Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk. Nederländska avdelningen.
    Contrastief corpusonderzoek: Het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma2008Ingår i: Taal aan den lijve: Het gebruik van corpora in taalkundig onderzoek en taalonderwijs, Academia Press, Gent , 2008, s. 7-28Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In mijn proefschrift over het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma heb ik deze twee multifunctionele werkwoorden gecontrasteerd met behulp van twee corpora (Johansson 2006). Het INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 en de concordanties van Språkbanken (24,5 miljoen woorden uit krantenteksten, Press 1995, 1996 en 1997), Göteborgs universitet, werden als empirisch materiaal gebruikt bij het in kaart brengen van grammaticale betekenissen van de twee werkwoorden. In totaal werden 1490 zinnen met komen en 1518 zinnen met komma geanalyseerd en ingedeeld in drie categorieën: zelfstandig werkwoord, hulpwerkwoord en koppelwerkwoord. In het materiaal kwamen in het bijzonder twee interessante functies van komen en komma naar voren. Het Zweedse komma blijkt in zeer beperkte contexten als koppelwerkwoord te functioneren, bv. Han kom fri med målvakten ‘hij kwam vrij voor de keeper’, en het Nederlandse komen blijkt in beperkte contexten de rol van futuraal hulpwerkwoord te kunnen spelen, bv. Hier komen huizen te staan. Deze twee functies van de werkwoorden hebben gedeeltelijk de vorm van vaste verbindingen aangenomen. Het gebruik van corpora bleek dus een bron van verrassende informatie over de betekenissen van het Nederlandse komen en het Zweedse komma.

  • 2.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk. Nederländska avdelningen.
    De relatie tussen werkwoorden van beweging en ruimtelijke partikels en bijwoordelijke bepalingen2008Ingår i: Tijdschrift voor Neerlandistiek in Scandinavië en ommelanden, s. 1-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In mijn proefschrift (Johansson 2006) over het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse komma heb ik de ruimtelijke partikels binnen, buiten, thuis, beneden, boven en de bijwoordelijke bepalingen hier en daar onderzocht in relatie tot komen en gaan.

    Op het moment ben ik bezig met een onderzoek naar het systeem van Nederlandse werkwoorden van beweging (in het algemeen) in constructies met ruimtelijke partikels en

    bijwoordelijke bepalingen. Tot nu toe heb ik de Nederlandse werkwoorden komen, gaan, brengen, rennen, lopen, wandelen en de boven vermelde partikels/bijwoordelijke bepalingen geanalyseerd.

    Als materiaal gebruik ik verschillende corpora: voor het Zweeds de concordanties van Språkbanken, Göteborgs universitet, vooral krantenteksten uit SvD00. Voor het Nederlands gebruik ik het Inl 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 (Inl95) en Google.

    Het Zweeds dient als uitgangspunt voor de analyse van het Nederlands.

  • 3.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Kontrastiva studier i nederländska och svenska: Med en inledning om tredjespråksinlärning och tvärspråklig medvetenhet2019Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här boken tar upp två forskningsfält och kopplar ihop dem: kontrastiva studier och tredjespråksinlärning. Fokus i boken ligger på beskrivningen av ett antal språkstrukturer i nederländska och svenska som inte har behandlats kontrastivt tidigare: rumsliga uttryck för befintlighet och riktning, kopulaverb och deras kategorisering, opersonlig passiv och opersonliga konstruktioner samt positionsverben stå, sitta, ligga och motsvarande verb på nederländska. Hur kan man föra samman klassisk kontrastiv analys och tredjespråksinlärning? De två närbesläktade språken nederländska och svenska är inga typiska skolspråk som man lär sig i unga år i grundskolan och på gymnasiet, utan inlärare kommer framför allt i kontakt med dem som tredje språk och i vuxen ålder. Det innebär att inlärarna redan har kunskap i tidigare inlärda språk och ofta har utvecklat viss metalingvistisk och tvärspråklig medvetenhet. Vad innebär det? Det betyder att flerspråkiga språkbrukare i högre utsträckning än enspråkiga språkbrukare ”kan tala och resonera om språket själv, dess struktur och funktion” och även ha ”specifik kunskap om hur två eller några språks strukturer förhåller sig till varandra” (s. 8). Vid inlärningen av ett tredje språk ska man alltså se tidigare inlärda språk som en resurs, speciellt de språk som är närbesläktade. Genom att studera språkliga strukturer kontrastivt kan man som inlärare fördjupa sin tvärspråkliga medvetenhet. Vilka språkliga strukturer i det tredje språk som jag lär mig liknar strukturer som finns i mitt första eller andra språk? Vilka språkliga strukturer i tredje språket liknar däremot inte strukturer i tidigare inlärda språk? Sådana strukturer kan kräva mer uppmärksamhet. Tvärspråklig medvetenhet är således en viktig inlärningsstrategi.

  • 4.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för nederländska.
    Nederländskans komen och svenskans komma: En kontrastiv undersökning2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to give a detailed analysis of the Dutch verb komen ‘come’ and the Swedish verb komma ‘come’ based on a systematic comparison. Focus has been placed on grammatical polysemy and the study is written within the framework of cognitive linguistics. Both verbs can be defined as corresponding to a complex category consisting of a prototypical meaning and other meanings which can be central or peripheral in relation to the prototype.

    Two monolingual corpora consisting of newspaper texts were used as sources of data: INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 and Press 95, 96, 97 Concordances in Göteborg University’s Bank of Swedish. A sample of 1,490 tokens of komen and 1,518 tokens of komma was taken from the two corpora. When analyzing the two verbs and their context the following ten variables were taken into consideration: 1) physical movement, 2) animate or inanimate subject, 3) adverbial, 4) future reference 5) bounded or unbounded aktionsart, 6) ingressive meaning, 7) accidentality, 8) infinitive marker, 9) predictive and/or intentional meaning, and 10) causativity.

    The results indicate that komen and komma have the same prototypical meaning. However, the semantic extensions from the prototype differ between the two verbs. If we consider the two verbs in a network, the meanings of komen and komma occupy different positions relative to the prototype. On the one hand, when Dutch komen is a copulative verb and/or occurs in lexicalized verb phrases, the resultative meaning is more central, while the aspectual meaning is peripheral. On the other hand, the temporal meaning of Swedish komma, as a future auxiliary verb, holds a more central position than the resultative meaning which is more peripheral. Nevertheless, Dutch komen, which is not considered a future auxiliary verb, but is rather an aspectual auxiliary verb shows similarities in the present tense (komen te + V2) with the Swedish kommer att construction (a true future auxiliary verb). That is, Dutch komen can have clear future reference, but in a limited context. Whereas Dutch komen is categorized as a copulative verb, the Swedish komma is not considered a copulative verb. Nevertheless, it is clear from the corpus that Swedish komma has a copula-like function, but in a limited context. Finally, it has become clear that komen and komma have undergone somewhat different grammaticalization processes even though both verbs contain similar meanings.

  • 5.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Onderzoek naar onderwijs in vreemde, tweede en derde talen, en de implicaties voor de didactiek2018Ingår i: Internationale Neerlandistiek, ISSN 1876-9071, E-ISSN 2214-5729, Vol. 56, nr 3, s. 181-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet - ett didaktiskt perspektiv2018Ingår i: TijdSchrift voor Skandinavistiek, ISSN 0168-2148, E-ISSN 1875-9505, Vol. 36, nr 2, s. 182-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The contribution deals with third language acquisition and metalinguistic awareness in relation to Swedish and Dutch. The use of posture verbs in the above-mentioned languages is outlined to exemplify the outcome of focusing on metalinguistic awareness in language acquisition as a didactic tool. The contribution will discuss the set up and results of a cloze test taken by Swedish-speaking learners of Dutch, which measures the accurate use of posture verbs.

  • 7.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska.
    Tvärspråklig influens vid inlärning av främmande språk: nederländska som L1 och svenska som L32012Ingår i: Languages for its own sake: Essays on Language and Literature offered to Harry Perridon / [ed] Henk van der Liet, Muriel Norde, Amsterdam: Scandinavisch Instituut, Universiteit van Amsterdam , 2012, s. 385-393Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Johansson, Annika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Melander, Björn
    Rawoens, Gudrun
    Laureys, Godelieve
    Oosterhof, Albert
    Två språk två försvar2015Ingår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr juni, s. 60-65Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Johansson, Annika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Nieuweboer, Rogier
    Verwerving van de Nederlandse positiewerkwoorden staan, zitten en liggen2018Ingår i: Internationale Neerlandistiek, ISSN 1876-9071, E-ISSN 2214-5729, Vol. 56, nr 3, s. 265-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims at looking into the acquisition of the Dutch posture verbs staan 'stand', zitten 'sit' and liggen 'lie' by learners of Dutch at Stockholm University and Helsinki University. Firstly, this study presents a systematic semantic description which gives an outline of the uses of the Dutch posture verbs based on categories originating from Lemmens & Perrez (2010) and De Knop & Perrez (2014). Secondly, a pilot study was conducted consisting of two cloze tests to see whether this semantic description can enhance the acquistiton of these particular verbs. Finally, we discuss the outcome of the two cloze tests taken by the Swedish-speaking and Finnish-speaking learners at the universities mentioned above. This part of the article also takes crosslinguistic awareness and CLIL (content and language integrated learning) into consideration as didactic tools when learning a third language.

  • 10.
    Johansson, Annika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Rawoens, Gudrun
    A corpus-based contrastive study of impersonal passives in Swedish and Dutch2019Ingår i: Languages in Contrast: International Journal for Contrastive Linguistics, ISSN 1387-6759, E-ISSN 1569-9897, Vol. 19, nr 1, s. 2-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper deals with impersonal passives in two Germanic languages, Swedish and Dutch. Impersonal passives constitute one type of impersonal construction (denoting constructions with non-canonical subjects) as described in Siewierska ( 2008a : 116). Formally, they consist of an overt expletive subject, such as det ‘it’ in Swedish and er ‘there’ in Dutch, combined with a passive predicate. Semantically, such passive constructions encode actions with a general reference, i.e. where no agent is specified (cf. Siewierska 1984 , Engdahl 2006 , Viberg 2010 ). The study is corpus-based and uses a bidirectional translation corpus of Swedish and Dutch to map out the specific morphosyntactic and semantic profile of the impersonal passive in both Swedish and in Dutch. The similarities and differences make these languages suitable to study from a contrastive perspective in that interesting aspects on impersonal passives are highlighted in the translation data.

  • 11.
    Johansson, Annika
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk. Nederländska.
    Wennerberg, Jeanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Språktrotters2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Müller, Hjördis
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska.
    Het huis van nijntje in Duitse en Zweedse vertaling: een multimodale vertaalanalyse2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13. Rawoens, Gudrun
    et al.
    Johansson, Annika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Boons, Heleen
    Het onpersoonlijk passief in het Nederlands en het Zweeds2016Ingår i: Internationale Neerlandistiek, ISSN 1876-9071, E-ISSN 2214-5729, Vol. 54, nr 2, s. 99-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper gives an account of the impersonal passive in Dutch and Swedish and has two goals: first, to define the impersonal passive and second, to offer a corpus-based study of impersonal passives in both languages. Impersonal passives are defined as passive constructions encoding actions with a general reference. They are made up of an overt expletive subject, viz. er ‘there’ in Dutch and det ‘it’ in Swedish, combined with a passive predicate. A contrastive study of the impersonal passive gives a wider and in-depth analysis of this structure in both languages by applying knowledge from two grammatical traditions. The empirical part of the study reveals that impersonal passives occur more frequently in Dutch than in Swedish. Moreover, the empirical data show that elements such as telicity, transitivity and control come into play in an interesting way in impersonal passives.

  • 14.
    Renting, Miriam
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Nederländska.
    Het vertalen van spreektaal: Een vergelijking tussen de Zweedse vertalingen van spreektaal in twee kinderboeken van Guus Kuijer: Krassen in het tafelblad en Ik ben Polleke hoor!2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [nl]

    In deze scriptie wordt onderzocht hoe spreektaal in de Nederlandse kinderboeken Krassen in het tafelblad en Ik ben Polleke hoor! vertaald is naar het Zweeds. De analyse is gemaakt volgens de theorie over vertaalnormen van de descriptieve vertaalwetenschap, en uitdrukkingen van spreektaal worden geanalyseerd vanuit Lindqvists (2005) indeling op drie niveaus: fonologisch/ morfologisch niveau, lexicaal niveau en syntactisch niveau. Het onderzoek toont aan welke strategie de vertalers mee hebben gewerkt en de vertaalnormen die mogelijk invloed hebben gehad tijdens het vertalen. Het resultaat wijst op dat de spreektaal in Krassen in het tafelblad vrijer vertaald is dan de spreektaal in Ik ben Polleke hoor!. Beide vertalingen tonen een streven aan om binnen de doelcultuur te passen, maar Krassen in het tafelblad ligt dichter bij een aanvaardbare vertaling dan Ik ben Polleke hoor!, die zich dichter bij de brontekst bevindt en gezien kan worden als een meer adequate vertaling.

  • 15.
    Zwanenburg Widingsjö, Monique
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Avdelningen för nederländska.
    Pippi Langkous: Een vergelijking van eerdere met latere drukken & een vertaalanalyse2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [nl]

    Inmiddels is Pippi een internationaal onderzoeksobject geworden. De Duitse literatuuronderzoekster Astrid Surmatz heeft een grote bijdrage geleverd met haar proefschrift Pippi Långstrump als Paradigma (2005b). Wat volgens mij nog ontbrak is een grondige analyse van de Nederlandse vertaling, en wat er met de boeken gebeurd is na hun oorspronkelijke vertaling.

    Het respect voor kinderboeken in vertaling laat nog al eens te wensen over en uitgeverijen nemen soms grote vrijheden. Geldt dat ook voor de Nederlandse uitgaven van Pippi Langkous?Deze scriptie geeft een aanzet tot het antwoord met behulp van een analyse van de vertaalnormen uit de Descriptive Translation Studies van Toury, aangevuld met de vertaalmethoden van Newmark.

    De conclusie is dat de eerste Nederlandse druk een adequate (Toury) of getrouwe (Newmark) vertaling is, en dat de wijzigingen in de volgende drukken er toe geleid hebben dat de tekst en de illustraties steeds meer zijn gaan afwijken van het Zweedse origineel, en dat er nu van een aanvaardbare (Toury), of idiomatische of zelfs vrije vertaling (Newmark) gesproken moet worden. Dat Nederlanders toch weten hoe Pippi door Astrid Lindgren is neergezet, is onder andere te danken aan de tv-serie, de films en de merchandise met de tekeningen van illustratrice Ingrid Vang Nyman.

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf