Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    af Klintberg, Juli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Akademiskt svenskt teckenspråk: En undersökning av akademiska kännetecken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka de kännetecken som kan betraktas ingå i akademiskt svenskt teckenspråk och som i sin tur kan bidra till att studenter kan författa sina uppsatser på akademiskt svenskt teckenspråk. Inspelat material från föreläsningar, gjorda av fyra döva akademiker och från teckenspråkskorpus, där två av de döva akademikerna även medverkande och några slumpmässigt valda informanter, undersöktes. Resultatet från akademiskt svenskt teckenspråk jämfördes med kännetecken som identifierats för amerikanskt akademiskt teckenspråk. Det behövs mer kunskap och forskning om ämnet.

  • 2.
    Alrup, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    ”Välj vego”: En argumentations- och legitimeringsanalytisk studie av Djurens Rätts webbtexter.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.

     

    Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

  • 3.
    Andersson, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Läsning på olika nivåer: Läsguidesfrågornas påverkan på elevers läsförståelse och lässtrategier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse.

    Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse.

    Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom.

    Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.

  • 4.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende.

  • 5.
    Assadi, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Bäste Den det vederbör: En studie av artighet i skriftliga klagomål till en svensk myndighet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning analyseras hur artighetsstrategier och ansiktshot realiseras med Brown & Levinsons artighetsteori som grund. Materialet består av sextio skriftliga klagomål som Stockholms stads trafikkontor tagit emot mellan åren 1977 och 2017. De har skickats in via brev, mejl, mobilapplikationen Tyck till samt Stockholms stads webbplats. Syftet är att se vilka strategier som används för att uttrycka ansiktshot, men också för att kringgå dem. Resultatet visar att det förekommit olika tendenser vad gäller hur skribenterna uttrycker både artighetsstrategier och ansiktshot. Det tidiga materialet präglas av fler modala verb som signalerar lägre förpliktelse samt passiva verb och nominaliseringar för att utelämna mottagaren. Över tid ökar förekomsten av kritik och fler skribenter både ifrågasätter och nedvärderar trafikkontorets arbete. Mot slutet av mätperioden blir meddelandena dock opersonligare med färre aktörer och värderingar. 

  • 6.
    Balkstam, Eira
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare: Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.

  • 7.
    Bark, Josefin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Adversativa och deskriptiva betydelserelationer i svenskt teckenspråk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur adversativa och deskriptiva betydelserelation markeras i satser och hur manuella och icke manuella signaler används för att markera dess betydelserelationer i det svenska teckenspråket. Olika områden i denna studie belyses för att de har betydelse för markering av adversativa och deskriptiva betydelserelationer och kan påverka för hur vi markerar tecken och icke-manuella signaler i teckenspråkssatser: teckenrummet, icke manuella signaler och ordföljd som kan variera. Det visar att det är både tecken och icke-manuella signaler som markerar de två betydelserelationerna beroende på kontexten i teckenspråkstexter. När man använder markörer för betydelserelationer så används tecknen i sina grundformer. Det kan också finnas några teckenvarianter på ett tecken. Tydliga markörer med icke-manuella signaler för betydelserelationer är blickriktning, upphöjda eller nerdragna ögonbryn och ögon som är uppspärrade eller kisande. Placering av tecken i teckenrummet kan betraktas som en markör.

  • 8.
    Bergström, Susanne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    L'influence des méthodes didactiques sur la production orale en FLE: Comment les enseignants de français font parler les élèves2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     

    Abstract

    The purpose of this study is to examine the influence of didactic methods on oral production in French as a foreign language. This is done by studying how three French teachers in Sweden use different didactic methods to encourage secondary school students to speak French. COLT observations and audio recordings were made at six occasions in three classes of sixth graders and three classes of ninth graders. The results show that the main didactic methods used to encourage students to speak were to ask questions, let students read aloud from textbooks and prepared presentations, let students repeat, and engage students in educational games. Asking questions is the most frequent method but produces a varied amount of oral production. Educational games engage most students and produces the most oral production. No pronounced difference was found between the use of didactic methods in sixth grade and ninth grade. The conclusion is that the choice of didactic method has an impact on oral production. Not only the method itself, but even more so in the way it is applied and adjusted to student’s level of knowledge. This might explain why the same didactic methods are used at different educational levels.

  • 9.
    Caliolo, Susanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, Avdelningen för franska och italienska.
    Non skrattare!: Tipologie di errori nella produzione orale di bambini italo-svedesi2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [it]

    This thesis examines the different typologies of morphosyntactic and lexical errors committed in speaking by bilingual Swedish-Italian children, 7-9 years old, having Swedish as first dominant mother tongue and Italian as first weak mother tongue. Furthermore, this work tries to assess if performance or competence errors are committed. Stated by Green, the bilinguals’ languages are organized in separate subsystems that can be activated to different extents. For the speakers analyzed here, the frequency of use of Swedish implies their predilection for this language, whose ease of access causes a predominance of the Swedish language system over the Italian one. According to the Competition Model, by improving the knowledge of Italian, the subjects adopt the linguistic structures that they gradually acquire and the transfers from the dominant to the weak L1 gradually decrease. The collection of data has been carried out taking into account the theories defining code-switching, code-mixing and slips of the tongue. As expected, the results show that performance errors are prevalent in children with a good knowledge of Italian, especially in the morpho-lexical field (terms not occurring automatically during the production and often drawn from Swedish). On the other hand, competence errors prevail in children with a poor knowledge of Italian: having a very weak ability of normative control and being subject to a very strong interference and mixture with Swedish at every level, they often borrow terms or sentences not occurring in Italian from the dominant language.

  • 10.
    Colliander, Martha-Paula
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Hen: mer än ett ord på tre bokstäver: En korpusbaserad studie om distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier 2012-20172018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid.

  • 11.
    Dandache, Rayan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    English borrowings on South Korean TV: A study of how English borrowings are utilized in South Korean television programs2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    English has been utilized as a donor language for lexical borrowing of loanwords for a long time, by many different languages. One of those languages is Korean: and despite the importance of the English influence on the Korean language, few have researched what word class the loanwords within the language belong to and if the lexical borrowing goes through any changes. The purpose of the present study was to establish what type of lexical borrowings occur in Korean television programs and what processes the lexical borrowings go through before settling within the borrowing language and how these results would relate to studies in other languages. The results showed a strong tendency for English nouns to be borrowed regardless of the genres of the different programs analysed for this study. Loanwords was the most common borrowing type with 493 followed by loanshifts with 31. Loanblends were very uncommon with only 3 found, suggesting further research or a different approach. The results were also compatible with findings in other languages.

  • 12.
    Ekman, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Automatisk extraktion av nyckelord ur ett kundforum2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konversationerna i ett kundforum rör sig över olika ämnen och språket är inkonsekvent. Texterna uppfyller inte de krav som brukar ställas på material inför automatisk nyckelordsextraktion. Uppsatsens undersöker hur nyckelord automatiskt kan extraheras ur ett kundforum trots dessa svårigheter. Fokus i undersökningen ligger på tre aspekter av nyckelordsextraktion. Den första faktorn rör hur den etablerade nyckelordsextraktionsmetoden TF*IDF presterar jämfört med fyra metoder som skapas med hänsyn till materialets ovanliga struktur. Nästa faktor som testas är om olika sätt att räkna ordfrekvens påverkar resultatet. Den tredje faktorn är hur metoderna presterar om de endast använder inläggen, rubrikerna eller båda texttyperna i sina extraktioner. Icke-parametriska test användes för utvärdering av extraktionerna. Ett antal Friedmans test visar att metoderna i några fall skiljer sig åt gällande förmåga att identifiera relevanta nyckelord. I post-hoc-test mellan de högst presterande metoderna ses en av de nya metoderna i ett fall prestera signifikant bättre än de andra nya metoderna men inte bättre än TF*IDF. Ingen skillnad hittades mellan användning av olika texttyper eller sätt att räkna ordfrekvens. För framtida forskning rekommenderas reliabilitetstest av manuellt annoterade nyckelord. Ett större stickprov bör användas än det i aktuell studie och olika förslag ges för att förbättra rättning av extraherade nyckelord.

  • 13.
    Eriksson, Freya
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Gesture-speech combinations in child language: Form, function, and how they relate to language acquisition2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker barns produktion av gest-ordkombinationer och hur dessa är relaterade till språkutveckling. 16 barns produktion undersöktes vid sju ålderspunkter (0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9, 2;0 och 3;0), och deras gest-ordkombinationer klassificerades i kategorierna komplementära, supplementära och diskursiva kombinationer. Resultaten visar att produktionen av gest-ordkombinationer följer olika mönster hos barn med högt, medel och lågt produktivt ordförråd. Mängden gest-ordkombinationer som producerades vid fyra ålderspunkter predicerade produktivt ordförråd vid 2;6, och mängden gest-ordkombinationer som producerades vid 1;6 predicerade meningskomplexitet vid 3;0. Användningen av komplementära gest-ordkombinationer vid tre ålderpunkter uppvisade ett samband med produktivt ordförråd vid 2;6. Tillägnandeåldern för supplementära gest-ordkombinationer predicerade meningskomplexitet vid 3;0, medan tillägnandeåldern för diskursiva gest-ordkombinationer predicerade produktivt ordförråd vid 2;6. Resultaten i den här studien ger stöd åt tidigare forskning, som har visat att komplementära och supplementära gest-ordkombinationer spelar en viktig roll i barns språkutveckling. Därutöver visar resultaten i den här studien att diskursiva gest-ordkombinationer också har ett samband med språkutveckling.

  • 14.
    Frey, Vanessa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Outer Circle Englishes in the Expanding Circle Classroom: A Qualitative Study on Swedish Teachers’ Attitudes towards Singapore English Accents2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The English language has become more globalised, with different varieties and accents being used around the world. English is no longer merely Received Pronunciation (RP); it is equally as central in countries that belong to what is known as the ‘Outer Circle’ in the context of World Englishes and the Three Circles model (Kachru, 1992a). Citizens of these countries often speak multiple languages and some use English as their first language, although it does not always completely resemble the English used within the ‘Inner Circle’ (the United Kingdom, for example). One of these countries is Singapore, where English has become the official language and is also used as a lingua franca (ELF). While Standard Singapore English is used in formal settings, the local Singlish is more common in everyday situations and most Singaporeans can switch between the two depending on their surroundings (Melchers & Shaw, 2011). These accents are, however, not commonly recognised in Sweden, and less so in a teaching context. In the core content of the subject English 5 in Swedish upper secondary schools it is stated that teaching should incorporate “the spread of English and its position in the world” (Skolverket, 2011, p. 3). Nevertheless, the instructional focus tends to be on the culture and traditions of English-speaking countries instead of language use. Therefore, the present study will investigate teachers’ attitudes towards Outer Circle Englishes and, more specifically, Singapore English. The aim is to answer research questions regarding what attitudes English teachers in Swedish upper secondary schools have towards Outer Circle Englishes, attitude differences regarding teaching experience, and what these teachers can do to incorporate these Englishes in their teaching. The respondents include three experienced and three newly graduated English teachers who all teach in Swedish upper secondary schools. The study has a qualitative approach where the data was collected through semi-structured interviews. To examine Singapore English, the respondents also listened to two audio clips of Singapore English speakers and discussed these accents as well as their attitudes towards them. The results show that teachers from both groups need more knowledge regarding Outer Circle Englishes to acquire a more positive attitude towards these to, in turn, portray this positivity onto their students when discussing the English varieties that exist in the world. The study concludes by suggesting that Outer Circle Englishes need to be explicitly incorporated in the teacher education programme at university for these to be more accepted in the English classroom.

  • 15.
    Graham, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Codeswitching from L1 to L2 in group work by teenagers: An investigation of codeswitching from Swedish to English in student group-work discussions by learners of English in 9th grade at a upper primary school in Sweden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this paper was to perform an investigation into instances of codeswitching by Swedish teenagers from L1 Swedish to L2 English in student group-work discussions. The specific focus of the investigation were the instances of codeswitching which were performed as a demonstration of personal expression on the part of the speaker. It was the goal of this research to analyse such examples of codeswitching and attempt to create an understanding of the underlying mechanisms that drive this type of communication.  The study took place at an upper primary school in Sweden.  Data was collected through the recording of two group discussions. The group discussions were framed and recorded as part of an English language lesson in grade 9. Four student interviews were also performed. The results of the data analysis indicated that Swedish teenagers codeswitch from Swedish to English in group discussions quite frequently. The students expressed that they codeswitch to English in this manner as way of communicating with each other in a way that is generally agreed to be “cool” and “fun”. They also do this to display their own proficiency in the language. Proficiency in English is perceived to be a desirable attribute. The conclusion of the study is that codeswitching of this type is an important part of this group’s language use in terms of how the social relationships are expressed and maintained. A secondary result of this behaviour is that it appears to be a positive driver of oral English language skills.

  • 16.
    Guseinova, Fatima
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kartläggning av KVINNA och MAN i August Strindbergs verk: En korpusstudie av sammansatta substantiv och kollokationer med ett diakront perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd.

  • 17.
    Hammarlund, Isabell
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Den positiva känslan i barnriktat tal och dess påverkan på tidig ordinlärning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Unga barn föredrar redan från födseln att lyssna till positivt tal, vilket karaktäriserar barnriktat tal. Idenna studie kontrasterades neutral och positiv känsla i ett ordinlärningsparadigm där tittiden hos 16-månader gamla, svensktalande barn (N=12) analyserades när de testades på två påhittade ord.Målorden presenterades antingen i positivt barnriktat tal eller neutralt barnriktat tal. Detta gjordes föratt se om det positiva barnriktade talet underlättar inlärningen av nya ord. Deras tittid på detefterfrågade objektet analyserades sedan med en tvåvägs-ANOVA. Det fanns inga signifikantaskillnader mellan röstlägena. Slutsatsen som drogs var att hypotesen, att tittiden för det objekt sompresenteras i positivt tal är längre, inte kunde bekräftas men inte heller förkastas på grund av problemmed datainsamlingen samt dataanalysen. Inför framtida studier rekommenderas att utöka antaletdeltagare, samt undersöka andra variabler som kan påverka den tidiga ordinlärningen.

  • 18.
    Hultén, Wilma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Tyska.
    Verliert Aschenputtel seinen oder ihren Schuh?: Genusinkongruenz bei neutralen Frauenbezeichnungen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Höglund, Saga
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Svenska modalpartiklar: användningen av ju och väl i samtal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersökte modalpartiklarna ju och väl ur ett pragmatiskt och modalt perspektiv och hur de används i tal. Enligt Kamio (1997:5) har talare olika stor ”rätt till information” i ett samtal vilket är relevant för användningen av modalpartiklar, då de signalerar talarnas inställning och attityd till det som sägs. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka modalpartiklarnas användning i samvarians med pronomen, tempus och typ av verb. Metoden för studien var en korpussökning. Datan bestod av en korpus, ”Samtal i Göteborg” (Löfström 1988), som innehöll inspelat och transkriberat tal. Resultaten visade att första person subjekt hade en hög samvarians med ju, samt att väl hade en hög samvarians med andra person subjekt. Modalpartiklarna användes även mer frekvent i presens än i preteritum. Vidare fanns en samvarians mellan modalpartiklar och privata samt allmänna verb, där distributionen av modalpartiklarna var större med allmänna verb. Resultaten talar för att användningen av modalpartiklar korrelerar med rätten till information i ett samtal och att distributionen av dem följer pragmatiska mönster. 

  • 20.
    Järnefelt, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Examining transfer and prototypes in L1 Swedish learners of Spanish: The case of aspect: The simple present and the present progressive2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is focused on the transfer accounts and the prototype accounts, and examines aspect through looking at L1 Swedish learners of Spanish who are at early stages of acquisition. The prototype accounts postulate that adult learners will acquire the most prototypical forms of a grammatical feature first, and then, as proficiency increases, less prototypical features, called extended meanings, will be acquired incrementally (Shirai & Andersen, 1995, Geeslin & Fafulas, 2012). The transfer accounts claim that all grammatical features of the L1 will transfer at initial stages, and that this will either facilitate or impede acquisition, depending on if there are structures that are realized differently or similarly in the L1 and in the L2 (Kellerman, 1979, Gass & Ard, 1984, Schwartz & Sprouse, 1996, Gabriele et al., 2015). The study uses the stimuli and experiment used in Gabriele et al. (2015), a study that tested L1 English learners of Spanish and found evidence that support the transfer accounts. Results from the present study shows positive evidence of L1 transfer, which is taken as support for the transfer account. The results are not compatible with the prototype accounts. A finding of a marginal difference might be indicative of L2 transfer, which is also taken as evidence for the transfer accounts. 

  • 21.
    Karlsson, Denise
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Samband mellan fonetiska aspekter och bedömningar av känslor i barnriktat tal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnriktat tal (BRT) är ett speciellt sätt för vuxna att tala till barn som bland annat kännetecknas av att vissa känslolägen och intentioner ofta uttrycks starkare än i vuxenriktat tal (VRT). Denna studie undersökte subjektivt bedömda känslolägen och intentioner i BRT och hur de korrelerar med fonetiska aspekter. Män och kvinnor bedömde känslolägen i BRT som bestod av 25 sekunder långa yttranden av mammor och pappor som talade till sina barn i åldrarna 3, 6, 9 och 12 månader. Yttrandena av mammorna var både på svenska och australiensisk engelska, medan de av papporna endast var på svenska. De känslolägen och intentioner som bedömdes var positivt/negativt känsloläge, uttrycka kärleksfullhet, trösta/lugna, uppmuntra uppmärksamhet och styra beteende. De fonetiska aspekterna som korrelerades med bedömningarna var medelvärde av grundtonsfrekvensen, grundtonsfrekvensens omfång och medelvärden av den första och andra formanten. Hur yttrandena bedömdes på den positiva/negativa skalan jämfördes även med bedömningar av samma yttranden fast lågpassfiltrerade (till 400 Hz) som användes i en annan studie. Bedömningarna av positivt/negativt känsloläge jämfördes också mellan yttrandena av de två könen och på de två språken. Resultatet visade att bedömningarna inte skiljde sig signifikant. Korrelationen av bedömda känslolägen och intentioner, och fonetiska aspekter indikerar att det främst är grundtonsfrekvensens höjd som har betydelse för hur högt de olika känslolägena och intentionerna bedöms, men även till viss del grundtonsfrekvensens omfång. Den första formanten korrelerade inte med några känslolägen eller intentioner, men den andra formanten korrelerade med uttrycka kärleksfullhet. Bedömningarna av de australiensisk-engelska yttrandena och de svenska skiljer sig inte signifikant trots skillnader gällande de fonetiska aspektera, och detsamma gäller bedömningar av mammornas och pappornas yttranden. Resultaten tillsammans indikerar att främst höjden av f0-medel och omfångets bredd är relevanta för uppfattade känslolägen.

  • 22.
    Laxvik, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Hur konstrueras en diabetesidentitet?: En systemisk-funktionell analys av texter om egenvård av diabetes2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Löfgren, Althea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Phasal Polarity Systems in East Bantu2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie utforskar en kategori av utryck besläktade med inte än, redan, fortfarande och inte längre, som kallas Phasal Polarity (PhP) expressions. De uttrycker fas, polaritet och talar förväntningar och har tidigare beskrivits i en studie av europeiska språk (van der Auwera 1998) och i en småskalig, genetiskt mångfaldig studie (van Baar 1997). Med referensgrammatikor som primärkälla ämnar denna studie undersöka PhP expressions i ett urval av språk i underfamiljen Östbantu. Resultaten visar att PhP expressions i Östbantu har annorlunda distribution och användning jämfört med europeiska språk och van Baars urval. Markörerna varierar avseende morfologi och tvärspråklig frekvens. Verbens morfotax indikerar att markörerna har, eller håller på att, inkorporeras i respektive språks system.

  • 24.
    Moser, Elena Vera
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Answers to Polarity Questions: A Typological Study2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polaritetsfrågor, frågor där det förväntade svaret är ja eller nej, anses vara ett universellt språk drag. Olika strategier för att svara på polaritetsfrågor har observerats i världens språk. Sadock & Zwicky (1985) identifierade tre svarssystem: polaritetsystem (yes/no system), sanningssystem (agree/disagree system) och ekosystem (echo system). Andra studier har funnit att språk också kan blanda dessa system (i.a. Floyd et al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) varken redogör för vilken distribution dessa svarssystem har eller vilket urval resultaten baseras på. Syftet med denna studie är att fylla den luckan. Målet är att undersöka validiteten i Sadock & Zwickys (1985) typologi samt att fastställa den tvärspråkliga frekvensen för de svarssystem som undersöks. Datainsamlingen sker genom grammatikor och elicitering genom en enkät.

  • 25.
    Ogawa, Jane
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kinship terminology in the greater Hindu Kush2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a study of the kinship terminology used for one’s parents and their siblings in the languages in the greater Hindu Kush area (GHK). GHK stretches over the mountainous borderlands of Afghanistan, Pakistan, Tajikistan, China and India and homes a range of various languages from six different genera, Indo-Aryan, Iranian, Nuristani, Turkic, Tibeto-Burman, and the language isolate Burushaski. The study is based on questionnaires from native speakers of 55 language varieties collected in 2015-2017. The main distinction is one between descriptive and merging systems. The descriptive system have separate terms for all six relations and are found in the outer areas of GHK. The merging systems have terms that refer to two or more relations, and these are found in the center of the area. Within this center-area the languages are then further divided into six different terminologies depending on which relations are merged with one term. Semantic clusters can be observed, based on systematic and lexico-semantic parallels, both within and across family lines. The distribution is discussed from a historical, geographical and social point of view. 

  • 26.
    Per, Lindberg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Ungdomars attityder till svordomar ur ett andraspråksperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål.

    Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor.

    Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

  • 27.
    Persson, Peter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Starved neural learning: Morpheme segmentation using low amounts of data2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Automatic morpheme segmentation as a field has been dominated by unsupervised methods since its inception. Partly due to theoretical motivations, but also due to resource constraints. Given the success neural network methods have shown on a wide variety of field in later years, it would seem compelling to apply these methods to the morpheme segmentation field. This study explores the efficacy of modern neural networks, specifically convolutional neural networks and Bi-directional LSTM networks, on the morpheme segmentation task in a resource low setting to determine their viability as contenders with previous unsupervised, minimally supervised, and semi-supervised systems in the field. One architecture of each type is implemented and trained on a new gold standard data set and the results are compared to previously established methods. A qualitative error analysis of the architectures’ segmentations is also performed. The study demonstrates that a BLSTM system can be trained with minimal effort to produce a proof of concept solution at low levels of training data and suggests that BLSTM methods may be a fruitful direction for further research in this field.

  • 28.
    Pettersson, Emma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Från 1980-talets Snuten i Hollywood till 2010-talets The Theory of Everything: Titelöversättning av utländska biofilmer i Sverige under 30 år2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur översättningen av titlar på utländska biofilmer i Sverige har utvecklats mellan 1985 och 2015, samt att hitta förklaringar till den utveckling som visas i resultaten. Materialet består av samtliga utländska filmer som visats på svenska biografer under åren 1985, 1995, 2005 och 2015 – totalt 868 originaltitlar och deras svenska motsvarigheter. Titlarna har klassificerats utifrån tre översättningsstrategier: (1) kopiering, (2) direktöversättning och (3) fri översättning. Som komplement har fem intervjuer med personer på svenska distributionsbolag genomförts, då det är de som väljer svensk titel. Resultaten visar bland annat en trend där kopiering har ökat allt mer samtidigt som de andra två strategierna har minskat sedan 1980-talet, samt att andelen engelska originaltitlar varken har ökat eller minskat sedan 1985. Uppsatsens slutsats är att tillvägagångssätt för val av översättningsstrategi varierar mellan olika distributionsbolag, men påverkas oftast av både titelns originalspråk och filmens målgrupp.

  • 29.
    Rudberg, Tom
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    Le futur en français: Une étude sur l'emploi du futur simple et futur périphrastique à l'oral2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The general view by some linguists seems to be that the French simple future is often replacedby the periphrastic future in spoken language; a natural development characterized by anincrease of analytical forms at the expense of synthetic forms. However others claim that theusage of both simple and periphrastic future are still present in ordinary French, both havingdifferent implications. In this particular study, we examine the usage of simple future andperiphrastic future in the corpus ESLO2, which consist of transcripts of interviews andconversations from Orléans, France. We also examine some of the linguistic factors thatmight affect the usage of the two forms. Our hypothesis, based on previous literature andarticles treating the subject, being that the periphrastic future is used more frequently than thesimple future and that the traditional distinction between the two forms is not adequate inexplaining their usage in spoken French. The results of the study show that the periphrasticfuture is used more frequently than the simple form, and that there are linguistic factors thatcould explain their usage, however it is difficult to find unison explanations and furtherstudies are needed to conclude the factors behind the two forms.

  • 30.
    Schelhaas, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Sound symbolism in Swedish child-directed speech: A longitudinal study of lexical iconicity2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes ikoniska, eller ljudsymboliska, uttryck i svenskt barnrikat tal under barnets första två levnadsår. Utöver detta testades det om det fanns någon effekt av användning av ljudsymbolik på barnets produktiva ordförråd vid 2;0 år. Tio enspråkiga svenska och typiskt-utvecklade barn och deras föräldrar valdes ut vid 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0 år och de ljudsymboliska uttrycken extraherades, klassificerades och analyserades. Ett resultat var att alla föräldrar använde sig av ljudsymboliska uttryck; varierande från lite till mycket. I genomsnitt användes det 0,9 ljudsymboliska uttryck per minut av alla föräldrarna. Ingen signifikant effekt på det produktiva ordförrådet kunde hittas. Trots detta så visar detta arbete att ikonicitet används under den tidiga barndomen och att ikonicitet kanske är en del av talstilen ‘barnriktat tal’. Framtida forskning kan undersöka ikonicitetens påverkan på språkinlärning mer ingående.

  • 31.
    Simonis, Rita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    The effects of multilingualism on executive processing.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the first decades of the 20th century, research on bilingualism was just beginning. The first studies on bilingual children proposed a substantial disadvantage with respect to intelligence and learning abilities. This first proposition was later discarded when Peal and Lambert (1962) suggested that, on the contrary, speaking two languages was providing children with significant advantages in their cognition. At the present time, it is assessed that, while knowing more than one language is not negative, the supposition that bilingualism might have positive effects on executive processing is subject to controversy. The Bilingual Executive Advantage (BEA) hypothesis has been tested many times and in several ways. Nevertheless, it appears more like an overstated theory rather than a real and proven fact.

    The purpose of this study is to contribute to this scholarly debate not only by conducting one more experiment but also by investigating a possible extension to the original hypothesis, more specifically, the possibility that additional languages might confer an even greater cognitive advantage than the one that has been claimed to exist for bilingual individuals. In the study, 23 young adults were tested on a version of the Attentional Network Task and a Colour-Shape switching task, both used in a previous study on professional interpreters (Babcock and Vallesi, 2017). The subjects were divided in two groups, bilinguals and multilinguals. The comparison of their performances in the two task revealed no significant difference in any of the examined measures.

  • 32.
    Spetz, Henrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    L’anxiété langagière et la production orale: Une étude sur les étudiants suédois de français langue étrangère à l’université2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate foreign language anxiety at the university level. The

    concept of language anxiety is well-established within the second language

    research community, and is considered a distinct, measurable phenomenon. The

    pioneering research by Horwitz et al (1986), upon which much of the previous

    research on language anxiety is based, proposes that three categories make up

    language anxiety: communication apprehension, test anxiety, and fear of negative

    evaluation. Their framework and questionnaire for measuring students’ levels of

    language anxiety (1986) have been used in this study to investigate to what extent

    students of French, in three different courses, suffer from language anxiety, and

    what the nature of their anxiety is in relation to these three categories. The results

    show that a sizable proportion of the students of French at the university level feel

    a moderate level of language anxiety, with the highest levels of anxiety being

    recorded for communication apprehension in the beginners’ course. Another

    significant finding is that anxiety does not seem to decrease when fluency levels

    increase. Furthermore, this paper investigates anxious students’ own ideas of what

    might be done to relieve their speaking anxiety. Students were found to believe in

    a correlation between having speaking anxiety and a lack of language proficiency,

    too little speaking practice, not being well-prepared, and anxiety-inducing teaching

    practices.

  • 33.
    Swärd, Elias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Semantiska aspekter av lexikal pluralitet: En typologisk studie av kushitiska språk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lexikal pluralitet är en term för vissa substantiv som har en inneboende pluralbetydelse. Lexikal pluralitet är ett relativt outforskat område, särskilt ur ett typologiskt perspektiv. Några studier som gjorts inom lexikal pluralitet har visat att de lexikalt plurala substantiven tenderar att finnas inom vissa tvärspråkligt återkommande semantiska kategorier. Föreliggande studie bygger på dessa tidigare studiers kategorier, och syftet är att utveckla kategorierna för att bättre fånga in den semantiska variationen hos de kushitiska språken. Detta görs genom att samla lexikalt plurala substantiv ur grammatikor och sedan klassificera substantiven utifrån deras semantik. Resultatet visar, förutom att de semantiska kategorierna i stor utsträckning överlappar med tidigare studier, att de semantiska kategorierna grupper, granulära ämnen, duala enheter och vätskor & fasta ämnen tenderar att vara mer frekventa än kategorierna tidsuttryck, sjukdomar, platser och koncept/aktiviteter som involverar flera deltagare.

  • 34.
    Tahbaz, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    The acquisition of Swedish prepositions: A longitudinal study of child comprehension and production of spatial prepositions2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. , i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks.

  • 35.
    Thomsen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Tolkningsstrategier i ljuset av språkkompetens, tolkningsriktning och tolkerfarenhet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker vad språkkompetens och tolkningsriktning har för inverkan på tolkningsstrategier inom tolkning i offentlig sektor. Undersökningen utgår ifrån fyra videoinspelade rollspel som har tolkats av fyra tolkar med olika tolkerfarenhet mellan språken svenska och spanska. Rollspelen utgick från ett manus och rollspelarna uppmanades att utsätta tolkarna för specifika svårigheter på specifika punkter under samtalen. Analysen har utöver observation av videoinspelningar, och transkription av dessa, även utgått från tolkarnas retrospektion, ett språktest och en intervju angående deras språkkompetens. Analysmetoden har dessutom utgått från och replikerat Arumí Ribas och Vargas-Urpis studie (2017) och har genomfört en kvantitativ analys på grundval av Wadensjös sju typer av avvikande återgivningar (1998). Denna analysmetod har visat sig innehålla begränsningar då Wadensjös avvikande återgivningar inte har kunnat användas för att identifiera alla typer av tolkningsstrategier. Studien har dock kunnat fastställa att tolken tillämpar fler tolkningsstrategier till sitt svaga språk än till sitt starka språk men att fortsatt forskning är nödvändig på detta område.

  • 36.
    Verdizade, Allahverdi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Selected topics in the grammar and lexicon of Matal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats beskriver grundläggande grammatiska drag och ordförråd i Matal, ett tchadspråk som talas av omkring 18 000 personer i norra Kamerun. En översättning av Nya Testamentet används som parallelltext i denna studie. Identifierade språkliga strukturer jämförs med andra tchadspråk. Resultaten visar att Matal är på det stora hela typiskt för språkfamiljen, med undantag för det pronominella systemet, som inte uppvisar någon skillnad i klusivitet. Substantiv och adjektiv har en begränsad morfologi som endast uttrycker numerus som grammatisk kategori, medan verb har ett stort antal kategorier som uttrycks morfologiskt. Dessa har formen av affix som fogas både före och efterstammen. I finita verbformer är subjektprefix obligatoriska. Tempus kan uttryckas antingen genom ändrad ton i stamvokalen eller morfologiskt. Ett antal verbsuffix med varianter för numerus och person har identifierats, dock har deras funktion inte klarlagts helt. Ett system med komplexa adpositioner som i stor utsträckning använder sig av grammatikaliserade kroppsdelstermer har också undersökts, inom vilket fenomenet av prepositionskongruens i vissa komplexa adpositioner har påvisats. Grundläggande syntaktiska drag som ordföljd, negation och topikalisering tas också upp. Analysen av Matals lexikon visar att det grundläggande ordförrådet är företrädesvis nedärvt från tidigare språkstadier, men också att ett stort antal lånord i olika semantiska domäner har kommit in i språket.

  • 37.
    Werner, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Mina ögon kan glittra, min mun kan le, men sorgen i mitt hjärta kan ingen se: - Metaforer för sorg i svenskan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker de metaforer som används i svenska för att benämna känslan sorg. Den metafordefinition som tillämpas är den konceptuella, myntad av Lakoff & Johnson (1980), där metaforer ses som språklig evidens för kognitiva mappningar och består av en så kallas måldomän och källdomän. Uppsatsens syfte är att beskriva och kartlägga de olika sorgemetaforernas källdomäner och att anknyta dessa till tre metaforer på övergripande nivå, som i tidigare studier visat vara viktiga för figurativt känslospråk; PSYKET SOM KROPP-METAFOREN (Sweetser 1990), METAFOREN FÖR HÄNDELSESTRUKTUR (Lakoff & Johnson 1999 och Kövecses 2000) och KRAFTMETAFOREN (Kövecses 2000), varav den sistnämnda i tidigare studier av Kövecses (2000) lyfts fram som en för känslospråk dominerande metafor. Metoderna som tillämpas utgörs av en textanalys och en korpusstudie, där metaforer först manuellt extraheras och analyseras från böcker och hemsidor med sorgetema för att sedan uppsökas i korpora. Resultatet uppvisar en stor variation i de metaforer som används och 21 metaforer noteras, med 14 undergrupper. Alla tre tidigare metaforer förekommer. KRAFTMETAFOREN utgör dock inte en dominerande övergrupp, vilket tros kunna bero på att forskning kring metaforen främst skett inom engelska, men även det faktum att sorgen som definierad i studien inte utgör en prototypisk känsla.

  • 38.
    Wikström, Joakim
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    El uso de adjetivos pre- y posnominales en  el discurso coloquial de hablantes no nativos2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [es]

    El propósito de la presente monografía es investigar si un grupo de hablantes no nativos de español, todos de nivel muy avanzado, usan los adjetivos modificadores en su discurso espontáneo de una manera parecida a la nativa, y más particularmente en qué medida los colocan de manera idiomática delante o detrás del substantivo. El material usado consiste, por un lado, de entrevistas, en las cuales los participantes cuentan de sus propias vidas, y por el otro lado, de una tarea en la que comentan la acción en un videoclip de la película Tiempos Modernos (de Charlie Chaplin). Los participantes del estudio son diez suecos que residen en Chile desde hace por lo menos 5 años. La hipótesis es que, dada una constatada tendencia conservadora general en los hablantes de una segunda lengua que los llevaría a “ir por lo seguro“, los sujetos sobreusarían la opción no marcada, o sea, la posposición, en la colocación de los adjetivos. Los adjetivos están categorizados en dos grupos: uno de adjetivos cotidianos que tienden a anteponerse al sustantivo (bueno, malo, pequeño, grande, pobre, puro, nuevo, viejo, alto), y los restantes adjetivos, que por defecto aparecen en posición posnominal (p.ej. laboral, sueco, libre, desnudo, rápido, cultural, blanco, redondo, privado etc.). Los resultados no apoyan la hipótesis, en el sentido de que los participantes no nativos tienden a sobreusar la posposición. Estos participantes son comparados con un grupo de control que consiste de diez hablantes de español L1 que residen en Chile. Un aspecto que discrepa en el grupo de hablantes no nativos es el uso del adjetivo grande, para el cual los no nativos prefieren la posposición. También destaca el hecho que los participantes nativos son más propensos a usar adjetivos en general en comparación con el grupo no nativo. 

1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf