Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 109
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Recension av Mats Jansson, Poetens blick. Ekfras i svensk lyrik2015Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 2-3, s. 114-116Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Sophie Elkan's Ambiguous Dream of the Orient: On Cultural Identity and the National Literary Canon2015Ingår i: Rethinking National Literatures and the Literary Canon in Scandinavia / [ed] Ann-Sofie Lönngren, Heidi Grönstrand, Dag Heede, Anne Heith, Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2015, s. 78-103Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to consider the formation of a Nordic literary canon from a cultural semiotic perspective as presented by Yuri M. Lotman and others, by means of a discussion of a Swedish and Western identity and selfunderstanding as mirrored and enacted in several works by the Swedish writer Sophie Elkan (1853–1921) set in Sweden, Egypt, Lebanon, and Constantinople. The works examined are the novel Drömmen om Österlandet [The Dream of the Orient], and two short stories, “Herr Schwartz” [“Mr. Schwarz”] and “Ställ ut armeniern!” [“Sling out the Armenian!”], all published in 1901. I propose an understanding of the literary canon as a kind of cultural, collective memory. Elkan’s narratives, set in Oriental milieus, are demonstrated to create their own semiotic spaces, where the semiospheres of traditional Western and Eastern cultures overlap in surprisingly new constellations. Her stories question otherwise not explicitly articulated cultural norms and enquire into presupposed normative Swedish or Western cultural identities. According to the argument of cultural semiotics, it is essential to all national literatures, their canons and the cultural identities they foster that challenging stories like these, stories which stage cultural clashes, cultural misunderstandings and cultural differences, are narrated, discussed and interpreted.

  • 53.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Ståle Johannes Kristiansen, Avdekning og tilsløring. Dionysius Areopagitens symboltenkning og Jean-Luc Marions ettermoderne kunstfilosofi. Dokt. avh. Universitetet i Bergen 20142015Ingår i: Patristica Nordica Annuaria, ISSN 2001-2365, Vol. 30, s. 133-136Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Öppningar mot väst inom den grekisk-ortodoxa kyrkan?2015Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 5, s. 4-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 55.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Allt vad vi önskat": På resa i Turkiet i Gunnar Ekelöfs fotspår2014Ingår i: Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, ISSN 1402-358X, , s. 13-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 56.
    Riisager, Hanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    En kropp av bokstäver och ett alfabet av kroppar: Om kroppens och språkets materialitet i Helena Erikssons poesi2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Based on the assumption that the work of contemporary Swedish poet Helena Eriksson, in various ways elaborates the inseparable relation between body and language, this study aims to investigate how this view of language comes to expression in her poetry. Stepping from a theoretical background of feminist perspectives on the body, as well as recent theories on poetic materiality, the analysis points out how the concepts of aesthetic and/or linguistic materiality, social and technological materiality, and what can be described as the ethical dimension of materiality, all as termed by Jesper Olsson and Fredrik Hertzberg, take on feminist implications in Eriksson’s poetry. Through the theory of feminist anthropologist Vicki Kirby and her account of Derrida’s general view of writing, the study makes use of a deconstructive approach to the later work of Eriksson. It is shown in the analysis how this poetry can be effectively mirrored against Kirby’s concept of corporeography, in order to make visible the elision of the breach between meaning and materiality. In this respect, Kirby’s theoretical device ”The body as the scene of writing” in particular, is vastly adapted. Arriving at its conclusion, the study suggests that by engaging the body in the writing of poetry, allowing it to re-inscribe the scripture already made upon it by culture, the poet as woman can preserve her subjectivity and her sense of corporeality.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap. The Newman Institute, Sweden.
    Ett nyfött barn, av evighet Gud2014Ingår i: Ortodoksi viesti, ISSN 0788-9194, nr 8, s. 18-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 58.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    ”Gud, nu har jag bara dig.” Teologiska, berättartekniska och retoriska aspekter av barnets närhet till Gud i Britt G. Hallqvists diktning2014Ingår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ”God, Now I Have Only You”: Theological, Narratological and Rhetorical Aspects of the Child’s Close Relationship to God in the Poetry of Britt G. Hallqvist

    Works by the Swedish poet and hymn writer Britt G. Hallqvist (1914–97) were of crucial importance for the renewal of Christian poetry for children in Sweden during the 1960’s and 70’s. The aim of this article is to examine how the child’s relationship to God is shaped in Hallqvist’s prayers, poems and hymns for children from this period. Usually hymns for children depict God by means of description, but Hallqvist creates an active and reciprocal relationship between the child and God. She retells well-known Bible stories with a focus on children and from the perspective of children. In her poetry, she allows children to pose questions to God and to speak candidly with God, thereby enabling them to approach God with parrhesia. Furthermore, to characterize God, Hallqvist prefers metonymical devices – contiguity, personal relationships and human actions – and consequently she recognizes and defines God “by the children in his arms” (in a poem translated into English by Gracia Grindal in Preaching from Home, 2011: 223f). By such devices, Hallqvist’s Christian poetry for children becomes an ongoing conversation, characterized not by static definitions and descriptions but by action, movement and dialogue. Her so-called poetic theology turns out as inseparable from child theology, where the little child is placed in the center and regarded as foremost.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    ”Gör oss annorlunda” – Britt G. Hallqvist som gränsöverskridare2014Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 1, s. 7-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 60.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Into golden dusk": Orthodox icons as objects of modern and postmodern desire2014Ingår i: Wanted Byzantium. The Desire for a Lost Empire / [ed] Ingela Nilsson & Paul Stephenson, Uppsala: Uppsala universitet, 2014, s. 201-216Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Jan-Olof Aggedal (red.), Britt G. Hallqvist – diktare och teolog (Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift, årsbok 2014)2014Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, s. 264-266Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 62.
    Christensen, Henrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Lev Tolstoj anländer alltid till Astapovo.: Ett semiotiskt perspektiv på adaption.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.

    Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar. Överlag är filmen tydligt centrerad just runt Tolstoj och dessa aspekter och bilder av honom. I stark kontrast står däremot The Last Station som över huvud inte utgår från författaren utan betraktar honom utifrån övriga figurer. Även om de ikoniska elementen här i stort överlappar med den ryska adaptionen är det en betydligt förenklad version av Tolstoj som förekommer - det stora geniet. Den förenklade bilden möjliggör ett fokus på personen Tolstoj, hans privata sidor, förhållandet till människorna runtomkring, utan att behöva i detalj diskutera hans texter eller deras innehåll.

    Slutligen visar studien på fördelen med att röra sig bort från ett ensidigt och snävt perspektiv på adaption som ett förhållande mellan två texter från två olika semiotiska system, det vill säga från två olika medier. I stället använder studien ett semiotiskt metaspråk för att diskutera adaption och visar på möjliga sätt att diskutera hur texter och bilder tar en viss former då de traderas mellan och inom semiotiska system, hur de omvandlas och omförhandlas, från då till nu och vidare i nya texter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Om Gunnar Ekelöfs användning av heliga namn: Gunnar Ekelöf-sällskapets julgåva 20132014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 64.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Så låt mig förbli en främling" - mångkultur och mångspråkighet i den ortodoxt kristna diasporan2014Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 7, s. 37-44Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tre frågeställningar kring mångkultur och identitet inom de ortodoxa kyrkorna i Sverige tas upp: frågor om ekumenikens roll, mångspråkighets. och översättningsfrågor, samt frågor som har med identitet och relation till olika nationella sammanhang att göra. Livet i diasporan kan också förstås som en förebild för det som är en kristen identitet.

  • 65.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Thomas Arentzen, Virginity Recast. Romanos and the Mother of God. Uffe Holmsgaard Eriksen, Drama in the Kontakia of Romanos the Melodist. A Narratological Analysis of Four Kontakia.2014Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, s. 135-140Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Larsson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Beyond Byzantium: Medieval Swedish herbalism and plant names2013Ingår i: Byzantine Gardens and Beyond / [ed] Helena Bodin, Ragnar Hedlund, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2013, s. 184-209Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 67.
    Bodin, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Hedlund, RagnarUppsala universitet.
    Byzantine Gardens and Beyond2013Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Byzantine Gardens and Beyond has its origin in a symposium that was organized by the Nordic Byzantine Network in April 2011 at the Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS), situated in the Botanical Garden of Uppsala. The anthology aims to bring together different perspectives on Byzantine garden culture. Byzantium offers a vantage point for reflecting on the wider meaning and significance of the garden. This topic is discussed by a group of scholars belonging to various disciplines and methodological approaches, ranging from Byzantine Studies, Archaeology, Landscape Architecture and Literary Studies, to Slavic, Arabic and Swedish languages. The collection of articles takes the reader through time and space, from the Garden of Eden to Rome and Constantinople, and further to Syria, Russia, and Scandinavia. One discovers that the cultivation of gardens has provided unceasing inspiration to artist, writers and thinkers throughout the ages.

  • 68.
    Thungren Lindbärg, Jonas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, Avdelningen för klassiska språk.
    "Den store bland kejsare, Symeon": Om maktanspråk i Bysans och Bulgarien under tidigt 900-tal2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    En livsväg mellan öst och väst: Torsten Kälvemark: Vägen mellan öst och väst. Minnen, gränser, samband2013Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 2, s. 52-54Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Ikon och ekfras. Studier i modern litteratur och bysantinsk estetik2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad säger den ortodoxa kyrkans ikoner oss och vår tids författare? Vad betydde de en gång för betraktarna i Bysans? Är det möjligt att inte bara måla utan också skriva en ikon? Ur ett intermedialt perspektiv, där olika konstarter möts, studeras i Ikon och ekfras det slags levandegörande beskrivningar som alltsedan antiken kallats ekfraser. De visar hur ikonerna upplevts och tolkats i olika tider. Dessutom undersöks hur den bysantinska ikonteologin kommit till användning inom västlig postmodern teori, hos inflytelserika tänkare som Baudrillard och Kristeva. Svenska författare, bland andra Lars Gyllensten, Göran Tunström, Birgitta Trotzig och Ingemar Leckius, möter här kyrkofäder och heliga dårar. Bokens avslutande del tar upp bysantinska perspektiv i Gunnar Ekelöfs diktning, med början i ett folkligt grekisk-ortodoxt påsknattsfirande.

  • 71.
    Bodin, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Hedlund, Ragnar
    Uppsala universitet.
    Introduction2013Ingår i: Byzantine Gardens and Beyond / [ed] Helena Bodin, Ragnar Hedlund, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2013, s. 8-13Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 72.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Konstantinopels skönhet är av samma art som Stockholms". Ett kultursemiotiskt perspektiv på svenskspråkiga skildringar av Konstantinopel och Istanbul2013Ingår i: Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, ISSN 1402-358X, Vol. 15, s. 67-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bodin Dragomanen 15
  • 73.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Paradise in a cave". The Garden of the Theotokos in Byzantine Hymnography2013Ingår i: Byzantine Gardens and Beyond / [ed] Helena Bodin & Ragnar Hedlund, Uppsala: Uppsala universitet, 2013, s. 128-147Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 74.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Pavel Florenskij och det omvända perspektivet2013Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 7, s. 32-34Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En presentation av Florenskijs artikel "Det omvända perspektivet" (Obratnaja perspektiva) inom den ryska ikonkonsten, som ffg publicerats i svensk översättning av Irina Karlsohn i Arche nr. 42-43, tillsammans med artiklar av Fabian Heffermehl resp. Elena Namli.

  • 75.
    Bodin, Per-Arne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Slaviska institutionen.
    The Terrestrial Paradise: The Garden as a Topos in Russian Medieval Culture2013Ingår i: Byzantine Gardens and Beyond / [ed] Helena Bodin & Ragnar Hedlund, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2013, s. 174-183Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 76.
    Hultenheim, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Ansikte mot ansikte med Gunnar Ekelöf2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Det bysantinska i svensk skönlitteratur2012Ingår i: Hellenika, ISSN 0348-0100, nr 141, s. 7-8Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 78.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Efterskrift2012Ingår i: Romanos Julhymn. Ett nyfött barn, av evighet Gud: Tolkning och inledning Hjalmar Gullberg, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2012, 2, s. 32-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Ett skópos för undervisningen i litteraturhistoria?2012Ingår i: Litteraturens arbetare. En vänbok till Per-Olof Mattsson / [ed] Christer Johansson & Per Anders Wiktorsson, Lund: Ellerströms förlag, 2012, s. 307-313Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Lennart Karlström, Hjalmar Gullberg. En bibliografi, Carlsson bokförlag, Stockholm 20102012Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 132, s. 429-430Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Lovprisande förnekelse – Helig dårskap och apofatisk teologi i Lars Gyllenstens författarskap2012Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 8, s. 32-37Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Paradox is my gospel." On the existential significance of Byzantine holy men, icons and apophaticism in the work of Lars Gyllensten2012Ingår i: Byzanzrezeption in Europa: Spurensuche über das Mittelalter und die Renaissance bis in die Gegenwart / [ed] Foteini Kolovou, Berlin: Walter de Gruyter, 2012, s. 243-258Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 83.
    Wikander, Håkan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Plats för läsaren?: En receptionsteoretisk studie av tre barnböcker2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att med utgångspunkter i forskning om läsförståelse samt receptionsteorier studera tre aktuella barnböcker för att se om och hur de ger läsaren möjlighet till textrörlighet genom att erbjuda plats att fylla i tomrum och oklarheter, och om de därigenom ger läsaren stöd i sin utveckling av läsförståelse. Man kan se studien som ett sätt att skapa sig en uppfattning om en bok utifrån en aspekt på att utveckla och stödja läsförståelse. Böckerna har analyserats med avseende på textens beskrivningar av personer, miljö och händelser, samt textens temporalitet och sätt att berätta. Resultatet visar att två av böckerna kan betraktas som stödjande i läsares utveckling av läsförståelse, medan den tredje uppvisar oklarheter som är svårlösta och kan därför ifrågasättas i det hänseendet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Nyström, Filip
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Att spela en materialistisk orgel: En intermedial analys av Erik Beckmans roman Inlandsbanan som ett musikaliserat berättande2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, både kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berättarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berättande och anammar en försvårande, gestaltande skriv- och läsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill säga betecknande det talade språket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. På ett liknande sätt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits från en episk berättartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjälp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berättande, där gestaltande former tar sig runt den muntliga språktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan här i ett nytt ljus och en del av dess påstådda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman. Slutligen manifesteras en diskussion i form av en analys av romanen med uppsatsens teoretiska diskussioner som grund. Detta fungerar både som inblick i ett i mångt och mycket förbisett författarskap, och i en terminologi för att hantera skarpt avvikande texter inom litteraturvetenskapen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bruken av Bysans: studier i svenskspråkig litteratur och kultur 1948-712011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bysans – sagoland eller realitet? Stelnad högkultur eller mångspråkigt gränsland? Främmande och obegripligt eller en lockande hemlighet? Under decennierna efter andra världskriget efterfrågades Bysans i skilda svenskspråkiga sammanhang. I tiden låg en ny rörlighet och Grekland var det nya turistlandet. I Bruken av Bysans studeras reseskildringar från klosterhalvön Athos, Bysans plats i litteraturhistorieskrivningen, mottagandet av Gunnar Ekelöfs Diwantrilogi, modern lyrik av Östen Sjöstrand och Ella Hillbäck, Alf Henriksons bysantinska anekdoter, Tito Collianders memoarer och karelsk exotism. Ett kapitel tar upp hur de ortodoxt kristna församlingarna i Stockholm började använda svenska som liturgiskt språk inom den bysantinska traditionen. Perspektivet är kultursemiotiskt. Särskilt uppmärksammas Bysans karaktär av gränsområde, resenärernas kunskapssyn samt förmedlingen av realia och litterära texter. 

  • 86.
    Jones, Eliza
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    En arms avtryck: En studie av betydelseskapande processer i Fria Teaterns uppsättning av Tim Crouchs Min Arm ur ett intermedialt perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The following essay is a study of the theatre-play Min Arm, a translation and performance by Per Lasson for Fria Teatern in Stockholm 2009-2010. Actor, director and playwright Tim Crouch wrote the original script My Arm in English in 2003.

    With basis in intermedial theory, as defined by Jörgen Bruhn, as well as Hans-Thies Lehmann’s theory on post-dramatic theatre this study investigates the meaning-building processes in Min Arm as a theatrical performance. Concepts of the difference between stage play and performance text are borrowed from and inspired mainly by Eli Rozik’s Generating Theatre Meaning. By using Roland Barthes concept of intertextuality as an inherent part of every text, which places it in a social context, Min Arm is placed in a broader intertextual and intermedial discourse. Starting from the notion that a theatrical performance has a unique ability to combine verbal and non-verbal signs this study maps out how the audience becomes part of the meaning- building systems in Min Arm. The theatre play will be labelled a hypermedium, as it acts as a framework for several other visual media.

    To incorporate Min Arm and performance studies in a larger scope of artistic tradition this study uses Jurij Lotman’s theories on art among other modelling systems and Samuel Taylor Coleridge’s notion of the ”willing suspension of disbelief” that is the basis for generating meaning in the theatre-performance. The main body of the essay takes three directions after a description of Min Arm’s plot and staging: the different texts of Min Arm, the play as a hypermedium and Min Arm in a broader context.

    The study sets out to answer questions on how Min Arm’s seemingly simple story manages several layers; what relationship Min Arm has to theatre as a medium; and how meaning is created in Min Arm. By doing so the investigation reaches at two inherent themes of Min Arm, which concern recipient meaning construction and the transformative qualities of the text.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jones_EnArmsAvtryck
  • 87.
    Jönsson, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Erik Lindegrens ekfraser av Halmstadgruppens målningar: En intermedial läsning av tre dikter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet. Diktarens individuella perception har varit avgörande förvad ekfraserna väljer att förmedla och vilka medel de använder. Enkelt avläsbara referenser tillartefakter i målningarna spelar oftast en mindre roll i ekfrasens levandegörande strävan, som iställetförverkligas genom svårgreppbara mentala bilder och sinnesstämningar, ofta språkligt förmedladevia associationer och komplexa system och synteser av tongivande begrepp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ekfraser-diva_apr2011
  • 88.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Ikonens närvaro: Ikonen – närvaro och källa. Essäer om ikonen som liturgisk konst och personlig dialogbild. Red. Lars Gerdmar. Sekel bokförlag 20112011Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 4, s. 51-53Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 89.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bysantinska inslag och det omvända perspektivet i Gunnar Ekelöfs "En natt vid horisonten"2010Ingår i: Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner: Foredrag fra den 27. studiekonference i International Association for Scandinavian Studies / [ed] Maria Sibinska, Gdansk: Fundacja Rozwoju Uniwersytetu Gdanskiego , 2010, s. 271-278Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Gunnar Ekelöf (1907-68) återvände om och om igen till sin egen tidiga diktning. 1962 gav han ut sin första diktsamling sent på jorden (1932) tillsammans med andra opublicerade dikter från samma tid i ett Appendix 1962. I volymen ingick även ett tidigare opublicerat ”regihäfte” för fragment av abstrakt teater, kallat En natt vid horisonten 1930-32. Syftet här är att särskilt belysa och diskutera betydelsen av de olika ”byzantinska inslag” som enligt Ekelöf kännetecknar den scen där En natt vid horisonten framförs.

    Utgångspunkten för Ekelöfs återupptagna arbete med En natt vid horisonten är det bysantinska kyrkorummets likhet med teaterscenen och detta rums möjligheter till olika perspektiviska system. I hans nyskrivna inledning från 1962 förläggs den tänkta scenen till despotens av Épiros teater i Árta, som dateras till sent 1500- eller tidigt 1600-tal, och som är ”inbyggd i den forna ikonostasen” i ett tidigare ”huskapell för någon despotissa”. Fragment av den bysantinska inredningen har bevarats där, och mycket av dekorationen är gjord enligt det bysantinska omvända perspektivet. Men samtidigt är teatern utformad i ”Serlios abstrakta anda” och liknar Theatro Olimpico i Vicenza. Ekelöf betonar att teatern är ”en förvirrande blandning av för tiden gammalt och nytt” och att ”både öst och väst” möts här. Hur kommer det sig och vad innebär det att Ekelöf i slutet av sitt liv väljer att förlägga sin ungdoms abstrakta teater till en scen som tidigare varit ett bysantinskt kapell? Vilka samband mellan abstrakt teater, modern poesi och bysantinsk liturgi använder sig Ekelöf av här?

    Det är tydligt att Ekelöf själv uppfattade volymen från 1962 som en slutpunkt. I sina avslutande noter framhåller han att hela hans konstuppfattning är ”att återvända till ursprunget, att börja om och börja om. Ormen biter sig i stjärten. Cirkeln är sluten. Jag skriver inte mera ’poesi’.” Nu blev det ändå inte så, eftersom han kom att skriva ytterligare tre diktsamlingar, Dīwān över Fursten av Emgión(1965), Sagan om Fatumeh (1966) och Vägvisare till underjorden (1967), där inte minst den bysantinska traditionen och estetiken fortsätter vara produktiv. Hur binder de bysantinska inslagen i En natt vid horisonten samman Ekelöfs tidigare och senare dikter?

    En natt vid horisonten har tidigare studerats av främst Reidar Ekner, Anders Olsson, Conradin Perner och Brita Wigforss. På senare tid har även det bysantinska i Ekelöfs poesi studerats ingående av bland andra Anette Fryd, Ulf Thomas Moberg, Elena Oxenstierna och undertecknad. Mot bakgrund av denna tidigare forskning och i gränslandet mellan poesi, dramatik och konst är det också intressant att undersöka hur det omvända perspektivet, som traditionellt används i bysantinska kyrkorum och ortodox ikonkonst, och som förekommer i flera av Ekelöfs dikter, fungerar i texten till En natt vid horisonten.

  • 90.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Ett större rum än kroppen förmådde" – sinnesintryck av Ravennas mosaiker i modern svensk lyrik och prosa2010Ingår i: Meddelanden från Collegium Patristicum Lundense, ISSN 1101-7996, Vol. 25, s. 49-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bysans som gränsland i Julia Kristevas roman Murder in Byzantium2009Ingår i: Bysantinska sällskapet Bulletin, ISSN 1102-674X, Vol. 27, s. 5-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th  century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.

  • 92.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Byzantine Literature for Europe? From Karelia to Istanbul with the Swedish Modernist Poet Gunnar Ekelöf2009Ingår i: Literature for Europe? / [ed] Theo D'haen; Iannis Goerlandt, Amsterdam: Rodopi, 2009, s. 363-385Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the 1950s and 1960s the former notion of Byzantine culture as rigid and artificial turns into a challenge and a complex field of interest for several Western European writers. One of them is the well-known Swedish poet Gunnar Ekelöf (1907–1968), who found Byzantine tradi- tions still alive in Orthodox piety, in Istanbul and Greece, as well as in the Balkans and Karelia. Fascinated by these folk traditions he used ele- ments of Orthodox hymns and icons in his poems, whereby they gained a new function of estrangement with modern Swedish readers and cri- tics. Ekelöf never called himself a Christian – he rather saw himself as an outsider. To him, Byzantium held the desirable position of being located outside of traditional Western aesthetic norms and cultural borders, yet close in time and space. Ekelöf’s work is an intriguing metaphor for this paradoxical role played by the Byzantine tradition in modern European literature, itself a subject in need for further study and discussion.

  • 93.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Seeking Byzantium on the borders of narration, identity, space and time in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium2009Ingår i: Nordlit, ISSN 0809-1668, E-ISSN 1503-2086, Vol. 24, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.

  • 94.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Björn Sundberg, Litteraturvetenskapens labyrint: Teori, metod och praxis (2008)2008Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 129, s. 472-473Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Det levande nuet: Om perception och enargeia i bysantinska och svenska ekfraser ägnade ortodoxa ikoner och kyrkorum2008Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, nr 2, s. 53-66Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här behandlas ett litet urval av bysantinska ekfraser samt några moderna svenska texter, för att belysa och diskutera ekfrasens verkningsmedel och möjligheter. Syftet är att pröva den bysantinologiska forskningens nyvunna förståelse av den bysantinska ekfrasens syfte och funktion (Ruth Webb, Liz James m fl) på några svenska texter med ortodoxa ikoner och kyrkorum som motiv (Fredrika Bremer, Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Ella Hillbäck, Ingemar Leckius, Artur Lundkvist, Östen Sjöstrand). I artikeln introduceras en läsart för den moderna ekfrastiska texten, som betonar dialogicitet och det dynamiska samspelet mellan läsare, betraktare och motiv. De exempel som tas upp har grupperats kring olika ikonografier, Gudsmodern med barnet och Kristus Pantokrator, samt kring olika kyrkorum, så som det kejserliga Gudsmoderskapellet resp. Hagia Sofia i Konstantinopel och Galla Placidias gravkapell i Ravenna.

  • 96.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "Gränslandets österländskhet" - om svenskpråkiga reseskildringar från Valamo2008Ingår i: Gränser i nordisk litteratur: Borders in Nordic Literature, IASS XXVI 2006, Vol. II, 2008, s. 670-677Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln visar och diskuterar hur svenskspråkiga reseskildringar från de ortodoxa klostren Gamla och Nya Valamo beskriver och värderar de gränsöverskridanden som där äger rum mellan österländskt och nordiskt, rysk-ortodoxt och lutherskt, himmelskt och jordiskt samt mellan de ryska, finska och svenska språken. Skildringarna av Valamo speglar de ambivalenta och motsägelsefulla värderingar som allmänt kännetecknar det tjugonde seklets västeuropeiska möten med den ortodoxa kulturen och dess bysantinska rötter. Materialet består av reseskildringar och romaner av författare som Hagar Olsson, Olof Enckell, Ellen Rydelius och Tito Colliander samt även av reseskildringar av mindre kända personer. Som jämförelse behandlas även en tidigare, rysk reseskildring av Ivan Sjmeljov. Artikeln anknyter till forskning av Erik Ekelund om karelsk exotism och av Roger Holmström om Hagar Olsson.

  • 97.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Panayía och andra heliga namn i Gunnar Ekelöfs sena dikter2008Ingår i: Dragomanen 2006-07: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets Vänner, Vol. 10-11, s. 191-203Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser hur Ekelöf använder heliga namn och främmande ord i sin sena poesi från 1960-talet, Diwan-trilogin. Han närmar sig där den ortodoxt kristna traditionen, dess hymner, ikoner och sedvänjor, samtidigt som han avvisar dess kristna innebörd och betonar att varken han eller hans dikter är kristna. Det verkar finnas en magisk innebörd i Ekelöfs användning av de heliga namnen och främmande orden. Han strävar efter att förmedla deras innebörd och funktion genom att återge dem i deras grekiska form, även om de inte kan förstås av läsarna, då de inte översatts. Slutsatsen är att Ekelöf använder dessa heliga namn i sina dikter på det sätt som de fungerar i ikonernas inskriptioner: för att bekräfta identiteten hos den person till vilken ikonen (eller dikten) är ägnad, och för att garantera närheten mellan betraktaren (eller läsaren) och den avbildade personen, så som sker då ikonen vördas och dess namn uttalas i bön. De heliga namnen och de främmande orden förmedlar också i Ekelöfs dikter en närvaro, just i det främmande.

  • 98.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    ”Jag vill det gyllene." Representationer av Bysans i svenskt 1950-60-tal2006Ingår i: Bysantinska Sällskapet, Bulletin 2004, Vol. 22, s. 39-51Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar ett påbörjat forskningsprojekt och exemplifierar och diskuterar olika svenska representationer av Bysans. Det förefaller som att den moderna representationen av Bysans under 1950- och 60-talen växer fram i mångkulturella och flerspråkiga miljöer med ortodoxa förbindelser, och att Bysans representeras på många skilda sätt i olika kontexter och diskurser (litterära, konstnärliga, turistiska, akademiska, ekumeniska, ortodoxa etc). Den tidigare trånga och stelnade Bysans-bilden förändras under den här perioden till att bli rymlig och utmanande och blir även föremål för många olika författares, konstnärers och akademikers önskningar och viljor.

  • 99.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Pusjkins saga som kalejdoskop2006Ingår i: Barnboken: Svenska barnboksinstitutets tidskrift, ISSN 0347-772X, Vol. 29, nr 2, s. 49-51Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rec. av Janina Orlov, Texten som kalejdoskop: En läsning av A. S. Pusjkins ”Sagan om tsar Saltan”, diss. Åbo 2005.

  • 100.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "Så som jag målat det " - Ikonernas estetik i Gunnar Ekelöfs dikter2006Ingår i: ekelöf'et: Gunnar Ekelöf-sällskapets tidskrift, nr 39, s. 9-24Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 51 - 100 av 109
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf