Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 51 - 77 av 77
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Wikander, Håkan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Plats för läsaren?: En receptionsteoretisk studie av tre barnböcker2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att med utgångspunkter i forskning om läsförståelse samt receptionsteorier studera tre aktuella barnböcker för att se om och hur de ger läsaren möjlighet till textrörlighet genom att erbjuda plats att fylla i tomrum och oklarheter, och om de därigenom ger läsaren stöd i sin utveckling av läsförståelse. Man kan se studien som ett sätt att skapa sig en uppfattning om en bok utifrån en aspekt på att utveckla och stödja läsförståelse. Böckerna har analyserats med avseende på textens beskrivningar av personer, miljö och händelser, samt textens temporalitet och sätt att berätta. Resultatet visar att två av böckerna kan betraktas som stödjande i läsares utveckling av läsförståelse, medan den tredje uppvisar oklarheter som är svårlösta och kan därför ifrågasättas i det hänseendet.

  • 52.
    Nyström, Filip
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Att spela en materialistisk orgel: En intermedial analys av Erik Beckmans roman Inlandsbanan som ett musikaliserat berättande2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, både kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berättarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berättande och anammar en försvårande, gestaltande skriv- och läsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill säga betecknande det talade språket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. På ett liknande sätt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits från en episk berättartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjälp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berättande, där gestaltande former tar sig runt den muntliga språktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan här i ett nytt ljus och en del av dess påstådda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman. Slutligen manifesteras en diskussion i form av en analys av romanen med uppsatsens teoretiska diskussioner som grund. Detta fungerar både som inblick i ett i mångt och mycket förbisett författarskap, och i en terminologi för att hantera skarpt avvikande texter inom litteraturvetenskapen.

  • 53.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bruken av Bysans: studier i svenskspråkig litteratur och kultur 1948-712011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bysans – sagoland eller realitet? Stelnad högkultur eller mångspråkigt gränsland? Främmande och obegripligt eller en lockande hemlighet? Under decennierna efter andra världskriget efterfrågades Bysans i skilda svenskspråkiga sammanhang. I tiden låg en ny rörlighet och Grekland var det nya turistlandet. I Bruken av Bysans studeras reseskildringar från klosterhalvön Athos, Bysans plats i litteraturhistorieskrivningen, mottagandet av Gunnar Ekelöfs Diwantrilogi, modern lyrik av Östen Sjöstrand och Ella Hillbäck, Alf Henriksons bysantinska anekdoter, Tito Collianders memoarer och karelsk exotism. Ett kapitel tar upp hur de ortodoxt kristna församlingarna i Stockholm började använda svenska som liturgiskt språk inom den bysantinska traditionen. Perspektivet är kultursemiotiskt. Särskilt uppmärksammas Bysans karaktär av gränsområde, resenärernas kunskapssyn samt förmedlingen av realia och litterära texter. 

  • 54.
    Jones, Eliza
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    En arms avtryck: En studie av betydelseskapande processer i Fria Teaterns uppsättning av Tim Crouchs Min Arm ur ett intermedialt perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The following essay is a study of the theatre-play Min Arm, a translation and performance by Per Lasson for Fria Teatern in Stockholm 2009-2010. Actor, director and playwright Tim Crouch wrote the original script My Arm in English in 2003.

    With basis in intermedial theory, as defined by Jörgen Bruhn, as well as Hans-Thies Lehmann’s theory on post-dramatic theatre this study investigates the meaning-building processes in Min Arm as a theatrical performance. Concepts of the difference between stage play and performance text are borrowed from and inspired mainly by Eli Rozik’s Generating Theatre Meaning. By using Roland Barthes concept of intertextuality as an inherent part of every text, which places it in a social context, Min Arm is placed in a broader intertextual and intermedial discourse. Starting from the notion that a theatrical performance has a unique ability to combine verbal and non-verbal signs this study maps out how the audience becomes part of the meaning- building systems in Min Arm. The theatre play will be labelled a hypermedium, as it acts as a framework for several other visual media.

    To incorporate Min Arm and performance studies in a larger scope of artistic tradition this study uses Jurij Lotman’s theories on art among other modelling systems and Samuel Taylor Coleridge’s notion of the ”willing suspension of disbelief” that is the basis for generating meaning in the theatre-performance. The main body of the essay takes three directions after a description of Min Arm’s plot and staging: the different texts of Min Arm, the play as a hypermedium and Min Arm in a broader context.

    The study sets out to answer questions on how Min Arm’s seemingly simple story manages several layers; what relationship Min Arm has to theatre as a medium; and how meaning is created in Min Arm. By doing so the investigation reaches at two inherent themes of Min Arm, which concern recipient meaning construction and the transformative qualities of the text.

  • 55.
    Jönsson, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Erik Lindegrens ekfraser av Halmstadgruppens målningar: En intermedial läsning av tre dikter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet. Diktarens individuella perception har varit avgörande förvad ekfraserna väljer att förmedla och vilka medel de använder. Enkelt avläsbara referenser tillartefakter i målningarna spelar oftast en mindre roll i ekfrasens levandegörande strävan, som iställetförverkligas genom svårgreppbara mentala bilder och sinnesstämningar, ofta språkligt förmedladevia associationer och komplexa system och synteser av tongivande begrepp.

  • 56.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Ikonens närvaro: Recension av Ikonen – närvaro och källa. Essäer om ikonen som liturgisk konst och personlig dialogbild. Red. Lars Gerdmar. Sekel bokförlag 2011.2011Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 4, s. 51-53Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 57.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bysantinska inslag och det omvända perspektivet i Gunnar Ekelöfs "En natt vid horisonten"2010Ingår i: Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner: Foredrag fra den 27. studiekonference i International Association for Scandinavian Studies / [ed] Maria Sibinska, Gdansk: Fundacja Rozwoju Uniwersytetu Gdanskiego , 2010, s. 271-278Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Gunnar Ekelöf (1907-68) återvände om och om igen till sin egen tidiga diktning. 1962 gav han ut sin första diktsamling sent på jorden (1932) tillsammans med andra opublicerade dikter från samma tid i ett Appendix 1962. I volymen ingick även ett tidigare opublicerat ”regihäfte” för fragment av abstrakt teater, kallat En natt vid horisonten 1930-32. Syftet här är att särskilt belysa och diskutera betydelsen av de olika ”byzantinska inslag” som enligt Ekelöf kännetecknar den scen där En natt vid horisonten framförs.

    Utgångspunkten för Ekelöfs återupptagna arbete med En natt vid horisonten är det bysantinska kyrkorummets likhet med teaterscenen och detta rums möjligheter till olika perspektiviska system. I hans nyskrivna inledning från 1962 förläggs den tänkta scenen till despotens av Épiros teater i Árta, som dateras till sent 1500- eller tidigt 1600-tal, och som är ”inbyggd i den forna ikonostasen” i ett tidigare ”huskapell för någon despotissa”. Fragment av den bysantinska inredningen har bevarats där, och mycket av dekorationen är gjord enligt det bysantinska omvända perspektivet. Men samtidigt är teatern utformad i ”Serlios abstrakta anda” och liknar Theatro Olimpico i Vicenza. Ekelöf betonar att teatern är ”en förvirrande blandning av för tiden gammalt och nytt” och att ”både öst och väst” möts här. Hur kommer det sig och vad innebär det att Ekelöf i slutet av sitt liv väljer att förlägga sin ungdoms abstrakta teater till en scen som tidigare varit ett bysantinskt kapell? Vilka samband mellan abstrakt teater, modern poesi och bysantinsk liturgi använder sig Ekelöf av här?

    Det är tydligt att Ekelöf själv uppfattade volymen från 1962 som en slutpunkt. I sina avslutande noter framhåller han att hela hans konstuppfattning är ”att återvända till ursprunget, att börja om och börja om. Ormen biter sig i stjärten. Cirkeln är sluten. Jag skriver inte mera ’poesi’.” Nu blev det ändå inte så, eftersom han kom att skriva ytterligare tre diktsamlingar, Dīwān över Fursten av Emgión(1965), Sagan om Fatumeh (1966) och Vägvisare till underjorden (1967), där inte minst den bysantinska traditionen och estetiken fortsätter vara produktiv. Hur binder de bysantinska inslagen i En natt vid horisonten samman Ekelöfs tidigare och senare dikter?

    En natt vid horisonten har tidigare studerats av främst Reidar Ekner, Anders Olsson, Conradin Perner och Brita Wigforss. På senare tid har även det bysantinska i Ekelöfs poesi studerats ingående av bland andra Anette Fryd, Ulf Thomas Moberg, Elena Oxenstierna och undertecknad. Mot bakgrund av denna tidigare forskning och i gränslandet mellan poesi, dramatik och konst är det också intressant att undersöka hur det omvända perspektivet, som traditionellt används i bysantinska kyrkorum och ortodox ikonkonst, och som förekommer i flera av Ekelöfs dikter, fungerar i texten till En natt vid horisonten.

  • 58.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    "Ett större rum än kroppen förmådde" – sinnesintryck av Ravennas mosaiker i modern svensk lyrik och prosa2010Ingår i: Meddelanden från Collegium Patristicum Lundense, ISSN 1101-7996, Vol. 25, s. 49-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Bysans som gränsland i Julia Kristevas roman Murder in Byzantium2009Ingår i: Bysantinska sällskapet Bulletin, ISSN 1102-674X, Vol. 27, s. 5-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th  century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.

  • 60.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    Byzantine Literature for Europe? From Karelia to Istanbul with the Swedish Modernist Poet Gunnar Ekelöf2009Ingår i: Literature for Europe? / [ed] Theo D'haen and Iannis Goerlandt, Amsterdam & New York: Rodopi , 2009, s. 363-385Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the 1950s and 1960s the former notion of Byzantine culture as rigid and artificial turns into a challenge and a complex field of interest for several Western European writers. One of them is the well-known Swedish poet Gunnar Ekelöf (1907–1968), who found Byzantine tradi- tions still alive in Orthodox piety, in Istanbul and Greece, as well as in the Balkans and Karelia. Fascinated by these folk traditions he used ele- ments of Orthodox hymns and icons in his poems, whereby they gained a new function of estrangement with modern Swedish readers and cri- tics. Ekelöf never called himself a Christian – he rather saw himself as an outsider. To him, Byzantium held the desirable position of being located outside of traditional Western aesthetic norms and cultural borders, yet close in time and space. Ekelöf’s work is an intriguing metaphor for this paradoxical role played by the Byzantine tradition in modern European literature, itself a subject in need for further study and discussion.

  • 61.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Seeking Byzantium on the borders of narration, identity, space and time in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium2009Ingår i: Nordlit, ISSN 0809-1668, Vol. 24, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.

  • 62.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Björn Sundberg, Litteraturvetenskapens labyrint. Teori, metod och praxis (2008)2008Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 129, s. 472-473Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Det levande nuet: Om perception och enargeia i bysantinska och svenska ekfraser ägnade ortodoxa ikoner och kyrkorum2008Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, nr 2, s. 53-66Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här behandlas ett litet urval av bysantinska ekfraser samt några moderna svenska texter, för att belysa och diskutera ekfrasens verkningsmedel och möjligheter. Syftet är att pröva den bysantinologiska forskningens nyvunna förståelse av den bysantinska ekfrasens syfte och funktion (Ruth Webb, Liz James m fl) på några svenska texter med ortodoxa ikoner och kyrkorum som motiv (Fredrika Bremer, Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Ella Hillbäck, Ingemar Leckius, Artur Lundkvist, Östen Sjöstrand). I artikeln introduceras en läsart för den moderna ekfrastiska texten, som betonar dialogicitet och det dynamiska samspelet mellan läsare, betraktare och motiv. De exempel som tas upp har grupperats kring olika ikonografier, Gudsmodern med barnet och Kristus Pantokrator, samt kring olika kyrkorum, så som det kejserliga Gudsmoderskapellet resp. Hagia Sofia i Konstantinopel och Galla Placidias gravkapell i Ravenna.

  • 64.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "Gränslandets österländskhet" - om svenskpråkiga reseskildringar från Valamo2008Ingår i: Gränser i nordisk litteratur: Borders in Nordic Literature, IASS XXVI 2006, Vol. II, 2008, s. 670-677Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln visar och diskuterar hur svenskspråkiga reseskildringar från de ortodoxa klostren Gamla och Nya Valamo beskriver och värderar de gränsöverskridanden som där äger rum mellan österländskt och nordiskt, rysk-ortodoxt och lutherskt, himmelskt och jordiskt samt mellan de ryska, finska och svenska språken. Skildringarna av Valamo speglar de ambivalenta och motsägelsefulla värderingar som allmänt kännetecknar det tjugonde seklets västeuropeiska möten med den ortodoxa kulturen och dess bysantinska rötter. Materialet består av reseskildringar och romaner av författare som Hagar Olsson, Olof Enckell, Ellen Rydelius och Tito Colliander samt även av reseskildringar av mindre kända personer. Som jämförelse behandlas även en tidigare, rysk reseskildring av Ivan Sjmeljov. Artikeln anknyter till forskning av Erik Ekelund om karelsk exotism och av Roger Holmström om Hagar Olsson.

  • 65.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Panayía och andra heliga namn i Gunnar Ekelöfs sena dikter2008Ingår i: Dragomanen 2006-07: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets Vänner, Vol. 10-11, s. 191-203Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser hur Ekelöf använder heliga namn och främmande ord i sin sena poesi från 1960-talet, Diwan-trilogin. Han närmar sig där den ortodoxt kristna traditionen, dess hymner, ikoner och sedvänjor, samtidigt som han avvisar dess kristna innebörd och betonar att varken han eller hans dikter är kristna. Det verkar finnas en magisk innebörd i Ekelöfs användning av de heliga namnen och främmande orden. Han strävar efter att förmedla deras innebörd och funktion genom att återge dem i deras grekiska form, även om de inte kan förstås av läsarna, då de inte översatts. Slutsatsen är att Ekelöf använder dessa heliga namn i sina dikter på det sätt som de fungerar i ikonernas inskriptioner: för att bekräfta identiteten hos den person till vilken ikonen (eller dikten) är ägnad, och för att garantera närheten mellan betraktaren (eller läsaren) och den avbildade personen, så som sker då ikonen vördas och dess namn uttalas i bön. De heliga namnen och de främmande orden förmedlar också i Ekelöfs dikter en närvaro, just i det främmande.

  • 66.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    ”Jag vill det gyllene." Representationer av Bysans i svenskt 1950-60-tal2006Ingår i: Bysantinska Sällskapet, Bulletin 2004, Vol. 22, s. 39-51Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar ett påbörjat forskningsprojekt och exemplifierar och diskuterar olika svenska representationer av Bysans. Det förefaller som att den moderna representationen av Bysans under 1950- och 60-talen växer fram i mångkulturella och flerspråkiga miljöer med ortodoxa förbindelser, och att Bysans representeras på många skilda sätt i olika kontexter och diskurser (litterära, konstnärliga, turistiska, akademiska, ekumeniska, ortodoxa etc). Den tidigare trånga och stelnade Bysans-bilden förändras under den här perioden till att bli rymlig och utmanande och blir även föremål för många olika författares, konstnärers och akademikers önskningar och viljor.

  • 67.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Pusjkins saga som kalejdoskop2006Ingår i: Barnboken: Svenska barnboksinstitutets tidskrift, ISSN 0347-772X, Vol. 29, nr 2, s. 49-51Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rec. av Janina Orlov, Texten som kalejdoskop: En läsning av A. S. Pusjkins ”Sagan om tsar Saltan”, diss. Åbo 2005.

  • 68.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "Så som jag målat det " - Ikonernas estetik i Gunnar Ekelöfs dikter2006Ingår i: ekelöf'et: Gunnar Ekelöf-sällskapets tidskrift, nr 39, s. 9-24Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 69.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    "I put my trust in nothingness." On Orthodox icons, the poetry of Gunnar Ekelöf and his visit to Istanbul in 19652005Ingår i: Five Essays on Icons, Swedish Research Institute in Istanbul, Stockholm & Istanbul , 2005, s. 87-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 70.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Lena Liepe, Den medeltida kroppen; Kropp og oppstandelse, red. Engberg-Pedersen & Sælid Gilhus2004Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, nr 2, s. 157-159Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rec. av Lena Liepe, Den medeltida kroppen. Kroppens och könets ikonografi i nordisk medeltid, Lund 2003, och Kropp og oppstandelse, red. Troels Engberg-Pedersen och Ingvild Sælid Gilhus, Oslo 2001.

  • 71.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Olikheten i likheten. Typologins litterära och politiska tillämpning hos Hjalmar Gullberg2003Ingår i: Allegori, estetik, politik: Texter om litteratur, 2003, s. 173-184Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker Hjalmar Gullbergs användning av en typologisk metod och visar hur den tillämpas litterärt och politiskt, i ett urval av hans dikter och översättningar.

  • 72.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Rosenqvist, Bysantinsk litteratur2003Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, nr 3, s. 135-138Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rec. av Jan Olof Rosenqvist, Bysantinsk litteratur, Skellefteå 2003.

  • 73.
    Hallengren, Anders
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Hjalmar Gullberg2002Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Special feature issue, with contributions by Anders Hallengren, Bengt Holmström, Christian Braw, Helena Bodin, Göran Källqvist, Bo Gentili, Bengt Persson

  • 74.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Hjalmar Gullberg och bysantinismen – ”som paradoxer i tid och rum”2002Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The relation between modern Western literature on the one hand and Byzantine themes and aesthetics on the other has not yet been satisfactorily examined. This dissertation presents a study of the relation between the work of the modern Swedish poet Hjalmar Gullberg (1898-1961) and Byzantinism. Byzantinism is defined here by its Christian element, as a Hellenistic-Christian and Hellenistic-Oriental synthesis with a strong emphasis on the aesthetic aspect of the Orthodox Church, and is understood as the lowest common denominator of the former Byzantine and modern Orthodox cultures. To this aim, the Byzantine semiotic theory of the Orthodox icon is applied to Byzantine liturgy, mosaics and hymns, as well as to Gullberg's modern poems.

    Gullberg's contact with Byzantinism is shown to be extensive and complex: it includes travels to Greece, Istanbul and Sicily in 1932 and in the 1950's, during which he celebrated Orthodox Easter and visited Byzantine Churches; his 1941 translation of a Byzantine kontakion on the birth of Christ by Romanos Melodos (6th century), based on a Danish translation by the scholar Carsten Høeg; readings in Pseudo-Dionsysios the Areopagite; and, in the late 1940's and 1950's, translations of the modern Greek poets Sikelianos, Seferis and Cavafy, for whom Byzantinism was already an important issue. Thus, instead of the supposed gap between ancient and Christian themes in Gullberg's work, a Byzantine continuity is shown, which in turn affects the traditional interpretation of Gullberg's poetry.

    In a concluding comparison of the poetics, aesthetics and theology of Romanos and Gullberg, three questions are considered: the concept of time as a paradox of eternity and the present, the representation of Mary as human mother and as Mother of God, and a special kind of literary imagery, expressing the relation between the Divine/Eternal and the human/material, which is discussed here from a semiotic point of view, in connection with the later Byzantine theology of icons. It is shown that while these questions in Romanos' Byzantine hymn have a profound liturgical and theological meaning, in Gullberg's poetry they function as a means of addressing the problem of representation and the mission of the poet as such.

  • 75.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Hägern och de verbala resterna2002Ingår i: Parnass: De litterära sällskapens tidskrift om skönlitterära klassiker, nr 4, s. 10-12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln ger smakprov på hur några olika författare (Olrog, Rönblom, Norén, Hasselmark, Thott, Ekman, Braw) återvänt till och återanvänt Hjalmar Gullbergs dikter.

  • 76.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    Metaphor and Metonymy in the Byzantine Representation of the Divine. Remarks on the Interart Aspects of Byzantine Aesthetics2002Ingår i: Cultural functions of Intermedial Exploration, 2002, s. 67-74Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Bodin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.
    ”Fröjda Dig, Du oförmälda Brud!" Gunnar Ekelöf och Akáthistos-hymnen1992Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 4, s. 3-32Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
12 51 - 77 av 77
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf