Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 52
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    af Klintberg, Juli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Akademiskt svenskt teckenspråk: En undersökning av akademiska kännetecken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka de kännetecken som kan betraktas ingå i akademiskt svenskt teckenspråk och som i sin tur kan bidra till att studenter kan författa sina uppsatser på akademiskt svenskt teckenspråk. Inspelat material från föreläsningar, gjorda av fyra döva akademiker och från teckenspråkskorpus, där två av de döva akademikerna även medverkande och några slumpmässigt valda informanter, undersöktes. Resultatet från akademiskt svenskt teckenspråk jämfördes med kännetecken som identifierats för amerikanskt akademiskt teckenspråk. Det behövs mer kunskap och forskning om ämnet.

  • 2.
    af Sandeberg, Susanne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Engelskundervisningens betydelse för elever med dyslexi2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.

    I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

    81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.

    I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.

    I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.

  • 3.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende.

  • 4.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Verbal contents of repetitions in Swedish child-directed speech2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Repetitioner i barnriktat tal (BRT) har visat sig variera över tid, och har föreslagits påverka förstaspåksinlärning. Även ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner i BRT och barns språkutveckling har föreslagits. Det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT har inte undersökts tidigare.

    Syftet med denna studie var att undersöka det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT under barnets två första år och möjliga förändringar gällande andelen repetitioner under samma tidsperiod. Det verbala innehållet i repetitioner i föräldrars tal hos tio förälder-barn-dyader då barnen var 3, 6, 9, 12 och 24 månader gamla undersöktes med fokus på ordklasser, satstyper och förändringar gällande konstituenter. Resultaten jämfördes med barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Även den möjliga förekomsten av typbaserade konstruktioner (item-based constructions) och frekventa ramar (frequent frames) undersöktes.

    De övergripande resultaten uppvisade mönster gällande förändringar inom det verbala innehållet i repetitioner över tid samt ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner och barns språkutveckling. Två antaganden gjordes: föräldrar justerar komplexiteten i sitt tal efter språkliga utvecklingsfaser hos sina barn, och den språkliga variationen i inputen ökar med barnets ålder.

  • 5.
    Bark, Josefin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Adversativa och deskriptiva betydelserelationer i svenskt teckenspråk2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur adversativa och deskriptiva betydelserelation markeras i satser och hur manuella och icke manuella signaler används för att markera dess betydelserelationer i det svenska teckenspråket. Olika områden i denna studie belyses för att de har betydelse för markering av adversativa och deskriptiva betydelserelationer och kan påverka för hur vi markerar tecken och icke-manuella signaler i teckenspråkssatser: teckenrummet, icke manuella signaler och ordföljd som kan variera. Det visar att det är både tecken och icke-manuella signaler som markerar de två betydelserelationerna beroende på kontexten i teckenspråkstexter. När man använder markörer för betydelserelationer så används tecknen i sina grundformer. Det kan också finnas några teckenvarianter på ett tecken. Tydliga markörer med icke-manuella signaler för betydelserelationer är blickriktning, upphöjda eller nerdragna ögonbryn och ögon som är uppspärrade eller kisande. Placering av tecken i teckenrummet kan betraktas som en markör.

  • 6.
    Björklund, Ylva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Att hantera referenser: En jämförande fallstudie med särskilt fokus på teckenspråksanvändare med sen inlärning av sitt förstaspråk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med denna jämförande studie vill jag se och jämföra hur tre individer med olika språklig bakgrund och olika förutsättningar att lära svenskt teckenspråk hanterar referenser i en narrativ berättelse. Med särskilt fokus på en döv informant som lärt sig teckenspråk först i vuxen ålder och i jämförelse med en döv med tidig inlärning av teckenspråk som förstaspråk samt en hörande som lärt sig teckenspråk som andraspråk som vuxen har jag tittat på teckenspråkets olika sätt att referera. De tre informanterna har återberättat samma korta filmklipp vilket underlättat en någorlunda rättvis jämförelse. Syftet är att se vilka likheter och skillnader de har i referenshanteringen. Filmerna har transkriberats i ELAN för att sedan plocka ut de olika sätten att referera och jämföra dem inbördes. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan de tre informanterna. Resultatet bekräftar till viss del tidigare forskning och visar att det finns relevant referensmarkering särskilt i de imiterande delarna, i modifierade verb och i blickvridning och kroppsvridning.

  • 7.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Revisiting Reduplication: Toward a description of reduplication in predicative signs in Swedish Sign Language2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates the use of reduplication with predicative signs in Swedish Sign Language (SSL), and also the related phenomena doubling and displacement.

    Reduplication in SSL typically expresses plurality of events and/or referents, but may also express intensification, ongoing event or generic activity. There is a distinction between external and internal events with reduplication: external reduplication expresses some event happening over and over at different points in time and/or with different referents, and is associated with a frequentative/habitual reading; internal reduplication expresses some event consisting of several e.g. movements/actions and is associated with an ongoing reading. Only external expression seems to be applicable to stative constructions, as one would expect. The study also found a phenomenon not previously described: oral reduplication without manual reduplication. This process is found to have the ongoing functions with telic predicates, such that it focuses on the telic predicate as a single event in progress, and thus replaces the function of manual reduplication, which, with telic predicates, would instead express several events. The reading of reduplicated signs is associated with the semantics of the sign reduplicated, and it is also associated with the phonological citation form of the sign—monosyllabic signs tend to get pluractional reading; bisyllabic signs tend to get an ongoing reading. Also, the reading expressed by reduplication is connected to the presence/absence of oral reduplication.

    Reduplication generally does not occur in negative constructions. This study shows that inherently negative signs may be reduplicated, but reduplicated predicates are negated according to other strategies than for non-reduplicated predicates, thus reduplication has the largest scope.

    Doubling and displacement are both associated mainly with plural referents, and it is in this respect that they are related to reduplication, and they both occur frequently with reduplication.

  • 8.
    Couturier Kaijser, Vilma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Metaphorical uses of verbs of animal sounds in Swedish2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Djur förekommer ofta som källdomän i metaforer. I europeiska språk finns det ofta många lexikaliserade verb för specifika typer av läten med ett prototypiskt djur som subjekt. Typologiska studier har gjorts på dessa verb för djurläten, och deras metaforiska användningar. Detta har lett till en klassifikationsmodell över mänskliga situationer som ofta uttrycks med metaforisk användning av verb för djurläten. I svenska finns det många sådana verb, men deras metaforiska användningar har inte undersökts. Syftet med den här studien var att undersöka den metaforiska användningen av verb för djurläten i svenska. 13 verb som beskriver ett specifikt läte hos ett visst djur valdes ut. Studiens data var definitioner av verben, hämtade från lexikon, och konkordansrader med verben, hämtade från korpusar av språk från bloggar och nyhetstext. Studien undersöker vilka situationer som kan uttryckas med metaforisk användning av dessa verb, vilka olika användningar ett och samma verb kan uttrycka, samt hur väl den föreslagna klassifikationsmodellen fungerar på svenska. Resultatet visar att verben främst har mänskliga subjekt och att verben varierar i hur många och vilka situationer de kan uttrycka metaforiskt. Ett par ändringar gjordes på klassifikationsmodellen, till exempel lades typen ’talverb’ till, och subtypen ’röstkvalitet’ frigjordes från typen ’fysiologiska ljud’.

  • 9.
    Couturier Kaijser, Vilma
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Omöjlig, olycklig, oönskad: O-prefigerade adjektiv och particip i svensk blogg- och nyhetstext2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Negationsaffigering av adjektiv förekommer i flera indoeuropeiska språk. Tidigare studier visar på tydliga mönster, som att den affigerade stammen ofta är avledd och har positivt värde. Affigeringen skapar en negativ antonym till det affigerade ordet. Syftet med denna korpusstudie är att undersöka o-prefixet i dagens svenska. I första delen undersöks prefigerade stammars form och värde. Studiens resultat visar att 91,5 % av de 563 mest frekventa orden har en avledd stam, många av dessa är deverbala. Bland de 100 mest frekventa orden har stammen främst positivt värde. Det förekommer asymmetri i prefixets användning. 11,2 % av studiens prefigerade stammar har inte en icke-prefigerad form. 48 av de 100 mest frekventa orden tillhör den semantiska typen MÄNSKLIG BENÄGENHET.

    Studiens andra del undersöker antonymförhållanden mellan prefigerade och icke-prefigerade ord. I de få fall där det inte råder ett direkt antonymförhållande har det prefigerade ordet ofta en mer generell och abstrakt betydelse än det icke-prefigerade. Det prefigerade ordet kan också ha en äldre, inaktuell betydelse av stammen. Denna studie visar inga tydliga mönster i generalitet eller abstrakthet i betydelse mellan prefigerade ord och lexikala antonymer till den icke-prefigerade stammen.

  • 10.
    Dahlberg, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Tre svenska myndigheters strategier för termöversättning till spanska och franska2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

  • 11.
    Drapsa, Mindy
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    En kartläggning av kalendariska termer i svenskt teckenspråk2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kartläggningen av kalendariska tecken som semantisk domän i det svenska teckenspråket grundar sig på en pågående tjeckisk teckenspråkstypologisk studie. Parametrar som kartläggningen fokuserar på är bokstaverade tecken, sammansatta tecken, sifferinkorporering och tecken som placeras utmed tidslinjer.

    Datainsamlingen sker via en enkätundersökning med videointervjuer, samt från svenskt teckenspråkslexikon. Tecknen från svenskt teckenspråkslexikon sorteras vidare i tabeller med presentation och diskussion. Det framgår att bokstaverade tecken tillämpas mest när det gäller kalendermånader och veckodagar. Både sammansatta tecken och sifferinkorporering förekommer hos ett par kalendariska tecken. Tidslinjer tillämpas hos teckenexempel i tidsenheter samt veckodagar med ett visst tillägg.

  • 12.
    Eriksson, Freya
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Fasta uttryck i svenskt barnriktat tal2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fasta uttryck definieras i den här studien som ordsekvenser som helt eller delvis finns lagrade i det mentala lexikonet, vilket både innefattar idiom och mer flexibla uttryck där vissa enheter kan bytas ut mot andra. Användningen av fasta uttryck i vuxenriktat tal har undersökts mycket, och är något som förekommer ofta. När det gäller fasta uttryck i barnriktat tal har det föreslagits att det är en hjälp för språkutvecklingen, i och med att barnen får ramar att sätta in nya ord i, samtidigt som det precis som hos vuxna tros underlätta processandet av språket. I den här studien undersöks användningen av fasta uttryck i svenskt barnriktat tal under det första levnadsåret och vid 24 månaders ålder hos 10 förälder-barndyader. Syftet är att utröna både hur användningen ser ut gällande kvantitet och kvalitet och om det finns ett samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Resultaten visade en stor variation i hur många fasta uttryck som användes, men fördelningen mellan de olika kategorierna var snarlik hos föräldrarna. Gällande ett eventuellt samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens språkutveckling hittades inga signifikanta resultat.

  • 13.
    Eriksson, Freya
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Gesture-speech combinations in child language: Form, function, and how they relate to language acquisition2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker barns produktion av gest-ordkombinationer och hur dessa är relaterade till språkutveckling. 16 barns produktion undersöktes vid sju ålderspunkter (0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9, 2;0 och 3;0), och deras gest-ordkombinationer klassificerades i kategorierna komplementära, supplementära och diskursiva kombinationer. Resultaten visar att produktionen av gest-ordkombinationer följer olika mönster hos barn med högt, medel och lågt produktivt ordförråd. Mängden gest-ordkombinationer som producerades vid fyra ålderspunkter predicerade produktivt ordförråd vid 2;6, och mängden gest-ordkombinationer som producerades vid 1;6 predicerade meningskomplexitet vid 3;0. Användningen av komplementära gest-ordkombinationer vid tre ålderpunkter uppvisade ett samband med produktivt ordförråd vid 2;6. Tillägnandeåldern för supplementära gest-ordkombinationer predicerade meningskomplexitet vid 3;0, medan tillägnandeåldern för diskursiva gest-ordkombinationer predicerade produktivt ordförråd vid 2;6. Resultaten i den här studien ger stöd åt tidigare forskning, som har visat att komplementära och supplementära gest-ordkombinationer spelar en viktig roll i barns språkutveckling. Därutöver visar resultaten i den här studien att diskursiva gest-ordkombinationer också har ett samband med språkutveckling.

  • 14.
    Fougstedt, Mileydi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    SKORR: möjliga orsaker till fenomenet2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsala realiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hur kommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer i spanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska. Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och Dominikanska Republiken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk och etniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska. Resultaten är inte enhetliga. På Puerto Rico verkar skorr ha spritts sedan 1980-talet. På Kuba har fenomenet fått mer uppmärksamhet sedan 1970-talet. Beträffande Dominikanska Republiken var underlaget bristfälligt och det gick inte att dra säkra slutsatser. Enligt befintlig litteratur har fonemet /r/ i Karibien åtminstone sju dorsala realiseringar fördelade som följer: [n],[R],[ʁ],[x],[χ],[h]och [ɣ], varav de sista sex här betraktas som instanser av skorr. Ibland förekommer skorr i hela områden och ibland fläckvis. Ibland korrelerar skorr med någon av hypoteserna, och ibland inte alls. Resultaten är inte entydiga, men i stort korrelerar skorr med det faktum att den spanska övärlden har haft stora bosättningar av franska och fransk-kreoltalare, de enda grannar som konsekvent har skorr i sitt foneminventarium.  Ingen annanstans i Spanskamerika har skorr belagts.

  • 15.
    Gomes, Andrew
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Investigating the tonal contours of Sawi nouns: A contrastive analysis with established tonal features of Palula2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study explores whether or not tonal contours are a contrastive feature in Sawi nouns. It aims to provide evidence towards the claim that Sawi has lost contrastive tones and provide a basis from which further research into how the use of qualitative vowel differences may have replaced the pitch accent system still found in Sawi’s closest relative, Palula. This was done through the analysis of a corpus of Sawi nouns with a computer program that visually stylizes prosodic and tonal features in audio samples of the language. This corpus was then analyzed for trends within itself as well as compared to known trends in the Palula lexicon. The findings support the original hypothesis that Sawi nouns do not have contrastive pitch accents, as found in Palula; and that further research may reveal a regular or semi-regular tonal contour accentuating the final mora of each noun.

  • 16.
    Guseinova, Fatima
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kartläggning av KVINNA och MAN i August Strindbergs verk: En korpusstudie av sammansatta substantiv och kollokationer med ett diakront perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd.

  • 17.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare: – En analys av ordföljd, bisatser och användning av verb2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har den syntaktiska strukturen hos två grupper L2-inlärare med olika teckenspråkskunskaper undersökts. Deras resultat har jämförts med en kontrollgrupp döva förstamålstalare. Resultatet visar att L2-grupperna i stort sett använder samma ordföljd (SVO) som kontrollgruppen vilket kan bero på facilitering (positiv transfer) från svenskan som också är ett SVO-språk. Vidare verkar L2-grupperna vilja uttrycka ett verb två gånger i en sats – en så kallad verb-sandwich. Användningen av verb-sandwich minskar med tiden, och istället ökar de seriella verben – flera semantiska verb efter varandra. Resultatet visar också att ju större teckenspråkskunskaper man har, desto fler subjektlösa satser uttrycks. Med tiden blir många av referenterna i återberättelserna implicita i takt med att L2-deltagarna lär sig behärska constructed action. Vad gäller bisatserna tycks de adverbiella bisatserna utvecklas först hos L2-inlärarna, men användningen av dem minskar efterhand. Med tiden utvecklas även objektsbisatserna. Till sist utvecklas de relativa satserna som är svåra för L2-gruppen att lära sig eftersom man måste behärska de icke-manuella signalerna. Gruppernas bisatsutveckling jämfördes slutligen med en annan undersökning som studerade L2-inlärare av talad modalitet. Även här var ordningen av bisatsutvecklingen adverbiella bisatser>objektsbisatser>relativa satser.

  • 18.
    Hammarlund, Isabell
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Den positiva känslan i barnriktat tal och dess påverkan på tidig ordinlärning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Unga barn föredrar redan från födseln att lyssna till positivt tal, vilket karaktäriserar barnriktat tal. Idenna studie kontrasterades neutral och positiv känsla i ett ordinlärningsparadigm där tittiden hos 16-månader gamla, svensktalande barn (N=12) analyserades när de testades på två påhittade ord.Målorden presenterades antingen i positivt barnriktat tal eller neutralt barnriktat tal. Detta gjordes föratt se om det positiva barnriktade talet underlättar inlärningen av nya ord. Deras tittid på detefterfrågade objektet analyserades sedan med en tvåvägs-ANOVA. Det fanns inga signifikantaskillnader mellan röstlägena. Slutsatsen som drogs var att hypotesen, att tittiden för det objekt sompresenteras i positivt tal är längre, inte kunde bekräftas men inte heller förkastas på grund av problemmed datainsamlingen samt dataanalysen. Inför framtida studier rekommenderas att utöka antaletdeltagare, samt undersöka andra variabler som kan påverka den tidiga ordinlärningen.

  • 19.
    Hartl, Iris
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Att prata om att äta och dricka: En kontrastiv studie av tyska och svenska2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie handlar om att äta och att dricka, och hur man kan prata om det på tyska och svenska. Målet är att belysa vad det är som styr användningen av så kallade intagningsbegrepp i dessa två språk.

    Studien intar ett lexikal typologiskt perspektiv och lägger speciellt fokus på rollen som sociala faktorer spelar i valet av intagningsbegrepp. Det undersöks även hur långtgående tendenser svenskan och tyskan uppvisar att reservera vissa intagningsverb för maträtter och drycker av specifik karaktär.

    Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade parintervjuer med 3 informantgrupper per undersökt språk. I utvärderingen av intervjuernas resultat används komponentanalys.

    Resultaten visar att talarens, lyssnarens och aktörens relation till varandra samt situationen som ska beskrivas (plats, tid) och artighet spelar störst roll i valet av intagningsbegrepp. Vissa mönster upptäcktes vad gäller reservering av begrepp för alkoholhaltiga och onyttiga näringsämnen. Andra faktorer som visade sig vara relevanta i valet av intagningsbegrepp är hastighet, mängd, njutning, rörelse, ljud och art. Resultaten uppvisar få skillnader mellan de undersökta språken.

  • 20.
    Höglund, Saga
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Svenska modalpartiklar: användningen av ju och väl i samtal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersökte modalpartiklarna ju och väl ur ett pragmatiskt och modalt perspektiv och hur de används i tal. Enligt Kamio (1997:5) har talare olika stor ”rätt till information” i ett samtal vilket är relevant för användningen av modalpartiklar, då de signalerar talarnas inställning och attityd till det som sägs. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka modalpartiklarnas användning i samvarians med pronomen, tempus och typ av verb. Metoden för studien var en korpussökning. Datan bestod av en korpus, ”Samtal i Göteborg” (Löfström 1988), som innehöll inspelat och transkriberat tal. Resultaten visade att första person subjekt hade en hög samvarians med ju, samt att väl hade en hög samvarians med andra person subjekt. Modalpartiklarna användes även mer frekvent i presens än i preteritum. Vidare fanns en samvarians mellan modalpartiklar och privata samt allmänna verb, där distributionen av modalpartiklarna var större med allmänna verb. Resultaten talar för att användningen av modalpartiklar korrelerar med rätten till information i ett samtal och att distributionen av dem följer pragmatiska mönster. 

  • 21.
    Karlsson, Denise
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Samband mellan fonetiska aspekter och bedömningar av känslor i barnriktat tal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnriktat tal (BRT) är ett speciellt sätt för vuxna att tala till barn som bland annat kännetecknas av att vissa känslolägen och intentioner ofta uttrycks starkare än i vuxenriktat tal (VRT). Denna studie undersökte subjektivt bedömda känslolägen och intentioner i BRT och hur de korrelerar med fonetiska aspekter. Män och kvinnor bedömde känslolägen i BRT som bestod av 25 sekunder långa yttranden av mammor och pappor som talade till sina barn i åldrarna 3, 6, 9 och 12 månader. Yttrandena av mammorna var både på svenska och australiensisk engelska, medan de av papporna endast var på svenska. De känslolägen och intentioner som bedömdes var positivt/negativt känsloläge, uttrycka kärleksfullhet, trösta/lugna, uppmuntra uppmärksamhet och styra beteende. De fonetiska aspekterna som korrelerades med bedömningarna var medelvärde av grundtonsfrekvensen, grundtonsfrekvensens omfång och medelvärden av den första och andra formanten. Hur yttrandena bedömdes på den positiva/negativa skalan jämfördes även med bedömningar av samma yttranden fast lågpassfiltrerade (till 400 Hz) som användes i en annan studie. Bedömningarna av positivt/negativt känsloläge jämfördes också mellan yttrandena av de två könen och på de två språken. Resultatet visade att bedömningarna inte skiljde sig signifikant. Korrelationen av bedömda känslolägen och intentioner, och fonetiska aspekter indikerar att det främst är grundtonsfrekvensens höjd som har betydelse för hur högt de olika känslolägena och intentionerna bedöms, men även till viss del grundtonsfrekvensens omfång. Den första formanten korrelerade inte med några känslolägen eller intentioner, men den andra formanten korrelerade med uttrycka kärleksfullhet. Bedömningarna av de australiensisk-engelska yttrandena och de svenska skiljer sig inte signifikant trots skillnader gällande de fonetiska aspektera, och detsamma gäller bedömningar av mammornas och pappornas yttranden. Resultaten tillsammans indikerar att främst höjden av f0-medel och omfångets bredd är relevanta för uppfattade känslolägen.

  • 22.
    Keidel Fernández, Alejandra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Qualitative differences in L3 learners' neurophysiological response to L1 versus L2 transfer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the present study, the influence of morphosyntactic aspects of L1 and L2 on L3 comprehension is investigated using ERP (Event-Related Brain Potentials). The study examines the processing of verb and gender agreement incongruences in Spanish by native Swedish speakers that are fluent in English and learning Spanish, in comparison to a control group of native Spanish speakers. The study investigates the relevance of morphosyntactic transfer from L1 and/or L2 to L3, as well as language processing in third language acquisition. Language acquisition is considered as an individual process, different in acquisition of the first, second and third language. EEG (Electrocephalograpy) had been used in the present study to examine the processing of verb and gender agreement. Different views on L3 learning have been shown in previous studies according to whether L1 or L2 have a stronger influence on the acquisition of L3.

    Regarding native like processing of language, the study showed that L3 learners process language differently in comparison with native like speakers. In particular, adjective agreement engender a specific brain reaction (a P300) in L3 learners only and not in L1 speakers. Verb agreement, on the other hand, do not engender the P300 in any of the of the groups. The P300 effect is related to strategic processing of language, which leads to the possibility of considering that the morphosyntactic transfer of their first language (Swedish) to the third language is processed in a less automatic mode than L2 (English). 

  • 23.
    Lange, Noa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Demonstrative contrasts in Hindukush Indo-Aryan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hindukush-indoariska (HKIA) är en omtvistad grupp av indoariska språk som talas i ett språkrikt område från nordöstra Afghanistan, genom norra Pakistan till nordvästra Indien, vilket främst täcker Hindukush-, Karakoram- och västra Himalaya-bergen. Ett anmärkningsvärt drag i ett antal sådana språk är demonstrativsystem med tre nivåer, eller tre deiktiska termer som talare använder för att rikta varandras uppmärksamhet åt referenter vid olika avstånd i deras omgivning. Det har föreslagits att det utmärkande draget för en av HKIA-språkens sådana demonstrativor är det stora avståndet mellan dess referenter och talarna, eller rentav referenternas frånvaro från omgivningen. Syftet med denna studie är dubbelt: i första hand att närmre undersöka demonstrativsystemen hos ett urval av HKIA-språken på basis av fältdata; i andra hand att jämföra dessa data med tidigare beskrivningar av systemen, samt med demonstrativsystem i andra språk som talas i regionen. Resultatet ger bevis för att två demonstrativor i HKIA är avståndskontrastiva, och att en kontrasterar osynlighet från de andra två. Det påvisas dessutom att ett likadant tredelat system finns i språk som talas i området från tre andra genealogiska familjer, vilket tyder på att draget kan vara arealt signifikant.

  • 24.
    Lange, Noa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Distance and visibility in Gawri demonstratives2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en undersökning av demonstrativor i gawri [ISO 639-3: gwc] (Hindukush-indoariskt, HKIA) baserad på fältdata samlade i Islamabad, Pakistan under vintern 2016–2017. Tidigare studier i HKIA rapporterar tredjepersonpronomen med en tredelad demonstrativkontrast, varav två termer särskiljer proximala från distala referenter och en används med tillgängliga referenter utom synhåll. Gawri har i motsats ett femdelat system av demonstrativdeterminerare som är separata från dess personliga pronomen. Denna studie undersöker samtliga demonstrativors deiktiska betydelse, pragmatiska användning och syntaktiska funktion i gawri samt i ett jämförelsesampel med fyra indoariska språk. Syftet är att upptäcka eventuella skillnader i referens till tillgängliga och otillgängliga entiteter, samt huruvida den osynliga demonstrativan är tillämpbar i en exoforisk (situationell) kontext. En modifierad version av Wilkins (1999) demonstrative questionnaire användes för att elicitera data från sju talare. Resultatet visar att gawris osynliga demonstrativa är funktionellt exoforisk vid åtminstone två diskreta avstånd från den deiktiska mittpunkten, medan den är begränsad till tillgängliga referenter i andra HKIA-språk. En omanalys av gawris demonstrativsystem föreslås, vilken reducerar dess termer till två inom var och en av parametrarna avstånd och synlighet.

  • 25.
    Lautin, Julia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Grammatical gender in Hindukush languages: An areal-typological study2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön.

  • 26.
    Lindmark, Carolina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Nouns on fire in Mainland Scandinavian: A lexico-typological study of selected nouns referring to FIRE in Danish, Norwegian (Bokmål) and Swedish2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The current study investigates the use of a selected group of nouns in the domain of FIRE in written Mainland Scandinavian languages, i.e. Danish, Norwegian (bokmål) and Swedish. The main goal is to capture the semantic features of the nouns by examining typical situations where they occur, following the frame-method for lexical studies by Rakhilina & Reznikova (2016). The nouns are examined in terms of their combinatorial patterning in compounds with other nouns, in trigrams and in figurative use. The synchronic data is drawn from corpora, lexica and first speaker intuition. Four parameters are formulated, which seem to play a role in the lexical use among the fire words, in the three languages. The nouns are structured according to the parameters and each lexeme displays combinatorial pattern revealing semantic restrictions. The selected ‘fire nouns’ are fairly similar, but differ in terms of semantic load most prominently among the lexemes that refer to controllable fires. The lexemes relevant for the parameter of ‘subcomponents of fire processes’ display an asymmetry, which needs to be studied further. The scope of the current study also includes two lexemes in Swedish that semantically have not been possible to disentangle. On the whole, at least the controllability of the fire is lexically encoded, possibly because that property is crucial for survival.

  • 27.
    Lindmark, Carolina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Oh chale: Two stance-taking strategies in Ghanaian Pidgin English2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A common assumption is that language is used for conveying factual information, but linguistic forms also serve a way to communicate pragmatic features, such as speakers’ intentions and mental state. This study describes and analyses two strategies for stance-taking in GhaPE, more specific the use of discourse particles and complement-taking predicates. Such grammatical resources have been identified in the literature to play important functions in signalling how the speaker evaluates and positions him/herself and the addressee with respect to objects of discourse. The analysis and discussion of forms is informed by Du Bois’ (2007) ‘stance triangle’, which has proved to be a useful analytical device for investigating stance from a dialogical perspective. GhaPE is at times anticipated as fairly simple both by scholars and in the community where it is spoken. This thesis is thus an attempt to display aspects of the richness of the language.

  • 28.
    Lyxell, Tommy
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Token blend i svenskt teckenspråk: Hur teckenrummet används av programledare i ett tv-program2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur programledare i ett tv-program för teckenspråkiga ungdomar använder sig av token blend i svenskt teckenspråk. Det teoretiska ramverket för studien är mental space theory som hämtats från kognitiv lingvistik och har vidareutvecklas för teckenspråk av den amerikanske lingvisten Scott Liddell. Inom denna teori är man bland annat intresserad av att studera hur det tomma området framför kroppen kan ge mening i teckenspråket.

    Studien visar att bruket av token blend är vanligt i redaktionella texter som presenteras i ett tv-program. Stödanteckningar på skriven svenska tycks inte påverka bruket av token blend. Frekvensen av token blend är jämförbar med en sakprosatext som framförs utan skrivet manuskript. Däremot är blicken riktad mot kamerorna och knappast alls mot token, vilket annars är vanligt i spontant språkbruk.

  • 29.
    Löfgren, Althea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Phasal Polarity Systems in East Bantu2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie utforskar en kategori av utryck besläktade med inte än, redan, fortfarande och inte längre, som kallas Phasal Polarity (PhP) expressions. De uttrycker fas, polaritet och talar förväntningar och har tidigare beskrivits i en studie av europeiska språk (van der Auwera 1998) och i en småskalig, genetiskt mångfaldig studie (van Baar 1997). Med referensgrammatikor som primärkälla ämnar denna studie undersöka PhP expressions i ett urval av språk i underfamiljen Östbantu. Resultaten visar att PhP expressions i Östbantu har annorlunda distribution och användning jämfört med europeiska språk och van Baars urval. Markörerna varierar avseende morfologi och tvärspråklig frekvens. Verbens morfotax indikerar att markörerna har, eller håller på att, inkorporeras i respektive språks system.

  • 30.
    Matz, Henriette
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    De som (som) vi använder: En korpusstudie av optionellt ’som’ i svenska objektsrelativsatser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. Som tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.

  • 31.
    Moser, Elena Vera
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Answers to Polarity Questions: A Typological Study2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polaritetsfrågor, frågor där det förväntade svaret är ja eller nej, anses vara ett universellt språk drag. Olika strategier för att svara på polaritetsfrågor har observerats i världens språk. Sadock & Zwicky (1985) identifierade tre svarssystem: polaritetsystem (yes/no system), sanningssystem (agree/disagree system) och ekosystem (echo system). Andra studier har funnit att språk också kan blanda dessa system (i.a. Floyd et al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) varken redogör för vilken distribution dessa svarssystem har eller vilket urval resultaten baseras på. Syftet med denna studie är att fylla den luckan. Målet är att undersöka validiteten i Sadock & Zwickys (1985) typologi samt att fastställa den tvärspråkliga frekvensen för de svarssystem som undersöks. Datainsamlingen sker genom grammatikor och elicitering genom en enkät.

  • 32.
    Mårtensson, Kajsa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Identifiering av svenska fragment: har kontexten någon betydelse?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning om identifiering av fragment och ordigenkänning visar att resultaten ökar om deltagare har sett orden de ska identifiera tidigare eller om ordfragmenten presenteras i sin rätta kontext. I den här studien undersöktes påverkan av kontexten vid identifiering av svenska fragment genom att använda primingparadigm. Svenska talare blev indelade i två grupper, Priming och Kontroll och testades med online-enkäter. I Priming fick deltagarna läsa en text och sedan fylla i fragment från texten medans deltagarna i Kontroll endast fyllde i fragmenten. Resultaten visade motsatsen till tidigare forskning. Deltagarna i kontrollgruppen presterade bättre och lyckades identifiera fler korrekta fragment än de deltagare som fick läsa orden i en komplett text innan de blev ombedda att fullfölja fragmenten. En möjlig orsak till detta kan vara att texten var för lång vilket ledde till en frustration hos deltagarna som hämmade dem från att få ett bra resultat. Resultaten visade även att män, överlag lyckades identifiera fler korrekta fragment än vad kvinnor kunde. Detta kan bero på faktorer som koncentration eller förmåga att komma ihåg detaljer. Vid identifiering av verb och substantiv visade det sig vara enklare att identifiera verb när de presenterades i isolation och substantiv när de presenterades i sin rätta kontext. Detta stämmer överrens med tidigare forskning som visade att verb och substantiv är representerade på olika platser i hjärnan och påverkas därför annorlunda vid processning. Vidare forskning med fler deltagare uppmuntras för att kunna undersöka ytterligare aspekter som kan ha påverkat resultatet.

  • 33.
    Möller, Mirjam
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Vowel Harmony in Bale: A study of ATR harmony in a Surmic language of Ethiopia2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    ATR, advanced tongue root, is a phonological feature among vowels. As vowels assimilate to share the same value of that feature, they display ATR harmony. This is a common phenomenon among many African languages. ATR harmony is examined in this paper as manifested across morpheme boundaries wihin nouns in a Surmic language of Ethiopia called Bale. The data presented was collected at a workshop on ATR harmony held by SIL International in Mizan Teferi, Ethiopia, 2009. The vowel system in Bale displays a nine vowel inventory with a feature dominance of [+ATR] vowels which spread their feature both leftward and rightward to recessive [–ATR] vowels. The [+ATR] dominance is also present as a floating feature without any phonological material. The vowel /a/ is analysed as a neutral vowel, co-occuring with both [+ATR] and [–ATR] vowels within roots.

  • 34.
    Narin, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Phonological features of Yazghulami: A field study2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Yazghulami är ett sydöst-iranskt språk som talas i Pamirområdet i Tadzjikistan av cirka 9000 personer. Studien redogör för språkets fonologi genom beskrivning av dess kontrastiva segment och hur dessa distribueras och realiseras, samt en beskrivning av dess suprasegmentella drag så som stavelsestruktur och betoningsmönster. Fältstudier bedrevs bland yazghulami-talare i Dusjanbe, Tadzjikistans huvudstad, genom inspelning, transkribering och annotering av talat språk. Analysen visar på att yazghulami har 8 vokalfonem, där ett par kontrasterar i längd, och 36 konsonantfonem med en nämnvärd uppsättning av palatala, velara och uvulara fonem, varav ett set med tre labialiserade klusiler och tre labialiserade frikativor. Stavelsestrukturen i yazghulami tillåter kluster med upp till två konsonanter i ansatsen och två i kodan, men kluster förekommer inte i båda positioner inom en och samma stavelse. Betoningen faller generellt på den sista stavelsen av ett ord, men för substantiv böjda med suffix faller betoningen istället på den sista stavelsen i stammen. Dessa resultat kommer ligga till grund för vidare arbete med att utveckla och öka statusen av detta hotade språk.

  • 35.
    Norén Hakamäki, Sigrid
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Finithetsfenomen i djambarrpuyŋu2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuyŋu har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuyŋu eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuyŋu är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare. Ett annat möjligt samband är att endast konstruktioner som kan uttrycka nominativt/ergativt subjekt har möjlighet att uttrycka TMA på något vis, dvs overt TMA-markering ses då som ett möjligt (men icke-obligatoriskt) finit kriterium medan nominativt/ergativt subjekt ses som ett nödvändigt kriterium.

  • 36.
    Ogawa, Jane
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Kinship terminology in the greater Hindu Kush2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a study of the kinship terminology used for one’s parents and their siblings in the languages in the greater Hindu Kush area (GHK). GHK stretches over the mountainous borderlands of Afghanistan, Pakistan, Tajikistan, China and India and homes a range of various languages from six different genera, Indo-Aryan, Iranian, Nuristani, Turkic, Tibeto-Burman, and the language isolate Burushaski. The study is based on questionnaires from native speakers of 55 language varieties collected in 2015-2017. The main distinction is one between descriptive and merging systems. The descriptive system have separate terms for all six relations and are found in the outer areas of GHK. The merging systems have terms that refer to two or more relations, and these are found in the center of the area. Within this center-area the languages are then further divided into six different terminologies depending on which relations are merged with one term. Semantic clusters can be observed, based on systematic and lexico-semantic parallels, both within and across family lines. The distribution is discussed from a historical, geographical and social point of view. 

  • 37.
    Olsson, Bruno
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Subordinate clauses in Kashaya Pomo2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The present study analyzes subordinate clauses in Kashaya (Pomoan; Northern California). Subordinateclauses have not received any substantial attention in the literature on Kashaya, and the aim of the study istherefore to provide a general description of the morphosyntactic characteristics of some of the mostimportant subordinate clause types. Data was mainly taken from two sources: a collection of transcribedtexts (Oswalt 1964) and the manuscript of an unfinished dictionary (Oswalt, no date), from whichsentences that appeared to consist of combinations of two or more clauses were extracted. In order todetermine whether the constructions found in these sentences involved subordination, they wereexamined in accordance with the parameters proposed in Lehmann (1988). These parameters includerestrictions on word order, reduction of the grammatical categories expressed on the subordinate verb andthe presence of nominal morphology (e.g. case marking) on the subordinate verb. This investigationresulted in the identification of a number of subordinate clause types, of which seven are presented in thestudy: three complement clause constructions, one relative clause construction and three adverbialconstructions. Subordinate clauses are characterized by strictly verb-final word order and partialmorphological reduction. The study also provides a more thorough analysis of relativization strategiesand of the clausal nominalizations involved in several of the constructions that are examined.

  • 38.
    Olsson, Linus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Form and function of reduplicated nouns in Japanese2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates the form and function of reduplication in nouns in Japanese. Three main areas were investigated: meaning, morphosyntactic behavior, and register. The study was conducted with informants participating in meetings which were audio recorded. The informants were asked to describe a number of reduplicated nouns belonging to three categories: concrete nouns, abstract nouns, and nouns relating to time. A number of pseudo forms were also included to see if similar patterns could be observed in nouns that did not belong to the regular lexicon. The results were analyzed for possible patterns relating to meaning, morphosyntactic behavior, and register across the three noun categories. Primarily two patterns were observed: 1. the reduplicated forms of concrete nouns tended to have a meaning of plurality and maintain their noun status, and 2. the reduplicated forms of nouns relating to time tended to acquire a sensation of extended time and frequency, and change word class into adverbs. These patterns were not observed as strongly among the pseudo forms. In addition to these patterns, other phenomena were observed among the reduplicated nouns that could not be categorized as belonging to specific patterns and should be investigated in further studies.

  • 39.
    Pagmar, David
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Frequency, Form, and Distribution of Illocutionary Speech Acts in Swedish Parent-Child Interaction2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study, young children’s development of speech acts was examined. Interaction between six Swedish-speaking parents and their children was observed. The frequency, form and distribution of speech acts in the output from the parents were compared with the frequency, form and distribution of the children’s speech acts. The frequency was measured by occurrences per analysed session. The aim of the analysis was to examine if the parent’s behaviour could be treated as a baseline for the child’s development. Both the parents’ and the children’s illocutionary speech acts were classified. Each parent-child dyad was observed at four different occasions, when the children were 1;0, 1;6, 2;0, and 2;6 years of age. Similar studies have previously shown that parents keep a consistent frequency of speech acts within a given time span of interaction, though the distribution of different types of speech acts may shift, depending on contextual factors. The form, in terms of Mean Length of Speech Act in Words (MLSAw), were correlated with the longitudinal result of the children’s MLSAw. The distribution of the parents’ speech acts showed extensive individual differences. The result showed that the children’s MLSAw move significantly closer the MLSAw of their parents. Since the parent’s MLSAw showed a wide distribution, these results indicate that the parent’s speech acts can be treated as a baseline for certain aspects of the children’s development, though further studies are needed.

  • 40.
    Persson, Adam
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Övervakad namntaggning med domänspecifik träningsdata2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervakad maskininlärning har gett goda resultat för automatisk namntaggning. Detta kräver dock manuellt annoterad träningsdata, vilket är krävande att ta fram. Studier har visat att likhet mellan träningsdata och testdata är viktigt för att uppnå bra resultat, men normalt sett tränas system alltid med så mycket data som möjligt, utan hänsyn till dess relevans. Syftet med denna studie är att undersöka om bättre namntaggning kan uppnås genom att utesluta de delar av träningsdatan som inte tillhör samma textdomän som testdatan. För att genomföra detta konstrueras ett system med multinomial logistisk regression som tränas och testas på Stockholm-Umeå Corpus enligt både traditionell och föreslagen metod. Undersökningen visar en liten men signifikant försämring vid användning av enbart domänspecifik träningsdata, ett resultat som dock inte är genomgående för alla delar av undersökningen. Den stora fördelen av att reducera träningsdatan är dock att det ökar maskininlärningens hastighet. För att kunna utnyttja detta föreslås att namntaggning föregås av textklassificering.

  • 41.
    Schelhaas, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Sound symbolism in Swedish child-directed speech: A longitudinal study of lexical iconicity2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes ikoniska, eller ljudsymboliska, uttryck i svenskt barnrikat tal under barnets första två levnadsår. Utöver detta testades det om det fanns någon effekt av användning av ljudsymbolik på barnets produktiva ordförråd vid 2;0 år. Tio enspråkiga svenska och typiskt-utvecklade barn och deras föräldrar valdes ut vid 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0 år och de ljudsymboliska uttrycken extraherades, klassificerades och analyserades. Ett resultat var att alla föräldrar använde sig av ljudsymboliska uttryck; varierande från lite till mycket. I genomsnitt användes det 0,9 ljudsymboliska uttryck per minut av alla föräldrarna. Ingen signifikant effekt på det produktiva ordförrådet kunde hittas. Trots detta så visar detta arbete att ikonicitet används under den tidiga barndomen och att ikonicitet kanske är en del av talstilen ‘barnriktat tal’. Framtida forskning kan undersöka ikonicitetens påverkan på språkinlärning mer ingående.

  • 42.
    Schelhaas, Johanna Renate
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    The role of semantic context and attentional resource distribution in semantic comprehension in Swedish pre-schoolers2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning på semantisk processning har fokuserad på isolerade språkliga enheter vilket inte reflekterar språkets komplexitet. För att kunna förstår hur semantisk information processeras i en större kontext, var studiens första syfte att undersöka om svenska förskolebarn om svenska förskolebarn förmår att förstå semantisk kontext och om denna kontext byggs upp över tid. Det andra syftet var att undersöka hur hjärnan fördelar uppmärksamhetsbaserade resurser i avseende på hjärnaktiveringsamplitud och olika processesningstyper. För detta testades svenska förskolebarn i ett dikotiskt lyssningstest med olika barnsagor. Utvecklingen av N400-komponenten, en händelse-relaterad potential, användes för detta. Nedgången av N400 komponenten och den sena positiviteten visades i både de uppmärksammade och ouppmärksammade kanalerna och detta indikerar semantisk förståelse och att semantisk kontext byggdes upp över tid. Därutöver kunde en större N400-amplitud observeras i den uppmärksammade kanalen, vilket indikerar att den fick mer hjärnresurser och använde sig av top-down-bearbetning i större utsträckning än bottom-up-processer. N400-komponenten och sena positiviteten visade sig vara mer komplex än förväntat. Det kan bero för att de sista orden i ett yttrande som var längre än nio ord exkluderades från analysen. Det finns ett behov av forskning som använder sig av längre lingvistiska kontexter och deras effekter i människohjärnan.

  • 43.
    Staffansson, Martina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Mitt hjärta är bittert: En lexikal typologisk studie om smaktermer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smak är en komplex blandning av ett flertal faktorer och är mycket beroende av flera av våra andra sinnen. Studiet av smakers lexikalisering är mer begränsat i jämförelse med studiet av sinnena syn och hörsel och har inte haft en särskilt stor roll inom lexikal typologi hittills. Denna studie bygger på en triangulering där smaktermer och deras användning undersöks i ett tämligen representativt urval av världens språk samt i mer detalj i svenska. Studiens syfte är att utforska hur universellt ord för ”söt” är positivt och ord för ”bitter” är negativt konnoterade i individuella språk som svenska och mer generellt i världens språk. Detta görs genom att titta närmare på polysemirelationer, kolexifikationsmönster och metaforer i språken. Resultatet visar på att generella tendenser är likadana utifrån trianguleringens två studier, men att det finns skillnader på detaljnivå. Smaktermen söt används övervägande positivt och smaktermen bitter används övervägande negativt.

  • 44.
    Ståhl, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Folke vs Henry: En jämförelse av förståelse mellan syntetisk och mänsklig uppläsning av sammanhängande texter2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad. Testpersonernas subjektiva uppfattning och det kvantitativa resultatet visar också delvis att syntetiska uppläsningar är mer ansträngande än mänskliga. Dock behöver ytterligare studier genomföras för att bekräfta en försämrad förståelse och större ansträngning.

  • 45.
    Ståhl, Mikael
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Grammatisk finithet i Cupeño2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade satser, som också har speciella markörer för underordning. Även om skillnader finns mellan över- och underordnade satser så finns ingen distinktion mellan finita och icke finita verb. Förutom verbkonstruktioner i över- respektive underordnade satser definieras också verbkonstruktioner med nominal morfologi och imperativ som egna typer av verbkonstruktioner, som varierar i vilken utsträckning finita drag förekommer.

  • 46.
    Söderstedt, Jenny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    En studie av blickar och pekningars språkliga funktion hos barn i interaktion.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera hur blickar och pekningar förhåller sig till barns verbala yttranden. Jag har använt ett videoinspelat material där 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 år interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frågeställning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kända funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig påståendesats. De återstående 9 hade ett blickmönster som skilde sig från dessa. Jag anser att dessa pekningar tillför yttrandet en betonande funktion. Jag fann även ytterligare 7 pekningar i samband med interrogativa satser som inte är tidigare beskrivna. De följde samma blickmönster som de betonade pekningarna. De slutsatser jag drog var att blickar i kombination med pekningar hos barn kan ha en betonande och en interrogativ funktion.

  • 47.
    Tahbaz, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Beröringens roll för barns språkutveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beröring är en modalitet som visat sig spela en stor roll i människans utveckling. Föreliggande studie hade för avsikt att undersöka beröringens roll i barnets språkutveckling, utifrån hur beröring förändras över tid och hur det påverkar barnets produktiva ordförråd. Fri interaktion mellan förälder och barn analyserades utifrån annoteringar med information om beröring, som duration och beröring med eller utan hud-mot-hudkontakt. I undersökningen inkluderades alla former av beröring i den totala beröringsdurationen. Tio barn studerades under det första levnadsåret och då de var 24 månader gamla. Resultaten visar att en minskning av beröringsduration sker under barnens första två levnadsår. Resultatet indikerar några intressanta tendenser som diskuteras utifrån tidigare forskning. Beröring med hud-mot-hudkontakt verkar ha en annan roll än total beröring. Studien utformades explorativt och fann inget signifikant samband mellan beröring vid barns första och andra levnadsår och deras produktiva ordförråd vid 30 månader, varken med eller utan hud-mot-hudkontakt. Studien förser dock framtida forskning med tendenser som behöver studeras vidare.

  • 48.
    Tahbaz, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Emblem use in parent-child interaction: A longitudinal study2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker emblemanvändning explorativt i förälder-barninteraktion. Emblem definieras som konventionella gester med en verbal motsvarighet. Målet i denna studie var att undersöka om emblemanvändning underlättar språktillägnande. Fasta gester – gester tillhörande sånger – undersöktes som en underkategori till emblem. 20 barn och deras föräldrar spelades in när de interagerade fritt vid sju ålderspunkter: 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24 månader vilket också korrelerades med barnets produktiva ordförråd vid 30 månader. Resultaten visade att föräldrars emblemanvändning vid 24 månader och barns emblemanvändning vid 15 månader korrelerade med barnens ordförråd vid 30 månader, vilket indikerar att emblemanvändning vid dessa ålderspunkter förutsäger ordförrådets storlek några månader senare. T-tester visade att emblemproducering hos barn skiljde sig åt mellan gruppen med barn med lägre produktivt ordförråd och gruppen med barn med högre produktivt ordförråd. Vid 15 månader fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna vilket indikerar att emblem spelar en viktig roll vid språktillägnandet. Fasta gester visade ingen korrelation med barnets språkutveckling. Barnens emblemproduktion utvecklades med åldern och troligtvis tillsammans med ordproduktion. Föräldrar verkar justera sitt emblemanvändande till barnets ålder och/eller språkkunskaper, vilket indikerar att ett barnriktat gestikulerande finns vid förälder-barn interaktion.

  • 49.
    Tahbaz, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    The acquisition of Swedish prepositions: A longitudinal study of child comprehension and production of spatial prepositions2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. , i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks.

  • 50.
    Valentine Bordal, Heidi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Negation of existential predications in Swedish: A corpus study2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this corpus study is to provide an adequate description of negation strategies in existential predications in Swedish. In Swedish, existential predications may be negated by a standard negative marker. Another possibility to negate existence is by using a negative indefinite pronoun. In negation of existential predications in Swedish, the choice between standard negation and indefinite pronouns, whether negative or not, has not been previously described in any descriptive or theoretical work. It is therefore the purpose of the current study to describe what factors determine the choice of negative marker in existential predications. The results of this study show that there is a strong preference to negate existential predications with a negative indefinite pronoun. Further, it is shown that the negative indefinite pronoun is frequently used as a modifier to the pivot, and thus states an unconditional absence. 

12 1 - 50 av 52
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf