Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Götharson, Bo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Från inspärrning till inspärrning: En textanalys av två exempel på post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiet av post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur är ett forskningsområde som har vuxit fram först de senaste åren. Forskningen har hittills fokuserats på hur litauiska emigranter bevarar eller inte bevarar sin litauiska identitet utanför hemlandet. Denna uppsats har en annan inriktning. Med utgångspunkt från de kronotopmodeller som tagits fram av litteratur-vetaren Juris Rozītis analyseras två böcker av litauiska författare som skriver om liv i Storbritannien respektive Irland med syfte att undersöka hur det upplevda emigrantlivet framställs. Forskningsfrågorna är:

    • Hur avbildas emigrantlivet i post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur?
    • Hur skiljer sig den avbildning från den som framkommer i lettisk efterkrigslitteratur?

    Den nya ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar sig vara mycket lik en av Rozītis modeller, dock inte den som avbildar livet i det nya landet utan den modell som avbildar livet i flyktinglägren. ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar hur emigranterna lever i värld där det inte finns utrymme för det egna jaget eller intima förhållanden. De lever i en grå zon. I det nya landet men inte riktigt en del av det nya landet. Den närmaste omgivningen utgörs av andra som är marginaliserade i samhället: andra migranter, kriminella osv. Emigranterna är inspärrade i denna gråa zon. De stängs in av ett osynligt men ändå påtagligt stängsel mellan dem och det inhemska samhället. En väsentlig skillnad mot Rozitis flyktinglägersmodellen är dock att banden till hemlandet inte har skurits av utan utgör en levande del av emigrantens liv.

  • 2.
    Larsson, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Det indoeuropeiska urspråket2015Inngår i: Anropet, ISSN 1653-8633Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Larsson, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Ta inte listan på orden!2015Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr oktoberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Eckert, Rainer. Der Baltistenkreis zu Berlin e.V. und seine Vorgängereinrichtung. Unter Mitarbeit von Artūras Judžentis, Helmut Wilhelm Schaller, Stephan Kessler und Jolanta Guesdon-Vaičūnaitė2015Inngår i: Baltu filoloģija, ISSN 1691-0036, Vol. XXIV, nr 2, 171-174 s.Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Latviešu literārās valodas attīstība [The Development of Standard Latvian]2013Inngår i: Latvieši un Latvija: akadēmiskie raksti: vol. 1. sēj. Latvieši / [ed] Jānis Stradin̦š, Ilga Jansone, Andrejs Vasks, Rīga: Latvijas Zinātņu akadēmija , 2013, 177-203 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Latviešu valoda Mālpils baznīcas grāmatās 17.–18. gadsimtu mijā [The Latvian Language in Mālpils Parish Register Books from the Turn of the 17th-18th Centuries]2016Inngår i: Kultūrvēstures avoti un Mālpils novads / [ed] Ieva Pauloviča, Saulvedis Cimermanis, Rīga: Zinatne, 2016, 65-83 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article deals with two books of parish register from Mālpils, which were begun to compile in 1697 and that are interesting not only for their historical factual information, but also for their language. These are two of the few parish register books of this era, in which sometimes one can find entries not only German or Latin, but also in Latvian. In these two particular books from Mālpils’ parish records in Latvian between 1697 and 1706 have been consecutively done by two persons.

    Source analysis suggests that the Danzig-born pastor of Mālpils – Nathanael Pomeranus (writer A) who learned Latvian already as a grown man, was not only familiar with writing tradition of Georg Mancelius that lasted until the last decade of the 17th century but also used it in his records in parish register. On the other hand, N. Pomeranus was also aware of certain problems in the Latvian writing and he tried to use innovative approaches to denote a number of sounds. Meanwhile, the second writer (B), which continued the records, comes from relatively educated class, who although new Latvian, were not familiar with the particular writing tradition of that time. The actual author of these records (B) still stays unknown. In this paper a hypothesis has been put forward that it could have been the son of N. Pomeranus – Christian Pomeranus, who helped his father when due to his illness, he was no longer able to take care of parish register.

    The source analysed in this paper also provides an important material for research of Latvian vocabulary. This source itself contains a number of lexical thematic groups related to the social structure of their time. Meanwhile, notes of proper names in Latvian reveal the actual form of place names used at this time in Mālpils’ parish and its surroundings, as well as a significant number of personal names.

  • 7.
    Vanags, Peteris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Valoda ”Stāstos” [Language in F. B. Blaufuss' "Historia"]2015Inngår i: Vidzemes stāsti: stāsti no tās vecas un jaunas būšanas to vidzemes ļaužu, uzrakstīti 1753 / [ed] Friedrich Bernhard Blaufuß, Rīga: Vēstures izpētes un popularizēšanas biedrība , 2015, 43-74 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Vanags, Peteris
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Baltiska språk.
    Subačius, Giedrius
    Žodis valstybė Simono Daukanto pasiskolintas latvizmas [The Lithuanian word valstybė 'stae, polity' a loanword from Latvian by Simonas Daukantas]2016Inngår i: Archivum Lithuanicum, ISSN 1392-737X, Vol. 18, 337-372 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    1. The Lithuanian word valstybė ‘state, polity’ was first registered in a Lithuanian text by Simonas Daukantas’s History of the Lithuanian Lowlands (Istoryje Ƶemaytyszka; IƵ; ~1828–1834 in Rīga, Latvia).

    2. Daukantas borrowed the word valstybė from Latvian. He himself believed he had appropriated the word from the Herulian language (not Latvian) via Joachim Lelewel’s text. The word had reached Daukantas this way: Hasentöter (beginning of the sixteenth century) → Münster (1550) → Lazius (1557) → Lelewel (1808) → Daukantas (1828–1834).

    3. Daukantas’s work at the General Governor’s office in Rīga must have stimulated him to transfer valstybė into Lithuanian. Daukantas could not miss the printed texts containing the Latvian combination Kreewu(=) walſtibas ‘of the Russian state’ that were circulating in the office, and it could have encouraged him to adapt it for his Lithuanian text.

    4. Daukantas also used valstybė in his later writings. After his death (in 1864), however, valstybė was not accepted in Lithuanian for a long time. Only later, after the 1892, 1893, and 1899 (re‑)publications of his works, did valstybė reemerge.

    5. One of the first to resurrect Daukantas’s loanword valstybė was Povilas Višinskis, a member of the Lithuanian Democratic Party, in the January 29 [February 11], 1905 issue ofthe Lithuanian newspaper Vilniaus žinios ‘Vilnius News’ in the article “Kiek pinigų surenka ir išleidžia Rusų vyriausybė” [‘How Much Money the Russian Government Collects and Spends’). Possibly during the beginning and certainly by the middle of the year 1905 Višinskis switched to valstybė completely and abandoned viešpatystė and valstija, popular synonyms at the time.

    6. After Višinskis, a member of the Lithuanian Social Democratic Party, Augustinas Janulaitis, used the word valstybė in his pamphlet "Kunigo Jurgio Gapono laiškai" (‘Letters ofthe Priest Jurgis Gaponas’) that was published in May or somewhat earlier in 1905; also in his articles “Įsteigiamasis Rūsijos seimas ir Lietuvos seimas” (‘Constitutive Parliament of Russia and the Great Lithuanian Assembly’) and “Politiškas streikas ir ramusis pasipriešinimas”(‘Political Strike and Peaceful Resistance’) that were printed in issue 4, 1905 of the magazine Darbininkų balsas (‘Voice of the Workers’).

    7. The linguist Jonas Jablonskis must have accepted the fact of valstybė’s spread at the end of 1905. The Russian revolution and the war with Japan in 1905, the Great Assembly of Vilnius at the end of 1905, and the State Parliament elections at the beginning of 1906 made the concept of ‘state, polity’ very frequent and relevant, and in 1906 valstybė finally won the competition with its synonyms as the most comfortable way to express the concept. It was of significance that Višinskis (circa January 1905) and Janulaitis (circa April 1905) had selected this word, but the approval by Jablonskis (circa December 1905) could have been the most decisive factor for the subsequent substantial spread of valstybė.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf