclusive and non-hierarchical aspects of neo-tribal communality, this chapter attempts to extend the neo-tribe concept to incorporate processes of exclusion, hierarchy and symbolic boundary formation as well as acknowledge the continuing influence of class relations. To this end, it firstly draws on Durkheim’s, Goffman’s and Collins’ writings on rituals and collective effervescence, to discuss how neo-tribal gatherings have a hierarchical and excluding character. Secondly, the paper discusses recent research influenced by Bourdieu and studies on ‘alternative’ food consumption to conceptualise how neo-tribal formations can be connected to class-based forms of cultural hierarchy.

  • 42. Trondman, Mats
    et al.
    Lund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Slutord: En vetenskap om barn och ungdom – karaktär och elementära former2018Ingår i: Barn- och ungdomsvetenskap: Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson, Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, s. 653-668Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Årman, Henning
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Speaking 'the Other'?: Youths' regimentation and policing of contemporary urban vernacular2018Ingår i: Language & Communication, ISSN 0271-5309, E-ISSN 1873-3395, Vol. 58, s. 47-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses youths' commentary on the contemporary urban vernacular Forortssvenska in an inner-city senior high school in Sweden. Combining a linguistic landscape approach with analytical tools from linguistic anthropology, this paper explores how political discourse are articulated in imagery and texts in the high school and refracted in meta-linguistic commentary among the students. The analysis show how the students draw on US-activist discourse as they insert the notion of 'cultural appropriation' into discussions on the use, and policing, of Forortssvenska at the high school. This everyday regimentation of urban vernacular is entangled with negotiations of identity, multiculturalism and space.

  • 44.
    Daniel, Eddy
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Så, nu säger du förlåt och nu säger du förlåt och så kramas vi”: En kvalitativ studie om konflikter och konflikthantering i skolan och fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 45. Stevanovic, Melisa
    et al.
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Teacher Directives in Music Instrumental Instruction: Activity Context, Student Cooperation, and Institutional Priority2018Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Identifying precisely what teachers do to elicit desired changes in their students’ knowledge and skill is a long-lasting challenge of educational research. Here, we use conversation analysis to contribute to a deeper understanding of this matter by considering how Finnish-speaking instrument music teachers use directives to guide their students. Our data consist of 10 video-recorded instrument lessons (violin, piano, guitar, and ukulele). In our findings, we provide an account for the variance in the music instrument teachers’ use of six second-person directive forms in Finnish. We argue that the teachers’ choices between these directive forms are warranted by three dimensions of the participants’ conduct: (1) location of the directive within the participants’ wider activity structure, (2) degree of the student’s cooperation at the given moment, and (3) the institutional priority of action that is being called for.

  • 46.
    Holmberg, Linnéa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    The future of childhood studies? Reconstructing childhood with ideological dilemmas and metaphorical expressions2018Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 25, nr 2, s. 158-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article draws attention to the way some theoretically driven researchers discuss an insistent need for reframing the ontological and epistemological assumptions in the field of research known as childhood studies. Using a rhetorical approach, I will take a closer look at how their vocabulary is constructed and made credible through an attempt to find a cohesive language applicable in an interdisciplinary discourse. The article points to the paradoxical claim of taking a step away from a modernist way of thinking, while the arguing is based on a modernist approach. In addition, it also highlights constructions of a certain ideal researcher.

  • 47.
    Lundkvist, E.
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. University of St Andrews, UK; Swedish School of Sport and Health Sciences, Sweden.
    Gustafsson, H.
    Davis, P. A.
    Holmström, S.
    Lemyre, N.
    Ivarsson, A.
    The temporal relations across burnout dimensions in athletes2018Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 28, nr 3, s. 1215-1226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Burnout is a construct that has garnered considerable attention in sport psychology within recent years. Several hypothesized models regarding how the three dimensions (exhaustion, devaluation, and reduced sense of accomplishment) temporally relate to each other have been advanced. One proposal outlined by Maslach and Leiter suggests that exhaustion predicts devaluation which predicts reduced sense of accomplishment. However, there is no consensus among researchers as it has been argued that exhaustion predicts devaluation and reduced accomplishment separately. The aim of this study was to test multiple alternative hypotheses regarding the relationships of the burnout dimensions in athletes. Two samples of Swedish youth elite athletes with differing time spans between measurements were used. Specifically, one sample involved time-intensive measures collected every week over an eight-week period, and the other sample included four measurement points across an 18-month period. Results showed that none of the previously proposed models outlining the temporal relations of burnout dimensions were supported. Statistical analysis of the models including the cross-lagged predictions of dimensions did not have any statistically significant impact except when exhaustion negatively predicted devaluation between time 1 (month 0) and time 2 (month 6) in the 18-month sample; this relation faded in the following time points. Further, issues regarding the stability of devaluation and reduced sense of accomplishment emerged as their autocorrelation were very weak in the time-intensive sample. These findings raise a number of points for further theoretical and practical discussions about the athlete burnout construct.

  • 48.
    Kuusisto, Arniika
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Straarup, Jörgen
    Södertörn University.
    Schihalejev, Olga
    University of Tartu.
    Kallioniemi, Arto
    University of Helsinki.
    Vikdahl, Linda
    Södertörn University.
    Theoretical and methodological perspectives to studying religious and cultural diversity in Finnish, Swedish and Estonian comprehensive schools2018Ingår i: New international studies on religions and dialogue in education / [ed] Martin Ubani, Münster: Waxmann Verlag, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Lund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Time, memory and class: The unintended consequences of the bourgeois gaze2018Ingår i: Ethnography, ISSN 1466-1381, E-ISSN 1741-2714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I argue that currently there is a middle-class bias that dominates in sociological culture and structures the ways the discipline operates as a form of bourgeois gaze. These forms of regulation and structuration within the discipline are also visible in Paul Willis's book Learning to Labour (1977), and they need to be illuminated, problematized and challenged if the discipline is to be able to contribute meaningfully and critically to an enlargement of its approach to sociological analysis, including the analysis of class and youth culture. My attempt is to make an exposure and reconsider Learning to Labour through the lens of time, memory and class, by performing an additional reading of the ‘the lads’ orientation toward different temporalities and conscious practices of memory work.

  • 50.
    Sandelin Bonnet, Angelica
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Strandlund, Elin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Toddlares delaktighet i den regionala livsvärlden: En undersökning om de yngsta barnens icke verbala kommunikation i en svensk förskola2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva, analysera och diskutera toddlares icke verbala kommunikation med varandra i förskolan, om det finns skillnader i kommunikationen inomhus och utomhus samt hur den icke verbala kommunikationen kan möjliggöra delaktighet i leksituationer. Studien har utförts med en kvalitativ metod i form av observationer av toddlare. Studiens resultat visar att toddlare använder en mängd olika kroppsliga uttryck för att kommunicera med varandra i lek såsom blickar, att peka, riktade kroppar, mimik etc. Det fanns inga skillnader i hur toddlare kommunicerar inomhus och utomhus men kommunikationen ter sig förflyta enklare inomhus. Den icke verbala kommunikationen och ett delat fokus under leksituationer kunde förenkla samspelet mellan toddlare. Detta kan i sin tur förstås som något som ökar delaktigheten. Med hjälp av den icke verbala kommunikationen kunde toddlare hjälpa, tolka och anpassa sig efter varandra i leksituationer. Slutsatsen är att toddlare är sociala och kommunikativa även utan att använda det verbala språket och uppfattningen av vad det innebär att prata behöver problematiseras.

1234567 1 - 50 av 824
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf