Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    David, Jonas Alexander
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Den komplexa språksituationen hos en flerspråkig talare: En fallstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga den komplexa språksituationen och - användningen hos en flerspråkig person. Den undersökta personen kallas för Frida. Hon hade redan i ung ålder lärt sig mer än två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå. Denna studie ville knyta an till de teorier och modeller som har presenterats i den modernare forskningen kring andra- och tredjespråksinlärning. Undersökningen baserades enbart på Fridas självredogörelser enligt tre kriterier; hennes språkbiografiska bakgrund, språkfärdigheten och hennes attityder gentemot sin egen språksituation och språk i allmänhet. Dessa kriterier undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer och självbedömningsmallar. Resultaten bekräftade antaganden om att Fridas språkanvändning och –situation idag påverkas av ett komplext samspel mellan ett flertal multifaktorella komponenter som uppstår i en flerspråkig kontext. Kartläggningen av Fridas språkbiografiska bakgrund, hennes språkanvändning och hennes attityder gentemot språken samt medvetenhet har gett inblick i hur de underliggande mekanismerna inom flerspråkighet verkar.

  • 2.
    Glaas, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Ett smärtsamt uppsatsvärk: Smärta, värk och ont på svenska2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta kan uttryckas olika beroende på språk och smärtupplevare. Denna studie syftar till att närma sig det svenska språkets smärtuttryck, och baseras på tidigare studier utförda på både svenska och grekiska. Frågor skrivna av smärtupplevare till både läkare och allmänhet, samt bloggar av mer berättande natur fick bilda en korpus uppdelat i tre skilda genrer, där det fokuserades först och främst på de primära smärtorden smärta, värk och ont. Smärtuttrycken analyserades för att ge information om hur gemene man med olika smärtbakgrund tenderar att uttrycka fysisk smärta beroende på mottagare och situation; om det finns någon variation genrerna emellan. Resultaten visade bland annat att val av smärtord till viss del styrs av uppfattning om tidsaspekt, intensitet och även på smärtans lokalisering i kroppen. Hur smärtupplevarna sedan väljer att verbalt uttrycka smärtan skiljer något mellan genrerna, vilket kan bero på hur de ser på sin egen smärta; som en sak, process eller kvalitet.

  • 3.
    Lindblom, Camilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation in Dravidian languages: A descriptive typological study on verbal and non-verbal negation in simple declarative sentences2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Over the years the typology of negation has been much described and discussed. However, focus has mainly been on standard negation. Studies on non-verbal negation in general and comparative studies covering the complete domain of non-verbal negation in particular are less common. The strategies to express non-verbal negation vary among languages. In some languages the negation strategy employed in standard negation is also used in non-verbal negation. Several researchers have argued that languages express negation of non-verbal predications using special constructions. This study examines and describes negation strategies in simple declarative sentences in 18 Dravidian languages. The results suggest that the majority of the Dravidian languages included in this study express standard negation by the use of a negative suffix while non-verbal negation is expressed by a negative verb. Further distinctions are made in the negation of non-verbal predications in that different negation markers are used for attributive and existential/possessive predications respectively.

  • 4.
    Rönnqvist, Hanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    From left to right and back again: The distribution of dependent clauses in the Hindukush2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I underordnande satskonstruktioner kan bisatsen antingen föregå eller följa på huvudsatsen. I en studie på ett urval indoariska språk som talas på den indiska subkontinenten (Hook 1987) fann man en gradvis skiftning mellan språk med bisatsen till vänster om huvudsatsen (vänsterställda), via språk som tillät båda placeringar av bisatsen, till språk som enbart hade bisatsen till höger om huvudsatsen (högerställda). Detta när man rörde sig från sydöstra Indien i riktning mot nordväst. I Hindukush-området, inte allt för långt ifrån denna region, talas en undergrupp av indoariska språk som länge gått under den provisoriska termen ”dardiska” språk. Om dessa språk har det hävdats att de har bisatsen till vänster om huvudsatsen, ett drag som också ska delas med närliggande språk i området. Om detta stämmer skulle det innebära en brytning av det kontinuum Hook beskrev. I denna jämförande studie på några indo-ariska språk som talas i norra Pakistan studerades underordnade adverbiala och nominala bisatser i ett försök att utreda om dessa verkligen är vänsterställda. Språken befanns ha två konkurrerande placeringsmönster där en inhemsk och starkt dominerande vänsterställd struktur eventuellt håller på att utmanas av en importerad högerställd struktur, särskilt i nominala objektsatser, som möjligen kommit in i språken via inflytande från persiska eller urdu. Ett kontinuum liknande Hooks mellan språk med primärt vänsterställda bisatser till språk med en allt högre andel högerställda bisatser hittades i en rörelse från öst till väst i området.

  • 5.
    Svärd, Erik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Discourse Markers in Dardic Languages: Palula ba and ta in a comparative perspective2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker diskursmarkörer i dardiska språk (indoariska; Pakistan) med fokus på diskursmarkörer ba och ta i palula i jämförelse med andra språk i regionen, i synnerhet dameli i vilket två markörer med samma form och liknande funktion har observerats. Resultaten visade att palula ba fungerar som topikmarkör, tillsammans med andra funktioner, medan ta enbart signalerar subsekvens, förutom i den adversativa konstruktionen ta... ba. I dameli fungerar både ba och ta som topikmarkörer, tillsammans med andra funktioner så som att ta markerar subsekvens, och konstruktionen ta... ba fungerar i likhet med palula. Av intresse är att kalasha och gawri uppvisade en del likheter, så som att båda har topikmarkörer i form av respektive ta och tä, vilka kan användas i språkens respektive adversativa konstruktioner ta... o och tä... i, varav båda använder en annan markör för det andra elementet. Inget annat språk i urvalet observerades ha en konstruktion lik ta... ba eller en markör lik ba i form och funktion, men alla har en subsekvensmarkör lik ta. Dessa resultat indikerar att palulas markörer ba och ta är en del av ett arealt fenomen som innefattar åtminstone dalgångarna Chitral, Panjkora och Swat, och att palula ursprungligen enbart hade shinas subsekvensmarkör och därefter integrerade damelis system in i språket.

  • 6.
    Young, Nathan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Suburban Swedish maturing: Examining variation and perceptions among adult speakers of Swedish contemporary urban vernacular2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hittills har unga talare varit det primära fokus för forskning av aktuell språklig variation i urbana Sverige. Denna studie bidrar till den växande mängden forskning i detta ämne genom att undersöka och rapportera om vuxna talare av det som här kallas för förortssvenska. Studien fokuserar specifikt på formella talregister bland åtta unga män från Stockholms arbetarklass, samt perception och mottagande av deras tal av två oberoende grupper av infödda lyssnare.

    Denna studie är den första som presenterar kvantifierbar data rörande den i tidigare forskning så kallade stackato-rytmen i förortssvenska. Starka korrelationer finns mellan, å ena sidan, prosodisk rytm mätt med the normalized pairwise variability index (nPVI) och talhastighet och, å den andra, de genomsnittliga lyssnarattityderna (R2=0,9). Det finns också en stark korrelation för nPVIs påverkan på genomsnittlig lyssnarprojicerad etnicitet (R2=0,8). Vid sidan av variation i rytm ser vi också fonemisk variation som trender mot specifika index för social identitet. Och vid sidan av variation i rytm bland talarna, finns också en stor variation inom kamratgrupperna.

    Förutom att den identifierar specifika lingvistiska drag, undersöker studien sociala mekanismer som framkommer i intervjuer med och kvalitativa observationer av talardeltagarna och lyssnardeltagarna. På ett explorativt sätt, lägger studien fram idéer om variation, registeromfång, meta-pragmatiska stereotyper och etniska gränsskapande för att framhäva argumentet för att behandla den aktuella förortsvariationen i svenska som en habituell avsiktlig utbyggnad av talarens identitet. Det diskuteras också indikatorer till att den aktuella urbana variationen i svenska kan vara på väg mot sociolektal stabilisering.

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf