Endre søk
Begrens søket
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aare, Kätlin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Respiratory patterns and turn-taking in spontaneous Estonian: Inhalation amplitude in multiparty conversations2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns.

  • 2.
    Bjursäter, Ulla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers språkliga medvetenhet i årskurs 12001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne. Två typer av test användes: UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, ett standardiserat test av psykolingvistiska färdigheter. Resultaten visar att det finns ett klart samband mellan fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen i förskolan och elevernas språkliga medvetenhet i grundskolan. Vidare visar resultaten att även om minnesträningen i Bornholmsmodellen inte direkt påverkat resultaten vid ITPA, så finns det ett starkt samband mellan minnestestet i ITPA och elevernas prestation vid UMESOL.

  • 3.
    Bjursäter, Ulla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers tidiga läs- och skrivinlärning i årskurser 1 och 22002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på en fördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten i denna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligt Bornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling vara skoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

  • 4.
    Bowin, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effekten av talarformanten och F0's styrka på otränade röstbedömare2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tal och röst styrs av komplicerade processer, där vitt skilda funktioner används i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig på flera sätt från den objektiva mätbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0’s, styrka och det man kallar talarformanten är två parametrar som påverkar hur rösten låter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant påverkar vilka stimuli otränade röstbedömare tycker bäst om. För att undersöka detta skapades ett syntetiskt /a/ efter formantfrekvenser för svenska vokaler (Fant, 1959), som varierades med utan eller med talarformant och med sju olika grundtonsstyrkor, totalt fjorton stimuli. Tolv kvinnor och åtta män, fick lyssna på /a/:na och skatta dem från det /a/ som de gillade mest till det /a/ som de gillade minst. Studiens frågeställningar bekräftades, variationer av grundtonens styrka och med eller utan talarformant påverkade vilka stimuli otränade röstbedömare föredrog, och män och kvinnor föredrog olika stimuli. De två /a/:na med svagast och det /a/ med starkast grundton, gillades minst av hela gruppen. De fyra /a/:na däremellan tyckte informanterna om ungefär lika mycket. Studerade man var för sig vad män och kvinnor skattade blev resultatet annorlunda. Kvinnor föredrog stimuli med talarformant mer än de utan talarformant, medan män föredrog stimuli med stark grundton. Ytterligare studier kunde vara intressanta att göra, för att undersöka om stimulus egenskaper med avseende på talarformant och grundtonsstyrka har någon effekt på hur tal uppfattas och tolkas. 

  • 5.
    Cortes, Elisabet Eir
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Mapping articulatory parameters on formant patterns: From articulations to acoustics non-stop2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The traditional way of estimating the formant frequencies from articulatory data presupposes knowledge of how the vocal tract cross-sectional area varies for a given articulatory shape (Fant 1960/1970). Accordingly, in order to derive the formant pattern of a given articulation, the three-dimensional shape of the vocal tract (VT) needs to be known. In the past cross-sectional areas have typically been derived by means of ‘d-to-A rules’ that use the mid-sagittal cross-distance d at each point along the VT to produce a corresponding cross-sectional area A. X-ray and MRI data have been used to calibrate such rules (Heinz & Stevens 1964, Sundberg et al. 1987, Ericsdotter 2005). Although this procedure has produced many useful results it is time consuming and laborious. It is speaker-specific. It presupposes access to information on the three-dimensional shape of the VT, which is not experimentally readily accessible. Such observations raise the question whether sufficiently accurate alternative approaches can be developed. Is it possible to go straight from articulatory data to formant frequencies without having to construct a cross-sectional area function? If such methods could be developed it would have many uses both in phonetics and practical applications.

    This paper reports an attempt to map the time variations of selected articulatory parameters from X-ray profiles directly on the formant tracks using multiple regression analysis. Preliminary results for F1 indicate that multiple regression analysis can indeed be useful for making such predictions. The prospects of extending the present analyses to other formants are discussed.

  • 6.
    Franzén, Johan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Vokalkvalitet och duration hos diftonger i benadiri och nordsomaliska2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersmålstalare av somaliska bekräftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessivändelse på benadiri eey vilken skiljer sig från den nordsomaliska motsvarigheten ay.

    Undersökningen syftade till att ta reda på om och på vilket sätt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begränsades till mätning av vokalkvalitet och duration i possessivändelsen -ay. Värden för F1 och F2 i diftongens initialfas, såväl som diftongens duration, mättes i uttal som av modersmålstalare kategoriserats som nordsomaliska respektive sydsomaliska.

    De uppmätta skillnaderna i vokalkvalitet motsvarade förväntningarna. Genomsnittliga värden för F1 och F2 var lägre respektive högre i samtliga mätgrupper för de uttal som av modersmålstalare klassificerats som sydliga, än för de som klassificerats som nordliga. Det noterades dock att avståndet mellan diftongerna i nordliga och sydliga uttal var betydligt större i ordet aabahay än i hooyaday. Orsaken till detta bör utredas vidare, med fokus på kontextuella skillnader. Endast en obetydlig genomsnittlig durationsskillnad uppmättes. Ett förväntat samband i längdskillnad mellan sydligt och nordligt klassificerade uttal kunde således ej konstateras. 

  • 7.
    Gustavsson, Alice
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Beröring i interaktion mellan föräldrar och deras barn2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader.

    Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret.

  • 8.
    Kasaty, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Koponen, Eeva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Klintfors, Eeva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Swedish Nominal Morphophonology Implemented within the Two-level Model in PC-Kimmo1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper presents a description of Swdish morphophonology and an attempt to create a Swedish pronunciation morpheme lexicon as a part of a text-to-speech system at Telia Research AB.

  • 9.
    Koponen, Eeva
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Klintfors, Eeva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Assessing the Relevance of Prosodic and Phonotactic Cues on Parsing the Speech Stream by Young Language-Learners2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This is a study about how one-year-old Swedish-learning infants presumably use probabilistic information, such as prosody and phonotactic regularity, in segmentation of speech. The variables studied were the Swedish tonal word accents I & II and the distributional regularities of within-word and between-word consonant clusters in Swedish infant-directed speech. The results – which were not as clear-cut as the results obtained in earlier experiments on English-learning infants – suggest that 12-month old Swedish infants might be sensitive to prosodic cues to word boundaries: in experiment 1, altering the phonotactics of the stimuli reversed the infants’ preference for word accent types. However this was not confirmed in experiment 2, instead there was a general preference for listening at the accent II words. The results also suggest that 12-month old Swedish infants might not use phonotactic cues to word boundaries to the extent as expected: in experiment 1 and 2, altering the word accent types did not reverse the infants’ preference for phonotactics. Instead, both in experiment 1 and 2, there was a general preference for listening at the within-word stimuli. When compared with earlier research these findings indicate that infants, besides being able to integrate multiple statistical cues to word boundaries, might early in life be assisted by pattern-recognition in speech segmentation.

  • 10.
    Koponen, Eeva
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Klintfors, Eeva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Effects of Target-Word Frequency Rate on Sound-Meaning-Connection in Five to Fifteen Month-Old Swedish Infants1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the effects of manipulating target-word frequency rate and target-word phrase position on sound-meaning-connection in five to fifteen month old Swedish infants. Three different test conditions, each one of them a film showing objects and corresponding phrases made of randomly generated artificial words, were designed. The structure of the first, high variability test condition included context-dependent information and the structures of the second and the third, low variability test conditions were characterised by frequent nonsense target-word rate, target-words occurring in phrase final position. The aim of the artificial input language was to ensure the novelty of test material, and to simulate the type of learning situation - when the semantic content of words is arbitrary - facing young infants in the beginning of language learning. Analysis of informants looking behaviour, prior to, and after exposure to the objects and the corresponding audio input, were performed. Results showed that the structure of high variability test condition and the structure of low variability test conditions were associated with significant between-group differences. This finding indicates that the nonsense phrases in low variability test conditions managed to 'explain' the objects just like semantically meaningful phrases do. When compared with past research, these findings seem to suggest that experience-dependent mechanisms may support, besides word segmentation, even more complicated aspects of language learning, such as acquisition of syntax.

  • 11.
    Marklund, Ellen
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Fundamental frequency as basis for speech segmentation modeling2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The present study investigates the relevance of fundamental frequency in speech segmentation models intended to simulate infants. Speech from three different conditions (infant-directed speech to 3- and 12-month-olds, and adult-directed speech) was segmented based on fundamental frequency information, using a variant of the dpn-gram segmenting technique (highlighting similar segments as lexical candidates). The spectral distance between segments that were found based on fundamental frequency similarity was calculated, and compared to the spectral distance between segments that were found using transcription as basis for segmentation, as well as to the spectral distance between randomly paired segments from the same speech materials. The results show the greatest within-condition difference in speech directed to 3-month-olds, in which segmenting based on fundamental frequency similarity generated segment pairs with smaller spectral distance than did transcription-based segmentation or random segment pairs. Speech directed to 12-month-olds resulted in a somewhat smaller difference when using fundamental frequency data compared to when using transcriptions. For adult-directed speech, no difference was found in spectral distance between pairs generated by the different bases for segmentation. Neither segmenting speech by highlighting similar segments as lexical candidates, nor using fundamental frequency as basis for segmentation is optimal for a speech segmentation model intended to simulate 12-month-olds or adults. These groups are more likely to segment speech based on their already present or growing linguistic experience than on acoustic similarity only. However, for a model simulating a 3-month-old infant, the present segmentation procedure and its basis for segmentation are more plausible. When modeling speech segmentation in an infant-like manner it is important to take into account both that the cognitive abilities of infants develop rapidly during the first year of life, and that some aspects of their linguistic environment vary during this period.

  • 12.
    Marklund, Ellen
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Infants' ability to form verb-action associations2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Four- to eight-month-old infants (n=56) were examined on their ability to acquire verb meaning. In a visual preference procedure they were tested on their ability to form verb-action associations by detecting the correlation between auditory speech stimuli and actions presented in short movie clips on a screen. If associations were formed, they were expected to significantly modify their looking behavior after exposure, looking closer to the target than during baseline. Instead of measuring total looking time as response, distance to target was the chosen measure. Eight-month-olds as well as a reference group of adults acquired the verb-action associations. Thus, eight months is the youngest age at which verb meaning acquisition could be demonstrated so far.

  • 13.
    Norstedt, fd. Walberg, Heléne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Lateralization in speech perception? A first analysis of brain activation in 4-month-old children and adults2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Hemispheric lateralization in speech perception in infants and adults was studied by means of brain activation patterns via EEGmeasurement. Overall activation and ERPs in response to IDS-stimuli in Swedish, Portuguese and rotated Swedish were tested in 9 4-monthold infants and 13 adults with EEG head-nets. Left-hemispheric activation was expected in adults at least for intelligible speech stimuli, whereas non-specific activation in both hemispheres was expected in infants. The results showed a right-hemispheric lateralization tendency in adults. The infants showed no lateralization pattern. Further research on 9-month-old infants is the next step to understand lateralization development in infants.

  • 14.
    Olsson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Spädbarns anticipatoriska ögonrörelser som svar på ljud: Inlärning i ett eye-tracker-baserat hörseltest2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Visual Reinforcement Audiometry (VRA) är en metod för att bedöma små barns hörtrösklar. Ett hörseltest med eye-tracking som bygger på VRA är under utveckling, och syftet med denna studie är att vidareutveckla inlärningsfasen i ett sådant hörseltest. Barn i åldern 6,5 till 7,5 månader fick lyssna på ljudstimuli från högtalare på vänster och höger sida om sig och samtidigt se visuella stimuli på motsvarande sida av en bildskärm. Barnens inlärning av det audio-visuella sambandet testades sedan genom att mäta deras ögonrörelser till platsen för visuella stimuli under tiden då ljudet presenterades. Resultaten kan inte tydligt visa att barnen lärt sig associationen, varför testets utformning bör utvecklas vidare för att tillgodose det behov som finns av ett fullt automatiskt och objektivt hörseltest för att utreda spädbarns hörtrösklar.

  • 15.
    Rask, Linnea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Prosodic Features in Child-directed Speech during the Child's First Year2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study investigates prosodic features of child-directed speech during the child’s first year, using the automated prosodic annotation software Prosogram. From previous studies on first language acquisition and child-directed speech we know that speech directed to infants and small children is characterised by exaggerated use of several prosodic features, including a higher pitch, livelier pitch movement and slower speech rate. Annotation of these phenomena has previously been done manually, which is time consuming and includes a risk of circularity. If we can use semi-automated systems to carry out this task, it would be a huge methodological gain. This study analysed recordings of 10 parent-child pairs at four occasions (3, 6, 9 and 12 months of age) for a total of 40 recordings. The audio files were analysed in Prosogram in order to detect possible differences depending on the child’s age. The results showed a noticeable change in child-directed speech over the first year of the child’s life. A change in several characteristic prosodic features was noted to occur between the ages of 6 and 9 months. Pitch levels decreased, and articulation rate increased. Additionally, parents seemed to use pitch values much higher than their mean pitch speaking to children aged 3 and 6 months than to children aged 9 and 12 months. Despite using a relatively small sample, the results show several interesting trends in the usage of child-directed speech. Furthermore, this study shows that Prosogram is a useful tool for automatic analysis of child-directed speech.

1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf