Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 119
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Stina
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A high proportion of repetitions is one of the distinctive features of child-directed speech (CDS). Research has shown that the percentage of repetitions in CDS varies over time depending on the age of the child. In addition, it is suggested that repetitions in CDS correlate with child language development. The aim of the study was to investigate the possible variations over time in the percentage of repetitions in CDS during the child’s first year, and to try to find a connection between repetitions and the child’s language development. Repetitions in parent speech in ten parent-child dyads as the children were 3, 6, 9 and 12 months old were investigated quantitatively. Exact and varying self-repetitions and exact and varying repetitions of the child’s utterances were investigated and compared to the same children’s linguistic level at 18 months of age. The results showed that the percentage of exact self-repetitions was more than 30 percent lower at the age of 12 months than at 3, 6 and 9 months of age. The total percentage of repetitions of the child’s utterances increased more than four times from 3 to 12 months of age. A connection was found between the repetitions during the child’s first year and the child’s language development, indicating that a low percentage of exact self-repetitions at 6 to 9 months of age correlated with a high vocabulary at 18 months of age. A link between the expressive language of the child and the repetitions in parents’ speech was suggested.

  • 2. Borin, Lars
    et al.
    Brandt, Martha D.
    Edlund, Jens
    Lindh, Jonas
    Parkvall, Mikael
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Svenska språket i den digitala tidsåldern2012Book (Refereed)
  • 3.
    Careborg, Kristina
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Att ta sig vatten över huvudet: En studie om idiomförståelse ur ett tvåspråkighets- och andraspråksperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.

  • 4.
    Carlberg, Matilda
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Att förstärka sinnelag och sinnesstämning: En korpusstudie av förstärkande förled hos svenska adjektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There is no description in the Swedish grammar regarding how adjectives can be reinforced with prefixes, also known as intensifiers. Research shows that this phenomenon have recieved greater attention in other languages. The purpose of this study was to describe and map the use of prefix reinforcements, and see if any patterns or rules could be found. The quantitative research is based on statistical data collected from informal blog texts in two Swedish corpora. Adjectives on two types of mood, solid and temporary, as well as positive and negative, were investigated. The results showed that some types were more inclined to take reinforcements than others. Temporary adjectives took on more than solid ones, negative more than positive, as well as the short and frequent adjectives where more often reinforced than the longer and uncommon ones

  • 5.
    Dahl, Östen
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Frithiof Rundgren2007In: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok, ISSN 0083-6796, p. 31-36Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Dahl, Östen
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Grammatikens grundfärg är som zebrans2008In: Språktidningen, Vol. 1, no 3, p. 44-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Dahl, Östen
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Kvantitativ språktypologi2015In: Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 40/2013-14 / [ed] Lars-Gunnar Larsson, Uppsala: Kungliga Vetenskapssamhället , 2015, p. 71-81Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Dahl, Östen
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Språket och människan2011 (ed. 1. uppl.)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Dahl, Östen
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Språkets uppkomst2014In: En samtidig världshistoria / [ed] Maria Sjöberg, Lund: Studentlitteratur , 2014, 1, p. 111-123Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Dahl, Östen
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Älvdalska - eget språk eller värsting bland dialekter?2008In: Språktidningen, Vol. 1, no 6, p. 12-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Dahl, Östen
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Parkvall, Mikael
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Divan får se upp - nu kommer divalaterna!2010In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no aprilArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    David, Jonas Alexander
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Den komplexa språksituationen hos en flerspråkig talare: En fallstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and analyse the complex language situation and use of a multilingual person. The examined person is called Frida. Already at a young age she had acquired more than two languages and today she has been in relevant contact with around seven languages. This study wanted to connect to the theories and models, which are presented in today’s research on Second and Third Language Acquisition. The study was entirely based on Frida’s self reports according to the following criteria: her background of language acquisition, her proficiency levels and her attitudes and perception towards her own language situation and languages in general. These criteria had been worked out with the help of guided qualitative interviews and a self-assessment grid for the language skills. The results approved that Frida’s language use and situation is affected by the interaction of an amount of multifactorial components, which occur in a multilingual context. This analysis of Frida’s language background, her language use, attitudes and awareness gave an insight into how the underlying mechanisms of multilingualism work.

  • 13.
    Gerholm, Tove
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Att skapa ett språk i en kontext2008In: Psyke og Logos: Tema: Spädbarnspsykologi, ISSN 0107-1211, Vol. 2, no 29, p. 557-579Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Utan en språklig infrastruktur av relativt stabil natur blir det svårt för ett barn att finna tolkningsbara mönster i de verbala och ickeverbala stimuli det möter. Sådana stabila mönster verkar emellertid finnas i föräldrarnas språkliga agerande, vilket beskrivs och illustreras i artikeln. Huvudsaklig fokus är dock att lyfta fram och diskutera den hittills mindre uppmärksammade aspekten av barnets eget agerande för att tillägna sig de språkliga ramar och normer som utgör basen för samvaro. Ett agerande där de genom bl.a. blickbeteende och direkta frågor vidmakthåller föräldrarnas scaffoldingramar, samt själva laborerar med fraser och beteenden som de tillägnat sig genom interaktion med föräldrarna. I artikeln introduceras även begrepp som avser att benämna två kvalitativt olika former av beteenden som återfinns hos barn mellan 1 och 5 år: oinskränkt vs normkänsligt beteende. Utifrån den ständiga växelverkan mellan föräldrarnas reaktioner och responser och barnets tolkning av desamma argumenteras för att barnet guidas mot att välja en utvecklingsprocess där den ena formen av språkligt och ickespråkligt beteende ersätts av den andra.

  • 14.
    Gerholm, Tove
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Att uttrycka känslor språkligt - hinder och möjligheter2011In: VAKKI Symposium XXX: Språk och känslor / [ed] Niina Nissilä,Nestori Siponkoski, Vasa: Vasa universitet , 2011, p. 10-28Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Although language and emotion has received an increasing interest during the last decades we still lack a definition of what this language consist of. In the paper it is argued that one major reason for this state of affairs relates to the fact that language and emotion reside on different poles of the dichotomies body/mind, nature/culture, etc. Thus, researchers from different camps have addressed the issue from oppositional vantage points while at the same time attempting to answer the same questions. As an alternative this paper argues that to define emotive language we need to study the actual crossing point between language and emotion, i.e. the language used together with nonverbal and vocal expressions of emotion. Drawing on a video-recorded material of interaction between children and their parents, three categories of emotive language are illustrated: autonomous, accompanying and descriptive utterances. In the paper the internal relation between these categories is discussed as well as their position vis-á-vis prior research.

  • 15.
    Gerholm, Tove
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Mamma!2010In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, Vol. December, no 6, p. 24-27Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Gerholm, Tove
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Språkprojektet i Farsta/Fagersjö1998In: Samverkan för barn och ungdom: en antologi om konsten att bedriva projekt / [ed] Ulf Hammare, Stockholm: Resursförvaltningen skola och socialtjänst, Forsknings- och utvecklingsenheten , 1998, p. 72-97Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Glaas, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Ett smärtsamt uppsatsvärk: Smärta, värk och ont på svenska2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Pain may be expressed in different ways depending on language and experiencer. This study aims to get a close up of Swedish pain expressions, and is based on earlier studies executed on Swedish and Greek respectively. Questions written by experiencers of pain to both the general public and physicians, and blogs of more narrative nature formed a corpus, divided in three different genres, where it was focused on the primary pain words pain and ache. The pain expressions were analyzed to provide information on how ordinary people, with various pain histories, tend to express their pain depending on addressee; if differences are found in between the genres. The results suggested, among other things, that the choice of pain word is to some extent governed by the perception of time, intensity, and also where pain is located within the body. The way chosen to verbally express pain differs somewhat in terms of how pain is perceived; as thing, process or quality.

  • 18. Glahn, Esther
    et al.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Holmen, Anne
    Hvenekilde, Anne
    Håkansson, Gisela
    Lund, Karen
    Pienemanns processabilitetsteori testet på dansk, norsk og svensk2002In: Forskning i nordiske sprog som andet- og fremmedsprog: Rapport fra konference i Reykjavik 23-25 maj 2001 / [ed] Audur Hauksdóttir et al., 2002, p. 31-47Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Hammar, Tabea
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Personliga pronomen i pidginspråk: En jämförande undersökning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Pidgins are contact languages that emerge under strained sociolinguistic circumstances. They are seen as the most reduced linguistic system that can still enable successful communication in a specific social context. To this date there is a lack of research investigating how pidgins form their linguistic systems. The present study is intended to be a step towards extended knowledge within the field and aims to investigate how pidgins form their personal pronoun paradigms. The occurrence of nine different grammatical features in 18 pidgins, their lexifiers and most important substrates has been surveyed. The data was collected through literature search and compiled in tables in the computer program Excel. The results show that all surveyed features occur among the pidgins but the frequencies vary. The data indicates that the substrates have a prominent role in the process of pidgins forming their personal pronoun paradigms.

  • 20.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Aktuella teman i forskningen om andraspråksuttal1990In: Andra symposiet om svenska som andraspråk i Göteborg 1989 / [ed] Gunnar Tingbjörn, Stockholm: Skriptor Förlag , 1990, p. 297-315Conference paper (Other academic)
  • 21.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Andraspråksforskning med ASU-korpusen2013In: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 8, no 1, p. 7-33Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ASU is a longitudinal corpus of L2 production by adult learners of Swedish, which is now accessible on the web for searching and analysis. This is a presentation of its intentions and structure, how to work with it, and how to access it. Some examples are also given of the research on L2 Swedish which has been carried out based on data from ASU.

    After a brief introduction on different kinds of corpora and their degree of accessibility, the next section discusses the various requirements that should be met by a longitudinal corpus, and how these have been handled in ASU. An aim for ASU has been to follow individuals longitudinally from the start of their acquisition of the L2 to an elaborate stage of proficiency, and to be able to observe a clear and coherent development over time. ASU is also characterized by the parallel collection of oral and written material, and by a control material from native Swedes. Foreign students at Stockholm University were recorded individually during conversations with Swedes, and in addition to this they also wrote essays. Corresponding data were collected from native Swedish students. The material was then transcribed and tagged morphologically.

    The corpus, which was compiled in its early form in the 1990s, is now converted into a modern format and has been connected to the user interface ITG, which is handled by the Swedish Language Bank (Språkbanken) at Gothenburg University. This is a flexible instrument for searching, analysing and editing data from the corpus. The article describes briefly how to work with corpus data using ITG.

    The corpus has been used for research on several areas of L2 Swedish. Some examples which are presented briefly here concern reference to future, syllable structure, possessive constructions, the utterance process, and the role of background languages in third language use.

    A description of how to access the corpus terminates the article.

  • 22.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    ASU-korpusen, en longitudinell korpus av vuxna inlärares svenska1997In: Svenskans bekrivning 22: Förhandlingar vid tjugoandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Lund den 18-19 oktober 1996 / [ed] Gisela Håkansson, Lena Lötmarker, Lillemor Santesson, Jan Svensson, Åke Viberg, Lund: Lund University Press , 1997, p. 303-317Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Bakgrundsspråkens interaktion vid tredjespråksinlärning1998In: Nordiske sprog som andetsprog / [ed] Möller, Janus & Quist, Pia & Holmen, Anne & Jörgensen, J.N., Köbenhavn: Danmarks Laererhöjskole , 1998, p. 41-59Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Brytningen tar form - om dynamiken i den tidiga andraspråksforskningen1990In: På väg mot ett nytt språk / [ed] Viveka Adelsvärd, Norman Davies, Uppsala: ASLA , 1990, p. 67-79Conference paper (Other academic)
  • 25.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Flerspråkighet och tredjespråksinlärning: Några grundbegrepp2016In: Tredjespråksinlärning / [ed] Camilla Bardel, Ylva Falk, Christina Lindqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, p. 33-58Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tredjespråksinlärning har under 2000-talet snabbt vuxit fram som ett aktuellt forskningsområde i takt med att man har uppmärksammat hur vanlig flerspråkighet är och vilken betydelse en två- eller flerspråkig bakgrund har vid inlärning av ytterligare språk. En-, två- och flerspråkighet definieras här som kunskap i ett, två respektive tre eller flera språk på någon signifikant färdighetsnivå. Två- eller flerspråkiga personers inlärning av ytterligare språk betecknas som tredjespråksinlärning. Det här kapitlet ger en översikt av centrala begrepp och rön inom detta område. Till de aspekter som ska utvecklas i kapitlet hör följande.

    Människans naturliga flerspråkighet. Människan är av naturen potentiellt flerspråkig, och flera fakta talar för att flerspråkighet är den normala formen av språkkompetens hos vuxna.

    Flerspråkighet i dagens samhälle. Två- eller flerspråkighet anses vara vanligare i världen än ren enspråkighet. Det främjas av en kombination av faktorer och tilltar i det moderna globala kommunikationssamhället. Tredjespråksinlärning sker både spontant i vardagslivet och genom undervisning. Exempel på tredjespråksinlärare i skolan är elever som läser fler än ett främmande språk och tvåspråkiga elever ur språkliga minoriteter.

    Första-, andra- och tredjespråk (L1, L2, L3) som kognitiva begrepp. Begreppen L1 och L2 baseras på den grundläggande skillnaden mellan infött och icke-infött språk, där åldersfaktorn är central. Skilda kognitiva utgångslägen gäller för tillägnande av ett L1, ett första L2 och ytterligare språk, med konsekvenser för L3-inlärning. Definitionen av begreppet L3 är ett problem som genomlyses här.

    Den flerspråkiga kompetensen och talprocessen. En persons kompetens i olika språk bildar en samverkande helhet, inte separata språkkompetenser. I talsituationer kan även andra språk än det valda (s.k. bakgrundsspråk) aktiveras i olika grad, vilket styrs av flera faktorer. I modeller av talprocessen söker man förstå hur yttrandeförloppet sker hos flerspråkiga, hur talaren kontrollerar sitt språkval och hur associationer mellan element i olika språk uppstår. Faktorer i talsituationen kan också leda talaren att hantera sitt språkval genom att anamma olika språkmodus (language modes): en en-, två- eller flerspråkig samtalsstil.

    Tvärspråkligt inflytande. Vad är det som betingar att ett visst bakgrundsspråk, snarare än ett annat, aktiveras i den flerspråkiges talproduktion och orsakar transfer? Flera faktorer har undersökts, såsom färdighetsnivån i språket, aktualitet i användning, typologisk likhet samt L2-status, dvs egenskapen att vara ett L2 för talaren.

    Nyttan av tidigare språkkunskap. Forskning utvisar att tidigare språkkunskap utgör en tillgång vid inlärning av ett nytt språk. Positiva effekter har konstaterats på den språkfärdighet som uppnås, på språklig medvetenhet och på användningen av strategier i språkinlärningen. Pedagogiska aspekter av detta handlar om hur man i språkundervisning kan ta tillvara L3-inlärares tidigare språkliga erfarenheter och ta hänsyn till L3-inlärningens särskilda möjligheter.

  • 26.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Forskning kring svenska som målspråk: fonologi1984In: Nordens språk som målspråk: Forskning och undervisning / [ed] Kenneth Hyltenstam, Katrin Maandi, Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik , 1984, p. 40-60Conference paper (Other academic)
  • 27.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Forskning om svenska som andraspråk i Sverige1992In: Första forskarsymposiet om Nordens språk som andraspråk i Stockholm 1991 / [ed] Monica Axelsson, Åke Viberg, Stockholm: Stockholms universitet , 1992, p. 49-81Conference paper (Other academic)
  • 28.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Inlärningsstrategier i främmandespråksfonologi1992In: Nordens språk i Baltikum: Konferanse for lærere og sendelektorer ved baltiske universiteter Riga 26.-30. november 1991 = Pohjoismaiden kielet Baltiassa : Baltian maiden yliopistojen pohjoismaisten kieltenopettajien kokous Riika 26.-30.11.1991, Oslo: Nordisk språksekretariat , 1992, p. 82-94Conference paper (Other academic)
  • 29.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Introduktion till ASU-korpusen: En longitudinell muntlig och skriftlig textkorpus av vuxna inlärares svenska med en motsvarande del från infödda svenskar. Version 2010-11-16.2010Report (Other academic)
  • 30.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Jämförelsekonstruktioner i svenskan och grammatikaliseringen av jämfört med1995In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 5 NF, p. 21-48Article in journal (Refereed)
  • 31.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Komparativa uttryck i inlärarspråket - en skiss1993In: Rapport fra det andre forskersymposiet om Nordens språk som andrespråk i Oslo den 19.-20. mars 1993 / [ed] Anne Golden, Anne Hvenekilde, Oslo: Universitetet i Oslo, Institutt for lingvistiske fag, Avdeling for norsk som andrespråk , 1993, p. 209-221Conference paper (Other academic)
  • 32.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning: Föredrag vid en konferens i Åbo och Stockholm 13-14 februari 19791979Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 33.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Maskinell generering av böjningsformer och identifikation av ordklass1966In: Förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning 3, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för nordiska språk , 1966, p. 59-70Conference paper (Other academic)
  • 34.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Några grunddrag i uttalsutvecklingen i andrapråket1988In: Första symposiet i svenska som andraspråk. Vol. I. Föredrag om språk, språkinlärning och interaktion / [ed] Kenneth Hyltenstam, Inger Lindberg, Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning , 1988, p. 178-190Conference paper (Other academic)
  • 35.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Svenska som målspråk1975In: Språkvård, ISSN 0038-8440, Vol. 1975, no 2, p. 12-15Article in journal (Other academic)
  • 36.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Svenskan i ljuset av invandrares språkfel1977In: Nysvenska studier, ISSN 0345-8768, Vol. 57, p. 60-73Article in journal (Other academic)
  • 37.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Teoretiska ramar för andraspråksforskning2013In: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle / [ed] Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Lund: Studentlitteratur , 2013, 2, p. 27-84Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Teoretiska ramar för andraspråksforskning2004In: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle, Lund: Studentlitteratur, 2004, p. 25-78Chapter in book (Other academic)
  • 39.
    Hammarberg, Björn
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Utbildning av lärare i svenska som främmande språk1981In: Språkmöte: Svenska som främmande språk, Hemspråk, Tolkning / [ed] Kenneth Hyltenstam, Lund: LiberLäromedel , 1981, p. 96-117Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Lindberg, Inger
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Josefson, Ingela
    Viberg, Åke
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial1983Report (Other academic)
  • 41.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Koptjevskaja Tamm, Maria
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Possessiva konstruktioner i svenskan i ett kombinerat språktypologiskt och andraspråkligt perspektiv2002In: Forskning i nordiske sprog som andet- og fremmedsprog: Rapport fra konference i Reykjavik 23-25 maj 2001, 2002, p. 64-83Conference paper (Other academic)
  • 42.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Olsson, Leif-Jöran
    Göteborgs universitet, Institutionen för svenska, Språkbanken.
    Arbeta med ASU-korpusen: Partiell bruksanvisning till ITG:s användargränssnitt. Version 2010-11-16.2010Report (Other academic)
  • 43.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Viberg, Åke
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv1976In: Nysvenska studier, ISSN 0345-8768, Vol. 55-56, p. 213-226Article in journal (Other academic)
  • 44.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Viberg, Åke
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv - några utgångspunkter1976Report (Other academic)
  • 45.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Viberg, Åke
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Felanalys och språktypologi.: Orientering om två delstudier i SSM-projektet1977Report (Other academic)
  • 46.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Viberg, Åke
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Forskning kring svenska som målspråk: Två forskningsöversikter: 1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg)2. Fonologi (Björn Hammarberg)1984Report (Other academic)
  • 47.
    Hammarberg, Björn
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Viberg, Åke
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för invandrare1979Report (Other academic)
  • 48.
    heinat, fredrik
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Vilka faktorer påverkar grammatikalitet, Grammatikfestival Göteborgs universitet2010Conference paper (Other academic)
  • 49.
    Hörberg, Thomas
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Projektiva prepositioner och perspektivtagande: en experimentell studie om tre faktorers relativa betydelse för användning av projektiva prepositioner i svenska2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar. Resultaten talar för att användningen av dessa prepositioner är mer situations-beroende än vad som traditionellt har antagits.

  • 50.
    Janson, Tore
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.
    Att välja ur antiken2015In: Klassisk filologi i Sverige: Reflexioner, riktningar, översättningar, öden / [ed] Eric Cullhed, Bo Lindberg, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2015, p. 41-50Chapter in book (Other academic)
123 1 - 50 of 119
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf