Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 925
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gottzén, Lucas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘A Darwinist at Our Dinner Table?’ Discursive Transitions Between School and Home2019Ingår i: Children’s transitions in everyday life and institutions / [ed] Mariane Hedegaard, Marilyn Fleer, London: Bloomsbury Academic, 2019, s. 167-184Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 2.
    Heinonen, Mariam
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Celepli, Berivan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digitala verktyg som medierande artefakter i förskolan: En studie om hur sex förskollärare beskriver användningen av digitala verktyg i undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.

  • 3.
    Palmer, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En relationell etik i arbetet med digitala verktyg: exempel utifrån två arbetssätt2019Ingår i: Digitalisering i en förskolan på vetenskaplig grund / [ed] Susanne Kjällander, Bim Riddersporre, Stockholm: Natur och kultur, 2019, s. 270-287Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Nilsson, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Jorius, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Ett verktyg för barn, i nutidens samhälle": Pedagogers föreställningar kring lärplattan i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärplattor används allt mer i förskolan och ändringar är på gång i och med den reviderade läroplanen för förskolan, vilken träder i kraft juli 2019. Avsikten med förslagen är att förbereda morgondagens medborgare för ett alltmer digitaliserat samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar gällande lärplattor i förskolan och hur pedagoger menar att dessa integreras i verksamheten. Studien grundar sig i en digital enkätundersökning riktad till pedagoger i förskolan inom Stockholms län. Enkäten har besvarats av 50 pedagoger. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi fokusera på begreppen artefakt, mediering och stöttning.

     

    Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till lärplattan i verksamheten och att deras intention kring användandet av lärplattan främst är att den används som ett hjälpmedel och komplement för att skapa lärtillfällen. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att dagens barn växer upp i en värld där digitaliseringen är en självklarhet, som inte går att hejda. I och med att barn har möjlighet att nyttja lärplattor i förskolor blir den således ett viktigt verktyg i att förstå omvärlden och ett viktigt redskap i barnens kunskapsutveckling.

  • 5.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Söderlind, Ingrid
    Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och barndom2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken.

    Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar.

    Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram.  

    Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla.  Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom.

  • 6.
    Traunmüller, Laila
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förskollärarens melodi: En analys av förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sång och musik i förskolans omsorgssituationer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att genom tolkningsfenomenologisk analys, IPA, undersöka förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sin egen användning av sång och musik i förskolans omsorgssituationer. Studiens resultat är att förskollärares förförståelse av fenomenet kommunikativ musikalitet framträder genom deras begrepp, exempelvis sjunga eller ramsa. Begreppen framträder även i kombination med kroppsliga/visuella uttryckssätt samt upplevelsen av här och nu. Analysen har även resulterat i en komplex bild av förskollärares meningsskapande kring kommunikativ musikalitet i omsorgssituationer: Fenomenet kommunikativ musikalitet upplevs av förskollärarna som dels förebyggande, dels förändrande när det gäller känslor eller stämningar i gruppen. Kommunikativ musikalitet upplevs som värdefullt då det upplevs i gemenskap och samförstånd med andra. Förskollärarna upplever ett fungerande samspel när de använder kommunikativ musikalitet, då de anpassar sig efter barnets uttryck. De anpassar även samspelet efter sammanhangets antal barn och avståndet till dessa. Kommunikativ musikalitet upplevs ske spontant och genom reflektion får förskolläraren en djupare förståelse för sitt samspel. Slutsatsen är att studier av samspelet och relationen mellan förskollärare och förskolebarn, även i grupp, kan ge ytterligare kunskap om de speciella förhållanden som råder i förskolans livsvärld.

  • 7.
    Brodin, Jane
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Renblad, karin
    Jönköping University.
    Improvement of preschool Children's speech and language skills2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    : Many children in preschool have speech and language disorders and a poor communication development, and the need for support is extensive. The aim was to find out if and how reading aloud and storytelling could enhance children’s communication development. The study was interactionistic. Eleven municipal preschools with 23 child units (573 children) participated. A questionnaire containing 15 questions with 54 sub items was answered on group level by the staff. The results showed that reading aloud and storytelling was used continuously, and the staff believed that the activity would help the children to develop their communication both regarding speech and development of concepts. But this is provided that the staff prioritize literacy in preschool settings and have knowledge about how to use reading aloud and storytelling to support children’s communication.

  • 8.
    Cheng, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Chen, Yiliu
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Ingen fara, ingen fara”: En observationsstudie om barns kamratkulturer i fri lek utifrån Corsaros teorier.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och öka kunskap om barns kamratkulturer i fri lek med fokus på fysiska artefakter, regler och strategier. För att undersöka detta använder vi oss av Corsaros teorier som teoretiskt perspektiv. Studien utförs i en barngrupp utifrån en svensk förskolekontext i inomhusmiljöer. Genom etnografisk ansats, alltså med en kvalitativ metod, undersöker vi hur barn i kamratkulturer interagerar med varandra, deras användning av fysiska artefakter, strategier och regler under fri lek i form av observationer. Studien betonar också lekens betydelse i förskolan för barns utveckling och lärande med koppling till Lpfö 18 (2018, ss.5–19) där det beskrivs hur leken har en väsentlig roll i förskolans vardag. Resultatet visar på att barn är flitiga aktörer som använder olika strategier både för att skydda sin kamratkultur och för att träda in i pågående aktiviteter med bl.a. artefakter, regler och tillträdesstrategier.

  • 9.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Klargörande om sociala medier men mytbildande om algoritmer2019Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 1, s. 51-52Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den som lockas av idén att logga ut från sociala medier för gott hittar många anledningar till detta i Jaron Laniers bok. Men även om författaren nyanserar förståelsen av internet spär han på den moderna myten om algoritmer som formar och kontrollerar oss.

  • 10.
    Karlsson, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lindquist, Frida
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Meningen med att leka: Att närma sig barns perspektiv på den fria leken genom fenomenologisk analys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att närma sig 3–5 åriga barns perspektiv på den fria leken i förskolans inomhusmiljö. Genom observation i selektivt återkommande form har vi studerat barnen i den fria leken och därefter med fenomenologi som teoretisk utgångspunkt analyserat hur deras görande kan förstås som uttryck för mening och som uttryck för deras perspektiv på den fria leken. Syftet har brutits ner till de undersökningsbara frågeställningarna: vad visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken? Vilka essenser framträder för barnen av fenomenet fri lek? Resultatet visar att de essenser som framträder för barnen av fenomenet fri lek är gemenskap, leken och känslan vilket utgör de tre kategorier som induktivt reducerades fram ur observationsmaterialet. Dessa essenser svarar också på frågan vad som visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken. Analysen visar att barnen i den fria leken ser mening i gemenskap med andra barn, en specifik lek och även i den bubblande, härliga känslan som vi sett ofta uppstår i barns lek. Våra slutsatser av denna studie är att meningen med att leka för barnen när de själva får välja är att skapa gemenskap med andra barn, leka en specifik lek eller att skapa eller upprätthålla en positiv och härlig känsla som uppstår när de leker. Slutsatsen av denna studie är även att det i förskolan behöver skapas tid och rum för barnen att mötas i egeninitierad lek där de kan dela gemenskap, specifika lekar eller känslor med varandra.

  • 11.
    Mustafa, Suzan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Muñante Cuellar, Edda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Metoder för matematikundervisning i förskoleverksamheten: - En observationsstudie av matematikundervisningens praktiker.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12. Kangas, Jonna
    et al.
    Harju-Luukkainen, Heidi
    Brotherus, Annu
    Gearon, Liam
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Playing to Learn in Finland: Early Childhood Curricular and Operational Context2019Ingår i: Policification of Childhood: Early Childhood Education in the 21st Century / [ed] Garvis, S. & Phillipson, S., Routledge, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 13.
    Olsson Lindau, Annamaria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Karin, Erhardsson
    “På min avdelning är det ingen som bestämmer mer än någon annan”: En studie om ledarskap och positioneringar i förskolans arbetslag2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

  • 14.
    Ståhle, Ylva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Aspán, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Teacher Students’ Experienced Challenges in the Beginning of Their Education2019Ingår i: Journal of Education, ISSN 0022-0574Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores Swedish students’ perspectives on being new to teacher education and what challenges they meet. Nineteen students were interviewed in three focus groups. The analytical framework draws on the theory of situated learning and the concept of enculturation, and the empirical data have been categorized through a thematic content analysis, which revealed two qualitatively different categories of challenges: as academic student, and as trainee teacher. Conclusively, the study shows how the education can support or obstruct the enculturation into the educational practices. Conceiving such hinders can facilitate the students’ understanding of both the studies and their future profession.

  • 15.
    Grunditz, Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lindgren, Anne-Li
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vardagligt samspel och mobila sängar i barnstorlek – en visuell historisk analys av vilan i förskolan2019Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 1, s. 116-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In previous historical studies on preschools, the main sources are texts; photos are used merely as illustrations. Inspired by the idea to use visual materials to study the look of the past by scrutinising historical photos and films of naptime in preschool, this article will shed light on preschool as an institution and on the materiality of naptime practices. The data comprise of historical photographs and films from the period 1900–1970 (in total 14 films and approximately 200 photographs that, in one way or the other, depict naptime: adult and child interaction, the beds' constructions, the material organization of rooms and naptime routines). By using visual analyses, visualizations and the notion of path dependence, the article shows how the everyday practice of napping was carried out in the historical preschool in relation to questions of continuity and change. The results suggest that the design of beds, as child-sized and easy to move and store, can be understood as defining the institution as a preschool with play and educational practices as its main purpose. At the same time, however, the beds themselves indicate that care, as sleep or napping, was an essential practice in historic preschools.

  • 16.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Violent men’s paths to batterer intervention programs: Masculinity, turning points and narrative selves2019Ingår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on interviews with voluntary participants in intervention programmes for perpetrators of intimate partner violence in Sweden, the present article analyses violent men’s turning-point stories, that is, their narratives of deciding to start and starting treatment. Three types of turning-point stories are identified: narratives that describe men recognizing their violence either before or during treatment, and narratives of returning to treatment. Through these stories, the men not only present reasons for joining therapy, but also produce gen- dered narrative selves. In particular they present themselves as morally ‘good’ and self-conscious men by simultaneously acknowledging their abusive behaviour and distancing themselves from being violent men.

  • 17.
    Karlsson, Sandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘You said “home” but we don’t have a house’ – children’s lived rights and politics in an asylum centre in Sweden2019Ingår i: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, nr 1, s. 64-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores children’s lived rights and articulated politics in the context of housing underpinned by their lived experiences in an asylum centre in Sweden. The findings reveal a discrepancy between the children’s articulated standpoints, where well-being is connected to having a home, and their lived experiences of lacking conditions for both house and home at the asylum centre. This discrepancy enables demonstration of the children’s articulated politics, as they criticize conditions, practices and relational aspects they experience as constraining their well-being at the asylum centre. Thereby, the children themselves identify the structural denial of their right to conditions for well-being and adequate housing. They also express what conditions for well-being should be accessible to them, which is interpreted here as their making rights claims when their formal rights are not fulfilled.

  • 18.
    Gerholm, Tove
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Hörberg, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Perception och psykofysik.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    A protocol for a three-arm cluster randomized controlled superiority trial investigating the effects of two pedagogical methodologies in Swedish preschool settings on language and communication, executive functions, auditive selective attention, socioemotional skills and early maths skills2018Ingår i: BMC Psychology, E-ISSN 2050-7283, Vol. 6, artikel-id 29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    During the preschool years, children develop abilities and skills in areas crucial for later success in life. These abilities include language, executive functions, attention, and socioemotional skills. The pedagogical methods used in preschools hold the potential to enhance these abilities, but our knowledge of which pedagogical practices aid which abilities, and for which children, is limited. The aim of this paper is to describe an intervention study designed to evaluate and compare two pedagogical methodologies in terms of their effect on the above-mentioned skills in Swedish preschool children.

    Method

    The study is a randomized control trial (RCT) where two pedagogical methodologies were tested to evaluate how they enhanced children’s language, executive functions and attention, socioemotional skills, and early maths skills during an intensive 6-week intervention. Eighteen preschools including 28 units and 432 children were enrolled in a municipality close to Stockholm, Sweden. The children were between 4;0 and 6;0 years old and each preschool unit was randomly assigned to either of the interventions or to the control group. Background information on all children was collected via questionnaires completed by parents and preschools. Pre- and post-intervention testing consisted of a test battery including tests on language, executive functions, selective auditive attention, socioemotional skills and early maths skills. The interventions consisted of 6 weeks of intensive practice of either a socioemotional and material learning paradigm (SEMLA), for which group-based activities and interactional structures were the main focus, or an individual, digitally implemented attention and math training paradigm, which also included a set of self-regulation practices (DIL). All preschools were evaluated with the ECERS-3.

    Discussion

    If this intervention study shows evidence of a difference between group-based learning paradigms and individual training of specific skills in terms of enhancing children’s abilities in fundamental areas like language, executive functions and attention, socioemotional skills and early math, this will have big impact on the preschool agenda in the future. The potential for different pedagogical methodologies to have different impacts on children of different ages and with different backgrounds invites a wider discussion within the field of how to develop a preschool curriculum suited for all children.

  • 19.
    Shamoun, Deema
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att arbeta med språket i förskolan: En intervjustudie om förskollärares syn på språkutvecklande arbetssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Sääf, Ida
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Att sätta regler för, skriva och spela barn(dom): En komparativ diskursanalys av rollspelssytemet The World of Darkness2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genomföra en komparativ diskursanalys av rollspelssystemet The World of Darkness med fokus på böckerna The World of Darkness (2004) och The World of Darkness innocents (2008) för att analysera vilka barndomsdiskurser som produceras i spelet. En Norman Fairclough-inspirerad tredimensionell diskursanalys har anlagts för att uppnå syftet med uppsatsen. Genom att fokusera analysen på spelets regler, fiktion och agens visas det att det sårbara barnet är den återkommande diskursen och påverkas av rådande speldiskurser, skräckkontexten, tabu och en förlegad barnsyn.

  • 21.
    Cardell, David
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barns ledarskap: För en vidgad vokabulär genom skiftande exempel2018Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 36, nr 1, s. 23-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

  • 22.
    Göransson, Olena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fazli Khan, Shayan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Barns ledarskap i leken på förskolan”: - En kvalitativ intervjustudie utifrån förskollärares perspektiv om barns förmågor och strategier för att utveckla ledarskap i leken2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att lyfta upp förskollärarnas synpunkter och erfarenheter om hur de kan skapa möjligheter för de barn som vill prova på ledarrollen under sin lek på förskolan. För att undersöka vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar: Vilka strategier och förmågor anser förskollärare att barn behöver utveckla för att kunna positionera sig som ledare i sin lek på förskolan och vad anser förskollärare att pedagoger kan göra för att stötta barn som vill prova på ledarrollen i sin lek på förskolan? För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer, som vi har spelat in, transkriberat, sammanfattat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av vår studie visar att barnen behöver utveckla vissa förmågor, framförallt språket, och vissa strategier för att kunna leda i en lek. Studien visar också förskollärarnas medvetenhet och engagemang i sitt arbete med utvecklingen av barns förmågor för att främja till utvecklingen av starka och självständiga individer.

  • 23.
    Eriksson, Christine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sand, Monica
    Belonging in transience: Vocal mapping for a commuting preschool practice2018Ingår i: Emotion, Space and Society, ISSN 1755-4586, E-ISSN 1878-0040, Vol. 29, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores and elaborates art theorist Miwon Kwon's (2004) concept of belonging-in-transience through placing a preschool practice in the urban transport system and ask how toddlers can belong in public space. Belonging-in-transience is here seen as a collectively shared emotion system that can be described as ambivalent pre-personal intensities of emotions not yet stated. When a small group of preschool toddlers enters the public transport system - what the anthropologist Marc Auge terms non-places that lack particular shared cultural and social meaning - they both integrate into the routines and rhythms and intervene with the practice of traveling. The article outlines how belonging-in-transience consist of multiple ways to belong that always emerge in and through specific situations and places at hand. The methodological concepts vocal mappings and voice belongings, was developed as a way to delineate how the toddlers orientated themselves in the feeling of belonging through experimentations. Voice belonging and vocal mapping expose belonging as reciprocally dependent on the situation that at the same time influences possible ways of belonging.

  • 24.
    Nilsen Schaub, Astrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Berättelser från förorten: Förskollärares berättelser om att arbeta i särskilt utsatta områden2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

  • 25.
    Frankenberg, Sofia J.
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gerholm, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bodén, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bidirectional collaborations in an intervention randomized controlled trial performed in the Swedish early childhood education context2018Ingår i: Journal of Cognition and Development, ISSN 1524-8372, E-ISSN 1532-7647Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the field of developmental science, there is a general agreement of the need to work together across academic disciplinary boundaries in order to advance the understandings of how to optimize child development and learning. However, experience also shows that such collaborations may be challenging. This paper reports on the experiences of bidirectional collaboration between researchers in a multidisciplinary research team and between researchers and stakeholders, in the first randomized controlled trial in Swedish preschool. The objective of the trial was to investigate the effects of two pedagogical learning strategies evaluating language, communication, attention, executive functions and early math. The interdisciplinary team includes researchers from early childhood education, linguistics, developmental psychology and cognitive neuro science. Educational researchers and theorists within the field of early childhood education in Sweden have during the last two decades mainly undertaken small-scale qualitative praxis-oriented and participative research. There is a widespread skepticism with regards to some of the core principles in controlled intervention methodologies, including a strong resistance towards individual testing of children. Consequently unanticipated disagreements and conflicts arose within the research team, as RCT methodology requires the measurement of effects pre and post the intervention. The aim of this article is to discuss the conditions for bidirectional collaboration both between researchers and stakeholders and between researchers in the research team. The findings illustrate strategies and negotiations that emerged in order to address ontological and epistemological controversies and disagreements. These include (a) the negotiation of research ethics, (b) making divergences visible and learning from each other, (c) using a multi-epistemological and methodological approach as a complement to the RCT design and (d) the negotiation of research problems that are shared between educators and researchers.

  • 26.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Chafing masculinity: Heterosexual violence and young men’s shame2018Ingår i: Feminism and Psychology, ISSN 0959-3535, E-ISSN 1461-7161Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The role of shame in feminist activism has been debated lately, where scholars particu- larly have discussed whether shame could enable individuals with privileged positions, such as heterosexual men, to align with vulnerable groups or prevent them from political action. Drawing on written stories submitted to a feminist anti-violence cam- paign, this paper explores young men’s shame of having been sexist or sexually violent. Through displaying shame, they distance themselves from problematic past violent or sexist actions, producing or reconstructing a respectable masculine subjectivity. In their narratives, the young men at times embrace and adopt a ‘‘chafing masculinity’’, that is, an uncomfortable and troubling heteromasculine position. Drawing on these narratives, the paper discusses how shame – by exposing heterosexual men’s uncontrolled discomfort and helping men to unlearn privilege – may be a politically progressive emotion and contribute to (pro)feminist politics.

  • 27.
    Hedlund, Daniel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Salmonsson, Lisa
    Challenges in the Guardianship of Unaccompanied Minors Seeking Asylum2018Ingår i: The International Journal of Children's Rights, ISSN 0927-5568, E-ISSN 1571-8182, Vol. 26, nr 3, s. 489-509Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we explore the research literature relating to the guardianship of unaccompanied minors seeking asylum. In particular, we seek to find out what type of dilemmas have been identified by research concerning the guardianship of unaccompanied minors, and the focus that the literature has therefore taken. A comprehensive search of identified databases was conducted. Ultimately, 38 publications were selected for analysis. The review was qualitative and inductive. The results of the review suggest that research has identified and focused on challenges in the form of diverging policy such as gaps and inconsistencies in guardianship institutions, as well as challenges in balancing different objectives concerning the guardianship role, such as conflicting interest in the guardianship assignment or between different actors involved in protecting the child’s interest.The conclusion is that different configurations of guardianship institutions, as well as the identified challenges for practice, appear to be related to the welfare state model. Therefore, future research concerning guardianship for unaccompanied minors needs to move beyond legal sources and policy documents by focusing on empirically informed research on the relationship between child care/protection, principles of assessing the best interest of the child and the welfare state systems.

  • 28.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Children, sub-headings and verbal discussions creating evaluations: acknowledging the productiveness of ambivalence2018Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 26, nr 3, s. 363-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on the empirical case of an evaluation meeting in a Stockholm preschool as well as participant observations over a period of 10 months, this paper uses an Actor-Network Theory methodology to explores the actors and relations that emerge when an evaluations are made. The principle of general symmetry is used to create knowledge of the way evaluations are made from relations among teachers, children's games, toy guns, evaluation goals and sub-headings. The study specifically highlights the ability of verbal discussions to embrace ambivalence in relation to, for example, everyday children's games with toy guns in the preschool. The paper argues that ambivalence is productive and influential in the evaluation process, even though it is not included in final evaluation texts.

  • 29.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborative Cartography Mapping of the Encounter between Neuroscience and Preschool Practices2018Ingår i: European Congress of Qualitative Inquiry: Second Edition - Nomadic Inquiry: Abstracts, 2018, s. 68-68Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation takes its starting point in curiosity among preschool teachers and staff in a municipality outside Stockholm, about what the neurosciences might have to offer their practices of literacy education.  Deriving from an invitation from practitioners to researchers, a project was designed based on a shared agreement on a ‘joint matter of concern’ (Stengers, 2008, Lenz Taguchi, 2017). The agreement was to explore what the encounter with neuroscientific knowledge might do (or not) to everyday practices, and what possible beneficial effects this might have.

    The study was organized in periods when the researcher was alternately participating in everyday preschool practices and in staff meetings. Documentations of children´s activities, made by the teachers and the researcher, were discussed and reflected upon during the staff meetings, together with excerpts from neuroscientific research. Major lines of articulation, converging around a core problem concerning the didactic conflicts between enhancing learning processes in the group and individual children respectively, were collaboratively constructed and put on the ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

    These encounters between neuroscience and preschool practices were performed as collaborative cartography mapping exercises, inspired by Deleuze and Guattari. When enacting these exercises during staff meetings, the dominating lines of articulation that seemed to inform the practices as well as the research excerpts were brought to the fore to creatively experiment with.

    For example, the previously common hesitation towards psychology could be reconfigured when encountering neuroscientific findings of children’s reoccurring cycles of learning and development as complex and unpredictable patterns (Fischer, 2011). Importantly, the rupturing and reconfigurations was different for different teachers, depending on what theories that was taught when they were educated. Another example of a deterritorialization with theoretical as well as didactic implications was how neuroscientific research on brain plasticity constituted a diverging line from the classic and troubling nature-nurture binary. The weary question about the extent to which genetic disposition, or the nurturing social circumstances, play the more significant role than the other, could eventually be replaced with discussing how nature-nurture might rather be intrinsically entangled and co-constituted.

    The collaborative cartography mapping performed in this study shows that it is possible to reconfigure dominant lines of thinking in new productive and empowering ways together with preschool staff. This methodology is essentially about materializing theories of science and learning in a way that is situated and closely connected to the practices. Moreover, it also makes possible a practice of extending the didactic repertoire, contrary to having to choose the ‘better’ epistemology and method for teaching.

  • 30.
    Sjöblom, Björn
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Franzén, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Contested connectedness in child custody narratives: Mobile phones and children's rights and responsibilities2018Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 20, nr 10, s. 3818-3835Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    New forms of information and communications technology (ICT) form parts of contemporary communication. At large, connected presence (e.g. through mobile phones) is seen as something positive that facilitates social connectedness in family life. Yet, there are also instances of what we call contested connectedness. This article analyses courtroom proceedings in child custody disputes. The analyses (from 68 audio-recorded high-conflict trials) highlight how mobile phone connectedness reshapes boundaries of public/private in post-separation family life. A number of cases were chosen to illuminate different ways in which connectedness through mobile phone contacts was contested by the child or one of the parents. Three cases document recurring ways in which children's rights and responsibilities were intertwined in complex ways in post-divorce life and how mobile phone connectedness would not offer the child new rights, yet make them more responsible for monitoring their parents' unresolved problems.

  • 31.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Contradictory Explorative Assessment: Multimodal Teacher/Student Interaction in Scandinavian Digital Learning Environments2018Ingår i: Journal of Education and Training studies, ISSN 2324-805X, E-ISSN 2324-8068, Vol. 6, nr 2, s. 133-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Assessment in the much-discussed digital divide in Scandinavian technologically advanced schools, is the study object of this article. Interaction is studied to understand assessment; and to see how assessment can be didactically designed to recognise students´ learning. With a multimodal, design theoretical perspective on learning teachers’ and students’ modes are documented and analysed. Illustrated in the article, is how the subject design aims at an expert level, while formative assessment aims at a novice level leaving students without adequate guidance. Despite this, summative assessment aims at an expert level and is at times contradictory. A concluding suggestion is that assessment in a digital learning environment can be designed exploratory to encompass students’ new knowledge and to embrace their multimodal signs of learning, or much of what is learned will be ignored.

  • 32.
    Sjöström, Caroline
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nyrén Du Rietz, Josefine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den (o)synliga musiken: En studie av aktörers (o)synliga musikskapande i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att synliggöra den (o)synliga musiken i förskolans verksamhet. Med den (o)synliga musiken menar vi i denna studie den musik som redan finns i verksamheten, men som i första hand inte uppfattas som ett musikskapande. Med stöd utav Aktör-nätverksteorins metodansats har vi identifierat nätverk och aktörer som tycks ingå i den (o)synliga musiken i förskolan. Arbetet med metodansatsen ihop med fältanteckningar och miljö- och materialinventeringar bidrog till att vi kunde besvara studiens frågeställningar. Det visade sig att musikskapandet uppstod kontinuerligt i verksamheten mellan barn och material som används dagligen i verksamheten. Tillsammans skapade barnen ihop med materialet olika musikskapanden likt spelandet av olika instrument. Det visade sig i studien, hur fenomenet av rytm var avgörande för huruvida vi som observatörer tolkade datan som ett undersökande eller musikskapande. Inom de musikskapande observationerna, visade det sig sedan vara fenomenet av agens som gjorde att nätverken transformerades till musikskapande nätverk.  Rimliga slutsatser vi kan dra utifrån studien är att allt och alla bör ses som potentiella musikskapande aktörer. Detta då musikskapandet uppstod i barnens vardagliga göranden, vilket visar på att musikens faktiska plats, möjligen existerar i större bredd och omfång än vad vi tror. Avslutningsvis lyfter studien hur fenomenet av agens, är avgörande för huruvida ett görande fortgår eller inte.

  • 33.
    Josefson, Mie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis embraces Care in the discipline of Early Childhood Education. In this thesis, the concept of responsibility is used to analyze the meaning of care in preschool. The scientific problem can be expressed as follows: How is it possible to grasp the aspects of responsibility in relation to the preschool and preschool teachers’ and staff’s mission in general, and as an expression of meaning of care and practices in particular?

    In order to construct new knowledge on this particular care responsibility in preschool, a theory of ethics is required. Such a theory of ethics cannot be derived solely from general ethical principles or rules, but need to put the emphasis on how people's relationships and mutual dependencies develop and can be maintained in a manner as to uphold that what is good and works in the relationship (Henriksen & Vetlesen, 2013). Against this background, the proximity ethical theory is particularly suitable as an analytical tool box for this thesis. It is represented in my work by Arne Johan Vetlesen, Zygmunt Bauman and Per Nortvedt. The proximity ethics is referred to as an experience-based ethics based on interpersonal practice. It is in this interpersonal practice that we meet the notions of duty and responsibility, respect and care.

    The thesis reflects a specific socio-historical era in preschool history: two breaking points, one in the 1990s and the other in the early 2000s. The thesis’ empirical material consists of analyses, partly from individual interviews that were collected during the period 1993-1995, and partly from focus group interviews gathered in the period 2004-2006.

    The purpose of this study is, by using a proximity ethical approach, to generate knowledge about meaning of care and practices by studying preschool teacher’s speech concerning responsibility during two different time periods: the period just before and just after the introduction of the Curriculum for the Preschool in Sweden (Lpfö98). The following research questions have been formulated for the work: How do preschool staff speak about the expressions of responsibility and the boundaries of responsibility in the preschool’s everyday life? In what way does a theory of care and the proximity ethical perspective contribute to a broader understanding of the meaning of care in preschool and the teaching profession’s ethical dimension, during the current periods of time and in a contemporary perspective?

    The interviews 1993-1995 reveals the following themes as examples of expressions of responsibility and boundaries of responsibility: Control and safety, Flexibility respectively Division of responsibility between preschool and parents, Family support: Information, solidarity and relief. Focus group interview 2004-2006 reveals the following themes as examples of expressions of responsibility and boundaries of responsibility: Peace and quiet, To pay attention to the children respectively The tension between service and educational activity, Family support: To maintain good relationships.

    In conclusion, the challenges that emerge when making the concept of care more visible in pre-school practice are discussed. These challenges are reflected on the basis of an analytical idea of responsibility in the encounter with the other. Furthermore, it is examined how the proximity ethical perspective can be used as a springboard for a contemporary and forward-looking discussion of the meaning of care in preschool and the pedagogical profession’s ethical dimensions.

  • 34.
    Hofberg, Linnéa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjellander, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Det handlar inte om mig, det handlar om oss": En enkätstudie angående pedagogers uppfattningar och erfarenheter av kollegiala reflektioner.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reflektion benämns inte som begrepp i förskolans styrdokument. Trots det läggs det stor vikt i styrdokumenten på pedagogers förmåga att ständigt utvärdera, förbättra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Forskning visar att pedagoger ofta arbetar omedvetet och utan tydlig struktur, vilket kan förhindras genom kontinuerlig reflektion i arbetslaget. Denna studies syfte är att lyfta aktiva pedagogers egna erfarenheter och tankar kring reflektion i förskolan samt diskutera hur reflektion kan bidra till en större medvetenhet i det pedagogiska arbetet. En digital enkätundersökning har utformats som besvarats av pedagoger som sträcker sig över stora delar av landet. Resultaten visar att pedagogerna beskriver hur de arbetar utifrån olika varianter av reflektionsunderlag men att läroplanen är det styrdokument som majoriteten använder för att reflektera över sitt pedagogiska arbete. Resultaten synliggör också ett uttalat behov för mer tid för reflektion, och att kontinuerlig fortbildning förstås som väsentligt för att främja arbetslagens pedagogiska reflektioner. Vår slutsats är att kollegial reflektion behöver prioriteras både av ledning och av pedagogerna själva. Detta möjliggör en pedagogisk verksamhet där varje individ ständigt utvecklas i sin profession, vilket skapar förutsättningar för medvetet pedagogiskt arbete i förskolans verksamhet.

  • 35.
    Peltonen, Hanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Anna, Ohnback
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Det här är en viktig verksamhet - vi leker inte bara”: En kvalitativ studie om implementering av fritidshemmets läroplansdel2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal.

    Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas.

    Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal.

    En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

  • 36.
    Sommarlund, Susan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det särbegåvade barnet - två konstruktioner av samma barn: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera hur föräldrar och  pedagoger konstruerar det särbegåvade förskolebarnet. Utgångspunkten är åtta förskolebarn vars föräldrar och pedagoger intervjuats. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys har de berättelser som återkommit i intervjuerna identifierats. Berättelserna har analyserats med hjälp av tolkningsrepertoarer och positionering. De narrativ som blivit synliga är föräldrars konstruktion av det särbegåvade barnet som ett problembarn och pedagogers konstruktion av det särbegåvade barnet som ett idealbarn utifrån Läroplanens strävansmål. Dessa två diskurser, familjediskursen och förskolediskursen krockar, maktförhållandet påfrestar samarbetet mellan diskurserna och de olika synerna på normalitet ger bilden av ett dilemmabarn.

  • 37.
    Halleröd, Monika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det är "olagligt" att springa inne!: En kvalitativ studie om agens och fysisk lek i en svensk förskola2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka 4-5åringars meningsskapande och uppfattning om fysisk lek i förskolan. Utifrån empiri baserad på deltagande observationer och intervjuer tolkas resultatet med barndomssociologisk utgångspunkt och undersöker hur agens görs i en kategori av lek som ofta övervakas, begränsas och undviks i förskolan – fysisk lek. Empirin inrymmer deltagande i, observerande av, samtal om, reflekterande kring och planerande av fysisk lek såväl inom- som utomhus. Resultatet presenteras utifrån jagalek och visar att pedagoger med fysisk kapacitet värdesätts för ökad spänning och utmaningen samt att barn har kollektiva och individuella strategier för att möjliggöra fysisk lek efter egna önskemål. Ett ytterligare resultat visar på att barn har strategier att tilldela och reducerar vuxnas makt i lek. Det behövs mer forskning om fysisk lek, dels då det saknas begrepp som gör den talbar och dels utifrån dess marginaliserade position inom lekforskningen. 

  • 38. Neuman, Nicklas
    et al.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fjellström, Christina
    Distinctions and boundaries: men's talk about food celebrities2018Ingår i: British Food Journal, ISSN 0007-070X, E-ISSN 1758-4108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this article is to explore how a group of men relate to food celebrities in the contemporary Swedish food-media landscape, especially celebrity chefs on TV.

    Design/methodology/approach

    Semi-structured interviews with 31 men in Sweden (22-88 years of age), with different backgrounds and with a variety of interest in food.

    Findings

    The paper demonstrates different ways in which the men relate to food celebrities. The men produce cultural distinctions of taste and symbolic boundaries, primarily related to gender and age, but also class. Through this, a specific position of ‘just right’ emerged. This position is about aversion to excess, such as exaggerated gendered performances or pretentious forms of cooking. One individual plays a particularly central role in the stories: actor and celebrity chef Per Morberg. He comes across as a complex cultural figure: a symbol of slobbish and tasteless cooking and a symbol of excess. At the same time, he is mentioned as the sole example of the exact opposite – as a celebrity chef who represents authenticity.

    Practical implications

    Scholars and policy makers must be careful of assuming culinary or social influence on consumers from food celebrities simply based on their media representations. As shown here and in similar studies, people relate to them and interpret their performances in a variety of ways.

    Originality/value

    This is one of the few studies that target the role of food celebrities in contemporary Western consumer culture from the point of view of the consumers rather than analyses of media representations.

  • 39.
    Karlsson, Sandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘Do you know what we do when we want to play?’ Children’s hidden politics of resistance and struggle for play in a Swedish asylum centre2018Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 25, nr 3, s. 311-324Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores how children navigate institutional regulation at an asylum centre and how their political acts of resistance are expressed through their struggle to access play. It shows that the children used tactical awareness to identify the displayed strategies of the institutional regulation, which was conditional for their development of tactical acts, through which they handled that regulation. The children’s political acts of resistance and struggle for play, which were hidden to the institution, demonstrated how they claimed their right to play, although this right was still structurally denied. Consequently, their politics is a politics of impediment.

  • 40.
    Ljusberg, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Doing Masculinity in School-Age Child-Care: An Ethnographic Study 2018Ingår i: International Journal for Research on Extended Education, ISSN 2196-3673, E-ISSN 2196-7423, Vol. 6, nr 1, s. 66-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is based on data from a two-year ethnographic study on children in school-age child-care in Sweden. It describes a boy’s way from positioning himself as a “boy who does not fight” to a “boy who fights”. In Sweden, independence is viewed as paramount. Fostering children to independence can be seen from different perspectives, and the teachers in this particular setting hand over the power to the children. The social climate in the setting was quite tough, and the children – especially the boys – formed a social hierarchy by using their fists. The material was studied with help from analytical tools dealing with gender, position and power.

  • 41.
    Lund, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lund, Stefan
    "Eftersom vi skrattar åt det så fastnar det bättre": Humor och relationell lärarauktoritet2018Ingår i: Auktoritet / [ed] Mats Trondman, Malin Lennartsson, Göteborg: Daidalos, 2018, s. 239-258Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Grunditz, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elever ritar sig själva som framtida forskare: Resultat från Forskarfredags teckningstävling 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I augusti och september 2017 genomfördes en teckningstävling för skolklasser i hela Sverige på temat ”Rita dig själv som forskare. I den här rapporten analyseras teckningarna av professor Anne-Li Lindgren och doktorand Sofia Grunditz vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

    Tävlingen var en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag och samlade in 1 237 bilder från över 70 skolklasser med barn i åldrarna 6–12 år i hela Sverige. Tävlingen var inspirerad av en liknande teckningstävling som genomfördes år 2007.

    Anne-li Lindgren och Sofia Grunditz har lagt fokus på hur flickor respektive pojkar ritar, i vilken grad stereotypa föreställningar om forskare syns i bilderna och en översiktlig jämförelse med bilderna från 2007. De ger också råd till lärare om hur teckningsuppgifter kan användas som en del av undervisningen.

  • 43.
    Legander, Nadine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lodge, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En föräldraaktiv inskolning som metod i förskolan: En kvalitativ intervjustudie av tre olika förskolors arbete medföräldraaktiv inskolning, med fokus på barns trygghet och anknytning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Ericsson, Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Wallberg, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En svår nöt att knäcka: Verksamma förskollärares upplevelser om vaken-vilan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av vaken-vila. Kvalitativaintervjuer med tio förskollärare har genomförts och resultatet har analyserats med IPA. Tvåhuvudteman har framtolkats. Konceptet vaken-vila visar hur förskollärarna uttrycker att vaken-vilaska vara en stund för lugn och återhämtning samtidigt som deras upplevelser skiftar, den upplevs bådesom bra och trevlig men också som svår och stressframkallande. Organisation av vaken-vila handlarom förskollärarnas upplevelser av möjligheter och begränsningar för aktiviteten i relation tillbarngruppsstorlek, personaltäthet, lokal och material. Studiens slutsatser är att vaken-vilan upplevssom en aktivitet med många dimensioner. Strukturella svårigheter såsom brist på personal i relationtill antal barn i förskolan skapar organisatoriska begränsningar för vad aktiviteten vaken-vila kaninnehålla. Detta leder till att några av förskollärarna upplever stress i samband med aktiviteten. Vi kangenom tolkning av vårt resultat se att vaken-vilan verkligen är det vår rubrik påstår: en svår nöt attknäcka.

  • 45.
    Hedlund, Daniel
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ensamkommande barn och ungdomar: En introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Holm, Oskar Joakim Wilmer
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Oddbratt, Linette Natalie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Estetiska materialiseringar i förskolans ateljéer: En studie av förskoleavdelningars organisering av ateljéer och pedagogers erfarenhet av estetisk verksamhet för yngre barn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har. 

  • 47.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Exploring the relational efforts making up a curriculum concept—an Actor-network theory analysis of the curriculum concept of children’s interests2018Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 50, nr 1, s. 113-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper undertakes an investigation of the ‘life’ of the curriculum concept of children’s interests in a preschool practice. The concept of children’s interests plays a vital role in the Swedish preschool curriculum text and in the preschool field. Strongly inspired by Actor-network theory readings, the paper aims at producing accounts making visible the making of the concept of children’s interests through relations among children, carpets, Minecraft figures, boxes, teachers and schedules in a preschool practice. The paper engages in ethnographic materials generated at a Stockholm preschool over a period of 10 months.

  • 48.
    Svedäng, Mia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Halvars, Bodil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elfström, Ingela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Unga, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Från komplexa frågor till konkret innehåll: hållbar utveckling ur ett förskoledidaktiskt perspektiv2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 3-4, s. 235-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 49.
    Westman, Annica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. 196811290540.
    Fysisk aktivitet på fritidshem: Styrningsrationaliteter i fritidshemmets styrdokument2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara fysisk aktiv och anta det som hälsoförebyggande livsstil har blivit ett hett debattområde runt om i världen. Metodens ansats utgår från diskursanalytisk ansats och Foucaults teoretiska perspektiv för styrningsrationalitet i skolan. Resultat och slutsatser är att lärarens expertis och påverkande förmågor ska fostra eleven att vilja välja en aktiv livsstil. De styrningsrationaliteter jag identifierat som framkommer i analysen är: en restriktiv styrningsrationalitet - en begränsande styrning inom ramar för önskvärda normer, en fostrande styrningsrationalitet - ska utgöra elevens utveckling insikt av självstyre, frivillig styrningsrationalitet – eleven ska intresseväckas och uppmuntras att vilja välja det önskvärda. Sedan finns ju en avsaknad av styrningsrationalitet gällande vila och återhämtning samt balansen mellan det och fysisk aktivitet. diskursiv praxis – en styrningsrationalitet - gör oss styrbara genom kommunikativa maktmedel

  • 50.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förord: En praktisk handledning i digital kompetens2018Ingår i: R'app'artyg och spekt'app'el: yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan, Lund: Studentlitteratur , 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 1 - 50 av 925
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf