Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 112
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adler, Aleksandra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Perifera kulturer i kontakt?: Indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här produktorienterade studien är att undersöka vilka översättningsnormer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. I studien genomförs en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (1995/2012) coupled pairs kompletterad med Pedersens (2011) typologi. Materialet består av 3 x 136 coupled pairs excerperade från en novellsamling skriven av den israeliska högprestigeförfattaren Amos Oz och översatt till svenska genom engelska. Båda översättningarna utfördes av högprestigeöversättare. Resultatet antyder att indirekt översättning av skönlitteratur ansluter sig till adekvansnormen i enlighet med hypotesen om högprestigeöversättare (Lindqvist 2002). Hypotesen om acceptansinriktning beträffande indirekt översättning falsifierades i studien.

  • 2.
    af Klintberg, Juli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Akademiskt svenskt teckenspråk: En undersökning av akademiska kännetecken2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka de kännetecken som kan betraktas ingå i akademiskt svenskt teckenspråk och som i sin tur kan bidra till att studenter kan författa sina uppsatser på akademiskt svenskt teckenspråk. Inspelat material från föreläsningar, gjorda av fyra döva akademiker och från teckenspråkskorpus, där två av de döva akademikerna även medverkande och några slumpmässigt valda informanter, undersöktes. Resultatet från akademiskt svenskt teckenspråk jämfördes med kännetecken som identifierats för amerikanskt akademiskt teckenspråk. Det behövs mer kunskap och forskning om ämnet.

  • 3.
    af Sandeberg, Susanne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Engelskundervisningens betydelse för elever med dyslexi2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.

    I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

    81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.

    I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.

    I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.

  • 4.
    Allertz, Frida
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Att motivera och/eller manipulera: En begreppsutredande litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study aims to theoretically investigate the concepts of the interpersonal actions 'to motivate' and 'to manipulate' and also to examine possible differences and similarities between the two. The method used is a conceptual review based on the Self-Determination Theory, related to the concept of motivation, and Machiavellianism, related to the concept of manipu-lation. The results show that 'to motivate', according to Self-Determination Theory, concerns influencing the intrinsic or extrinsic motivation, where intrinsic motivation is related to the feeling of self-determination, inner locus of causality, being or feeling competent and exercise activities for the pleasure of it, whilst extrinsic motivation is related to external locus of cau-sality, external pressure and engaging in activities for the purpose of reaching a goal or re-ward. 'To manipulate' is according to Machiavellianism based on the manipulator doing whatever it takes to reach a certain goal and gain something for himself with no regard of what methods being used. The comparative analysis showed that the crucial difference in how an behaviour is interpreted as either, or both, motivating and manipulative is based on who is doing the interpretation, what information she has and which aspects that are focused on.

  • 5.
    Alrup, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    ”Välj vego”: En argumentations- och legitimeringsanalytisk studie av Djurens Rätts webbtexter.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.

     

    Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

  • 6.
    Andersson, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Läsning på olika nivåer: Läsguidesfrågornas påverkan på elevers läsförståelse och lässtrategier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse.

    Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse.

    Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom.

    Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.

  • 7.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En hög andel repetitioner är ett av de utmärkande dragen i barnriktat tal. Tidigare forskning har visat att andelen repetitioner i barnriktat tal varierar beroende på barnets ålder. Dessutom tyder forskningen på att repetitioner i barnriktat tal kan vara främjande för språkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka eventuella variationer över tid i andelen repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret, samt försöka hitta ett samband mellan detta och barnens språkliga utveckling. Repetitionerna i föräldrarnas tal hos tio förälder-barn-dyader då barnet var 3, 6, 9 och 12 månader undersöktes kvantitativt. Exakta och varierade självrepetitioner samt exakta och varierade repetitioner av barnens yttranden undersöktes och jämfördes med samma barns språkliga nivå vid 18 månader. Resultatet visade att andelen exakta självrepetitioner var cirka en tredjedel lägre vid 12 månaders ålder än vid de tre tidigare inspelningstillfällena. Den totala andelen repetitioner av barnens yttranden mer än fyrdubblades från 3 till 12 månader. Ett samband kunde påvisas mellan repetitionerna under det första levnadsåret och barnens språkutveckling, där en låg andel exakta självrepetitioner vid 6 till 9 månader korrelerade med en hög språklig nivå vid 18 månader. Som en tolkning av resultatet föreslogs kopplingar mellan barnens aktiva språkbruk och repetitionerna i föräldrarnas tal.

  • 8.
    Aronsson, Jonas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    I dialog med tid och rum: Anföring, interpunktion och interjektioner i en kommenterad översättning av Yasutaka Tsutsuis ungdomsroman 時をかける少女 (Toki wo kakeru shoujo)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen.

  • 9.
    Assadi, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Bäste Den det vederbör: En studie av artighet i skriftliga klagomål till en svensk myndighet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna undersökning analyseras hur artighetsstrategier och ansiktshot realiseras med Brown & Levinsons artighetsteori som grund. Materialet består av sextio skriftliga klagomål som Stockholms stads trafikkontor tagit emot mellan åren 1977 och 2017. De har skickats in via brev, mejl, mobilapplikationen Tyck till samt Stockholms stads webbplats. Syftet är att se vilka strategier som används för att uttrycka ansiktshot, men också för att kringgå dem. Resultatet visar att det förekommit olika tendenser vad gäller hur skribenterna uttrycker både artighetsstrategier och ansiktshot. Det tidiga materialet präglas av fler modala verb som signalerar lägre förpliktelse samt passiva verb och nominaliseringar för att utelämna mottagaren. Över tid ökar förekomsten av kritik och fler skribenter både ifrågasätter och nedvärderar trafikkontorets arbete. Mot slutet av mätperioden blir meddelandena dock opersonligare med färre aktörer och värderingar. 

  • 10.
    Axelsson, Marcus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Tolk- och översättarinstitutet.
    En kat ved navn pluskvamperfektum: En jämförande studie av de skandinaviska översättningarna av L'élégance du hérisson2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker i hur stor utsträckning de skandinaviska översättarna använder samma metoder när de översätter. För att kunna studera detta undersöks den danska, norska och svenska översättningen av den franska romanen L’élégance du hérisson med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958/1977) metodologi. I studien kommer också översättarna till tals om de situationella faktorer som kringgärdat översättningsprojektet. Det största fokuset ligger på de indirekta översättningsmetoderna, eftersom det är dessa som visar på de största skillnaderna. Resultaten visar att översättarna väljer samma metoder i 42 % av den totala översatta textmassan. Resultaten visar också att den danska översättningen har störst användning av indirekta översättningsmetoder och därmed också är den måltext som avviker mest från källtexten, medan den norska måltexten är rik på så kallad traduction littérale och ligger närmast källtexten.

  • 11.
    Balkstam, Eira
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare: Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.

  • 12.
    Bark, Josefin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Adversativa och deskriptiva betydelserelationer i svenskt teckenspråk2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur adversativa och deskriptiva betydelserelation markeras i satser och hur manuella och icke manuella signaler används för att markera dess betydelserelationer i det svenska teckenspråket. Olika områden i denna studie belyses för att de har betydelse för markering av adversativa och deskriptiva betydelserelationer och kan påverka för hur vi markerar tecken och icke-manuella signaler i teckenspråkssatser: teckenrummet, icke manuella signaler och ordföljd som kan variera. Det visar att det är både tecken och icke-manuella signaler som markerar de två betydelserelationerna beroende på kontexten i teckenspråkstexter. När man använder markörer för betydelserelationer så används tecknen i sina grundformer. Det kan också finnas några teckenvarianter på ett tecken. Tydliga markörer med icke-manuella signaler för betydelserelationer är blickriktning, upphöjda eller nerdragna ögonbryn och ögon som är uppspärrade eller kisande. Placering av tecken i teckenrummet kan betraktas som en markör.

  • 13.
    Bjursäter, Ulla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers språkliga medvetenhet i årskurs 12001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne. Två typer av test användes: UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, ett standardiserat test av psykolingvistiska färdigheter. Resultaten visar att det finns ett klart samband mellan fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen i förskolan och elevernas språkliga medvetenhet i grundskolan. Vidare visar resultaten att även om minnesträningen i Bornholmsmodellen inte direkt påverkat resultaten vid ITPA, så finns det ett starkt samband mellan minnestestet i ITPA och elevernas prestation vid UMESOL.

  • 14.
    Bjursäter, Ulla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers tidiga läs- och skrivinlärning i årskurser 1 och 22002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på en fördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten i denna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligt Bornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling vara skoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

  • 15.
    Björklund, Ylva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Att hantera referenser: En jämförande fallstudie med särskilt fokus på teckenspråksanvändare med sen inlärning av sitt förstaspråk2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med denna jämförande studie vill jag se och jämföra hur tre individer med olika språklig bakgrund och olika förutsättningar att lära svenskt teckenspråk hanterar referenser i en narrativ berättelse. Med särskilt fokus på en döv informant som lärt sig teckenspråk först i vuxen ålder och i jämförelse med en döv med tidig inlärning av teckenspråk som förstaspråk samt en hörande som lärt sig teckenspråk som andraspråk som vuxen har jag tittat på teckenspråkets olika sätt att referera. De tre informanterna har återberättat samma korta filmklipp vilket underlättat en någorlunda rättvis jämförelse. Syftet är att se vilka likheter och skillnader de har i referenshanteringen. Filmerna har transkriberats i ELAN för att sedan plocka ut de olika sätten att referera och jämföra dem inbördes. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan de tre informanterna. Resultatet bekräftar till viss del tidigare forskning och visar att det finns relevant referensmarkering särskilt i de imiterande delarna, i modifierade verb och i blickvridning och kroppsvridning.

  • 16.
    Bohman, Rickard
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Tycker du om dem här?: En sociolingvistisk undersökning av högskolestudenters attityder till olika former av språkbruk2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 17.
    Borking, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Donaldson på Hellsingska: en komparativ fallstudie: Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av Lennart Hellsing2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används. Detta möjliggör placerandet av källtexter (KT) och måltexter (MT) i en sociokulturell kontext. I den deskriptiva analysen jämförs KT med MT och översättning som begrepp förstås som något som omgärdas av översättningsnormer vid en viss tidpunkt och inom en viss kultur. Resultaten visar att Hellsings stil som författare återfanns i de översatta texterna och resultaten pekar även mot att översättningen av dessa texter kan ses som en acceptansinriktad praktik. 

  • 18.
    Bornhöft, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Demokratiskt klarspråk: Demokratidiskursen i förarbetena till språklagens 11 paragraf2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som från och med 2002 ledde fram till språklagens stiftande 2009. Den gör detta utifrån teorifälten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. 

    Materialet består av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen består av de tillfällen då vissa nyckelord knutna till demokrati används gällande området klarspråk. Metoderna ringar tillsammans in hur demokratidiskursen realiseras. De analytiska kategorierna är intertextualitet, rekontextualisering, auktorisering, värderingar, presuppositioner och satsrelationer. 

    Resultatet visar att demokratidiskursens roll är att verka legitimerande genom att ge tyngd och auktoritet åt klarspråksidealet. Den framställs vara något självklart gott som läsaren ska acceptera och den är så abstrakt att den inte hamnar i fokus. Demokrati framställs som på en skala där det svenska samhället kan bli mer demokratiskt. 

  • 19.
    Bowin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effekten av talarformanten och F0's styrka på otränade röstbedömare2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tal och röst styrs av komplicerade processer, där vitt skilda funktioner används i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig på flera sätt från den objektiva mätbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0’s, styrka och det man kallar talarformanten är två parametrar som påverkar hur rösten låter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant påverkar vilka stimuli otränade röstbedömare tycker bäst om. För att undersöka detta skapades ett syntetiskt /a/ efter formantfrekvenser för svenska vokaler (Fant, 1959), som varierades med utan eller med talarformant och med sju olika grundtonsstyrkor, totalt fjorton stimuli. Tolv kvinnor och åtta män, fick lyssna på /a/:na och skatta dem från det /a/ som de gillade mest till det /a/ som de gillade minst. Studiens frågeställningar bekräftades, variationer av grundtonens styrka och med eller utan talarformant påverkade vilka stimuli otränade röstbedömare föredrog, och män och kvinnor föredrog olika stimuli. De två /a/:na med svagast och det /a/ med starkast grundton, gillades minst av hela gruppen. De fyra /a/:na däremellan tyckte informanterna om ungefär lika mycket. Studerade man var för sig vad män och kvinnor skattade blev resultatet annorlunda. Kvinnor föredrog stimuli med talarformant mer än de utan talarformant, medan män föredrog stimuli med stark grundton. Ytterligare studier kunde vara intressanta att göra, för att undersöka om stimulus egenskaper med avseende på talarformant och grundtonsstyrka har någon effekt på hur tal uppfattas och tolkas. 

  • 20.
    Bysell, Lina Emilia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    En revolutionerande översättning: En översättningsteoretisk uppsats om att översätta en skildring av det ryska inbördeskriget2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats består av en längre översättning av en skönlitterär text från ryska till svenska och en kommentar till denna översättning som behandlar den översättningsproblematik som åtföljt just det här arbetet. Källtexten utgörs av första kapitlet i Aleksej Tolstojs Chmuroe utro (Grå gryning), tredje delen av hans trilogi Choždenie po mukam (Lidandets väg).

    I mitt översättningsarbete följer jag Eugene Nidas princip om dynamisk ekvivalens och i min kommentar fokuserar jag på att förklara hur jag arbetat med min översättning utifrån Nidas teorier och hur jag löst de översättningsproblem som uppstått under arbetets gång i enlighet med principen om dynamisk ekvivalens.

    I arbetet tar jag även upp den speciella problematik det inneburit att trilogins två förra delar redan finns på svenska i översättning av en annan översättare och redogör för hur jag valt att förhålla mig till denna tidigare översättning. 

  • 21.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Grammatisk finithet i trumaí2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen.

    Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.

    Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

  • 22.
    Careborg, Kristina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Att ta sig vatten över huvudet: En studie om idiomförståelse ur ett tvåspråkighets- och andraspråksperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.

  • 23.
    Carlberg, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Att förstärka sinnelag och sinnesstämning: En korpusstudie av förstärkande förled hos svenska adjektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes. Adjektiven visade sig vara olika förstärkningsbenägna. Temporära adjektiv förstärktes hellre än stabila, negativa adjektiv hellre än positiva, kortare ord hellre än längre, och högfrekventa ord hellre än lågfrekventa. De mest grammatikaliserade förstärkningarna går att använda på större delen adjektiv och de mer lexikalt bundna på ett mindre antal adjektiv

  • 24.
    Cleve, Linn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Det ingår liksom att anstränga sig lite": En studie om pedagogers förhållningssätt och tankar om språkstimulerande arbetssätt för flerspråkiga barn i förskolan.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod.

    Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna. Problematiska aspekter med att tala flera olika språk i verksamheten, som lyftes fram var dels organisatoriska - att erhålla pedagoger med en viss flerspråkig kompetens - och dels att hålla en sund balans där också det svenska språket ska betonas. På två av förskolorna talar pedagogerna andra språk än svenska i den dagliga verksamheten. De gör detta med hänvisning till de positiva kognitiva effekter barnet får. Tvärtemot detta har en förskollärare på en annan förskola valt att inte tala flera olika språk i verksamheten. Hon menar att detta sänder ut negativa signaler till de barn vars modersmål inte talas av någon av pedagogerna. Generellt sett framkom en ståndpunkt hos pedagogerna om att problem och svårigheter ingår i yrket, det ingår att anstränga sig, varför exempelvis språkförbistringar egentligen inte anses vara jobbigt.

  • 25.
    Colliander, Martha-Paula
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Hen: mer än ett ord på tre bokstäver: En korpusbaserad studie om distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier 2012-20172018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid.

  • 26.
    Couturier Kaijser, Vilma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Omöjlig, olycklig, oönskad: O-prefigerade adjektiv och particip i svensk blogg- och nyhetstext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Negationsaffigering av adjektiv förekommer i flera indoeuropeiska språk. Tidigare studier visar på tydliga mönster, som att den affigerade stammen ofta är avledd och har positivt värde. Affigeringen skapar en negativ antonym till det affigerade ordet. Syftet med denna korpusstudie är att undersöka o-prefixet i dagens svenska. I första delen undersöks prefigerade stammars form och värde. Studiens resultat visar att 91,5 % av de 563 mest frekventa orden har en avledd stam, många av dessa är deverbala. Bland de 100 mest frekventa orden har stammen främst positivt värde. Det förekommer asymmetri i prefixets användning. 11,2 % av studiens prefigerade stammar har inte en icke-prefigerad form. 48 av de 100 mest frekventa orden tillhör den semantiska typen MÄNSKLIG BENÄGENHET.

    Studiens andra del undersöker antonymförhållanden mellan prefigerade och icke-prefigerade ord. I de få fall där det inte råder ett direkt antonymförhållande har det prefigerade ordet ofta en mer generell och abstrakt betydelse än det icke-prefigerade. Det prefigerade ordet kan också ha en äldre, inaktuell betydelse av stammen. Denna studie visar inga tydliga mönster i generalitet eller abstrakthet i betydelse mellan prefigerade ord och lexikala antonymer till den icke-prefigerade stammen.

  • 27.
    Dahlberg, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Tre svenska myndigheters strategier för termöversättning till spanska och franska2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

  • 28.
    Damberg, Victor
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Den magiska kritan: En kommenterad översättning från japanska till svenska av Abe Kōbōs novell 魔法のチョーク (Mahou no chooku).2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats består av en översättning av Abe Kōbōs korta novell Den magiska kritan (魔法のチョーク) från japanska till svenska och en översättningskommentar som främst fokuserar på tre olika kategorier ord eller uttryck som kan vara problematiska vid översättning från japanska. Dessa kategorier är kulturspecifika referenser, onomatopoetiska ord och västerländska lånord.

    Eftersom Abe Kōbō är en prisbelönt och internationellt erkänd författare och de rådande översättningsnormerna stipulerar att sådana författare bör översättas källtroget har jag valt att försöka arbeta utifrån en adekvansinriktad (källtrogen) översättningsstrategi. Detta innebär bland annat att jag i möjligaste mån försökt överföra författarens stil och hålla mig så nära källtextens betydelse som möjligt utan att måltextens språkbruk blir onaturligt. 

  • 29.
    David, Jonas Alexander
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Den komplexa språksituationen hos en flerspråkig talare: En fallstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga den komplexa språksituationen och - användningen hos en flerspråkig person. Den undersökta personen kallas för Frida. Hon hade redan i ung ålder lärt sig mer än två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå. Denna studie ville knyta an till de teorier och modeller som har presenterats i den modernare forskningen kring andra- och tredjespråksinlärning. Undersökningen baserades enbart på Fridas självredogörelser enligt tre kriterier; hennes språkbiografiska bakgrund, språkfärdigheten och hennes attityder gentemot sin egen språksituation och språk i allmänhet. Dessa kriterier undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer och självbedömningsmallar. Resultaten bekräftade antaganden om att Fridas språkanvändning och –situation idag påverkas av ett komplext samspel mellan ett flertal multifaktorella komponenter som uppstår i en flerspråkig kontext. Kartläggningen av Fridas språkbiografiska bakgrund, hennes språkanvändning och hennes attityder gentemot språken samt medvetenhet har gett inblick i hur de underliggande mekanismerna inom flerspråkighet verkar.

  • 30.
    Drangert, Lisette
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Longitudinella förändringar av yttranden inom variationsmängder i barnriktat tal: En korpusstudie av yttrandetyper och verb2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Variationsmängder är en egenskap i barnriktat tal som karaktäriseras av successiva yttranden i vilka den vuxne talaren upprepar och omformulerar sitt budskap med en konstant intention. Syftet med studien var att undersöka variationsmängder över tid i tal riktat till barn i åldrarna 7-33 månader. Målet var att studera vilka typer av yttranden som dominerar variationsmängderna vid olika åldrar, samt vilka yttrandetyper som tenderade att förekomma tillsammans inom variationsmängderna. Vidare undersöktes intention och tempusförändringar hos verb i dessa variationsmängder. Ett skript skrevs för att kategorisera yttrandetyper med data från en korpus över barnriktat tal. Resultatet undersöktes sedan kvantitativt utifrån fyra åldersgrupper.

    Yttrandenas komplexitet inom variationsmängder visade sig stiga ju äldre barn det rörde sig om. Vidare sågs en skillnad i den vuxnes intention då barnen blev äldre, samt en minskning i användandet av interjektioner i kombination med ja/nej-frågor och komplexa satser ju äldre barnen blev. En tolkning av resultatet föreslogs vara att den vuxne själv tenderar att hålla i båda sidor av konversationen då de talar med yngre barn till skillnad från när de talar med äldre, mer verbala, barn som själva kan bidra med svaret. 

  • 31.
    Drapsa, Mindy
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    En kartläggning av kalendariska termer i svenskt teckenspråk2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kartläggningen av kalendariska tecken som semantisk domän i det svenska teckenspråket grundar sig på en pågående tjeckisk teckenspråkstypologisk studie. Parametrar som kartläggningen fokuserar på är bokstaverade tecken, sammansatta tecken, sifferinkorporering och tecken som placeras utmed tidslinjer.

    Datainsamlingen sker via en enkätundersökning med videointervjuer, samt från svenskt teckenspråkslexikon. Tecknen från svenskt teckenspråkslexikon sorteras vidare i tabeller med presentation och diskussion. Det framgår att bokstaverade tecken tillämpas mest när det gäller kalendermånader och veckodagar. Både sammansatta tecken och sifferinkorporering förekommer hos ett par kalendariska tecken. Tidslinjer tillämpas hos teckenexempel i tidsenheter samt veckodagar med ett visst tillägg.

  • 32.
    Eklås Tejman, Claudia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Automatisk citatidentifiering för nyhetstext på svenska2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Svenskans strategier för att markera citat skiljer sig från många av de övriga europeiska språkens. Eftersom de flesta system för automatisk citatidentifiering är utvecklade för engelska, var det angeläget att utveckla ett system speciellt anpassat för svensk text. En manuellt annoterad guldstandard bestående av 100 citat från SUC 3.0 och 206 citat från rå webbnyhetstext sammanställdes för att analysera citatens syntaktiska struktur och markeringsmönster. Markeringsmönstren användes sedan för att utveckla ett regelbaserat system för citatextrahering. Systemet uppnådde en F-score på 0,79 för partiella matchningar i den oredigerade nyhetstext som innehöll guldstandardcitaten. 13 av 19 markeringsmönster identifierades helt eller delvis av reglerna. Dock kunde systemet inte avgöra om citaten fortsatte efter anföringsfrasen eller ej, då nytt stycke inte fanns utmärkt i den råa textdatan.

  • 33.
    Ekman, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Automatisk extraktion av nyckelord ur ett kundforum2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konversationerna i ett kundforum rör sig över olika ämnen och språket är inkonsekvent. Texterna uppfyller inte de krav som brukar ställas på material inför automatisk nyckelordsextraktion. Uppsatsens undersöker hur nyckelord automatiskt kan extraheras ur ett kundforum trots dessa svårigheter. Fokus i undersökningen ligger på tre aspekter av nyckelordsextraktion. Den första faktorn rör hur den etablerade nyckelordsextraktionsmetoden TF*IDF presterar jämfört med fyra metoder som skapas med hänsyn till materialets ovanliga struktur. Nästa faktor som testas är om olika sätt att räkna ordfrekvens påverkar resultatet. Den tredje faktorn är hur metoderna presterar om de endast använder inläggen, rubrikerna eller båda texttyperna i sina extraktioner. Icke-parametriska test användes för utvärdering av extraktionerna. Ett antal Friedmans test visar att metoderna i några fall skiljer sig åt gällande förmåga att identifiera relevanta nyckelord. I post-hoc-test mellan de högst presterande metoderna ses en av de nya metoderna i ett fall prestera signifikant bättre än de andra nya metoderna men inte bättre än TF*IDF. Ingen skillnad hittades mellan användning av olika texttyper eller sätt att räkna ordfrekvens. För framtida forskning rekommenderas reliabilitetstest av manuellt annoterade nyckelord. Ett större stickprov bör användas än det i aktuell studie och olika förslag ges för att förbättra rättning av extraherade nyckelord.

  • 34.
    Engdahl, Johan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Tremänning eller syssling: Automatisk sökning i bloggar efter ordisoglosser i Sverige2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ibland används i två dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie är att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvärdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss är engeografisk gräns mellan två olika språkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden från bloggtexterna i en databas. Lagttill detta låter programmet användaren söka efter antingen hur vanligt ett ord är i Sveriges kommunerjämfört med riksgenomsnittet; eller vilket av två olika ord som är vanligast inom varje kommun, enligtett två-sidigt proportionstest. Resultatet av de gjorda sökningarna skrevs till en fil och plottades sedanmanuellt. Utvärderingen visar att programmet kan hitta några ordisoglosser mellan kommuner, och attkartorna i viss utsträckning stämmer överrens med de resultat som Parkvall (Parkvall, 2011; Parkvall,2012) påvisar. Detta indikerar att programmet är en bra början för liknande studier. Förbättringar avprogrammet är att användaren tillåts använda reguljära uttryck för att få bort ambuigitet.

  • 35.
    Engström, Elin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Från Mister Yummy till Herr Mums: Översättning med kommentar: bildspråk i en novell av Stephen King2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen redogör för översättningen av en novell skriven av Stephen King. Förutsättningar för vald översättningsprincip är polysystemteori, deskriptiv översättningsvetenskap, tänkt målgrupp och resultatet av en stilanalys av källtexten där en riklig förekomst av bildspråk tydliggjordes. En analys av bildspråk i måltexten visade på en övervägande adekvansinriktad översättningsstrategi och på Stephen Kings status i målkulturen som hög snarare än låg. Problem under översättningsprocessen var främst översättningen av bildspråk.

  • 36.
    Eriksson, Freya
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Fasta uttryck i svenskt barnriktat tal2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fasta uttryck definieras i den här studien som ordsekvenser som helt eller delvis finns lagrade i det mentala lexikonet, vilket både innefattar idiom och mer flexibla uttryck där vissa enheter kan bytas ut mot andra. Användningen av fasta uttryck i vuxenriktat tal har undersökts mycket, och är något som förekommer ofta. När det gäller fasta uttryck i barnriktat tal har det föreslagits att det är en hjälp för språkutvecklingen, i och med att barnen får ramar att sätta in nya ord i, samtidigt som det precis som hos vuxna tros underlätta processandet av språket. I den här studien undersöks användningen av fasta uttryck i svenskt barnriktat tal under det första levnadsåret och vid 24 månaders ålder hos 10 förälder-barndyader. Syftet är att utröna både hur användningen ser ut gällande kvantitet och kvalitet och om det finns ett samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Resultaten visade en stor variation i hur många fasta uttryck som användes, men fördelningen mellan de olika kategorierna var snarlik hos föräldrarna. Gällande ett eventuellt samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens språkutveckling hittades inga signifikanta resultat.

  • 37.
    Fernando, Rashmi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Digitala och sociala medier som stöd för andraspråksinlärning: Lärare och elevers attityder till användningen  av sociala medier i SFI- undervisning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen?

    Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.

  • 38.
    Fougstedt, Mileydi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    SKORR: möjliga orsaker till fenomenet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsala realiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hur kommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer i spanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska. Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och Dominikanska Republiken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk och etniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska. Resultaten är inte enhetliga. På Puerto Rico verkar skorr ha spritts sedan 1980-talet. På Kuba har fenomenet fått mer uppmärksamhet sedan 1970-talet. Beträffande Dominikanska Republiken var underlaget bristfälligt och det gick inte att dra säkra slutsatser. Enligt befintlig litteratur har fonemet /r/ i Karibien åtminstone sju dorsala realiseringar fördelade som följer: [n],[R],[ʁ],[x],[χ],[h]och [ɣ], varav de sista sex här betraktas som instanser av skorr. Ibland förekommer skorr i hela områden och ibland fläckvis. Ibland korrelerar skorr med någon av hypoteserna, och ibland inte alls. Resultaten är inte entydiga, men i stort korrelerar skorr med det faktum att den spanska övärlden har haft stora bosättningar av franska och fransk-kreoltalare, de enda grannar som konsekvent har skorr i sitt foneminventarium.  Ingen annanstans i Spanskamerika har skorr belagts.

  • 39.
    Franzén, Johan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Vokalkvalitet och duration hos diftonger i benadiri och nordsomaliska2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersmålstalare av somaliska bekräftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessivändelse på benadiri eey vilken skiljer sig från den nordsomaliska motsvarigheten ay.

    Undersökningen syftade till att ta reda på om och på vilket sätt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begränsades till mätning av vokalkvalitet och duration i possessivändelsen -ay. Värden för F1 och F2 i diftongens initialfas, såväl som diftongens duration, mättes i uttal som av modersmålstalare kategoriserats som nordsomaliska respektive sydsomaliska.

    De uppmätta skillnaderna i vokalkvalitet motsvarade förväntningarna. Genomsnittliga värden för F1 och F2 var lägre respektive högre i samtliga mätgrupper för de uttal som av modersmålstalare klassificerats som sydliga, än för de som klassificerats som nordliga. Det noterades dock att avståndet mellan diftongerna i nordliga och sydliga uttal var betydligt större i ordet aabahay än i hooyaday. Orsaken till detta bör utredas vidare, med fokus på kontextuella skillnader. Endast en obetydlig genomsnittlig durationsskillnad uppmättes. Ett förväntat samband i längdskillnad mellan sydligt och nordligt klassificerade uttal kunde således ej konstateras. 

  • 40.
    Gavatin, Peter
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Slaviska språk.
    Om orsaker till färgförändring - vad blir man grön och röd av i ryska och svenska?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Colour is essential to our perception of the world, regardless of the country we live in or what language we speak. Colour terms are part of all languages.

    Describing change of colour may be a way of underlining an emotion. Telling that a person turned green with envy, gives a more powerful picture of the person’s envy than just writing that he or she became very envious.

    Sometimes the change of colour is just a metaphor - no actual change of colour has occurred. In other cases describing a change of colour may be meant literally.

    Change of colour may be expressed in different ways in different languages. They may be expressed by using an auxiliary verb, describing the change, preceding the colour, e.g. become green or turn red. They may also be expressed using a specific verb that expresses the change of colour, such as redden or whiten.

    This essay compares constructions describing changes to the colours red and green in Russian and Swedish. It focuses on the following issues: Which are the most common causes of colour change in the two languages? How prevalent is the use of colour change as a metaphor? Which are the expressions most commonly used expressing change of colour to red and to green? How common are constructions using an auxiliary verb as opposed to specific verbs describing colour change?

    The analysis is corpus based, drawing on material partly from the Russian Nacional’nyj korpus russkogo jazyka, partly from the Swedish corpus Språkbanken. A difficulty is that the material in the two corpuses differs considerably as to age as well as to style. Thus, only conclusions based on very clear differences between the languages can be considered reliable.

    Some conclusions:

    • Metaphorical use of colour change occurs in both languages and is common particularly for change of colour to green.

    • The frequency of the causes for colour change differs considerably between the languages, regardless of whether the change of colour is meant metaphorically or literally.

    • In Swedish, practically the only cause for metaphoric change of colour to green is envy. This metaphor is present also in Russian, but is far less frequent. Instead, different expressions of anger, to a varying degree, dominate.

    • In the Russian material, time is the dominating cause of literal change of colour to green. The Swedish material, holding only few cases of literal change of colour to green, shows no example of this.

    • In the Swedish material, the dominating cause of change of colour to red is shame. This is also an important cause in the Russian material. However, here different expressions of joy, dominate.

    The use of specific verbs describing colour change is significantly more common in Russian than in Swedish

  • 41.
    Glaas, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Ett smärtsamt uppsatsvärk: Smärta, värk och ont på svenska2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta kan uttryckas olika beroende på språk och smärtupplevare. Denna studie syftar till att närma sig det svenska språkets smärtuttryck, och baseras på tidigare studier utförda på både svenska och grekiska. Frågor skrivna av smärtupplevare till både läkare och allmänhet, samt bloggar av mer berättande natur fick bilda en korpus uppdelat i tre skilda genrer, där det fokuserades först och främst på de primära smärtorden smärta, värk och ont. Smärtuttrycken analyserades för att ge information om hur gemene man med olika smärtbakgrund tenderar att uttrycka fysisk smärta beroende på mottagare och situation; om det finns någon variation genrerna emellan. Resultaten visade bland annat att val av smärtord till viss del styrs av uppfattning om tidsaspekt, intensitet och även på smärtans lokalisering i kroppen. Hur smärtupplevarna sedan väljer att verbalt uttrycka smärtan skiljer något mellan genrerna, vilket kan bero på hur de ser på sin egen smärta; som en sak, process eller kvalitet.

  • 42.
    Guseinova, Fatima
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kartläggning av KVINNA och MAN i August Strindbergs verk: En korpusstudie av sammansatta substantiv och kollokationer med ett diakront perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd.

  • 43.
    Gustavsson, Alice
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Beröring i interaktion mellan föräldrar och deras barn2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader.

    Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret.

  • 44.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare: – En analys av ordföljd, bisatser och användning av verb2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien har den syntaktiska strukturen hos två grupper L2-inlärare med olika teckenspråkskunskaper undersökts. Deras resultat har jämförts med en kontrollgrupp döva förstamålstalare. Resultatet visar att L2-grupperna i stort sett använder samma ordföljd (SVO) som kontrollgruppen vilket kan bero på facilitering (positiv transfer) från svenskan som också är ett SVO-språk. Vidare verkar L2-grupperna vilja uttrycka ett verb två gånger i en sats – en så kallad verb-sandwich. Användningen av verb-sandwich minskar med tiden, och istället ökar de seriella verben – flera semantiska verb efter varandra. Resultatet visar också att ju större teckenspråkskunskaper man har, desto fler subjektlösa satser uttrycks. Med tiden blir många av referenterna i återberättelserna implicita i takt med att L2-deltagarna lär sig behärska constructed action. Vad gäller bisatserna tycks de adverbiella bisatserna utvecklas först hos L2-inlärarna, men användningen av dem minskar efterhand. Med tiden utvecklas även objektsbisatserna. Till sist utvecklas de relativa satserna som är svåra för L2-gruppen att lära sig eftersom man måste behärska de icke-manuella signalerna. Gruppernas bisatsutveckling jämfördes slutligen med en annan undersökning som studerade L2-inlärare av talad modalitet. Även här var ordningen av bisatsutvecklingen adverbiella bisatser>objektsbisatser>relativa satser.

  • 45.
    Hagander, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Surf and turf, builder’s mug och Jaffa cakes: Översättningsstrategier vid svensk undertextning av kulturspecifika referenser i anglofona matlagningsprogram2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mat, språk och kultur är tätt sammanlänkade, och i matlagningsprogram förekommer en rad olika sorters kulturspecifika referenser. Kulturspecifika referenser definieras som ”any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac i Ranzato 2015:54) och kan vara sådant t.ex. som måttenheter (pint), märken (Tabasco) och maträtter (surf and turf). Denna undersöknings fokus är översättningen av kulturspecifika referenser i matlagningsprogram, och eftersom merparten av de matlagningsprogram som översätts för svensk tv är på engelska består denna studies material av 21 engelskspråkiga matlagningsprogram och deras svenska översättningar. De matlagningsprogram som undersökts är Det goda livet, Jamie Olivers smarta rätter, David Roccos ljuva matresa – Italien, Kitchen Hero och Hela England bakar. Genom att att konstruera en korpus och analysera de kulturspecifika referenserna har normerna för översättningsstrategier gällande kulturspecifika referenser i matlagningsprogram kartlagts, och jämförts med resultaten från Pedersens välkända undersökning av primetime-TV (2011). Resultaten kategoriserades sedan enligt Pedersens taxonomi. Resultaten visade att normerna för matlagningsprogram liknade dem för primetime-TV, trots att det fanns ett par domänspecifika skillnader. Eftersom språk formar hur vi ser världen är det intressant att se hur kulturspecifika referenser översätts från en kultur till en annan, eftersom det formar hur den kulturen ses och värderas, eller åtminstone dess matkultur. 

  • 46.
    Hammar, Tabea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Personliga pronomen i pidginspråk: En jämförande undersökning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Pidginspråk är kontaktspråk som uppstår under ansträngda sociolingvistiska förhållanden. De anses vara de mest reducerade språkliga system som ändå möjliggör en lyckad kommunikationinom ett specifikt socialt sammanhang. Det saknas idag forskning som undersöker hur pidginspråk bildar sina språkliga system. Den aktuella studien ska vara ett steg mot mer kunskap inom området och ämnar analysera hur pidginspråk bildar sina personliga pronomenparadigm. Förekomsten av nio olika grammatiska drag har kartlagts hos 18 pidginspråk, deras lexifierare och viktigaste substratspråk. Uppgifterna hämtades genom litteratursökningar och sammanställdes i tabeller i datorprogrammet Excel. Resultatet visar att samtliga undersökta drag förekommer bland pidginspråken men med varierande frekvens. Uppgifterna indikerar att substratspråken har en framträdande roll i processen när pidginspråken bildar sina personliga pronomenparadigm.

  • 47.
    Hammarlund, Isabell
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Den positiva känslan i barnriktat tal och dess påverkan på tidig ordinlärning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Unga barn föredrar redan från födseln att lyssna till positivt tal, vilket karaktäriserar barnriktat tal. Idenna studie kontrasterades neutral och positiv känsla i ett ordinlärningsparadigm där tittiden hos 16-månader gamla, svensktalande barn (N=12) analyserades när de testades på två påhittade ord.Målorden presenterades antingen i positivt barnriktat tal eller neutralt barnriktat tal. Detta gjordes föratt se om det positiva barnriktade talet underlättar inlärningen av nya ord. Deras tittid på detefterfrågade objektet analyserades sedan med en tvåvägs-ANOVA. Det fanns inga signifikantaskillnader mellan röstlägena. Slutsatsen som drogs var att hypotesen, att tittiden för det objekt sompresenteras i positivt tal är längre, inte kunde bekräftas men inte heller förkastas på grund av problemmed datainsamlingen samt dataanalysen. Inför framtida studier rekommenderas att utöka antaletdeltagare, samt undersöka andra variabler som kan påverka den tidiga ordinlärningen.

  • 48.
    Hartl, Iris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Att prata om att äta och dricka: En kontrastiv studie av tyska och svenska2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie handlar om att äta och att dricka, och hur man kan prata om det på tyska och svenska. Målet är att belysa vad det är som styr användningen av så kallade intagningsbegrepp i dessa två språk.

    Studien intar ett lexikal typologiskt perspektiv och lägger speciellt fokus på rollen som sociala faktorer spelar i valet av intagningsbegrepp. Det undersöks även hur långtgående tendenser svenskan och tyskan uppvisar att reservera vissa intagningsverb för maträtter och drycker av specifik karaktär.

    Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade parintervjuer med 3 informantgrupper per undersökt språk. I utvärderingen av intervjuernas resultat används komponentanalys.

    Resultaten visar att talarens, lyssnarens och aktörens relation till varandra samt situationen som ska beskrivas (plats, tid) och artighet spelar störst roll i valet av intagningsbegrepp. Vissa mönster upptäcktes vad gäller reservering av begrepp för alkoholhaltiga och onyttiga näringsämnen. Andra faktorer som visade sig vara relevanta i valet av intagningsbegrepp är hastighet, mängd, njutning, rörelse, ljud och art. Resultaten uppvisar få skillnader mellan de undersökta språken.

  • 49.
    Hassel Borowski, Frida
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Det tredje språket: Tolkspråk och normalisering i teckenspråkstolkning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien behandlar fenomenet tolkspråk – tanken om att tolkat språk skiljer sig från icke-tolkat språk. Översättningsvetenskapen och dess motsvarighet översättarspråk har utgjort en stor inspirationskälla till arbetet, då forskningen kommit längre där. Ett forskningsområde behandlar så kallade översättningsuniversalier – universella regler eller lagar för hur översatt språk ser ut. En av dessa lagar kallas för normalisering. I studien undersöks om normalisering är applicerbart även på teckenspråkstolkning, med utgångspunkt i påståendet att normalisering kan vara synligt i översatt text som en överrepresentation av typiska målspråksdrag. För att undersöka detta har två jämförbara korpusar använts, dels Svensk teckenspråkskorpus (SSLC) med icke-tolkade teckenspråkstexter, dels Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) med tolkade teckenspråkstexter. Det typiska, teckenspråkiga drag som valts för undersökningen är det tecken som glosas KOPPLA. Förekomsten av tecknet i de båda korpusarna har undersökts för att kunna upptäcka en eventuell överrepresentation i KST. Resultaten visar att KOPPLA mycket riktigt är överrepresenterat i KST, men att det är svårt att generalisera på grund av flera begränsande faktorer.

  • 50.
    Hägglund, Elisabet
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Kandidatuppsats i tolkning: Tolkning av svåra samtal i vården2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tolkar som arbetar med kontakttolkning t.ex. inom sjukvården utsätts ofta för storapåfrestningar (Baistow 2000 redovisad av Valero-Garcés 2005). Att tolka traumatiska berättelser omtortyr kan återuppväcka minnen hos en tolk som själv varit utsatt för detta. (Lor 2012:17-18). Attvidarebefordra negativa besked till en patient kan också vara smärtsamt för tolken (Butow 2012:238).Tolkar får sällan tillräckligt stöd och handledning i sitt arbete (Butow 2012:240) .Metod: Denna studie består av en enkät till 27 tolkar under vidareutbildning. De har svarat på frågorom svåra tolksamtal, vilket stöd de får och vad de anser skulle behövas för att underlätta derasarbetssituation.Resultat: Många av tolkarna påverkas mycket av att behöva ge negativa besked till patienter och av atttolka traumatiska upplevelser. De får sällan stöd i arbetet och de anser att såväl de själva somtolkanvändarna behöver mer utbildning.Slutsats: Tolkarna behöver mer stöd i arbetet men även tolkanvändarna behöver mer utbildning i attanvända tolk. Det behövs både mer omfattande och fördjupade studier för att komma fram till vilkasatsningar som bäst förbättrar tolkarnas situation och tolkningarnas kvalitet.

123 1 - 50 of 112
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf