Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Grammatisk finithet i trumaí2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen.

    Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.

    Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

  • 2.
    Ottersten, Sara
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Andraspråksinlärares användning av olika verbtyper i det svenska teckenspråket2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andraspråksinlärare använder speciella regler vid inlärningen av ett nytt språk. Det finns många teorier som beskriver hur. Interimspråkshypotesen och performansanalysen ligger till grund för denna undersökning. Verb är en av ordklasserna i svenska språket och specifikt för verb är att man kan uttrycka tempus. I teckenspråket kan verb ha formen fasta och polysyntetiska tecken, i både icke modifierad och modifierad form. Tidigare undersökningar (bl.a. Stenberg 2009) har fokuserat på de fel andraspråksanvändarna gör och har hittat att förenkling är den vanligast förekommande kategorin. Denna uppsats studerar hur informanterna använder verb. De använder främst fasta tecken för verb men efter mer undervisningstid använder de mer polysyntetiska tecken. Komplexiteten hos verb verkar öka från fasta till modifierade tecken och de polysyntetiska tecknen är de svåraste, i likhet med tyska studier. Man kan se generella likheter med interimspråkets teorier.

  • 3.
    Sikström, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Att vikta sin information: hur signaleras biinformation i deskriptiva teckenspråkstexter?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Målet med denna uppsats är att undersöka hur döva föreläsare signalerar vad som är biinformation i en deskriptiv teckenspråkstext. Materialet består av tre olika föreläsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN.

    Biinformation kan dels bestå av längre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. Längre utvikningar tycks kräva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet.

    Analysen visar att det är mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen åt ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. Då en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta få en spatial förskjutning åt höger (till skillnad mot i narrativa texter där parentetisk information placeras till vänster i teckenrummet). Den åtföljs även av höjda ögonbryn och ofta hålls parentesen samman med hjälp av teckenfragment.

    I de fall då man återgår till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istället använda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland även rynkad näsa och kisning. Spatial förskjutning åt höger verkar vara sällsynt i denna grupp. Däremot förekommer i några fall spatial förskjutning åt vänster men då tycks det krävas att man även byter aktiv hand så att vänsterhanden blir den primära artikulatorn. Det är även i denna grupp som man ibland återfinner en pekning hos vänsterhanden, en s.k. index-hold, vilken hjälper mottagaren att hålla huvudtemat i fokus.

    Slutsatsen är att döva talare klart och tydligt lotsar sina åhörare genom texten genom att signalera när man inleder och avslutar en utvikning eller ett parentetiskt inskott.

  • 4.
    Thofelt, Unn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Något om den konstruerade dialogen i svenskt teckenspråk2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppen rapporterat tal och citat är missvisande, enligt Tannen (1986, 1989), eftersom den som lyssnar på en utsaga, noterar kärnan och budskapet i utsagan. Vi återberättande. lägger dennen in sin egen tolkning i återgivningen. Den berättadne minns inte ordagrant vad som sades, utan återger den ur sitt eget perspektiv och minne. Tannen (1986, 1989) menar att det är bättre att kalla dessa återgivningar konstruerad dialog (constructed dialogue)och har definierat olika kategorier i sammanhanget.

    Metzger (1995) undersöker bruket av konstruerad dialog, enligt Tannens kategorier, inom amerikanskt teckenspråk. Metzger (1995) menar att sex av tio kategorier går att applicera.

    Föreliggande arbete visar att sju av Tannens tio kategorier är applicerbara på svenskt teckenspråk. Fyra kategorier är desamma som Metzger funnit, men övriga skiljer sig åt. I de analyserade texterna använder de berättande sig av konstruerad dialog i form av kategorierna Dialog representerande vad som inte sades, Dialog som typexempel, Sammanfattning av dialog, Dialog i kör, Dialog som inre tal, Vag referent och Icke-mänsklig talare.

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf