Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Corpus in Swedish Sign Language as a Second Language (SSLC-L2) – A Report2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since 2013 we have been building up a learner corpusin Swedish Sign Language (SSL) as a second language (L2). From 2017 this work has been funded by Riksbanken Jubileumsfond (RJ) for three years. In our presentation we will report on the work with the SSLC-L2. A short overview and some examples of the corpus design will be provided. The main scope of the talk, however, will be description of the annotation work of the L2 structures, i.e. the learners’ interlanguage. Here we discuss some challenges in annotating the L2 interlanguage. This include analysis ofspecific L2 structures and how to annotate them as well as examples on some preliminary results.

  • 2.
    Mesch, Johanna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Use of non-manual mouth actions in L1 and L2 signers based on data from two different SL corpora (SSLC and SSLC-L2)2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation focuses on non-manual mouth actions performed by deaf signers and adult second language (L2) learners of Swedish Sign Language (SSL). The discussion of the linguistic status of mouth actions in the literature motivates our work and study. Based data from SSLC (Swedish Sign Language Corpus) (Mesch & Wallin 2015) and SSLC-L2 (L2 learner corpus in SSL) (Mesch & Schönström 2018), we compare the use of mouth actions in L1 as well as L2learners. The presentation will also describe the annotation work of non-manual mouth actions. The annotation and analysis depart from Crasborn et al.’s (2008) categories of mouth actions that have been applied to several sign languages. Distribution, frequency and spreading patterns of use of mouth actions are observed and described. The results reveal some similarities as well as differences in use of mouth actions between the groups. Furthermore, the analysis reveals qualitative differences related to the interaction and synchronization of mouth actions and hand movements among L2 learners of SSL. Challenges of annotating mouth actions will also be discussed. 

  • 3.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Att arbeta tvåspråkigt med texter i alla ämnen2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett av grundskoleutbildningensfrämsta mål är att alla elever ska utveckla sin läs-och skrivförmåga i svenska i enlighet med läroplanen. För teckenspråkigaelever som är döva eller hörselskadadekan detta innebära en utmaning, särskilt för de som företrädesvis tillägnar sig svenska i skriven form. Det finns en avsevärd mängd forskning kring elevers läs-och skrivutveckling som lärare kan hämta kunskaper från, men den utgår främst från att elevernahar en fullgod hörsel. Det kan därför vara svårt att hitta tillvägagångssätt och metoder som främjar just döva och hörselskadade elevers möten med texter inom alla ämnen. Syftet med den här artikeln är därför att lyfta fram hur man i undervisningen kan arbeta tvåspråkigt med bådesvensktteckenspråk och svenska för att främja elevernas språkutveckling.Artikeln tar avstamp i genrebaserad språkundervisningoch visar exempel på hur läraren kan arbeta med olika slags texter inom olika ämnen för att stötta elevernas språk-och kunskapsutveckling i både teckenspråkoch svenska, detvill säga deras litteracitetsutveckling. Med litteracitetmenas läs-och skrivlärande, vilket isynnerhetär kopplat till skolspråket (se del 1). Även om detta i första hand avsersvenska så kan också teckenspråkräknas in i litteracitetsutvecklingentrots att detta språksaknar ettskriftspråk. Eleverna behöver gesmöjlighet att utveckla både sin svenskaoch sitt teckenspråk, särskilt med tankepå att gruppen elever som har teckenspråk som förstaspråk har minskat och många elever idag istället har språketsom sitt andraspråk. Sådan utveckling kan ske genom att man arbetar med olika typer av texter inom olika ämnen.Genom att samtala omolika ämnestexter på både teckenspråk och svenska kan eleverna utveckla både sina ämneskunskaper och sin litteracitet. Tack varedet gemensamma samtalet på teckenspråk i nära anslutning till elevernas läsande och skrivande kan deta viktiga steg i sin utveckling mot att bli tvåspråkiga individer.