Endre søk
Begrens søket
1 - 50 of 50
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ala-Poikela, Virpi
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Muhonen, Anu
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Eri teitä samaan opinahjoon2010Inngår i: "Minun suomeni on..." Min finska är...: Finskan vid Stockholms universitet 80 år. / [ed] Anu Muhonen, Stockholm: Section of Finnish, Stockholm university , 2010, s. 115-119Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Cederholm, Per-Erik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Juhani Aho i Sverige: Pressmottagande och Nobelpriskandidatur2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The novelist and short-story writer Juhani Aho (1861–1921) was highly renowned in Finland at the turn of the 20th century  and was often considered an author of national importance during the early 1900s. A significant part of his literary works were translated into Swedish, and the Swedish newspapers quite frequently published reviews of these translations. The first part of this study deals with the views expressed by critics in Swedish newspapers from the 1880s to the time of Aho’s death at the beginning of the 1920s. Analysis of these reviews shows that works depicting Finns in rural settings as poor, quiet and hardworking were highly acclaimed, whereas urban stories with a cosmopolitan content were judged to be strange, surprising and not very good literature. The critics’ views of Aho’s literary world correspond to old Swedish sentiments of Finland and its people.

    As documents from the archives of the Swedish Academy reveal, Aho was nominated for the Nobel Prize in literature several times during the early years of the 1900s. It was mainly learned societies and academic institutions in Finland who sent proposals in Aho’s favour to the Academy, although some members of the Swedish Academy also supported Aho’s candidacy. There were several reasons why his candidacy never came close to being seriously considered. Firstly, during the earlier years Aho had to compete with literature from the entire western world as well as its most renowned representatives. Secondly, during the Great War the Nobel Committee advocated a strictly neutral literary policy, which resulted in the exclusion of nominees such as Aho, who had earlier spoken out against Russian oppression in Finland. To this can be added the idiosyncratic views held by leading Academy members concerning the status of Finnish as a cultural language.

  • 3.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    A nyelvekről és eredetükről2010Inngår i: A nyelvrokonságról: Az török, sumer és egyéb áfium ellen való orvosság / [ed] László Honti, Budapest: Tinta Könyvkiadó , 2010, s. 303-320Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    A 'Paradigm Shift' in Finnish Linguistic Prehistory2004Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Ago Künnap: Breakthrough in Present-Day Uralistics. Tartu 1998.1999Inngår i: Linguistica Uralica, ISSN 0868-4731, Vol. 35, s. 134-140Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Angela Marcantonio, The Uralic language family. Facts, Myths and Statistics. Oxford-Boston 2002 (Publications of the philological society 35). 335 p.2003Inngår i: Linguistica Uralica, ISSN 0868-4731, Vol. 39, nr 1, s. 57-67Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Epistemology, language, and national identity2007Inngår i: Language and Identity in the Finno-Ugric World: Proceedings of the Fourth International Symposium on Finno-Ugric Languages at the University of Groningen, May 17-19, 2006 / [ed] Blokland, Rogier; Hasselblatt, Cornelius., Maastricht: Shaker Publishing , 2007, s. 234-245Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Historical Linguistics and Process Philosophy2007Inngår i: Wiener elektronische Beiträge des Instituts für Finno-Ugristik, ISSN 1609-882X, nr 10, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Modelling mixed languages: Some remarks on the case of Old Helsinki Slang2010Inngår i: Journal of Language Contact, ISSN 1955-2629, Vol. VARIA, nr 3, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Negation in Old Finnish legal texts2004Inngår i: Wiener elektronische Beiträge des Instituts für Finno-Ugristik, ISSN 1609-882X, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Nesessiivirakenteiden subjektimerkinnästä vanhimpien lainsuomennosten kielessä2005Inngår i: Sananjalka: Suomen kielen seuran vuosikirja, ISSN 0558-4639, nr 47, s. 64-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 12.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska.
    On some problems of Old Finnish syntax2010Inngår i: Sanoista kirjakieliin: Juhlakirja Kaisa Häkkiselle 17. marraskuuta 2010 / [ed] Sirkka Saarinen, Kirsti Siitonen and Tanja Vaittinen, Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura , 2010, s. 113-128Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Saamen klusiilien astevaihtelun iästä2001Inngår i: XXVII Kielitieteen Päivät Oulussa 19.-20.5.2000, 2001, s. 294-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Sorolaisen Postillan allatiivi- ja adessiivipäätteistä2011Inngår i: Virittäjä : Kotikielen Seuran aikakauslehti, ISSN 0042-6806, E-ISSN 2242-8828, Vol. 4, s. 576-597Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explain the variation between two local case markers, the adessive (-llA) and the allative (-lle), in Eric Sorolainen’s 1621–1625 Postilla. The irregular marking of these two cases is a well-known feature of Sorolainen’s texts, and is generally assumed to be rooted in the syncretism of the two case markers in Sorolainen’s Southwest Finnish home dialect. The variation cannot be seen as having mainly orthographical causes, as Sorolainen generally distinguishes carefully between e and ä, and neither as having been directly copied from Agricola, though some generalisation of the adessive case marker does occur with Agricola as well.

  • 15.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska.
    The Division of Finnish and the Study of Language Contact: An overview2010Inngår i: "Minun suomeni on..." Min finska är...: Finskan vid Stockholms universitet 80 år / [ed] Anu Muhonen, Stockholm: Section of Finnish, Stockholm university , 2010, s. 106-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    De Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    The polypersonal passives of Old Finnish2011Inngår i: Finnisch-Ugrische Mitteilungen, ISSN 0341-7816, nr 34, s. 51-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Herner, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Svenska recensenter läser finska böcker: en studie i receptionen av finsk prosa, översatt på 1960-talet1999Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 18. Kallio, Petri
    et al.
    de Smit, Merlijn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Avdelningen för finska. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Missä ovat richterit?2002Inngår i: Kanava, ISSN 0355-0303, Vol. 9, s. 634-636Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Kuiper, Sophie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Nomini- ja verbitaivutusmorfeemien omaksumisjärjestys aikuisten S2-oppijoiden välikielessä2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 30 poäng / 45 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to identify the order in which adult learners of Finnish as a second language acquire nominal and verbal inflectional morphemes. The study is based on studies of acquisition orders found in the acquisition of English as a second language, commonly referred to as the Morpheme Studies. The baseline assumption is that the acquisition order found in the language of second language learners is the result of internal processes that govern the acquisition of inflection. These processes are assumed to be universal and therefore they result in a natural, fixed order that is uninfluenced by other factors, such as a learner’s native language or formal language teaching.

     

    The research material consists of the written production of three groups of learners, representing starter, intermediate and advanced levels of proficiency. In order to rank morphemes, accuracy scores were calculated for each one using the method of obligatory occasion analysis.

     

    The result of the study shows that there is an acquisition order for groups of morphemes. Regarding nominal inflection it was found that learners acquire static locative cases first, then dynamic locatives, and finally grammatical cases. The order for verbal inflection was less clear, which was ascribed to insufficient data. Results indicate that third person present and past tense and third person negation are all acquired roughly around the same time. Finally, it was concluded that some irregularities in the acquisition orders can be ascribed to native language influence, suggesting that native language plays a larger and more complicated role than has been assumed.

     

  • 20.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska. Mälardalen University.
    Ett segt begrepp i svensk tvåspråkighetsdebatt2008Inngår i: Revitalisera mera!: En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss / [ed] Börestam, Ulla, Satu Gröndahl & Boglárka Straszer, Uppsala: Uppsala universitet , 2008, s. 87-105Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Lainio, Jarmo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige2013Inngår i: Sociolingvistik / [ed] Eva Sundgren, Stockholm: Liber, 2013, 2., [uppdaterade] uppl., s. 274-312Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Lainio, Jarmo
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Jonsson, Carla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Muhonen, Anu
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Flerspråkiga ungas identiteter och diskurser om dessa – ett internationellt projekt som börjar avkasta resultat2012Inngår i: Fenno-Ugrica Suecana - Nova Series, ISSN 1504-1921, E-ISSN 2001-6204, Vol. 14, s. 41-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The paper presents the local, global and sociolinguistic contexts of an international HERAproject (IDII4MES; the Humanities in the European Research Area, 2010-2012). Its main aims are summarized as follows; to:

    - investigate the range of language and literacy practices of multilingual young people and how these practices are used to negotiate inheritance and identities,

    - explore the cultural and social significance of language and literacy practices of multilingual young people,

    - develop innovative multi-site, ethnographic team methodologies using interlocking case studies across national, social, cultural, and linguistic contexts

    - contribute to policy and practice in the inclusion of non-national minority languages in the wider European educational agenda.

    The four research sites, Birmingham (U.K.; coordinator), Copenhagen (Denmark), Stockholm (Sweden), and Tilburg (Netherlands), followed similar routes for data creation, but concentrated on school-age children of different language-backgrounds: Punjabi (Birmingham), Finnish and Spanish (Stockholm), Chinese (Tilburg, Eindhoven, Utrecht), and mainstream context (Danish) for various language-background children (Copenhagen). The methods involve ethnographic fieldwork in- and out-of-school, interviews, discussions, linguistic landscaping and ‘nethnographic’ studies of multilingual adolescents’ social media and internet communication. Analyses and reports based on the qualitative data from the diverse, multilingual contexts have been discussed and produced. Following these, new datadriven and comparative-theoretical studies of the project are being produced.

  • 23.
    Lainio, Jarmo
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Tryggvason, Marja-Terttu
    Gynne, Annaliina
    Flerspråkiga sverigefinska ungdomar på den nordiska arbetsmarknaden - möjligheter och förväntningar: Slutrapport från BilMinNord-projektet2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24. Lehtonen, Minna
    et al.
    Harrer, Gabor
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Wande, Erling
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Laine, Matti
    Testing the Stem Dominance Hypothesis: Meaning Analysis of Inflected Words and Prepositional Phrases2014Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 9, nr 3, s. e93136-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We tested the hypothesis that lexical-semantic access of inflected words is governed by the word stem. Object drawings overlaid with a dot/arrow marking position/movement were matched with corresponding linguistic expressions like from the house. To test whether the stem dominates lexical-semantic access irrespective of its position, we used Swedish prepositional phrases (locative information via preposition immediately preceding the stem) or Finnish case-inflected words (locative information via suffix immediately following the stem). Both in monolingual Swedish and in bilingual Finnish-Swedish speakers, correct stems with incorrect prepositions/case-endings were hardest to reject. This finding supports the view that the stem is indeed the dominant unit in meaning access of inflected words.

  • 25.
    Meski, Arja
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Miten viranomaiset puhuttelevat kanslaisia tiedotteissaan - Ruotsin ja Suomen viranomaistekstien vertailua2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
  • 26.
    Muhonen, Anu
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Sheikataan lika a polaroid picture: Englannin tehtäviä nuorisoradiojuonnoissa2008Inngår i: Kolmas kotima: lähikuvia englannin käytöstä Suomessa / [ed] Sirpa Leppänen, Tarja Nikula, Leila Kääntä, Helsinki: Suomen kirjallisuuden seura SKS , 2008, s. 169--202Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Absurdi mutta silti niin tosi tarina syrjäytymisestä2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Asuntokuplako Tukholmassa?2014Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Joulunviettoa rapakon toisella puolella2014Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Kuka muuttuu seteliksi ja stadioniksi?2014Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Kurjuuskirjallisuudesta terapiaa2013Inngår i: Kritiikin uutiset, Kritikernytt, ISSN 0783-5213, nr 4, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Loppis-kulttuuria Ruotsin pääkaupunkiseudulla2013Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Maahanmuuttajanainen arkkipiispaksi2014Inngår i: Urjalan sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Makeita pullia, hot dogeja ja wrappeja2014Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Monikulttuurisuuden sulatusuunissa2013Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Muumit maailmalla2014Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Runo nousee lamasta2013Inngår i: Suomen nykykirjallisuus 1: Lajeja, poetiikkaa / [ed] Mika Hallila, Yrjö Hosiaisluoma, Sanna Karkulehto, Leena Kirstinä och Jussi Ojajärvi, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2013, s. 127-145Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Runo nousee lavalle2013Inngår i: Suomen nykykirjallisuus I: Lajeja, poetiikkaa / [ed] Mika Hallila, Yrjö Hosiaisluoma, Sanna Karkulehto, Leena Kirstinä och Jussi Ojajärvi, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2013, s. 130-131Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Susiluodon siivekkäitä ja hännäkkäitä2013Inngår i: Suomen nykykirjallisuus I: Lajeja, poetiikkaa / [ed] Mika Hallila, Yrjö Hosiaisluoma, Sanna Karkulehto, Leena Kirstinä och Jussi Ojajärvi, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2013, s. 181-182Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Tietokirja suomalaisten sotilaiden särkyneistä sieluista2014Annet (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Vinoja novelleja traumaattisista ihmissuhteista2014Annet (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Yleisesitys monikulttuurisesta lasten- ja nuortenkirjallisuuden tutkimuksesta2014Inngår i: Avain - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, ISSN 1795-3790, E-ISSN 2242-3796, nr 4, s. 99-102Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Oja, Outi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Äänestämässä Ruotsin eurovaaleissa2014Inngår i: Urjalan Sanomat, ISSN 0782-5358Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Oja, Outi
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Nyqvist, Sanna
    Valekirjailijoita ja kirjallisia väärennöksiä2013Inngår i: Suomen nykykirjallisuus 2: Kirjallinen elämä ja yhteiskunta / [ed] Mika Hallila, Yrjö Hosiaisluoma, Sanna Karkulehto, Leena Kirstinä, Jussi Ojajärvi, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2013, s. 211-213Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Oja, Outi
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Vaittinen, Pirjo
    University of Tampere, Finland.
    Ääneenajattelu 9.-luokkalaisten kaunokirjallisuuden lukemiskokemusten kuvaajana2013Inngår i: Ainedidaktinen tutkimus koulutuspoliittisen päätöksenteon perustana / [ed] Liisa Tainio, Kalle Juuti & Sara Routarinne, Unigrafia Oy, Helsinki: Suomen ainedidaktinen seura , 2013, s. 123-139Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [fi]

    Artikkelissa tutkitaan ääneenajatteludokumenttien pohjalta Juha Itkosen novellin lukemista äidinkielen ja kirjallisuuden opetuksessa. Lukemiskokeiluun osallistuu ryhmä 9. luokan oppilaita. Lukiessaan he pysähtyvät vastaamaan tekstiin lisättyihin kysymyksiin ja puhuvat vastauksensa ääni- tai videonauhalle tai kirjoittavat ne tietokoneella. Oppitunti päättyy pienryhmäkeskusteluihin ja luokan yhteiseen keskusteluun. Tallenteet on litteroitu, ja kokeilua on kuvattu tutkijoiden muistiinpanojen pohjalta. Artikkelissa paneudutaan ääneenajattelukommentteihin, jotka kohdistuvat lukemiskokemukseen tai ilmaisevat metakognitiivisia kokemuksia ja taitoja. Ne kuvaavat tietoisuutta itsestä lukijana, lukemisen prosessoinnin ymmärtämistä sekä sitä, miten teksti ja lukeminen herättävät tunteita ja miten ne kytkeytyvät kirjallisuusosaamiseen. Tutkimus osoittaa, että ääneenajattelun avulla on mahdollista saada tietoa kaunokirjallisuuden lukemisesta. Kaksi tässä artikkelissa tarkemmin esiteltyä informanttia kommentoi puheenvuoroissaan rikkaasti kysymyksiä, joissa lukijaa pyydettiin ennakoimaan, kertomaan uudelleen ja päättelemään novellissa tapahtuvaa tai arvioimaan novelli-henkilöiden käyttäytymistä novellissa kerrotun pohjalta. Muiden informanttien tavoin he toivat myös esille tunteenomaisia reaktioitaan lukemisprosessin aikana. Esimerkkejä verrataan muiden tutkimusten esittämiin taitavan kaunokirjallisuuden lukijan menettelytapoihin. Lopuksi pohditaan ääneenajattelua kirjallisuuden opettamisen kannalta.

  • 46.
    Pesonen, Sari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Karkkitalosta hammaslääkäriin – suomea Ruotsissa2009Inngår i: Karjalanpaistista kaksoiskonsonanttiin.: Suomen kielen ja kulttuurin vaikuttajat maailmalla. / [ed] Vehkanen, Marju & Lehmusvaara, Tiina, Helsingfors: CIMO , 2009, s. 142-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Piispanen, Peter Sauli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Suomen Kielen Leksikaalisista Erikoispiirteistä Uralilaisten Kielten Joukossa2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 48. Portin, Marja
    et al.
    Lehtonen, Minna
    Harrer, Gabor
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Wande, Erling
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Niemi, Jussi
    Laine, Matti
    L1 effects on the processing of inflected nouns in L22008Inngår i: Acta Psychologica, ISSN 0001-6918, E-ISSN 1873-6297, Vol. 128, nr 3, s. 452-465Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated the effect of L1 on the recognition of L2 Swedish inflected nouns. Two groups of late L2 learners with typologically very different native languages, Hungarian (agglutinative) and Chinese (isolating), participated in a visual lexical decision experiment. The target words were matched inflected vs. monomorphemic nouns from three frequency levels. The Hungarian group showed it morphological processing cost (longer reaction times for the infected words) for low and medium frequency words but not for high frequency words, suggesting morphological decomposition of low and medium frequency Swedish inflected nouns. In contrast, for the Chinese group the reaction times of the inflected vs. monomorphemic words were similar at all frequency levels, indicating full-form processing of all the inflected nouns. This cross-language difference suggests that L1 can exert an effect on the morphological processing in L2. The application of full-form processing for the Swedish inflected nouns in the Chinese group might reflect strategy transfer from their isolating native language to Swedish.

  • 49.
    Salonen, Hannu
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Verbrechen auf Finnisch – rikos suomalaisittainTutkimus kolmen suomalaisen rikoskirjailijan, Leena Lehtolaisen, Matti Röngän jaTaavi Soininvaaran teosten Saksaan viennin alkuvaiheista ja niiden saamastavastaanotosta siellä.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 50.
    Vuorela, Tapani
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för finska.
    Tälviisii myö haastetaa: Miten eksessiiviä käytetään Kaakkois-Suomen puhekielessä2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [fi]

    In Carelian dialect of Finnish, excessive case is commonly used as ablative case corresponding to the locative case essive, when the latter is used as locative particle.   Although  excessive case is quite recent addition to Balto-Fennic languages, the locative forms of essive have been passed on from ancient Fenno-Ugric language, and they are used in the modern day Finnish only idiomatically as particles.   The ways to use excessive case in combination of these particles are examined in archived material as well as their present-day use on the Internet.

     

    Excessive is based on the essive case,  a fact that is clearly demonstrated by the fact that it does not agree the Finnish consonant gradation, but uses the the same stem as essive, most probably through analogical change.

     

    In some less common instances the excessive case can be found to correspond to the common present day use of the essive case,  one indicating status, role, or position.  In these cases, the nouns inflected in excessive case have been found to hint to the subject being of such status for a limited and determined time, such  as POW or exchange student.  From this I conclude that the excessive case has temporary implications, and consequently that the choice of essive case as predicative modifier signals temporary implications in the sentence.

     

     

     

1 - 50 of 50
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf