Change search
Refine search result
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Blyh, Kerstin
    et al.
    Erikcsdotter, Siv
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Scharin, Henrik
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Hasselström, Linus
    Söderqvist, Tore
    Värdet av en friskare Östersjö2012In: Havet: om miljötillståndet i i svenska havsområden, Stockholm: Naturvårdsverket, 2012, , p. 3p. 17-19Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Totalt är Östersjöborna villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie där befolkningen i alla nio länder runt Östersjön tillfrågats om vad de är villiga att betala för att minska övergödningen i havet. Studien visar att det finns ett stöd hos befolkningen runt Östersjön för att satsa resurser på åtgärder.

  • 2.
    Blyh, Kerstin
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Scharin, Henrik
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Ericsdotter, Siv
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Baltic Sea – Our Common Treasure: Economics of Saving the Sea2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    BalticSTERN (Systems Tools and Ecological-economic evaluation – a Research Network) is a research network with partners in all countries around the Baltic Sea.

    The aim of the network is to combine ecological and economic models to make cost-benefit analyses and identify cost-effective measures to improve the environmental state of the Sea.

    Results from BalticSTERN research during the period of 2009-2012 is presented in this final report aimed at decision makers. Supplementing this final report there are Background Papers (BG Papers), published on the BalticSTERN website and on the website of the Swedish Agency for Marine and Water Management.

    This final report gives an overview and presents main results, while the BG Papers explore policy and research questions, as well as methods and results in more detail. Focus is on eutrophication, but some case studies on fish and fishery, oil spills and invasive species have also been undertaken within BalticSTERN and are discussed in a wider perspective in this report.

  • 3. Hyytiäinen, Kari
    et al.
    Hasler, Berit
    Ericsdotter, Siv
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Blyg, Kerstin
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Artell, Janne
    Ahlvik, Lassi
    Ahtiainen, Heini
    Worth it: Benefits outweigh costs in reducing eutrophication in the Baltic, BalticSTERN Summary Report: BalticSTERN Summary Report for HELCOM 2013 Ministerial Meeting2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This summary report reviews the findings of BalticSTERN, an international research network conducting economic analysis of the ongoing and prospective efforts to reduce eutrophication in the Baltic Sea.

    The network has undertaken surveys exploring the benefits to be realized by citizens of countries on the Baltic from improved water quality and estimated cost-effective combinations of nutrient abatement measures which would fulfil the targets of the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The cost-benefit analysis reported here evaluated the long-term net benefits and ecological consequences of the BSAP.

    The results indicate that the overall benefits of pursuing the proposed nutrient reductions clearly outweigh their aggregate cost, suggesting that the BSAP is an economically sound plan for solving the transboundary eutrophication problem. The cost of inaction - not implementing the objectives of the BSAP - would be significant.

    The research tools developed in BalticSTERN may aid decision making and inform processes related to the planning, design and evaluation of future international and national water management plans and policies for the Baltic Sea.

  • 4.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Metodutveckling och inventering av juvenila musslor: Skåne län 20062009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att kunna följa upp bevarandestatusen av Natura 2000- områden behövs s.k. typiska arter som är lätt uppföljningsbara. För vattendrag av Natura 2000-typen 3260 i södra Sverige skulle en sådan art kunna vara tjockskalig målarmussla, Unio crassus. I ett fungerande livskraftigt musselbestånd ska både unga och gamla individer i alla storleksklasser förekomma. Unga musslor är ofta svåra att se eftersom de sitter djupt nedgrävda i bottnarna.

    En metodstudie för att undersöka om tjockskalig målarmussla kan användas som en typisk art samt hur man skall gå tillväga för att undersöka förekomsten av unga musslor genomfördes sommaren 2006. Totalt åtta lokaler i fyra åar – Skräbeån, Holjeån, Almaån samt Vramsån - i Skåne län undersöktes. På lokalen Almaån – Fjärlöv testades dykning i kombination med M42 samt utfördes en test av kastkrattans s.k. lutherräfsans effektivitet. Därutöver testades Mulvhämtarens användbarhet på lokalen Almaån - nedan sammanflödet med Hörlingeån.

    Metodstudien var huvudsakligen inriktad på användandet av M42-håv samt en modifiering av undersökningstypen ”Inventering av bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag” - även kallad ”M42” - (Naturvårdsverket, 1996). M42-håven användes för att gräva upp substrat. Det visade sig vara mer tidseffektivt att ta 2-3 håvtag åt gången för att därefter sålla. Sållningen gjordes med hjälp av grovsåll i form av grillkorg med maskvidd 8 mm via cykelkorg med maskvidd 5 mm via ett finmaskigt såll med maskvidd 1mm. De olika fraktionerna genomsöktes efter musslor. Ifall den sista fraktionen var svår att genomsöka på grund av mycket detritus så överfördes en del av materialet till en freesbee där detritusen dekanterades av. Den ärtgröna freesbeen gav därefter en god kontrast till de små juvenila musslorna som var lätta att plocka ut.

    Dykning i kombination med användande av M42-håv visade sig vara överlägset bäst för att finna småmusslor jämfört med att enbart visuellt räkna musslorna på botten. Vid jämförelsen mellan dykare som visuellt räknade musslorna och användandet av lutherräfsa visade på en stor felmarginal. Bottensubstratets beskaffenhet hade stor betydelse för hur effektiv kastkrattan var. Mulvhämtare som används för att ta upp proppar med bottensubstrat visade sig vara både tidsödande och inte alls lämplig där substratet bestod av sand och grus. Studien visar att både metoden med inventering med M42-sil samt dykning är värda att utveckla vidare, speciellt så att ett kvantitativt mått erhålls. Tjockskalig målarmussla och andra stormusselarter bör då kunna användas som typisk art för uppföljning av bevarandestatus. Det vore intressant med en djupare utvärdering av de juvenila individernas habitatval på artnivå m.a.p. bland annat substrat.

  • 5.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    State of the Baltic Sea: Background paper2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea is a complex ecosystem with a multitude of physical, chemical and biological interactions functioning on various temporal and spatial scales. The Baltic Sea is under severe stress as a result of the combination of a large human population in the catchment area, the environmental effects of anthropogenic activities and its special geographical, climatological and oceanographical characteristics. The environmental state is thus influenced by both natural and anthropogenic factors.

    This Background Paper State of the Baltic Sea is one of eight Background Papers for the report "The Baltic Sea – Our Common Treasure. Economics of Saving the Sea" was published in March 2013, where methods and results from BalticSTERN research are described more in detail.

  • 6.
    Nekoro, Marmar
    et al.
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Ericsdotter, Siv
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Havet viktigt för Östersjöbor2012Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Östersjön är ett unikt innanhav, omgivet av nio länder och med över 85 miljoner människor boende i avrinningsområdet. Detta hav ger oss en mångfald av tjänster gratis, så kallade ekosystemtänster, som bidrar till vår välfärd. En studie omfattande alla länder kring Östersjön visar havets sstora betydelse för invånarnas fritid, och att många är oroade över miljösituationen. Hur ser kopplingen mellan ekosystemet och vår välfärd ut? Vad kostar det att komma till rätta med miljöproblemen respektive att ignorera dem?

  • 7.
    Nekoro, Marmar
    et al.
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Sundström, Helena
    Inventering av musselfaunan i Almaåns vattendragssystem 2005: Förekomst av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla samt förslag till åtgärder för bevarande inom Almaåns vattendragssystem2005Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Nekoro, Marmar
    et al.
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Sundström, Helena
    Stormusslor i Kilaån 2004 och 2005: Utbredning av tjockskalig målarmussla och flat dammussla - hotstatus samt åtgärdsförslag till bevarande i Kilaådalen, Södermanlands län2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Aim of the study

    The aim of this study was to investigate the status regarding distribution and species composition of major mussels in the Kilaå River in the Province of Södermanland, Eastern Sweden, with special emphasis on rare and red listed species.

    Earlier studies have revealed that all seven naturally occurring species have been found in the Kilaå River System. The findings of the pearl mussel (Margaritifera margaritifera) are only of shells, and the species is probably extinct in the river system. The Kilaå River System thus has an exceptionally rich diversity of major mussels, giving the River System a very high national and international conservation value.

    Results

    The Kilaå River System was found to have rich mussel species diversity, with findings of six of the seven species naturally occurring in Swedish waters.

    These were thick-shelled river mussel (Unio crassus), depressed river mussel (Pseudanodonta complanata), common painter mussel (Unio pictorum), bulbous river mussel (Unio tumidus), larger pond mussel/swan mussel (Anodonta cygnea) and common pond mussel/duck mussel (Anodonta anatina).

  • 9.
    Nekoro, Marmar
    et al.
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Sundström, Helena
    Stormusslor i Södermanlands län 2005: Inventering av potentiella lokaler för tjockskalig målarmussla och flat dammussla i Södermanlands län2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samanfattning mål & syfte

    Studien har haft som syfte att kartlägga förekomst och utbredning av stormusselfaunan i Södermanlands län med tonvikt på tjockskalig målarmussla och flat dammussla.

    Lokaler har valts ut utifrån bedömd lämplighet som potentiella mussellokaler. Under tidigare inventeringar i länet 2004 och 2005 (Nekoro och Sundström 2005) har Kilaån och delar av Ålbergaån, Vretaån samt Hannsjöbäcken inventerats, varför dessa åar uteslöts i denna undersökning. Val av lokaler har gjorts i samrådan mellan Länsstyrelsen och de Naturhistoriska museerna.

    Målsättningen har varit att öka det generella kunskapsunderlaget om musslornas förekomst och utbredning i länet, samt bidra med kunskaper inför kompletteringen av Natura 2000-nätverket i landet.

  • 10.
    Nekoro, Marmar
    et al.
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Svedén, Jennie
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Ekosystemtjänstanalys i Kristianstads Vattenrike: Pilotstudie strandängar2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna undersökning har vi haft syftet att kvalitativt kartlägga de ekosystemtjänster som tillhandahålls av strandängarna i Kristianstads Vattenrike, samt att utarbeta en metod för denna kartläggning. Ekosystemtjänster definieras som de nyttor som människor får från ekosystemen. Dessa nyttor tas ofta för givna, men den FN-initierade studien Millennium Ecosystem Assessment (MA) visar att tillståndet hos ekosystemen och tillgången på ekosystemtjänster har försämrats kraftigt. I en av de svenska delstudierna inom MA studerades biosfärområdet Kristianstads Vattenrike i nordöstra Skåne. I Kristianstads Vattenrike finns Sveriges största område med hävdade inlandsstrandängar. Strandängarna är beroende av återkommande översvämningar och hävdas genom bete och slåtter, vilket ger upphov till öppna områden med rik biologisk mångfald och arter som är sällsynta eller unika.

    Vår studie, en s.k. social-ekologisk inventering, bygger vidare på MA och visar att, enligt berörda intressenter, finns samtliga grupper av ekosystemtjänster (se nedan) representerade i strandängarna i Kristianstads Vattenrike. Inom gruppen av (1) reglerande tjänster nämndes vattenreglering och vattenrening som viktiga funktioner. I litteraturstudien fann vi även indikationer på att klimatreglering kan listas som en reglerande tjänst från strandängarna. De (2) försörjande tjänster som identifierades under studien var nötkött, foder, färskvatten och gödsel. Foder och nötkött är tätt kopplade till just strandängsmiljön genom den hävd med bete och slåtter som bedrivs på ängarna. Olika (3) kulturella tjänster nämndes mest frekvent och av flest respondenter. Exempelvis har rekreationsmöjligheter som fågelskådning, vandring och skridskoåkning, samt strandängarnas kopplingar till platskänslan och som en symbol för Kristianstad tagits upp. Andra viktiga kulturella tjänster är inspiration, undervisning på olika stadier, samt kulturhistoria. De (4) stödjande tjänster som identifierats, och som även ligger till grund för övriga tjänster, är vattenflöden, näringsflöden och primärproduktion.

    Flera hot mot strandängarna och de ekosystemtjänster som de genererar har framkommit under studien. Ett ofta nämnt sådant är att hävden upphör, till följd av olika orsaker såsom generationsskiften, förändringar i ersättningssystem eller minskad lönsamhet. Ett annat nära kopplat hot är förändrade högvattensmönster som, orsakat av klimatförändringar, kan försvåra eller förhindra hävden. Även en kraftigt ökad gåspopulation anses försvåra förvaltningen av strandängarna. Exploatering av olika slag, samt utdikning, nämns som hot som kan minska arealen strandäng till förmån för annan markanvändning, och därmed påverka ekosystemtjänsterna.

    Strandängarna i Kristianstads Vattenrike är direkt beroende av förvaltning genom hävd samt årliga översvämningar. Skulle dessa cykliska förutsättningar förändras eller upphöra, skulle detta påverka genererandet av ekosystemtjänster, samt med största sannolikhet påverka ekosystemets resiliens (systemets långsiktiga förmåga att hantera störningar och omorganiseras eller återgå till ursprungsläget, samtidigt som funktionerna bibehålls). Lokal ekologisk kunskap och adaptiv förvaltning av strandängarna är därmed viktigt, både för bibehållandet av ekosystemets resiliens och för genererandet av ekosystemtjänster som är av direkt och indirekt vikt på ett regionalt, nationellt och internationell nivå.

  • 11.
    Nekoro, Marmar
    et al.
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Svedén, Jennie
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Ekosystemtjänstanalys i Kristianstads Vattenrike: Pilotstudie strandängar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning har vi haft syftet att kvalitativt kartlägga de ekosystemtjänster som tillhandahålls av strandängarna i Kristianstads Vattenrike, samt att utarbeta en metod för denna kartläggning. Ekosystemtjänster definieras som de nyttor som människor får från ekosystemen. Dessa nyttor tas ofta för givna, men den FNinitierade studien Millennium Ecosystem Assessment (MA) visar att tillståndet hos ekosystemen och tillgången på ekosystemtjänster har försämrats kraftigt. I en av de svenska delstudierna inom MA studerades biosfärområdet Kristianstads Vattenrike i nordöstra Skåne. I Kristianstads Vattenrike finns Sveriges största område med hävdade inlandsstrandängar. Strandängarna är beroende av återkommande översvämningar och hävdas genom bete och slåtter, vilket ger upphov till öppna områden med rik biologisk mångfald och arter som är sällsynta eller unika.

    Vår studie, en s.k. social-ekologisk inventering, bygger vidare på MA och visar att, enligt berörda intressenter, finns samtliga grupper av ekosystemtjänster (se nedan) representerade i strandängarna i Kristianstads Vattenrike. Inom gruppen av (1) reglerande tjänster nämndes vattenreglering och vattenrening som viktiga funktioner. I litteraturstudien fann vi även indikationer på att klimatreglering kan listas som en reglerande tjänst från strandängarna. De (2) försörjande tjänster som identifierades under studien var nötkött, foder, färskvatten och gödsel. Foder och nötkött är tätt kopplade till just strandängsmiljön genom den hävd med bete och slåtter som bedrivs på ängarna. Olika (3) kulturella tjänster nämndes mest frekvent och av flest respondenter. Exempelvis har rekreationsmöjligheter som fågelskådning, vandring och skridskoåkning, samt strandängarnas kopplingar till platskänslan och som en symbol för Kristianstad tagits upp. Andra viktiga kulturella tjänster är inspiration, undervisning på olika stadier, samt kulturhistoria.

    De (4) stödjande tjänster som identifierats, och som även ligger till grund för övriga tjänster, är vattenflöden, näringsflöden och primärproduktion.

    Flera hot mot strandängarna och de ekosystemtjänster som de genererar har framkommit under studien. Ett ofta nämnt sådant är att hävden upphör, till följd av olika orsaker såsom generationsskiften, förändringar i ersättningssystem eller minskad lönsamhet. Ett annat nära kopplat hot är förändrade högvattensmönster som, orsakat av klimatförändringar, kan försvåra eller förhindra hävden. Även en kraftigt ökad gåspopulation anses försvåra förvaltningen av strandängarna. Exploatering av olika slag, samt utdikning, nämns som hot som kan minska arealen strandäng till förmån för annan markanvändning, och därmed påverka ekosystemtjänsterna.

    Strandängarna i Kristianstads Vattenrike är direkt beroende av förvaltning genom hävd samt årliga översvämningar. Skulle dessa cykliska förutsättningar förändras eller upphöra, skulle detta påverka genererandet av ekosystemtjänster, samt med största sannolikhet påverka ekosystemets resiliens (systemets långsiktiga förmåga att hantera störningar och omorganiseras eller återgå till ursprungsläget, samtidigt som funktionerna bibehålls). Lokal ekologisk kunskap och adaptiv förvaltning av strandängarna är därmed viktigt, både för bibehållandet av ekosystemets resiliens och för genererandet av ekosystemtjänster som är av direkt eller indirekt vikt på regional, nationell och internationell nivå.

  • 12. Odom Green, Olivia
    et al.
    Schultz, Lisen
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm University Baltic Sea Centre.
    Garmestani, Ahjond G.
    The Role of Bridging Organizations in Enhancing Ecosystem Services and Facilitating Adaptive Management of Social-Ecological Systems2015In: Adaptive Management of Social-Ecological Systems / [ed] Craig R. Allen, Ahjond S. Garmestani, Springer Netherlands, 2015, p. 107-122Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The nested nature of social-ecological systems across scales requires a multi-scale approach for monitoring and response. However, in many cases this flow is hindered by hierarchical structures and bureaucratic procedures. Recent research suggests that bridging organizations that facilitate collaboration and learning across sectors and scales are key to adaptive governance. Bridging organizations can facilitate cross-scale linkages, enabling formal management entities operating at discrete scales to improve communication channels and create opportunities for collaboration. This allows for management to set new target levels and modify policy to reach those target levels as new information is generated on scale-specific system attributes. Bridging organizations also incubate new ideas for environmental management, provide a forum for coming to agreement on contentious issues, and foster the capacity to manage for resilience of social-ecological systems and the provisioning of ecosystem services that are directly and indirectly important on a regional and international scale.

  • 13. Pihlajamäki, Mia
    et al.
    Varjupuro, Riku
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Stockholm Resilience Centre.
    Valman, Matilda
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Roth, Eva
    Psuty, Iwona
    Andrulewicz, Eugeniusz
    Pelczarski, Wojciech
    Luzeńczyk, Anna
    Hyvärinen, Noora
    Deliverable 7.3 Marine Strategies for the Baltic Sea: First steps in the implementation of MSFD in Denmark, Poland, Finland and Sweden2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In 2008, the European Commission adopted its first legislative instrument for comprehensive protection of the marine environment, the Marine Strategy Framework 

    Directive (MSFD). By the end of 2012, the first concrete steps have been taken in the implementation of the directive, including its transposition into national legislations and the preparation of the first phase of the national marine strategies, i.e. Initial Assessment (IA) (Art.8), Determination of Good Environmental Status (GES) (Art.9), and Setting Environmental Targets and Indicators (Art.10). These steps aim at national marine strategies that will further include a Monitoring Programme and a Programme of Measures. The aim of this report is to describe and compare the different preparation processes the MSFD enacted in Denmark, Poland, Sweden and Finland. Throughout the Baltic Sea region, the preparation process has been supported by informal EU level working groups as well as by HELCOM working groups and projects. While the former WGs have concentrated on creating common understanding and providing guidelines for the process, the contribution of the latter ones has been mainly on providing relevant information (i.e. assessments and indicators) for the Baltic Sea region. This study was conducted between June and October 2012 and therefore the observations presented in this report reflect to the processes that took place up to October 2012. 

    The MSFD had been transposed into national legislation in all of the case countries apart from Poland in which the transposition is expected to be finalised by the end of 2012. The delay in the transposition process has significant consequences to the preparation process of Polish national marine strategy. However, all of the four countries failed to finalise the first phase of the national marine strategies (i.e. articles 8, 9 and 10 of the directive) by July 15th 2012, as was required by the directive. Furthermore, the directive stipulated that the first phases of the national marine strategies are reported to the Commission by October 15th 2012, but Denmark was the only country able to report the complete first phase of its national marine strategy to the Commission by the established deadline. 

    The preparation processes and the modes of operation varied regarding, for example, the division of responsibilities in the preparation process. In Denmark and Sweden the responsibility for implementing the MSFD was given to a single agency, whereas in Poland and Finland the responsibility was shared between three ministries and their respective administrative sectors. In Denmark and Poland, the preparation of articles 8, 9 and 10 were outsourced through tendering to national research institutes, universities and a consultancy company (in Denmark), whereas in Finland and Sweden, the related authorities (government agencies and institutes) have carried out the preparatory work as a part of their official duties. 

    In all of the four countries, relevant administrative sectors participated in the preparation process, however, wider stakeholder participation was organised only through the hearing procedures. The hearing procedure was organised in Finland and Sweden in the spring of 2012 and in Denmark over the summer of 2012. The procedure will be organised in Poland after the transposition of the MSFD has been finalised. Despite of the short – only 4 weeks long – hearing procedures over a hundred comments were received in Finland and over seventy in Sweden. In Denmark, the process lasted for 12 weeks and 28 comments were received.

  • 14. Varjupuro, R.
    et al.
    Heiskanen, A-S.
    Eriksson, A.
    Blenckner, Thorsten
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Karnicki, Z.
    Kuzebski, E.
    Nekoro, Marmar
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Viet Nguyen, T.
    Pitkänen, W.
    Radtke, K.
    Österblom, Henrik
    Stockholm University, Faculty of Science, Stockholm Resilience Centre.
    Challenges for the Holistic management of Eutrophication and Cod Fisheries in the Baltic Sea2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The current deliverable (D7.1.) aims to review the challenges of the established policies for providing a holistic ecosystem approach for management of the inter-linked environmental problems in the Baltic Sea Region.

    Based on the review of the issues that are of major concern, as well as the recent scientific knowledge of the ecological coupling of eutrophication, changes in the food web structure and decline of the cod stocks (e.g. Mällman et al. 2008, Österblom et al. 2010), we decided to focus our analysis on the two inter-linked problems of eutrophication and cod fisheries.

    In this report, we briefly describe the ecosystem of the Baltic Sea as well as the nature of these two environmental issues. We provide an overview of major environmental policies that are governing these two inter-linked problems. We also discuss the current challenges in the implementation of these established policies in the context of requirements for holistic ecosystem based management of the Baltic Sea.

1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf