Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    af Klintberg, Juli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Akademiskt svenskt teckenspråk: En undersökning av akademiska kännetecken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka de kännetecken som kan betraktas ingå i akademiskt svenskt teckenspråk och som i sin tur kan bidra till att studenter kan författa sina uppsatser på akademiskt svenskt teckenspråk. Inspelat material från föreläsningar, gjorda av fyra döva akademiker och från teckenspråkskorpus, där två av de döva akademikerna även medverkande och några slumpmässigt valda informanter, undersöktes. Resultatet från akademiskt svenskt teckenspråk jämfördes med kännetecken som identifierats för amerikanskt akademiskt teckenspråk. Det behövs mer kunskap och forskning om ämnet.

  • 2.
    Alrup, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    ”Välj vego”: En argumentations- och legitimeringsanalytisk studie av Djurens Rätts webbtexter.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.

     

    Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

  • 3.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende.

  • 4.
    Balkstam, Eira
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare: Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.

  • 5.
    Bark, Josefin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Adversativa och deskriptiva betydelserelationer i svenskt teckenspråk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur adversativa och deskriptiva betydelserelation markeras i satser och hur manuella och icke manuella signaler används för att markera dess betydelserelationer i det svenska teckenspråket. Olika områden i denna studie belyses för att de har betydelse för markering av adversativa och deskriptiva betydelserelationer och kan påverka för hur vi markerar tecken och icke-manuella signaler i teckenspråkssatser: teckenrummet, icke manuella signaler och ordföljd som kan variera. Det visar att det är både tecken och icke-manuella signaler som markerar de två betydelserelationerna beroende på kontexten i teckenspråkstexter. När man använder markörer för betydelserelationer så används tecknen i sina grundformer. Det kan också finnas några teckenvarianter på ett tecken. Tydliga markörer med icke-manuella signaler för betydelserelationer är blickriktning, upphöjda eller nerdragna ögonbryn och ögon som är uppspärrade eller kisande. Placering av tecken i teckenrummet kan betraktas som en markör.

  • 6.
    Bergström, Susanne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    L'influence des méthodes didactiques sur la production orale en FLE: Comment les enseignants de français font parler les élèves2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     

    Abstract

    The purpose of this study is to examine the influence of didactic methods on oral production in French as a foreign language. This is done by studying how three French teachers in Sweden use different didactic methods to encourage secondary school students to speak French. COLT observations and audio recordings were made at six occasions in three classes of sixth graders and three classes of ninth graders. The results show that the main didactic methods used to encourage students to speak were to ask questions, let students read aloud from textbooks and prepared presentations, let students repeat, and engage students in educational games. Asking questions is the most frequent method but produces a varied amount of oral production. Educational games engage most students and produces the most oral production. No pronounced difference was found between the use of didactic methods in sixth grade and ninth grade. The conclusion is that the choice of didactic method has an impact on oral production. Not only the method itself, but even more so in the way it is applied and adjusted to student’s level of knowledge. This might explain why the same didactic methods are used at different educational levels.

  • 7.
    Caliolo, Susanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, Avdelningen för franska och italienska.
    Non skrattare!: Tipologie di errori nella produzione orale di bambini italo-svedesi2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [it]

    This thesis examines the different typologies of morphosyntactic and lexical errors committed in speaking by bilingual Swedish-Italian children, 7-9 years old, having Swedish as first dominant mother tongue and Italian as first weak mother tongue. Furthermore, this work tries to assess if performance or competence errors are committed. Stated by Green, the bilinguals’ languages are organized in separate subsystems that can be activated to different extents. For the speakers analyzed here, the frequency of use of Swedish implies their predilection for this language, whose ease of access causes a predominance of the Swedish language system over the Italian one. According to the Competition Model, by improving the knowledge of Italian, the subjects adopt the linguistic structures that they gradually acquire and the transfers from the dominant to the weak L1 gradually decrease. The collection of data has been carried out taking into account the theories defining code-switching, code-mixing and slips of the tongue. As expected, the results show that performance errors are prevalent in children with a good knowledge of Italian, especially in the morpho-lexical field (terms not occurring automatically during the production and often drawn from Swedish). On the other hand, competence errors prevail in children with a poor knowledge of Italian: having a very weak ability of normative control and being subject to a very strong interference and mixture with Swedish at every level, they often borrow terms or sentences not occurring in Italian from the dominant language.

  • 8.
    Colliander, Martha-Paula
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Hen: mer än ett ord på tre bokstäver: En korpusbaserad studie om distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier 2012-20172018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid.

  • 9.
    Eriksson, Freya
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Gesture-speech combinations in child language: Form, function, and how they relate to language acquisition2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker barns produktion av gest-ordkombinationer och hur dessa är relaterade till språkutveckling. 16 barns produktion undersöktes vid sju ålderspunkter (0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9, 2;0 och 3;0), och deras gest-ordkombinationer klassificerades i kategorierna komplementära, supplementära och diskursiva kombinationer. Resultaten visar att produktionen av gest-ordkombinationer följer olika mönster hos barn med högt, medel och lågt produktivt ordförråd. Mängden gest-ordkombinationer som producerades vid fyra ålderspunkter predicerade produktivt ordförråd vid 2;6, och mängden gest-ordkombinationer som producerades vid 1;6 predicerade meningskomplexitet vid 3;0. Användningen av komplementära gest-ordkombinationer vid tre ålderpunkter uppvisade ett samband med produktivt ordförråd vid 2;6. Tillägnandeåldern för supplementära gest-ordkombinationer predicerade meningskomplexitet vid 3;0, medan tillägnandeåldern för diskursiva gest-ordkombinationer predicerade produktivt ordförråd vid 2;6. Resultaten i den här studien ger stöd åt tidigare forskning, som har visat att komplementära och supplementära gest-ordkombinationer spelar en viktig roll i barns språkutveckling. Därutöver visar resultaten i den här studien att diskursiva gest-ordkombinationer också har ett samband med språkutveckling.

  • 10.
    Graham, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Codeswitching from L1 to L2 in group work by teenagers: An investigation of codeswitching from Swedish to English in student group-work discussions by learners of English in 9th grade at a upper primary school in Sweden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this paper was to perform an investigation into instances of codeswitching by Swedish teenagers from L1 Swedish to L2 English in student group-work discussions. The specific focus of the investigation were the instances of codeswitching which were performed as a demonstration of personal expression on the part of the speaker. It was the goal of this research to analyse such examples of codeswitching and attempt to create an understanding of the underlying mechanisms that drive this type of communication.  The study took place at an upper primary school in Sweden.  Data was collected through the recording of two group discussions. The group discussions were framed and recorded as part of an English language lesson in grade 9. Four student interviews were also performed. The results of the data analysis indicated that Swedish teenagers codeswitch from Swedish to English in group discussions quite frequently. The students expressed that they codeswitch to English in this manner as way of communicating with each other in a way that is generally agreed to be “cool” and “fun”. They also do this to display their own proficiency in the language. Proficiency in English is perceived to be a desirable attribute. The conclusion of the study is that codeswitching of this type is an important part of this group’s language use in terms of how the social relationships are expressed and maintained. A secondary result of this behaviour is that it appears to be a positive driver of oral English language skills.

  • 11.
    Guseinova, Fatima
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kartläggning av KVINNA och MAN i August Strindbergs verk: En korpusstudie av sammansatta substantiv och kollokationer med ett diakront perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd.

  • 12.
    Hammarlund, Isabell
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Den positiva känslan i barnriktat tal och dess påverkan på tidig ordinlärning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Unga barn föredrar redan från födseln att lyssna till positivt tal, vilket karaktäriserar barnriktat tal. Idenna studie kontrasterades neutral och positiv känsla i ett ordinlärningsparadigm där tittiden hos 16-månader gamla, svensktalande barn (N=12) analyserades när de testades på två påhittade ord.Målorden presenterades antingen i positivt barnriktat tal eller neutralt barnriktat tal. Detta gjordes föratt se om det positiva barnriktade talet underlättar inlärningen av nya ord. Deras tittid på detefterfrågade objektet analyserades sedan med en tvåvägs-ANOVA. Det fanns inga signifikantaskillnader mellan röstlägena. Slutsatsen som drogs var att hypotesen, att tittiden för det objekt sompresenteras i positivt tal är längre, inte kunde bekräftas men inte heller förkastas på grund av problemmed datainsamlingen samt dataanalysen. Inför framtida studier rekommenderas att utöka antaletdeltagare, samt undersöka andra variabler som kan påverka den tidiga ordinlärningen.

  • 13.
    Hultén, Wilma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Tyska.
    Verliert Aschenputtel seinen oder ihren Schuh?: Genusinkongruenz bei neutralen Frauenbezeichnungen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Höglund, Saga
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Svenska modalpartiklar: användningen av ju och väl i samtal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersökte modalpartiklarna ju och väl ur ett pragmatiskt och modalt perspektiv och hur de används i tal. Enligt Kamio (1997:5) har talare olika stor ”rätt till information” i ett samtal vilket är relevant för användningen av modalpartiklar, då de signalerar talarnas inställning och attityd till det som sägs. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka modalpartiklarnas användning i samvarians med pronomen, tempus och typ av verb. Metoden för studien var en korpussökning. Datan bestod av en korpus, ”Samtal i Göteborg” (Löfström 1988), som innehöll inspelat och transkriberat tal. Resultaten visade att första person subjekt hade en hög samvarians med ju, samt att väl hade en hög samvarians med andra person subjekt. Modalpartiklarna användes även mer frekvent i presens än i preteritum. Vidare fanns en samvarians mellan modalpartiklar och privata samt allmänna verb, där distributionen av modalpartiklarna var större med allmänna verb. Resultaten talar för att användningen av modalpartiklar korrelerar med rätten till information i ett samtal och att distributionen av dem följer pragmatiska mönster. 

  • 15.
    Järnefelt, Pia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Examining transfer and prototypes in L1 Swedish learners of Spanish: The case of aspect: The simple present and the present progressive2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is focused on the transfer accounts and the prototype accounts, and examines aspect through looking at L1 Swedish learners of Spanish who are at early stages of acquisition. The prototype accounts postulate that adult learners will acquire the most prototypical forms of a grammatical feature first, and then, as proficiency increases, less prototypical features, called extended meanings, will be acquired incrementally (Shirai & Andersen, 1995, Geeslin & Fafulas, 2012). The transfer accounts claim that all grammatical features of the L1 will transfer at initial stages, and that this will either facilitate or impede acquisition, depending on if there are structures that are realized differently or similarly in the L1 and in the L2 (Kellerman, 1979, Gass & Ard, 1984, Schwartz & Sprouse, 1996, Gabriele et al., 2015). The study uses the stimuli and experiment used in Gabriele et al. (2015), a study that tested L1 English learners of Spanish and found evidence that support the transfer accounts. Results from the present study shows positive evidence of L1 transfer, which is taken as support for the transfer account. The results are not compatible with the prototype accounts. A finding of a marginal difference might be indicative of L2 transfer, which is also taken as evidence for the transfer accounts. 

  • 16.
    Karlsson, Denise
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Samband mellan fonetiska aspekter och bedömningar av känslor i barnriktat tal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnriktat tal (BRT) är ett speciellt sätt för vuxna att tala till barn som bland annat kännetecknas av att vissa känslolägen och intentioner ofta uttrycks starkare än i vuxenriktat tal (VRT). Denna studie undersökte subjektivt bedömda känslolägen och intentioner i BRT och hur de korrelerar med fonetiska aspekter. Män och kvinnor bedömde känslolägen i BRT som bestod av 25 sekunder långa yttranden av mammor och pappor som talade till sina barn i åldrarna 3, 6, 9 och 12 månader. Yttrandena av mammorna var både på svenska och australiensisk engelska, medan de av papporna endast var på svenska. De känslolägen och intentioner som bedömdes var positivt/negativt känsloläge, uttrycka kärleksfullhet, trösta/lugna, uppmuntra uppmärksamhet och styra beteende. De fonetiska aspekterna som korrelerades med bedömningarna var medelvärde av grundtonsfrekvensen, grundtonsfrekvensens omfång och medelvärden av den första och andra formanten. Hur yttrandena bedömdes på den positiva/negativa skalan jämfördes även med bedömningar av samma yttranden fast lågpassfiltrerade (till 400 Hz) som användes i en annan studie. Bedömningarna av positivt/negativt känsloläge jämfördes också mellan yttrandena av de två könen och på de två språken. Resultatet visade att bedömningarna inte skiljde sig signifikant. Korrelationen av bedömda känslolägen och intentioner, och fonetiska aspekter indikerar att det främst är grundtonsfrekvensens höjd som har betydelse för hur högt de olika känslolägena och intentionerna bedöms, men även till viss del grundtonsfrekvensens omfång. Den första formanten korrelerade inte med några känslolägen eller intentioner, men den andra formanten korrelerade med uttrycka kärleksfullhet. Bedömningarna av de australiensisk-engelska yttrandena och de svenska skiljer sig inte signifikant trots skillnader gällande de fonetiska aspektera, och detsamma gäller bedömningar av mammornas och pappornas yttranden. Resultaten tillsammans indikerar att främst höjden av f0-medel och omfångets bredd är relevanta för uppfattade känslolägen.

  • 17.
    Laxvik, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Hur konstrueras en diabetesidentitet?: En systemisk-funktionell analys av texter om egenvård av diabetes2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Löfgren, Althea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Phasal Polarity Systems in East Bantu2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie utforskar en kategori av utryck besläktade med inte än, redan, fortfarande och inte längre, som kallas Phasal Polarity (PhP) expressions. De uttrycker fas, polaritet och talar förväntningar och har tidigare beskrivits i en studie av europeiska språk (van der Auwera 1998) och i en småskalig, genetiskt mångfaldig studie (van Baar 1997). Med referensgrammatikor som primärkälla ämnar denna studie undersöka PhP expressions i ett urval av språk i underfamiljen Östbantu. Resultaten visar att PhP expressions i Östbantu har annorlunda distribution och användning jämfört med europeiska språk och van Baars urval. Markörerna varierar avseende morfologi och tvärspråklig frekvens. Verbens morfotax indikerar att markörerna har, eller håller på att, inkorporeras i respektive språks system.

  • 19.
    Moser, Elena Vera
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Answers to Polarity Questions: A Typological Study2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polaritetsfrågor, frågor där det förväntade svaret är ja eller nej, anses vara ett universellt språk drag. Olika strategier för att svara på polaritetsfrågor har observerats i världens språk. Sadock & Zwicky (1985) identifierade tre svarssystem: polaritetsystem (yes/no system), sanningssystem (agree/disagree system) och ekosystem (echo system). Andra studier har funnit att språk också kan blanda dessa system (i.a. Floyd et al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) varken redogör för vilken distribution dessa svarssystem har eller vilket urval resultaten baseras på. Syftet med denna studie är att fylla den luckan. Målet är att undersöka validiteten i Sadock & Zwickys (1985) typologi samt att fastställa den tvärspråkliga frekvensen för de svarssystem som undersöks. Datainsamlingen sker genom grammatikor och elicitering genom en enkät.

  • 20.
    Ogawa, Jane
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kinship terminology in the greater Hindu Kush2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a study of the kinship terminology used for one’s parents and their siblings in the languages in the greater Hindu Kush area (GHK). GHK stretches over the mountainous borderlands of Afghanistan, Pakistan, Tajikistan, China and India and homes a range of various languages from six different genera, Indo-Aryan, Iranian, Nuristani, Turkic, Tibeto-Burman, and the language isolate Burushaski. The study is based on questionnaires from native speakers of 55 language varieties collected in 2015-2017. The main distinction is one between descriptive and merging systems. The descriptive system have separate terms for all six relations and are found in the outer areas of GHK. The merging systems have terms that refer to two or more relations, and these are found in the center of the area. Within this center-area the languages are then further divided into six different terminologies depending on which relations are merged with one term. Semantic clusters can be observed, based on systematic and lexico-semantic parallels, both within and across family lines. The distribution is discussed from a historical, geographical and social point of view. 

  • 21.
    Per, Lindberg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Ungdomars attityder till svordomar ur ett andraspråksperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål.

    Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor.

    Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

  • 22.
    Schelhaas, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Sound symbolism in Swedish child-directed speech: A longitudinal study of lexical iconicity2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes ikoniska, eller ljudsymboliska, uttryck i svenskt barnrikat tal under barnets första två levnadsår. Utöver detta testades det om det fanns någon effekt av användning av ljudsymbolik på barnets produktiva ordförråd vid 2;0 år. Tio enspråkiga svenska och typiskt-utvecklade barn och deras föräldrar valdes ut vid 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0 år och de ljudsymboliska uttrycken extraherades, klassificerades och analyserades. Ett resultat var att alla föräldrar använde sig av ljudsymboliska uttryck; varierande från lite till mycket. I genomsnitt användes det 0,9 ljudsymboliska uttryck per minut av alla föräldrarna. Ingen signifikant effekt på det produktiva ordförrådet kunde hittas. Trots detta så visar detta arbete att ikonicitet används under den tidiga barndomen och att ikonicitet kanske är en del av talstilen ‘barnriktat tal’. Framtida forskning kan undersöka ikonicitetens påverkan på språkinlärning mer ingående.

  • 23.
    Simonis, Rita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    The effects of multilingualism on executive processing.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the first decades of the 20th century, research on bilingualism was just beginning. The first studies on bilingual children proposed a substantial disadvantage with respect to intelligence and learning abilities. This first proposition was later discarded when Peal and Lambert (1962) suggested that, on the contrary, speaking two languages was providing children with significant advantages in their cognition. At the present time, it is assessed that, while knowing more than one language is not negative, the supposition that bilingualism might have positive effects on executive processing is subject to controversy. The Bilingual Executive Advantage (BEA) hypothesis has been tested many times and in several ways. Nevertheless, it appears more like an overstated theory rather than a real and proven fact.

    The purpose of this study is to contribute to this scholarly debate not only by conducting one more experiment but also by investigating a possible extension to the original hypothesis, more specifically, the possibility that additional languages might confer an even greater cognitive advantage than the one that has been claimed to exist for bilingual individuals. In the study, 23 young adults were tested on a version of the Attentional Network Task and a Colour-Shape switching task, both used in a previous study on professional interpreters (Babcock and Vallesi, 2017). The subjects were divided in two groups, bilinguals and multilinguals. The comparison of their performances in the two task revealed no significant difference in any of the examined measures.

  • 24.
    Tahbaz, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    The acquisition of Swedish prepositions: A longitudinal study of child comprehension and production of spatial prepositions2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. , i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks.

  • 25.
    Thomsen, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Tolkningsstrategier i ljuset av språkkompetens, tolkningsriktning och tolkerfarenhet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker vad språkkompetens och tolkningsriktning har för inverkan på tolkningsstrategier inom tolkning i offentlig sektor. Undersökningen utgår ifrån fyra videoinspelade rollspel som har tolkats av fyra tolkar med olika tolkerfarenhet mellan språken svenska och spanska. Rollspelen utgick från ett manus och rollspelarna uppmanades att utsätta tolkarna för specifika svårigheter på specifika punkter under samtalen. Analysen har utöver observation av videoinspelningar, och transkription av dessa, även utgått från tolkarnas retrospektion, ett språktest och en intervju angående deras språkkompetens. Analysmetoden har dessutom utgått från och replikerat Arumí Ribas och Vargas-Urpis studie (2017) och har genomfört en kvantitativ analys på grundval av Wadensjös sju typer av avvikande återgivningar (1998). Denna analysmetod har visat sig innehålla begränsningar då Wadensjös avvikande återgivningar inte har kunnat användas för att identifiera alla typer av tolkningsstrategier. Studien har dock kunnat fastställa att tolken tillämpar fler tolkningsstrategier till sitt svaga språk än till sitt starka språk men att fortsatt forskning är nödvändig på detta område.

  • 26.
    Werner, Tove
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Mina ögon kan glittra, min mun kan le, men sorgen i mitt hjärta kan ingen se: - Metaforer för sorg i svenskan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker de metaforer som används i svenska för att benämna känslan sorg. Den metafordefinition som tillämpas är den konceptuella, myntad av Lakoff & Johnson (1980), där metaforer ses som språklig evidens för kognitiva mappningar och består av en så kallas måldomän och källdomän. Uppsatsens syfte är att beskriva och kartlägga de olika sorgemetaforernas källdomäner och att anknyta dessa till tre metaforer på övergripande nivå, som i tidigare studier visat vara viktiga för figurativt känslospråk; PSYKET SOM KROPP-METAFOREN (Sweetser 1990), METAFOREN FÖR HÄNDELSESTRUKTUR (Lakoff & Johnson 1999 och Kövecses 2000) och KRAFTMETAFOREN (Kövecses 2000), varav den sistnämnda i tidigare studier av Kövecses (2000) lyfts fram som en för känslospråk dominerande metafor. Metoderna som tillämpas utgörs av en textanalys och en korpusstudie, där metaforer först manuellt extraheras och analyseras från böcker och hemsidor med sorgetema för att sedan uppsökas i korpora. Resultatet uppvisar en stor variation i de metaforer som används och 21 metaforer noteras, med 14 undergrupper. Alla tre tidigare metaforer förekommer. KRAFTMETAFOREN utgör dock inte en dominerande övergrupp, vilket tros kunna bero på att forskning kring metaforen främst skett inom engelska, men även det faktum att sorgen som definierad i studien inte utgör en prototypisk känsla.

1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf