Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En hög andel repetitioner är ett av de utmärkande dragen i barnriktat tal. Tidigare forskning har visat att andelen repetitioner i barnriktat tal varierar beroende på barnets ålder. Dessutom tyder forskningen på att repetitioner i barnriktat tal kan vara främjande för språkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka eventuella variationer över tid i andelen repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret, samt försöka hitta ett samband mellan detta och barnens språkliga utveckling. Repetitionerna i föräldrarnas tal hos tio förälder-barn-dyader då barnet var 3, 6, 9 och 12 månader undersöktes kvantitativt. Exakta och varierade självrepetitioner samt exakta och varierade repetitioner av barnens yttranden undersöktes och jämfördes med samma barns språkliga nivå vid 18 månader. Resultatet visade att andelen exakta självrepetitioner var cirka en tredjedel lägre vid 12 månaders ålder än vid de tre tidigare inspelningstillfällena. Den totala andelen repetitioner av barnens yttranden mer än fyrdubblades från 3 till 12 månader. Ett samband kunde påvisas mellan repetitionerna under det första levnadsåret och barnens språkutveckling, där en låg andel exakta självrepetitioner vid 6 till 9 månader korrelerade med en hög språklig nivå vid 18 månader. Som en tolkning av resultatet föreslogs kopplingar mellan barnens aktiva språkbruk och repetitionerna i föräldrarnas tal.

  • 2.
    Asplund, Leif
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Noun categorisation in North Halmahera2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språken som talas på norra Halmahera och omkringliggande småöar utgör en grupp av besläktade ’papuanska’ språk som kallas Nord-Halmahera-språk. De ingår också, ihop med andra papuanska och austronesiska språk, i ett antaget sprachbund som kallas för Östra Nusantara. Neutrum-genus ochnumeriska klassificerare har båda föreslagits karakterisera sprachbundet. Således kan en undersökning av substantivklassificering från ett historiskt och typologiskt perspektiv i Nord-Halmahera-språken, som är ämnet för den här studien, vara av intresse för karakteriseringen av sprachbundet. Metoden för undersökningen är att söka efter information för sju språk i existerande grammatiska beskrivningar, kompletterat med information som kan fås från publicerade texter på språken. Det förekommer huvudsakligen två klassificeringssystem i alla de undersökta språken: genus och numeriska klassificerare. Räkneorden innehåller ofta fossiliserade prefix. Bland de numeriska klassificerarna ärmännisko-klassificerarna speciella genom sitt ursprung i pronominella undergoer-prefix och den begränsade användnings-möjligheten i vissa språk. Utom i västmakianska, förekommer en allmän klassificerare och en klassificerare för träd, och sekundärt för hus, i alla språk. En klassificerare för två-dimensionella objekt är också ganska vanlig. Övriga klassificerare används oftast med ett mycket begränsat antal substantiv.

  • 3.
    Carlberg, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Att förstärka sinnelag och sinnesstämning: En korpusstudie av förstärkande förled hos svenska adjektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes. Adjektiven visade sig vara olika förstärkningsbenägna. Temporära adjektiv förstärktes hellre än stabila, negativa adjektiv hellre än positiva, kortare ord hellre än längre, och högfrekventa ord hellre än lågfrekventa. De mest grammatikaliserade förstärkningarna går att använda på större delen adjektiv och de mer lexikalt bundna på ett mindre antal adjektiv

  • 4.
    Hammar, Tabea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Personliga pronomen i pidginspråk: En jämförande undersökning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pidginspråk är kontaktspråk som uppstår under ansträngda sociolingvistiska förhållanden. De anses vara de mest reducerade språkliga system som ändå möjliggör en lyckad kommunikationinom ett specifikt socialt sammanhang. Det saknas idag forskning som undersöker hur pidginspråk bildar sina språkliga system. Den aktuella studien ska vara ett steg mot mer kunskap inom området och ämnar analysera hur pidginspråk bildar sina personliga pronomenparadigm. Förekomsten av nio olika grammatiska drag har kartlagts hos 18 pidginspråk, deras lexifierare och viktigaste substratspråk. Uppgifterna hämtades genom litteratursökningar och sammanställdes i tabeller i datorprogrammet Excel. Resultatet visar att samtliga undersökta drag förekommer bland pidginspråken men med varierande frekvens. Uppgifterna indikerar att substratspråken har en framträdande roll i processen när pidginspråken bildar sina personliga pronomenparadigm.

  • 5.
    Knuchel, Dominique
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    A comparative study of egophoric marking: Investigating its relation to person and epistemic marking in three language families2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Egoforicitet som en potentiell språklig kategori innebär en semantisk kontrast mellan händelser som involverar någon av taldeltagarna (egoforisk), och händelser som inte gör det (icke-egoforisk). Vid första anblick kan egoforicitet verka snarlik personkongruens (personböjning), och egoforicitet har ibland analyserats som sådan. Vid närmare undersökning uttrycker egoforicitet deltagarnas tillgång till en händelse med hänsyn till deras respektive delaktighet i denna, snarare än deras roller som talare eller mottagare. Detta gör att egoforicitet är mer lik en epistemisk kategori som t.ex. evidentialitet än personböjning.

    Uppsatsen diskuterar grammatiska, funktionella och diakrona egenskaper hos egoforicitets- markeringssystem. En typologisk-jämförande studie av egoforicitet görs baserad på data från beskrivningar av relevanta språk ur de Barbakoanska (Sydamerika), Nakh-Dagestanska (Kaukasus), och Tibetoburmesiska (Himalaya) språkfamiljerna. Resultaten jämförs med typologiska studier av personböjning och evidentialitet med syfte att identifiera likheter och skillnader mellan egoforicitet och dessa närbesläktade kategorier. 

  • 6.
    Kowalik, Richard
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Case and case alignment in the Greater Hindukush: An areal-typological survey2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar språk i Hindukush i norra Afghanistan och Pakistan, där sammanlagt ca 50 språk talas. Ämnet för studien är kasussystem och kasusmarkeringssystem vid substantiv ur ett areal­typologiskt perspektiv, vilket undersöks utifrån grammatikor i ett representativt urval av språken. De grammatiska relationerna mellan S, A och P och de kasus som markerar dessa under­­söks. Belagda kasusmarkeringssystem är ackusativ- och ergativsystem samt kluvet system. Systemen uppvisar en distinkt geografisk distribution, vilket antyder att kasusmarkeringssystemen är ett arealtypologiskt drag. Vidare pekar resultaten på ett kluvet system baserat på klyvning i tempus-aspekt som det dominerande kasusmarkeringssystemet i Hindukush. De flesta av språken använder ett ackusativt kasusmarkeringssystem i imperfektiva, och ett ergativt kasusmarke-ringssystem i perfektiva tempus-aspekt. En jämförelse med ett globalt sampel (WALS) är bara till viss del möjlig, eftersom studien i WALS använder fler kategorier än ackusativa, ergativa och kluvna system, men den här studien bekräftar resultaten i de kategorier som kan jämföras. Ett dominerande mönster för kärnkasussynkretism kan observeras, med sammanfall av nominativ plural och oblik i båda numerus.

  • 7.
    Lange, Noa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Nominal plurality in languages of the Greater Hindukush2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Greater Hindukush är ett område som sträcker sig från nordvästra–centrala Afghanistan, genom Khyber Pakhtunkhwa och Gilgit–Baltistan i Pakistan, till Kashmir i nordvästra Indien. Ett femtiotal språk av olika språkfamiljer, inklusive de indoariska, iranska, nuristanska, tibetoburmanska och turkiska samt isolatspråket burushaski, talas i området. Området har länge forskats på i arealtypologiska sammanhang, i vilka ett antal fonologiska och lexikala drag som delas mellan språken har diskuterats och antagits ha utvecklats till följd av närbelägenhet och språkkontakt. Syftet med denna studie är att undersöka ett grammatiskt drag, nämligen pluralismarkering på substantiv, i ett urval av språk som talas i Greater Hindukush-området, samt att diskutera dess signifikans som arealt eller subarealt drag. All relevant information som berör nominal pluralitet i språken i samplet har extraherats från ett flertal grammatiska beskrivningar och analyserats för vidare jämförelse och diskussion. Resultaten indikerar en korrelation mellan mekanismen stamförändring som nominal pluralismarkör, liksom valfrihet i markeringen, och närbelägenhet mellan några av språken. Sammanfattningsvis visar stamförändring som pluralismarkör en mild grad av arealitet, och optionalitet i den nominala pluralismarkeringen föreslås som ett subarealt drag i området.

  • 8.
    Lindmark, Carolina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Hungrig som en gnu och snäll som en karamell: En korpusstudie över nutida liknelser i svenska bloggtexter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien kartlägger vanliga adjektivliknelser i svenska bloggtexter ur två aspekter, vilka adjektiv och substantiv som förekommer tillsammans i konstruktionen ADJEKTIV som en/ett SUBSTANTIV samt deras grad av konventionalisering. Tidigare forskning visar att liknelser är svårdefinierade, vilket tas upp i bakgrunden. Materialet är hämtat från fem korpusar med svensk bloggtext. Resultaten visar att de vanligaste adjektivliknelserna föredrar att knyta an till ett eller några substantiv. Däremot finns det visst utrymme för produktivitet. Studien är en preliminär kartläggning över hur pass konventionaliserade liknelserna är. Möjliga källor för uppkomst av liknelserna diskuteras i diskussionen. Resultaten belyser även att det finns en ytterligare dimension i definitionen av liknelser utöver kontinuumet mellan bokstavlighet och figurativitet, nämligen en distinktion mellan exaktare måttangivelse och figurativitet.

  • 9.
    Luzhkova, Elena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Ongoing Semantic Change in Seven Swedish Words: A questionnaire-based study2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den lexikala semantiken i ett språk är ett område inom lingvistik som har många viktiga konsekvenser för livet i det moderna samhället. Det är viktigt att förstå hur språkförändring fungerar och varför denna förändring sker. Därför var syftet med det arbete som beskrivs i uppsatsen att undersöka hur sex svenska ord fett, fräsch, fräck, grym, häftig och tajt användes av fem olika åldersgrupper av infödda talare av svenska i Uppsalaregionen. För att uppnå syftet med studien sammanställdes en enkät. Enkäten innehöll frågor om respondenterna samt om användningen av vart och ett av de studerade orden. Liknande tidigare studier av pågående semantisk förändring rapporteras i litteraturen, ofta i fråga om orden från engelska. Resultaten visar att de flesta av de valda ord användes på olika sätt av olika åldersgrupper. Vissa ord har ändrat sin användning något medan andra ord har genomgått en större förändring. De undersökta orden ändrade inte sin betydelse helt och hållet, men vissa betydelser blev mer eller mindre frekventa. Resultaten visade också att användningen av orden inte alltid korrelerar med deras ordboksdefinitioner. Sammantaget kan man dra slutsatsen att semantisk förändring för dessa ord var en gradvis process.

  • 10.
    Nordén, Anton Harry
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Adjektiv i hög grad: En korpusstudie av förstärkares distribution i svenska2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben.

  • 11.
    Pagmar, David
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Noun Phrase Anaphora and Referential Behaviour in Child-Directed Speech During the Child’s First Year2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    “Anaphora” is a label used for a referential expression that connects one entity (e.g. a pronoun) to another previously established entity (e.g. a proper name). The previously established entity is called an antecedent. The use of anaphora will, in this study, be referred to as referential behaviour. The study was based around audio and video recordings of free play between a Swedish parent and his/her child. 10 parents and their children were recorded. The referential behaviour of the parents was analysed. The sessions took place when the children were 3, 6, 9 and 12 months old. Recent studies indicate that speech directed at children during a child's first six months contains a larger amount of pronouns than the speech directed at children between 6 and 12 months of age. The purpose of the study was to examine if the decline of pronouns was visible in Swedish child- directed speech, and to see how different types of anaphora appeared in the same speech. Correlations between the visible changes of different types of referential expressions were also examined. A drop in the use of anaphoric pronoun with an explicit antecedent was found for the last two ages, which confirmed the study’s hypothesis. The results were also compared to each child’s vocabulary development. 

  • 12.
    Rönnqvist, Hanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Fusion, exponence, and flexivity in Hindukush languages: An areal-typological study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Surrounding the Hindukush mountain chain is a stretch of land where as many as 50 distinct languages varieties of several language meet, in the present study referred to as “The Greater Hindukush” (GHK). In this area a large number of languages of at least six genera are spoken in a multi-linguistic setting. As the region is in part characterised by both contact between languages as well as isolation, it constitutes an interesting field of study of similarities and diversity, contact phenomena and possible genealogical connections. The present study takes in the region as a whole and attempts to characterise the morphology of the many languages spoken in it, by studying three parameters: phonological fusion, exponence, and flexivity in view of grammatical markers for Tense-Mood-Aspect, person marking, case marking, and plural marking on verbs and nouns. The study was performed with the perspective of areal typology, employed grammatical descriptions, and was in part inspired by three studies presented in the World Atlas of Language Structures (WALS). It was found that the region is one of high linguistic diversity, even if there are common traits, especially between languages of closer contact, such as the Iranian and the Indo-Aryan languages along the Pakistani-Afghan border where purely concatenative formatives are more common. Polyexponential formatives seem more common in the western parts of the GHK as compared to the eastern. High flexivity is a trait common to the more central languages in the area. As the results show larger variation than the WALS studies, the question was raised of whether large-scale typological studies can be performed on a sample as limited as single grammatical markers. The importance of the region as a melting-pot between several linguistic families was also put forward.

  • 13.
    Svärd, Erik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Grammatical gender in New Guinea2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker genussystemen hos 20 språk i Nya Guinea-regionen, vilken ofta förbises i typologisk forskning. Språken klassificerades utifrån fem kriterier som användes av Di Garbo (2014) för att klassificera genussystem i Afrika. Resultaten visade att genussystemen var varierade, men ungefär hälften av språken har könsbaserade genussystem med tvaå genus, semantisk genustilldelning, fler än fyra genusindex och ingen genusmarkering på substantiv. Genussystemen är anmärkningsvärt representativa för världen, men formell genustilldelning är mycket mindre vanlig. Jämfört med genussystemen i Afrika är dock Nya Guinea väldigt annorlunda. Den viktigaste skillnaden är den större utbredningen av icke-könsbaserade genussystem och genusmarkering på substantiv i Afrika, medan motsatsen gäller i Nya Guinea. Genus i Afrika är dock till stor del mindre varierat på grund av de talrika bantuspråken. Slutligen hittades fyra typologiskt sällsynta karaktärsdrag i urvalet: (1) storlek och form som viktiga kriterier för genustilldelning, där stort/långt är maskulint och litet/kort feminint, (2) närvaron av två separata nominalklassificeringssystem, (3) inga genusdistinktioner i pronomen och (4) verb som det vanligaste genusindexet. 

1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf