Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 955
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gottzén, Lucas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ‘A Darwinist at Our Dinner Table?’ Discursive Transitions Between School and Home2019Ingår i: Children’s transitions in everyday life and institutions / [ed] Mariane Hedegaard, Marilyn Fleer, London: Bloomsbury Academic, 2019, s. 167-184Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 2.
    Kane, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ljusberg, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Assessing the needs and interests of pupils in school age educare2019Ingår i: Abstract book, 2019, s. 520-521Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At a time when educational assessment drives school development in all Nordic countries, it is a challenge to work in school-age educare, where the development of local service should be driven by the needs and interests of the pupils (SNEA, 2018). Our action research project aims to explore this specific part of school-age educare practice together with staff in two urban schools in different socio-economic areas. While there are studies about assessment (Andersson, 2013) and systematic development work (Lager, 2016) that will inform this study, there is no other research about school-age educare that focuses on this particular aspect of school-age educare. Research in preschools suggests that staff develop the service based on their own interests rather than the children’s (Fast, 2007). Moberg (2018, p.122) explores ”how the concept ofchildren’s interestsis allowed to act through its relations to other actors” and thus “what gets to count as children’s interests” (p.123) suggests that we try and trace the concept in practice. The project attempts to map methods already in use as well as explore possible new methods to assess pupils’ needs and interests. We want to discuss whose perspective the practice opens up for and what view of the child the practice allows. The project hopes to activate discussions about what pupils are allowed to do and be or how they should behave in school-age educare. We also want to avoid fixed categorisations of children, since how children are discussed limits or allows for change in different ways (Holmberg, 2017).

  • 3.
    Westerlund, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sköldvall, Harald
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att stå på barrikaderna och spika upp manifestet: En tolkande fenomenologisk studie om yrkesrollen som fritidspedagog2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med här studien är att undersöka hur fritidspedagoger tolkar sin yrkesroll och samtidigt uppfattar sitt yrkesuppdrag. Metoden som har använts är tolkande fenomenologisk analys, förkortat IPA. Genom denna metodansats har kvalitativa intervjuer genomförts med fritidspedagoger på olika skolor i en större stad i Sverige. Resultaten från studien visar att yrkesrollen som fritidspedagog både är mångfacetterad och komplex. I skolverksamheten används fritidspedagogen som en resurs till läraren och den kompetens som kan sägas vara speciell för fritidspedagogen lämnas ofta outnyttjad. Fritidspedagogens yrkesuppdrag presenteras som att uppfostra elever, skapa medborgare och främja relationer. Samtidigt som yrkesrollen och yrkesuppdraget avhandlas, synliggörs också förutsättningar för att skapa en tydlig yrkesroll. Trots stora förändringar i skola och fritidshem under de senaste decennierna verkar yrkesrollen som fritidspedagog förbli otydlig. Förverkligandet av en tydlig yrkesroll för fritidspedagogen, som samtidigt kan realisera sitt yrkesuppdrag, begränsas ofta av skolledning och en maktasymmetri som finns mellan lärare och fritidspedagog. En ömsesidig förförståelse av yrkesuppdraget hos respektive yrkeskategori skulle kunna ge grund för tydligare yrkesroller.  

  • 4.
    Helander, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Leviner, PernillaStockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Barn, migration och integration i en utmanande tid2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Berne, Karolina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Wallberg Hägg, Tess
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barns samhandlande i bildskapande: Posthumanistiska perspektiv på relationer mellan barn och material i skapande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från posthumanistisk teoribildning med inriktning mot agentisk realism, med syfte att undersöka hur barn och material samhandlar i bildskapande aktiviteter i förskolans skapandemiljö. Utifrån täta beskrivningar av fyra observationer analyseras de samhandlingar som uppstår mellan barn och material med hjälp av relevanta posthumanistiska begrepp. Resultatet synliggör hur mänskliga och icke-mänskliga agenter intra-agerar samt vad som uppstår i intra-aktionerna. Fokus läggs även på de icke-mänskliga agenternas olika egenskaper och hur de påverkar de mänskliga agenternas göranden. Även relationer mellan olika icke-mänskliga agenter lyfts fram i denna del. Studiens slutsatser belyser de olika agenternas potential och värde samt relationerna dem emellan. Även de icke-mänskliga agenternas status betonas.

  • 6.
    Riessen, Amanda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Dahlin, Sandra
    Barns samspel och interaktion med naturen: Ett sociokulturellt perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).

  • 7.
    Fazlic, Lejla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Razzaz, Mona
    Barns språk och kommunikation.: En social-semiotisk analys av barns icke-verbala kommunikation i den fria leken.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

  • 8.
    Frankenberg, Sofia J.
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gerholm, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bodén, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioinen, Petter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Palmer, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Tonér, Signe
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Bidirectional collaborations in an intervention randomized controlled trial performed in the Swedish early childhood education context2019Ingår i: Journal of Cognition and Development, ISSN 1524-8372, E-ISSN 1532-7647, Vol. 20, nr 2, s. 182-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the field of developmental science, there is a general agreement of the need to work together across academic disciplinary boundaries in order to advance the understandings of how to optimize child development and learning. However, experience also shows that such collaborations may be challenging. This paper reports on the experiences of bidirectional collaboration between researchers in a multidisciplinary research team and between researchers and stakeholders, in the first randomized controlled trial in Swedish preschool. The objective of the trial was to investigate the effects of two pedagogical learning strategies evaluating language, communication, attention, executive functions and early math. The interdisciplinary team includes researchers from early childhood education, linguistics, developmental psychology and cognitive neuro science. Educational researchers and theorists within the field of early childhood education in Sweden have during the last two decades mainly undertaken small-scale qualitative praxis-oriented and participative research. There is a widespread skepticism with regards to some of the core principles in controlled intervention methodologies, including a strong resistance towards individual testing of children. Consequently unanticipated disagreements and conflicts arose within the research team, as RCT methodology requires the measurement of effects pre and post the intervention. The aim of this article is to discuss the conditions for bidirectional collaboration both between researchers and stakeholders and between researchers in the research team. The findings illustrate strategies and negotiations that emerged in order to address ontological and epistemological controversies and disagreements. These include (a) the negotiation of research ethics, (b) making divergences visible and learning from each other, (c) using a multi-epistemological and methodological approach as a complement to the RCT design and (d) the negotiation of research problems that are shared between educators and researchers.

  • 9.
    Klintevall, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Welin, Jessica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bilden av fröken - en diskursanalytisk studie om hur förskollärare skildras i fem bilderböcker2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare skildras i fem bilderböcker utgivna 2017–2019. Metodvalet för studien är diskursanalys. För att kunna besvara syftet har vi använt oss av sex analysfrågor, resultatet av dessa har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Resultatet för våra analyserade bilderböcker är att alla böcker både är skrivna och illustrerade på liknande vis, med fokus på barnen och där pedagogerna figurerar som bikaraktärer. De slutsatser vi drar är att vi ser gemensamma drag för hur förskolorna och pedagogerna framställs i alla fem böcker, som visar att det är en och samma diskurs som råder. De som arbetar på förskolan kallas “fröken”, och om de är förskollärare går inte att avgöra. ”Fröken” positioneras till en roll som omhändertagande och fostrande, i dessa situationer har “fröken” handlingsutrymme. “Fröken” har lite eller inget fokus alls på utbildning och undervisning. Den fostrande delen uttrycks när “fröken” tillrättavisar barnen vilket visar på maktrelationen, där de vuxna besitter högre makt än barnen.

  • 10.
    Åström, Mikael
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Håkansson, Max
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bland superhjältinnor, soffor och böcker: En studie om hur den fysiska miljön framställs för elever på fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och analysera den fysiska miljöns framställande inom fritidshem, utifrån perspektiv på tillgänglighet, jämställdhet och populärkultur. Detta arbete är utformat som en kvalitativ studie och utgår från visuell metodik som metod, där fotografier av miljön på fritidshem utgör den centrala källan för analysarbetet. Resultatet är framställt med hjälp av en tematisk analysmetod där datan kategoriserades i tre stycken huvudteman, dessa teman benämns Kreativitet, Populärkultur och Tillgänglighet. Inom dessa huvudteman framkom även diverse underteman för att tydliggöra olika aspekter av det specifika huvudtemat, dessa teman analyserades senare utifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserade på bland annat begreppen kultur och kontext, men även med inslag av genusbegrepp. Studiens slutsatser tar avstamp i miljöns likartade uppbyggnader av tillgänglighet för eleverna, även hur arbetet kring jämlikhet med inslag av populärkultur gör sig synlig inom fritidshemmets ramar. Samtidigt hur det år 2019 fortfarande existerar könskodade rum inom fritidshemmens arena.

  • 11.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Chafing masculinity: Heterosexual violence and young men’s shame2019Ingår i: Feminism and Psychology, ISSN 0959-3535, E-ISSN 1461-7161, Vol. 29, nr 2, s. 286-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The role of shame in feminist activism has been debated lately, where scholars particularly have discussed whether shame could enable individuals with privileged positions, such as heterosexual men, to align with vulnerable groups or prevent them from political action. Drawing on written stories submitted to a feminist anti-violence campaign, this paper explores young men's shame of having been sexist or sexually violent. Through displaying shame, they distance themselves from problematic past violent or sexist actions, producing or reconstructing a respectable masculine subjectivity. In their narratives, the young men at times embrace and adopt a "chafing masculinity", that is, an uncomfortable and troubling heteromasculine position. Drawing on these narratives, the paper discusses how shame - by exposing heterosexual men's uncontrolled discomfort and helping men to unlearn privilege - may be a politically progressive emotion and contribute to pro-feminist politics.

  • 12.
    Wester, Julia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen: En studie om platsens innebörd för det sociala livet på fotbollsplanen och skolgården2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.

  • 13.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det är historielöst att larma om en "ny könspolarisering"2019Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 23 aprilArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    På kultursidor larmas om ett könsgap och att Instagramfeminister polariserar genom att häckla män. Men det är överdrivet och historielöst. I själva verket samarbetar män och kvinnor bättre med varandra än på mycket länge, skriver professor Lucas Gottzén.

  • 14.
    Ankel, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sahlberg, Stefan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digital nyckelperson: Se till å bli en!2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Heinonen, Mariam
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Celepli, Berivan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Digitala verktyg som medierande artefakter i förskolan: En studie om hur sex förskollärare beskriver användningen av digitala verktyg i undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.

  • 16. Neuman, Nicklas
    et al.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fjellström, Christina
    Distinctions and boundaries: men's talk about food celebrities2019Ingår i: British Food Journal, ISSN 0007-070X, E-ISSN 1758-4108, Vol. 121, nr 2, s. 520-532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this article is to explore how a group of men relate to food celebrities in the contemporary Swedish food-media landscape, especially celebrity chefs on TV.

    Design/methodology/approach

    Semi-structured interviews with 31 men in Sweden (22-88 years of age), with different backgrounds and with a variety of interest in food.

    Findings

    The paper demonstrates different ways in which the men relate to food celebrities. The men produce cultural distinctions of taste and symbolic boundaries, primarily related to gender and age, but also class. Through this, a specific position of ‘just right’ emerged. This position is about aversion to excess, such as exaggerated gendered performances or pretentious forms of cooking. One individual plays a particularly central role in the stories: actor and celebrity chef Per Morberg. He comes across as a complex cultural figure: a symbol of slobbish and tasteless cooking and a symbol of excess. At the same time, he is mentioned as the sole example of the exact opposite – as a celebrity chef who represents authenticity.

    Practical implications

    Scholars and policy makers must be careful of assuming culinary or social influence on consumers from food celebrities simply based on their media representations. As shown here and in similar studies, people relate to them and interpret their performances in a variety of ways.

    Originality/value

    This is one of the few studies that target the role of food celebrities in contemporary Western consumer culture from the point of view of the consumers rather than analyses of media representations.

  • 17.
    Palmer, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Frankenberg, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    En relationell etik i arbetet med digitala verktyg: exempel utifrån två arbetssätt2019Ingår i: Digitalisering i en förskolan på vetenskaplig grund / [ed] Susanne Kjällander, Bim Riddersporre, Stockholm: Natur och kultur, 2019, s. 270-287Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Campbell, My
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sandberg Swaling, Carolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Estetisk kraft i omsorgsarbetet: En intervjustudie om förskollärares upplevelser av estetisk omsorg i förskolan med förskolans yngsta barn2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom den här intervjustudien vill vi belysa förskollärares erfarenheter av att arbeta med den estetiska upplevelsen som en del av omsorgsarbetet med förskolans yngsta barn. Genom den fenomenologiska teorin ges vi möjligheten till fördjupade kunskaper om denna upplevelse vilken visar sig för oss som olika essenser av ett generellt fenomen. Resultatet visar att den estetiska upplevelsen är av stor betydelse under hela förskolans vardag och inte enbart under en särskild aktivitet och sträcker sig ända in i barnens hemmiljöer. Intervjuerna och teorin hjälper oss att förstå denna upplevelse som verksamt i ett mellanrum där det verbala språket kan ses som bristfälligt vilket gör den till en särskilt viktig del av omsorgen för de yngsta barnen på förskolan. Slutsatsen som vi får av denna studie är att förskollärare som arbetar med det estetiska som en del i omsorgsarbetet anser att det arbetssättet gynnar såväl barnet som individ samt gruppen som helhet där både barn och pedagoger ingår.

  • 19.
    Nilsson, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Jorius, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Ett verktyg för barn, i nutidens samhälle": Pedagogers föreställningar kring lärplattan i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärplattor används allt mer i förskolan och ändringar är på gång i och med den reviderade läroplanen för förskolan, vilken träder i kraft juli 2019. Avsikten med förslagen är att förbereda morgondagens medborgare för ett alltmer digitaliserat samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar gällande lärplattor i förskolan och hur pedagoger menar att dessa integreras i verksamheten. Studien grundar sig i en digital enkätundersökning riktad till pedagoger i förskolan inom Stockholms län. Enkäten har besvarats av 50 pedagoger. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi fokusera på begreppen artefakt, mediering och stöttning.

     

    Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till lärplattan i verksamheten och att deras intention kring användandet av lärplattan främst är att den används som ett hjälpmedel och komplement för att skapa lärtillfällen. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att dagens barn växer upp i en värld där digitaliseringen är en självklarhet, som inte går att hejda. I och med att barn har möjlighet att nyttja lärplattor i förskolor blir den således ett viktigt verktyg i att förstå omvärlden och ett viktigt redskap i barnens kunskapsutveckling.

  • 20.
    Ejdeskog Salmon, Jahmeel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Khemiri, Amir
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Fysisk aktivitet i fritidshemmet: Fritidslärares upplevelser av möjligheter och utmaningar.2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete så har vi riktat in oss på fysisk aktivitet i fritidshemmet. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet, vilka möjligheter och hinder som kan uppstå, samt hur de hanterar motstånd och motgångar i arbetet. För att ta reda på detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på två separata fritidshem. Genom dessa intervjuer så visar resultatet att fysiska aktiviteter på fritids har flera fördelar. Den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för elevernas inlärning av sociala förmågor och även för den fysiska hälsan. I de fysiska aktiviteterna så sker lärandet både formellt och informellt. Resultatet visar också vikten av individanpassning och att pedagogernas relation till eleverna spelar stor roll i bemötande av motstånd från eleverna vid fysiska aktiviteter.

  • 21.
    Bergström, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Eidevald, Christian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hulth, Magdalena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Westberg Broström, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förebygga och hantera sexuella övergrepp i och utanför förskolan: Utvärdering av förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Söderlind, Ingrid
    Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och barndom2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken.

    Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar.

    Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram.  

    Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla.  Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom.

  • 23.
    Traunmüller, Laila
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Förskollärarens melodi: En analys av förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sång och musik i förskolans omsorgssituationer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att genom tolkningsfenomenologisk analys, IPA, undersöka förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sin egen användning av sång och musik i förskolans omsorgssituationer. Studiens resultat är att förskollärares förförståelse av fenomenet kommunikativ musikalitet framträder genom deras begrepp, exempelvis sjunga eller ramsa. Begreppen framträder även i kombination med kroppsliga/visuella uttryckssätt samt upplevelsen av här och nu. Analysen har även resulterat i en komplex bild av förskollärares meningsskapande kring kommunikativ musikalitet i omsorgssituationer: Fenomenet kommunikativ musikalitet upplevs av förskollärarna som dels förebyggande, dels förändrande när det gäller känslor eller stämningar i gruppen. Kommunikativ musikalitet upplevs som värdefullt då det upplevs i gemenskap och samförstånd med andra. Förskollärarna upplever ett fungerande samspel när de använder kommunikativ musikalitet, då de anpassar sig efter barnets uttryck. De anpassar även samspelet efter sammanhangets antal barn och avståndet till dessa. Kommunikativ musikalitet upplevs ske spontant och genom reflektion får förskolläraren en djupare förståelse för sitt samspel. Slutsatsen är att studier av samspelet och relationen mellan förskollärare och förskolebarn, även i grupp, kan ge ytterligare kunskap om de speciella förhållanden som råder i förskolans livsvärld.

  • 24.
    Hedlund, Daniel
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Godmanskap för ensamkommande barn – dilemman i det offentligas ansvar2019Ingår i: Barn, migration och integration i en utmanande tid / [ed] Karin Helander, Pernilla Leviner, Ragulka Press , 2019, s. 107-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet belyser godmanskapet för ensamkommande barn och utgör en översikt av regelverket som styr godmanskapet i Sverige och den forskning som finns på området, både internationellt och nationellt. Regelverket som grundläggs i lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn (LGEB) är utgångspunkten för genomgången, men godmanskapet blir därtill placerat i ett vidare sammanhang. Ambitionen är att synliggöra dilemman som kan uppstå i förhållande till överförmyndarens rekrytering och tillsyn av gode män samt relationen mellan gode män och deras huvudmän, det vill säga ensamkommande barn. Sex dilemman identifieras. Det handlar om 1) vad barnet ska ha rätt till utöver skydd mot rättsförluster, 2) gränserna för den gode mannens uppdrag i praktiken, 3) överförmyndarens kvalitativa bedömning i rekryteringen av gode män, 4) barnets möjlighet att yttra sig när en god man utses, 5) riskerna för negativ särbehandling genom att gode män för ensamkommande barn regleras genom speciallagstiftning, samt 6) balansen mellan intentioner att skydda ensamkommande barn ”som grupp” och deras skiftande individuella behov, där särskilt det senare ställer krav på den gode mannens kompetens. Kapitlet avslutas med att lyfta frågan om hur godmanskapet och dess förutsättningar och dilemman kan relateras till integration.

  • 25.
    Brodin, Jane
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Renblad, Karin
    Improvement of preschool children's speech and language skills2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many children in preschool have speech and language disorders and a poor communication development, and the need for support is extensive. The aim was to find out if and how reading aloud and storytelling could enhance children’s communication development. The study was interactionistic. Eleven municipal preschools with 23 child units (573 children) participated. A questionnaire containing 15 questions with 54 sub items was answered on group level by the staff. The results showed that reading aloud and storytelling was used continuously, and the staff believed that the activity would help the children to develop their communication both regarding speech and development of concepts. But this is provided that the staff prioritize literacy in preschool settings and have knowledge about how to use reading aloud and storytelling to support children’s communication.

  • 26.
    Cheng, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Chen, Yiliu
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Ingen fara, ingen fara”: En observationsstudie om barns kamratkulturer i fri lek utifrån Corsaros teorier.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och öka kunskap om barns kamratkulturer i fri lek med fokus på fysiska artefakter, regler och strategier. För att undersöka detta använder vi oss av Corsaros teorier som teoretiskt perspektiv. Studien utförs i en barngrupp utifrån en svensk förskolekontext i inomhusmiljöer. Genom etnografisk ansats, alltså med en kvalitativ metod, undersöker vi hur barn i kamratkulturer interagerar med varandra, deras användning av fysiska artefakter, strategier och regler under fri lek i form av observationer. Studien betonar också lekens betydelse i förskolan för barns utveckling och lärande med koppling till Lpfö 18 (2018, ss.5–19) där det beskrivs hur leken har en väsentlig roll i förskolans vardag. Resultatet visar på att barn är flitiga aktörer som använder olika strategier både för att skydda sin kamratkultur och för att träda in i pågående aktiviteter med bl.a. artefakter, regler och tillträdesstrategier.

  • 27.
    Söderqvist, Amanda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Jag har ju hela livet framför mig": En narrativ studie om unga tjejers berättelser om att leva i en våldsam relation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation. 

  • 28.
    Stolpe, Emma
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rosengren, Klara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Jag skulle aldrig säga att mitt barn är blygt, utan att hen är observant": En kvalitativ studie om högkänslighet bland barn i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.  

  • 29.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Klargörande om sociala medier men mytbildande om algoritmer2019Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 1, s. 51-52Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den som lockas av idén att logga ut från sociala medier för gott hittar många anledningar till detta i Jaron Laniers bok. Men även om författaren nyanserar förståelsen av internet spär han på den moderna myten om algoritmer som formar och kontrollerar oss.

  • 30.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Klassresenärer och arbetarklassens resa högerut2019Ingår i: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap, ISSN 2001-2292, nr 2, s. 42-44Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 31. Benjamin, Saija
    et al.
    Niemi, Pia-Maria
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Kallioniemi, Arto
    Lasten ja nuorten katsomusten tutkimisen eettisiä kysymyksiä2019Ingår i: Tutkimuseettisestä sääntelystä elettyyn kohtaamiseen: lasten ja nuorten tutkimuksen etiikka 2 / [ed] Niina Rutanen, Kaisa Vehkalahti, Helsinki: Nuorisotutkimusseura , 2019, s. 135-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Kina, Ashorina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mohamud, Samsam
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lekens betydelse för barns lärande2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Denha, Lydia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Alsayfi, Dina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lekens betydelse för lärande i fritidshemmet: En studie utifrån fritidslärares syn på lek2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidslärarens syn på lekens betydelse för lärande i fritidshemmet. Enligt tidigare forskning och skolans styrdokument har leken en stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Eleverna tränar genom lek på socialt samspel, språkutveckling, problemlösning samt identitetsskapande. Undersökningen bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet visade fyra kategorier; lek och dess betydelse, lekens hinder, fritidslärarens roll och miljöns påverkan på lek. Studiens resultat styrker det som har påvisats i de tidigare forskningarna om att både den fria och styrda leken bidrar till elevernas lärande i fritidshemmets verksamhet.   

  • 34.
    Ljusberg, Anna-Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Holmberg, Linnéa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärare, barn och lärande i studentlitteratur – ideologiska dilemman i talet om fritidshem2019Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 3, s. 17-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, the number of different course books focused on school-age educare available for undergraduates in teacher education programs for primary school has increased. Thus studying what particular version of school-age educare is legitimized in this discursive practice and how this is done rhetorically becomes pertinent. This article examines and illuminates how this course literature – used at several universities in Sweden – stages a certain way of speaking about school-age educare and thereby may ascribe teachers and children specific subject positions. The study shows how recurrent ideological dilemmas are used as linguistic resources to manage some constantly present contradictions: school-age educare is supposed to be both democratic and child centered, as well as professionally planned and lead. The findings illuminate a homogenous depiction of how school-age educare is distinguished from traditional and formal schooling and thereby promoted as a unique but also necessary form of education. As a consequence, an ideal teacher is someone who is specialized in being actively passive and passively active, and an expert on children’s learning while children are considered expertson themselves and in the activities as well. That is, teacher’s professionalism in educare is tied to the skill of not being formal and school-like, but still being educational in a way that promotes politically-approved learning and development.

  • 35.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Maskulinitet och mäns våld mot kvinnor2019Ingår i: Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar / [ed] Gun Heimer, Annika Björck, Ulla Albért, Ylva Haraldsdotter, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 4, s. 129-149Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Berg, Moa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Milestad, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Men det är å leka vad vi vill, det är en sak som vi får bestämma helt själva": En diskursanalytisk intervjustudie om barns inflytande i förskolan.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur barn i femårsåldern uppfattar sitt inflytande och bestämmande i en förskolas verksamhet samt utreda vad som kan påverka barnens uppfattningar. Studien utgår från poststrukturellt teori och Foucaults syn på makt och en diskursanalys av intervjuer med barn genomförs. Resultatet visar på att en diskurs om barns inflytande på förskolan medför föreställningar om normalt samt onormalt inflytande där det normala inflytandet för barnen handlar om bestämmande över sina lekar, att de kan ta beslut om var de ska leka utifrån förbestämda rum samt att de får bestämma tillsammans med pedagoger vid måltidssituationer. Det onormala inflytandet handlar om bestämmande över regler och i viss mån även rutiner. Studien visar att kunskapsregimer påverkar vad barnen ser som möjligt att få inflytande över samt att governmentality påverkar barns inflytande i förskolan genom styrdokument och lagar. En slutsats är att barns perspektiv kan skilja sig från vuxnas perspektiv vilket leder till vikten av att båda perspektiven blir synliga i frågor som rör barnens liv samt för att barnen ska få ett reellt inflytande över förskolans verksamhet.

  • 37.
    Karlsson, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lindquist, Frida
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Meningen med att leka: Att närma sig barns perspektiv på den fria leken genom fenomenologisk analys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att närma sig 3–5 åriga barns perspektiv på den fria leken i förskolans inomhusmiljö. Genom observation i selektivt återkommande form har vi studerat barnen i den fria leken och därefter med fenomenologi som teoretisk utgångspunkt analyserat hur deras görande kan förstås som uttryck för mening och som uttryck för deras perspektiv på den fria leken. Syftet har brutits ner till de undersökningsbara frågeställningarna: vad visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken? Vilka essenser framträder för barnen av fenomenet fri lek? Resultatet visar att de essenser som framträder för barnen av fenomenet fri lek är gemenskap, leken och känslan vilket utgör de tre kategorier som induktivt reducerades fram ur observationsmaterialet. Dessa essenser svarar också på frågan vad som visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken. Analysen visar att barnen i den fria leken ser mening i gemenskap med andra barn, en specifik lek och även i den bubblande, härliga känslan som vi sett ofta uppstår i barns lek. Våra slutsatser av denna studie är att meningen med att leka för barnen när de själva får välja är att skapa gemenskap med andra barn, leka en specifik lek eller att skapa eller upprätthålla en positiv och härlig känsla som uppstår när de leker. Slutsatsen av denna studie är även att det i förskolan behöver skapas tid och rum för barnen att mötas i egeninitierad lek där de kan dela gemenskap, specifika lekar eller känslor med varandra.

  • 38.
    Mustafa, Suzan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Muñante Cuellar, Edda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Metoder för matematikundervisning i förskoleverksamheten: - En observationsstudie av matematikundervisningens praktiker.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Arikan, Neslihan
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Oriakhel, Nargis
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mottagande och inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet: - En intervjustudie med åtta fritidspedagoger2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

  • 40.
    Gustafsson, Victoria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Astrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Musik i fritidshemmet: En intervjustudie med fokus på personalens upplevelser2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om musik i fritidshemmet och utgår ifrån fritidshemspersonalens tankar och upplevelser. Vi har intervjuat åtta personer som arbetar på åtta olika fritidshem i Sverige och har erfarenhet av att arbeta med musik i någon form. I denna uppsats berättar vi om olika arbetssätt, möjligheter och hinder för att ha musik samt nyttan av den. Vi har utgått från en hermeneutisk metodansats och som metod har vi gjort kvalitativa intervjuer som har analyserats med Tematisk analys. Studiens resultat visar att personalens kompetens och intresse oftast styr om musik förekommer på fritidshemmet eller ej, men även hur personalen kan arbeta med digitala verktyg samt vilka hinder och möjligheter som finns för musik i fritidsverksamheten. Slutligen visar resultatet hur personalen ser på musik och hur de tror att musik på olika sätt påverkar eleverna genom att skapa välmående och glädje. 

  • 41. Kangas, Jonna
    et al.
    Harju-Luukkainen, Heidi
    Brotherus, Annu
    Gearon, Liam
    Kuusisto, Arniika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Playing to Learn in Finland: Early Childhood Curricular and Operational Context2019Ingår i: Policification of Childhood: Early Childhood Education in the 21st Century / [ed] Sivanes Phillipson, Susanne Garvis, Routledge, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42.
    Olsson Lindau, Annamaria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Karin, Erhardsson
    “På min avdelning är det ingen som bestämmer mer än någon annan”: En studie om ledarskap och positioneringar i förskolans arbetslag2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

  • 43.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Reconsidering the concept of difference: A proposal to connect education and neuroscience in new ways2019Ingår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Connecting neuroscience and education is a desire in contemporary society, related to the recur- ring calls for education to become more evidence-based. Research in educational neuroscience strives towards such interdisciplinary knowledge production and to an enhanced interaction between neuroscience research and educational practice. However, various problems and difficul- ties in achieving these collaborations are often reported. Discrepancies, hierarchies, misconcep- tions and communication problems can be described as creating a ‘discourse of difficulty’. The aim of this paper is to trace the specific difficulties that have created this discourse, and to problematize these difficulties in ways that enable new conceptions of what might be entailed by interaction and mutual knowledge development between the fields of neuroscience and education, and between academic theory and educational practice. The most significant difficulty is caused by a binary understanding of the concept of difference in relation to understanding the fields. Instead of understanding the fields in opposition to each other, I will suggest an understanding that implies difference emerging in each of the collaborating fields as the self-differing effects of the encounter. In the concluding discussion, I will argue that an understanding of the concept of difference as a process of mutual transformation can be essential for reciprocity and bi-directionality in collabo- rations. Instead of producing contradictions and hierarchies between scientific fields and between theory and practice, such an understanding of difference might facilitate an investigation of the polarizations that always position something as of lesser value, and ultimately, creates the gaps that collaborations want to bridge.

  • 44.
    Bodén, Linnea
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Moberg, Emilie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Taylor, Carol A.
    Relational Materialism2019Ingår i: Oxford Research Encyclopedias: Education, Oxford University Press, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Relational materialism was first articulated and framed within Actor Network Theory. In educational research, the concept has emerged with the growing influence of Agential Realism and New Material Feminism, and in the engagements in the “turn to materiality” and/or “turn to ontology.” A relational materialist approach to educational studies can be narrowed down to three key principles: the principle of general symmetry; the principle of material semiotics; and the principle of method. The enactment of relational materialism depends on how these principles come to work in the engagement with central educational problems, such as subjectivity, performativity and practice. Relational materialism takes the starting-point in the problems and concerns of human and material actors or agents, for whom the research can make a difference. While doing so, it acknowledges the methodological difficulties and possibilities when carefully attending simultaneously to discourse, materialities and their relations. Striving towards a methodological sensibility, the enactment of relational materialism in education research entails the emergence and creation of more and multiple methods to know the multiple realities of education. This also makes it possible for relational materialist research to become productive of new and additional educational realities that can, perhaps, make an affirmative difference to the actors or agents concerned.

  • 45.
    Skoog, Lina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Zibrova, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Relationsskapande arbetsmetoder på fritidshemmet: En kvalitativ studie om fritidshemspersonals syn på sitt arbete med barns goda sociala relationer och socialt utanförskap2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att synliggöra och ta reda på fritidshemspersonals syn på hur dom arbetar med barns sociala relationer och socialt utanförskap på fritidshemmet. Studien bygger på kvalitativa metoder och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med elva personer som jobbar på fritidshem. Empirin har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod med utgångspunkt i sociokulturella och barndomssociologiska teorier. Resultatet av studien visade tre teman: goda sociala relationer, orsaker till socialt utanförskap samt inkluderande arbetsmetoder. I resultatet kunde vi bland annat se att fritidshemspersonalen anser att goda sociala relationer uppstår och upprätthålls när barnen besitter goda språkliga kompetenser. Redskap inom språket benämns som kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter och känslor. Studien visar även att fritidshemspersonalen anser att missförstånd mellan eleverna är en av de främsta orsakerna till att ett socialt utanförskap uppstår. Vidare visar studien att se, lyssna och bekräfta barn anses vara den mest framgångsrika arbetsmetoden att använda sig av för att skapa goda sociala relationer och motverka socialt utanförskap enligt fritidshemspersonalen. Våra slutsatser är att fritidshemspersonalens närvaro i form av stöttning, vägledning och bekräftelse är viktigt för elevernas sociala samspel.

  • 46.
    Areschoug, Susanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gottzén, Lucas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rural youth, education, and citizenship in Sweden: Politics of recognition and redistribution2019Ingår i: The Palgrave Handbook of Citizenship and Education / [ed] Andrew Peterson, Garth Stahl, Hannah Soong, Cham: Palgrave Macmillan, 2019, s. 1-16Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When young people are studied in relation to citizenship and education, geographical location is not always considered. When the emplacement of youth is addressed, a disproportional focus on schools and civic youth practices in city settings further mirrors an unreflected urban norm within the field. There is however a burgeoning literature that examines youth, education, and citizenship in rural settings that speaks to issues of the inclusion and participation of young people in society. The current chapter reviews Swedish literature on rural youth and tracks its theoretical and political underpinnings. The areas covered move from stereotypical representations of rurality to rural youths’ experiences and participation in formal and nonformal education to the ways in which neoliberal market logic results in an uneven distribution of educational and employment possibilities for young people on the countryside. The chapter argues that a divided empirical and analytical focus in previous research results in inconclusive arguments regarding the remedies suggested for overcoming geographic inequality. It is posited that a call for the cultural recognition of rural youth’s experiences of marginalization as a remedy for justice needs to be complemented with an argument for economic redistribution.

  • 47.
    Westerlund, Agnes
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ljungqvist, Gustav
    Rörelse och fysisk aktivitet på fritidshem - en intervjustudie.: En kvalitativ studie om fritidspedagogers upplevelser av rörelse och fysisk aktivitet.2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.

  • 48.
    Ritzl, Annika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Samverkan ur fritidshemspedagogernas perspektiv: En jämförande studie mellan fritidshem i Danmark och Sverige2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samverkan är ett begrepp som ofta dyker upp när det pratas om fritidshemspedagogernas arbete under skoldagen. I denna studie har jag jämfört två fritidshem, ett i Danmark och ett i Sverige, för att se hur samverkan bedrivs. Genom att ta reda på hur deras samverkansaktiviteter ser ut samt hur danska pedagoger och svenska fritidshemspedagoger beskriver samverkan. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Foucaults tankar om makt; maktteknologier, självteknologi och subjektsposition blir relevanta begrepp. Utåt sett kan både den danska och svenska samverkan se likadan ut. Men efter att ha samlat in empiri genom kvalitativa metoder, genom observationer, semistrukturerade samtal och fokusgruppsamtal, blir det tydligt att samverkan ser olika ut på skolorna. De danska pedagogerna på Overhavn skola har en mer stöttande funktion i klassrummet och deras pedagogik fokuserar på sociala relationer mellan eleverna. Pedagogernas diskurs gör det tydligt att undervisning är inget som ingår. De svenska fritidshemspedagogerna i Svedala skola tar fler roller och att undervisa elever mer praktiskt i olika sammanhang är inget främmande, utan fritidshemspedagogerna anser att det ingår i deras diskurs. Att även stötta och arbeta med elevernas sociala relationer samt vilken roll som fritidshemspedagogerna intar styrs av situationen.

  • 49.
    Behtoui, Alireza
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialantropologiska institutionen. Södertörn University, Sweden.
    Hertzberg, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    León Rosales, René
    Neergaard, Anders
    Sweden: The Otherization of the Descendants of Immigrants2019Ingår i: The Palgrave Handbook of Race and Ethnic Inequalities in Education / [ed] Peter A. J. Stevens, A. Gary Dworkin, Palgrave Macmillan, 2019, 2, nr 0721474136, s. 999-1034Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter offers a systematic review of the literature on educational inequality and school attainments of immigrants’ offspring in Sweden. The review covers research conducted between 1990 and 2015 and critically examines how different research traditions explain this inequality. The chapter begins by mapping the key characteristics of the Swedish educational system together with Swedish immigration patterns. Thereafter, five major research traditions that explain educational inequality and ethnic background in Sweden are presented. These perspectives include (1) political arithmetic; (2) racism and discrimination; (3) language proficiency tradition; (4) school choice and school segregation; and (5) cultural and social capital and socio-historical contexts. The ‘political arithmetic’ tradition, which starts mainly from a positivistic approach and employs large-scale, quantitative research strategies, has focused on the individual and demographic characteristics of pupils. The main assumption of the other research clusters is that there are important contextual circumstances (beyond individual factors) which decisively affect the educational achievements of the descendants of immigrants. While often dominated by qualitative approaches, these types of research do sometimes include quantitatively designed studies. These research traditions take a more critical stance on government policies, which have produced an extremely segregated school system, and show the consequences of a concentration of children of families from vulnerable groups (economically disadvantaged and immigrant groups in marginalized neighborhoods) in schools with limited resources.

  • 50.
    Ståhle, Ylva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Aspán, Margareta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Teacher Students’ Experienced Challenges in the Beginning of Their Education2019Ingår i: Journal of Education, ISSN 0022-0574, Vol. 199, nr 1, s. 3-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores Swedish students’ perspectives on being new to teacher education and what challenges they meet. Nineteen students were interviewed in three focus groups. The analytical framework draws on the theory of situated learning and the concept of enculturation, and the empirical data have been categorized through a thematic content analysis, which revealed two qualitatively different categories of challenges: as academic student, and as trainee teacher. Conclusively, the study shows how the education can support or obstruct the enculturation into the educational practices. Conceiving such hinders can facilitate the students’ understanding of both the studies and their future profession.

1234567 1 - 50 av 955
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf