Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 765
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abduljebar, Semiha
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mtematik i förskolan: En studie om yngre barns matematik utifrån ett sociokulturellt perspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
  • 2.
    Abel Green, Rebecka
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Avancerade appars samhandling med yngre barn i en förskolepraktik: En kvalitativ studie om ett- och tvååringars möte med appar utifrån posthumanistiska teorier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

  • 3.
    Abel Green, Rebecka
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Avancerade appars samhandling med yngre barn i en förskolepraktik: En kvalitativ studie om ett- och tvååringars möte med appar utifrån posthumanistiska teorier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

  • 4.
    Ablhad, Reem
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ny teknik i förskolan: En netnografisk studie kring iPad-projekt i tio kommuner i Sverige2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 5.
    Acar, Patricja
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lundberg, Jonas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Om barn i skolan med ADHD: Pedagogers erfarenheter av att arbeta med barn med ADHD2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan. Pedagogerna menade också att det finns många utmaningar i mötet med barn med ADHD, då ett barn som har ADHD sällan bara har en renodlad ADHD utan även någon tilläggsdiagnos eller språkstörning. Det man kan säga är att det krävs mer kunskap om ADHD för att vidare hitta lämpliga arbetssätt, att använda sig av rätt verktyg för att vidare kunna nå ut till alla elever och inte enbart de så kallade "normal klassade" barnen.

  • 6.
    Adiels, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Where did technology go?2011Inngår i: Positioning Technology Education in the curriculum / [ed] Marc J. de Vries, Rotterdam: Information Age Publishing, 2011, 1, s. 53-60Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Ahlin, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ahlstrand, Olivia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Hur har dagen varit?: En fenomenologisk studie kring hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning. Det som ligger till grund för detta syfte är frågor kring hur förskollärare upplever sitt eget och vårdnadshavarens bemötande och vilka förutsättningar som ger möjlighet till kontakt. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig på material från tio stycken intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavare är viktig men inte helt problemfri. Tid, personaltäthet och ansvarsfördelning är det som förskollärarna upplever ha störst påverkan på fenomenet kontakt. En av våra slutsatser är att förskollärarna upplever att kontakten till vårdnadshavare är betydelsefull i det avseende att det gynnar barnens välmående och känsla av trygghet.

  • 8.
    Ahlström, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lesant, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Barnen är ju redan där, de är ju hur nyfikna och intresserade som helst”: IKT i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

  • 9.
    Aldén, Mona
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Design och meningsskapande i förskolan: En multimodal designteoretisk studie av fyra lärandesammanhang kring matematik2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i.

  • 10.
    Almryd, Sandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mindfulness som aktivitet i förskolan: En videoetnografisk fallstudie om pedagogers didaktiska design2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien har jag behandlat frågor som rör alla barn i förskolan samt de pedagoger som dagligen arbetar med barnen. En kvalitativ studie har genomförts genom videoobservationer som tydligt har visat hur pedagoger designar mindfulness-aktiviteter i förskolan. Studiens syfte var att, utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv, få ökad kunskap om hur pedagoger designar mindfulness-aktiviteter i förskolans praktik. I resultat och slutsats framkom det att mindfulness-aktiviteter kan designas på olika sätt beroende på vilka förutsättningar förskolan har. Det framkom även att i användningen av mindfulness-aktiviteter använder pedagoger sig av flera teckensystem såsom, gester, rörelser, ljud, röst, positionering, volym etc. i kommunikationen med barn, vilka även barnen använde sig av. Resultat tyder också på att barn designar sina egna lärvägar i aktiviteter, genom de teckensystem som finns tillgängliga i pedagogers design av aktiviteter.

  • 11.
    Alneskog, Sebastian
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lusten till lärande: Dokumentationsarbete i förskolans läraoplan som verktyg för regementalitet och normalisation2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att belysa hur dokumentation som arbetsform kan förstås som ett redskap för regementalitet och normalisation i förskolans verksamhet. I studien har förskolans läroplan, samt två ytterligare dokument från skolverket och regeringen studerats med diskursanalytisk metod och begrepp hämtade från Foucault. Detta med syfte att bilda förståelse för hur dessa instanser skapar förutsättningar för förskolans dokumentationsarbete. Studien belyser hur dessa givna förutsättningar söker bidra till att barn styrs till att utveckla vissa specifika förmågor, som kommer att utgöra norm för förskolans barn. Vidare visar studien att dokumentation förväntas utsätta också pedagogerna för styrningstekniker då de genom detta arbete ska bli utsatta för synliggörande praktiker, och granskade, av sig själva och sina medarbetare. Detta ska åstadkommas genom att ge pedagoger möjlighet att övervaka förskolans verksamhet och individerna som verkar där. Resultatet visar att dokumentation i det studerade materialet förs fram som ett redskap med vilket pedagoger  kan övervaka barn, andra pedagoger och sig själva samt styra individer mot ett sanktionerat beetende. Studien belyser också på vilket sätt den diskurs som de studerade dokumenten är en del av fungerar normaliserande i förhållande till utvecklandet av vissa förmågor, bland annat lust till lärande.

  • 12.
    Ambjörnsson, Fanny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    En säker plats: Alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister2010Inngår i: Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Ambrose, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor2016Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy, det vill säga uppfattad möjlighet och hot tar sig i uttryck i vardaglig praktik. Aspekter av diskurser, praktiker analyseras i avhandlingen utifrån olika aktörers handlingshorisonter. Avhandlingens kontext består av en urbant belägen lokal skolmarknad, inom vilken aktörers praktiker och strategier undersöks. Avhandlingen behandlas således hur ungdomar, familjer och skolprofessionella navigerar skolvalfriheten i en alltmer polariserad och storstadsregion. Teoretiskt ramas studien in av Pierre Bourdieu sociologi samt koncept från det kulturgeografiska fältet. Metodeoliskt bygger avhandlingen på empiri insamlat med etnografiska metoder under läsåret 2012-2013. I de fem empiriska kapitlen diskuteras hur föreställda geografier, skolhabitus, rykten och symboliska gränser förhandlas av studiens aktörer. I det avslutande kapitlet diskuteras och analyseras avhandlingens främsta bidrag. Kapitlet lyfter också några frågeställningar som måste adresseras för ett mer jämlikt utbildningssystem.

     

  • 14.
    Ambrose, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sminkhora, tönt, fjortis eller bara en vanlig tjej…: -om skapandet av en identitet som ung tjej idag.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om tolv unga högstadietjejers syn på sig själva som varandes tjejer och hur detta påverkar deras skolsituation. De övergripande frågorna har rört sig kring vilka könsmarkörer tjejerna använder för att definiera sig som tjejer men också hur dessa används normativt samt vilken betydelse de får i relation till andra tjejer. Det är tjejernas röst kring frågor om att vara tjej idag som ska få träda fram i denna uppsats.

    Studien är en kvalitativ studie, baserad på frivilligt medverkande informanter i en förortsskola i Stockholm under läsåret 2007/2008. Intervjuerna genomförda enskilt och i par, de är inspelade på band och efter transkriberade till text för att skydda informanternas anonymitet.  Informanterna talar om en norm som är svårgripbar för dem att beskriva men den unga tjej som bryter mot denna norm ber om kommentarer och betraktas kanske inte som ens som tjej. Normen skapas genom ett samspel mellan tjejerna där alla inblandade vet vad som gäller och vilket pris man betalar om man bryter mot normen. Normen skapas i det homosociala rummet, mellan tjejerna i deras vardag och är ständigt rådande. Studien utgår från intervjuer och den genomgående tanken är att studera det socialt konstruerade könet, hur det ser ut i denna grupp av unga tjejer och hur det sedan påverkar tjejernas beteenden gentemot varandra, den sociala interaktionen. Utifrån intervjuerna har svaren sedan analyserats och jämförts mot nyare forskning och olika genus teorier. Under intervjuerna användes frågor som rörde flera olika områden och arbetet är upplagt på så sätt att varje frågeområde redovisas för sig. Efter varje frågeområde följer en analys av svaren som också anknyter till den forskning som i dagsläget finns inom området. Varje delområde redovisas med en analysdel som kopplas till den forskning jag har funnit på området samt till de aktuella genusteorier som finns.

    Sist i arbetet ligger en sammanfattande analys av alla de delområden som analyserats under varje avsnitt.

  • 15.
    Anastasiadou, Galini
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nordstedt Ahlbäck, Emma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Att integrera flerspråkighet i förskolan: Införandet av det engelska språket i svenska förskolor2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke.

     

    Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska. Detta urval gjordes för att få syn på eventuella skillnader och likheter eftersom barnen på förskolorna har olika språkliga bakgrunder.

     

    Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår datainsamling och sedan analyserat våra resultat med hjälp av våra frågeställningar. Vi fann att om en positiv inställning till språket finns i verksamheten och dess omgivning kan införandet av språket inte vara så krävande för pedagogerna. Genom att införa ett språk i verksamheten på ett roligt och lustfyllt sätt blir det glatt mottaget av både barn och pedagoger.

     

    Då vi i vår kommande profession kommer att möta flerspråkiga barn ville vi se hur man arbetade med flerspråkighet i de utvalda förskolorna.

  • 16.
    Andersen, Camilla Eline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mot en mindre profesjonalitet: "Rase", tidlig barndom og Deleuzeoguattariske blivelser2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis deals with professionalism in early childhood education in relation to «race» and whiteness in primarily a Norwegian landscape. The overall aim of the study is to investigate how sociomaterial «race»-events can be understood as constitutive of preschool teachers’ subjectivity. The thesis is a theoretical experimentation with strong ties to a real social landscape. One of the main problems that the study evolves around is how «race» is silenced in the dominant discourse contributing to how preschool teachers can create socially just and indiscriminating pedagogical practices in a current «multicultural society». Hence, there seem to be a lack of tools for preschool teachers to think through how «race» might be part of their pedagogical practice in preschools, and how «race» is an important issue to address when working with how to perform pedagogy ethically and politically. More specifically and in a philosophical-theoretical manner, the study explores «white» preschool teachers’ relation to «race». The philosophical-theoretical-methodological conceptual toolbox for the study is mainly constructed from the philosophical work of Gilles Deleuze and Félix Guattari (1977, 1987). E.g. machinic assemblage, stratification, Body without Organs, nomadic subject, affect, individuation, micropolitics, becoming, actual/virtual and event. The methodological approach is highly inspired by decolonizing-, feminist poststructural- and critical methodologies. However, immersed with Deleuze and Guattaris philosophy of desire, what started out as a poststructural autoethnography transformed into a cartography of «my own» racial becomings in/with an early childhood landscape. The study shows how subjectivity, when understood as produced through sociomaterial «race»-events, offers another understanding of doing professionalism. Further, it offers an alternative understanding of how to create more socially just pedagogical practices in early childhood education.

  • 17.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Nygren, Elona
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Omhändertagande flickor och bråkiga pojkar?: Barnbokens roll i konstruerandet av genus2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ bild- och textanalys inspirerad av ett analysverktyg från Maria Nikolajeva. Feministisk poststrukturalism gav oss en teori att granska genusperspektivet i dessa böcker och innebar att manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom hur vi människor agerar och i och med det för vidare genusnormer. Analysen visade att de studerade verken porträtterade karaktärer med traditionella könsroller och könsöverskridande karaktärer. Vi kom fram till att även om barnböckerna ansågs vara genusmedvetna så uppvisar karaktärer i böckerna traditionella könsroller men att då barnböckerna används i samtal med barnen kan de motverka givna föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. Studien ämnar bidra till ett fortsatt reflekterande över genusarbetet inom den egna verksamheten för personal i förskolan.

  • 18.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cendrowska, Maria-Jóse
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Alla barn ska vara med": Inkluderingens dilemman i förskolan2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.

  • 19.
    Andersson, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Bunar, Nihad
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Böhlmark, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Edmark, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI). Institutet för näringslivsforskning (IFN), Sverige.
    Erikson, Robert
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Fredriksson, Peter
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Malmberg, Bo
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Vlachos, Jonas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Öckert, Björn
    "Lottning bättre än närhet och kötid för att bryta segregering"2017Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 30 aprilArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Andersson, Fia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Finnset, Torgunn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Formativt bedömningsarbete i grundsärskolan2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Andersson, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barns inflytande i åldersblandade barngrupper: En postmodernistisk studie om pedagogers positioneringar gentemot barnen i frågan om inflytande i åldersblandade barngrupper på förskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 22.
    Andersson, Marie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Möten mellan en lärplatta, en förskola och några barn: Posthumanistiska perspektiv på lärplattor i förskolepraktik2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån posthumanistiska teorier där all materia, såväl mänsklig com icke-mänsklig, förstås som agentiska aktörer, är syftet med denna uppsats att studera vad som händer när aktörer, i det här fallet lärplatta, barn och förskola, möts. Barn har filmats i sin verksamhet med lärplattan och ett urval av dessa filmsekvenser har fått utgöra undersökningens empiriska material, och med hjälp av posthumanistiska begrepp har filmsekvenserna analyserats utifrån studiens syfte och frågeställningar.

    Uppsatsen kommer att synliggöra hur budskap kommer att sändas mellan olika aktörerna i intra-aktioner, hur budskap kommer att tolkas eller översättas på olika sätt utifrån den som är mottagare, det sker en förskjutning av budskapet. Barn och lärplattor skapas och omskapas, båda kan ses som effekter av varandra. Eftersom det är omöjligt att förutsäga vad som kommer att hända, hur olika aktörer samverkar med varandra är det viktigt med ett öppet förhållande till det vi möter i våra pedagogiska miljöer, att se möjligheter till nya tillblivelser.

  • 23.
    Andersson, Mikael
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Generation interface: En hermeneutisk komparativ studie av ABC-appar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.

  • 24.
    Andersson, Rose Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Norling, Erik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Val av inskolningsmetod i förskolan2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av 43 förskollärare och 43 förskolechefer som arbetar vid huvudsakligen kommundrivna förskolor i Stockholm, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Mariestad och Uppsala. Undersökningen tittar på trender och tendenser i svaren från de tre huvudfrågorna. Resultaten visar både likheter och olikheter mellan kommunerna och mellan förskollärares och chefers svar. Huvudresultatet är att den föräldraaktiva introduktionen är den mest frekventa i hela landet. Det vanligaste är att man skolar in flera barn åt gången, att man har en utsedd ansvarspedagog för inskolningen och att man skickar ut information till föräldrarna innan inskolningen börjar om hur den kommer att gå till. Arbetslaget och förskolechefen är de som oftast bestämmer vilken metod som används. Informationskällor till beslutet är oftast litteratur och beprövad erfarenhet för förskollärarna, och facktidskrift, litteratur och beprövad erfarenhet för cheferna.

  • 25.
    Andersson, Samira
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Persson Coyne, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärplattan i förskolan: Pedagogernas vän eller fiende?2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärplattan är ett nytt verktyg som används i förskolans verksamhet. Än så länge finns ett begränsat urval av forskning att tillgå. Syftet med detta självständiga arbete är att få mer kunskap och en djupare förståelse av pedagogernas syn på samt deras uppfattning om lärplattans betydelse i förskolans verksamhet. För att uppnå detta har vi delat upp studien i fyra delar: syfte, metod, resultat och slutsats. I syftet finns de frågeställningar som ligger till grund för studien, under metoddelen har vi beskrivit hur vi, genom att använda oss av intervju som forskningsmetod, gick tillväga för att samla in vårt empiriska material. I resultatdelen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi identifierade återkommande teman som var av intresse för vår studie. Utifrån pedagogernas utsagor har vi kunnat utröna hur bland annat scaffolding fungerar i användandet av lärplattor i förskolans verksamhet och hur lärplattans placering blir en del av kulturen i förskolorna.I den sista delen, slutsatsen, har vi summerat vad vi kommit fram till i studien och vad det har för betydelse för professionen och oss som blivande förskollärare.

  • 26.
    Andersson, Sarah
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Bergman, Josefine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barn i behov av särskilt stöd: En studie om förskollärares erfarenheter i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie syftar till att undersöka hur verksamma förskollärare upplever och beskriver begreppet barn i behov av särskilt stöd samt om de upplever att de har den kunskap som krävs i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt resultat vill vi undersöka om det stämmer överens med tidigare forskning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, som vi analyserat med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultaten i undersökningen visade på att förskollärarna upplever att begreppet barn i behov av särskilt stöd är mångtydigt och visar på ett stort spektra. Resultatet visar även att förskollärarna anser att man aldrig blir fullärd i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, de menar att man kan ha kunskaper inom ett område men sakna kunskap inom ett annat. I våra intervjuer har vi likt den tidigare forskningen sett att diagnoser är en förutsättning för att få resurser. Studiens slutsatser ger oss förståelse för hur förskollärare i praktiken upplever arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I synnerhet har det framgått att förskollärarna upplever att de saknar kunskap inom ämnet och därför är det nödvändigt med kompetensutveckling samt handledning från specialpedagog.

  • 27.
    Andersson Tallec, Nina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    BARNS TANKAR OM LYCKA: En kvalitativ undersökning av barns subjektiva uppfattning om lycka2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

  • 28.
    Anderstedt, Anne-Sofie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vilka metoder väljer förskollärare och barnskötare för arbetet med förskolebarns skriv- och läsutveckling?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få kunskap om de metoder som förskollärarna använder vid arbetet med skriv- och läsutveckling. I studien ingick sju förskolor där de ansvariga förskollärarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssätt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frågeställningar vad gäller språkarbetet har använts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det är högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och läsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. 

  • 29.
    Ann, Nehlin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    To save children – humanitarianism and a political necessity2012Inngår i: Children in war: the International journal of evacuee and war child studies, ISSN 1745-7211, Vol. 1, nr 9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Anna, Eklöf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Man måste gå tillbaka för att kunna gå vidare: Pedagogisk dokumentation ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med. Slutsatsen av studien är att förståelsen för återbesök av dokumentation kan fördjupas genom ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Perspektivet kan bidra till att återbesök inte enbart handlar om att återge något som varit utan återbesök av dokumentation kan leda arbetet och vidare lärprocesser framåt. 

  • 31.
    Anrin, Johan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Det måste vara intressant!: En kvalitativ studie om fritidspedagogers villkor kring att arbeta med IKT.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka villkoren för fritidspedagoger att arbeta med informations- och kommunikationsteknik (nedan förkortat IKT) på fritidshemmet med hjälp av en kvalitativ metod (intervjuer). Det teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är fenomenologi, och därav blev resultatet av min uppsats tre livsvärldar inom IKT som informanterna i studien konstruerade. Dessa tre livsvärldar blev motivation, förutsättningar och kunskap. De informanter som konstruerat dessa livsvärldar är 4 fritidspedagoger och 3 personer som har IKT-ansvar som en del av sina arbetsdagar. Resultatet visade att de tre kategorierna gick in i varandra, men tyngdpunkten låg ändå i kategorin motivation. Fritidspedagogers arbete med IKT är beroende av hur pass motiverade och drivna de är som pedagoger kring just fenomenet IKT. Att vissa förutsättningar saknas, som till exempel planeringstid eller kunskaper kring området, påverkar också i hur stor utsträckning pedagoger använder IKT. Slutsatsen blir därför att användandet av IKT på fritidshem beror dels på hur motiverade fritidspedagogerna är kring att söka kunskap och arbeta med IKT, dels på hur starkt motiverad ledningen på skolorna är med att arbeta med IKT. Det vill säga hur pass motiverade de olika yrkeskategorierna inom skolan är för att ge bra förutsättningar till fritidspedagoger för att kunna arbeta med IKT.

  • 32.
    Armér, Rebecca
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lindh, Anne-Lie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    "Och sen tryck!": Kommunikation och lärande i samspel genom förskolebarns användning av surfplattor,2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 33.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Att rita duvor eller SPJSGÖLS.: Om global fantasi och visuell kultur2006Inngår i: Barnkultur i skilda världar / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centum för barnkulturforskning , 2006, s. 29-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Barnperspektiv: att avläsa barns utsatthet2012Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 24, nr 1-2, s. 95-111Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Den moderna familjen och förhandlingar om tid2012Inngår i: Familjeliv och lärande / [ed] Liselott Aarsand, Pål Aarsand, Lund, 2012, s. 27-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Directives, affect, and family life choreographies 2011Inngår i: , 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Family therapy and accountability2014Inngår i: Morality in practice: exploring childhood, parenthood and schooling in everyday life / [ed] Jakob Cromdal, Michael Tholander, London: Equinox Publishing, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Issues of morality and children have traditionally been investigated within the realm of developmental psychology, treating the human ability to adopt certain values as a matter of individual and cognitive growth. As an alternative, this book approaches the morality of young persons from a practice oriented perspective. In essence, such an approach adopts a view of morality as something participants jointly accomplish in going about their everyday social affairs. That is to say, rather than relying on developmental theory or moral philosophy in exploring the moral worlds of young persons, a practice oriented approach adopts a primarily empirical stance, leaning on qualitative analysis of naturally occurring social interaction as found in, for example, ethnomethodology, conversation analysis and discursive psychology. This collection brings together scholars from Australia, Sweden, United Kingdom and the United States. Twelve empirical chapters focus on different aspects of everyday morality as practiced among children and youth as well as a range of participants who act in their role as adults, lay or professional, to foster, educate and in various ways support young people in daily life. The volume opens with an introductory chapter by the editors, who briefly present a practice based perspective on morality, situating at the same time the individual chapters within the fields of discursive research on children and youth in society.

  • 38.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Narrative, sociology of2015Inngår i: International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences / [ed] James D. Wright, Elsevier, 2015, 2, s. 218-222Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This review explores work on narratives, focusing on discursive or conversational approaches to narratives as social action. In contrast to analyses of narrative structure, a focus on narration also involves the conversational work of narrators and their co-participants. In institutional contexts, narratives-in-interaction invoke two types of identities, the selves of the narrators, on the one hand, and storyteller positions, on the other, including participation frameworks and the affective and epistemic stances of participants who engage in specific types of actions, such as confessing, complaining, formulating accusations or mobilizing justifications or other defensive accounts.

  • 39.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cederborg, Ann-Christin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Department of child and youth studies2014Inngår i: Faculty of social sciences, Stockholm University 1964 - 2014 / [ed] Gudrun Dahl and Mats Danielsson, Stockholm: Faculty of Social Sciences , 2014, s. 27-43Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cederborg, Ann-Christin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Family therapy and accountability2012Inngår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 9, nr 2, s. 193-212Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Cekaite, Asta
    Activity contracts and directives in everyday family politics2011Inngår i: Discourse & Society, ISSN 0957-9265, E-ISSN 1460-3624, Vol. 22, nr 2, s. 137-154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In theorizing on family life, children's agency is a feature of a modern type of family, marked by free choice and inter-generational negotiations rather than parental authority. A video ethnography of Swedish everyday family life documents directive sequences and inter-generational negotiations, including what is here called activity contracts: agreements that form a type of inter-generational account work around target activities (e.g. cleaning one's room). Within local family politics, contracts and revised contracts emerge as parts of such account work. The analyses focus on how contracts emerge within successive downgradings and upgradings of parental directives. Activity contracts regulate mutual rights and obligations, invoking family rule statements and local moral order, drawing on an array of verbal and nonverbal resources, ranging from parents' mitigated requests and children's time bargaining to nonverbal escape strategies and gentle shepherding.

  • 42.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Gottzén, Lucas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Generational positions at family dinner: Food morality and social order2011Inngår i: Language in society (London. Print), ISSN 0047-4045, E-ISSN 1469-8013, Vol. 40, nr 4, s. 405-426Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article concerns generation and food morality, drawing on video recordings of dinners in Swedish middle-class families. A detailed analysis of affectdisplays during one family dinner extends prior work on food morality (Ochs, Pontecorvo, & Fasulo 1996; Grieshaber 1997; Bourdieu 2003; Wiggins 2004), documenting ways in which participants may shift between distinct GENERATIONAL POSITIONS with respect to affects and food morality (from “irresponsiblechild” to caretaker positions). In our recordings, an elder sibling is shifting between a series of contrasting affective stances (Ochs & Schieffelin 1989; M. Goodwin 2006; Stivers 2008), linked to generational positionsalong an implicit age continuum: positioning himself, at one end of the continuum,as his young brother’s accomplice, and at the other as an adult, aserious guardian of food morality. This study shows that generational positionsare not fixed, but are positions adopted as parts of language socializationand interactional events.

  • 43.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ingrids, Henrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Vittnesmål i vårdnadstvister: förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt2014Inngår i: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, s. 39-54Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Osvaldsson, Karin
    Distrust and the co-construction of blame narratives: Value leakage and the contestation of character assessments2013Inngår i: Dialogical approaches to trust in communication / [ed] Per Linell & Ivana Markova, Information Age Publishing, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Osvaldsson, Karin
    Trust and the contestation of blame narratives: veiled stances in an institutional assessment context2014Inngår i: Dialogical approaches to trust in communication / [ed] Per Linell and Ivana Marková, Charlotte, NC: Information Age Publishing, 2014, s. 29-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Aronsson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Rindstedt, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Alignments and facework in paediatric visits: Toward a social choreography of multiparty talk2011Inngår i: Handbook of communication in organisations and professions: / [ed] Christopher N. Candlin, Srikant Sarangi, Mouton de Gruyter, 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter concerns alignments and disalignmnets, focusing on paediatric visits, and the ways in which doctors, patients and parents overlty or covertly align iwth each other and the activities at hand. First, prior work in the area is reviewed, foregrounding detailed analyses of paediatric interactoins. Secon, social distance, which has been discussed as a bakground factor in work on facework is here disussed as an emergent phenomenon, negotiated in interactions. A model of social choreography is presented, whre alignment is discussed with respect to the gradual emergence of social distance, upgradings, and resistance. Conversely, doctors recurrently exploit playful respectfulness, first naming, collaborative we-constructons, as well as other mitigations as ways of indexing increased alignment.

    The multiparty pediatric visits constitute a rich arena for analyzing alignment in that parents third party contributions recurrently disambiguate doctors' covert recommendations. Doctors and parents step by step covertly negotiate diagnostic matters as well as treatment recommendations through talk, pauses and other minute conversational resources. What is covert or overt is therefore to a large extent an accomplishment in interaction.

  • 47.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborations, reciprocity, and shared matter of concern: Educational Neuroscience research methodology in Early Childhood practices2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the millennium, the emergent discipline of Educational Neuroscience has grown rapidly. This transdiscipline aims to bridge the gap between the neurosciences and educational practices, not only to let the neurosciences inform educational practices but also for educational practices to provide new relevant questions for the neurosciences (Fischer et al, 2007). The joint aim is to improve educational practices for future generations. As a researcher in Early Childhood Education with an interest in how knowledge practices are material-discursively produced, I was triggered to do something about this lack of knowledge. What would emerge if brain research became part of the literacy theories and practices of Swedish preschool teachers? Would it be possible to enact a reciprocal and collaborative research methodology together with the practitioners, based on a joint matter of concern? I felt an urge to explore this and in this presentation, I will highlight some methodological implications in this project.

    Researching a problem that ultimately concerns the possibilities, difficulties and problems which emerge in the encounters of two different practices – scientific research practices and educational practices – demands a methodology that engages in the practice of research practices and the problem of how to overcome divisions between humanities, social science and natural sciences (Sismondo, 2004) Hence, the research questions concern how the different disciplines’ power production is negotiated and re-negotiated in the encounter, and what the consequences are for teachers constituted and re-constituted beliefs, theories and practices (Callard & Fitzgerald, 2015). Questions on how this encounter is received, resisted, and in what ways this kind of knowing transforms meaning-making and practices concerning the literacy work performed was an urgent issue in the participating preschools as well. Hence, based on shared matters of concern of the researcher and the participants is a methodology needed that is characterized by reciprocity and collaboration.

  • 48.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Collaborative Cartography Mapping of the Encounter between Neuroscience and Preschool Practices2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This presentation takes its starting point in curiosity among preschool teachers and staff in a municipality outside Stockholm, about what the neurosciences might have to offer their practices of literacy education.  Deriving from an invitation from practitioners to researchers, a project was designed based on a shared agreement on a ‘joint matter of concern’ (Stengers, 2008, Lenz Taguchi, 2017). The agreement was to explore what the encounter with neuroscientific knowledge might do (or not) to everyday practices, and what possible beneficial effects this might have.

    The study was organized in periods when the researcher was alternately participating in everyday preschool practices and in staff meetings. Documentations of children´s activities, made by the teachers and the researcher, were discussed and reflected upon during the staff meetings, together with excerpts from neuroscientific research. Major lines of articulation, converging around a core problem concerning the didactic conflicts between enhancing learning processes in the group and individual children respectively, were collaboratively constructed and put on the ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

    These encounters between neuroscience and preschool practices were performed as collaborative cartography mapping exercises, inspired by Deleuze and Guattari. When enacting these exercises during staff meetings, the dominating lines of articulation that seemed to inform the practices as well as the research excerpts were brought to the fore to creatively experiment with.

    For example, the previously common hesitation towards psychology could be reconfigured when encountering neuroscientific findings of children’s reoccurring cycles of learning and development as complex and unpredictable patterns (Fischer, 2011). Importantly, the rupturing and reconfigurations was different for different teachers, depending on what theories that was taught when they were educated. Another example of a deterritorialization with theoretical as well as didactic implications was how neuroscientific research on brain plasticity constituted a diverging line from the classic and troubling nature-nurture binary. The weary question about the extent to which genetic disposition, or the nurturing social circumstances, play the more significant role than the other, could eventually be replaced with discussing how nature-nurture might rather be intrinsically entangled and co-constituted.

    The collaborative cartography mapping performed in this study shows that it is possible to reconfigure dominant lines of thinking in new productive and empowering ways together with preschool staff. This methodology is essentially about materializing theories of science and learning in a way that is situated and closely connected to the practices. Moreover, it also makes possible a practice of extending the didactic repertoire, contrary to having to choose the ‘better’ epistemology and method for teaching.

  • 49.
    Aronsson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Min sjukdom är fler än en, men färre än många: Att följa begreppet multipla verkligheter genom olika praktiker som gör och uppför sjukdom2016Inngår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 37, nr 3, s. 115-126Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What is a disease? Can we name it in a coherent way, precisely defined and is it only one? Or is the disease as many as those who are ill, or all of the practices where it appears? A few years ago I was diagnosed with autoimmune hepatitis, which could be a rather serious illness. I experienced bodily changes, had alarming liver values and got side effects from medication, but - ill? To handle the discrepancy, I tried to keep apart "having a serious illness" and "being sick".

    Drawing on Mol's concept Multiple Realities I describe how the disease is performed in various practices and my attempts to become comprehensible when coordinating these practices. At the clinic, in the laboratory, in treatment and in my body the disease is enacted as simultaneous versions. It is not the same disease although it has the same name. One version is available as numerical values in a diagram, in another as questions from a doctor to a patient or as text on a web page. The bodily version is almost invisible to me, but is related to gender, class and other categorizations - that affect relationships and interpretations in all practices. The different versions of the disease consists of human and non-human actors; not just me and the doctor but also tablets, conversations, syringes, computers, edema and compression stockings, Thus, reality does not exist in advance.

    With my disease as an example I discuss what multiple versions of reality can offer beyond what multiple perspectives on the same reality can. Moving away from structures and discursive perspectives to reality as multiple enacted versions, there will be less importance in agreeing on understanding or interpretation. Instead we focus on coordinating, informing and intervening. 

  • 50.
    Aronsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lenz Taguchi, Hillevi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Mapping a Collaborative Cartography of the Encounters between the Neurosciences and Early Childhood Education Practices2018Inngår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 39, nr 2, s. 242-257Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper takes its starting point in a shared problem of concern, formulated in terms of what might be produced – or not – as effects of encounters between neuroscientific research and preschool practices. The aim is to show what emerged in collaborative encounters, in what is theorized and practised as Deleuzo–Guattarian-inspired cartography mapping exercises. During regularly scheduled staff ‘reflection meetings’, an invited doctoral student enacted, participated, and documented these encounters with preschool staff at three preschools in the same area outside Stockholm, Sweden. Two major lines of articulation, converging around a core problem, were collaboratively constructed and put on this ‘map’. These were then actively put to play to be disrupted and deterritorialized, making ways for new diverging lines and potential reconfigured forms of literacy practices.

1234567 1 - 50 of 765
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf