Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En hög andel repetitioner är ett av de utmärkande dragen i barnriktat tal. Tidigare forskning har visat att andelen repetitioner i barnriktat tal varierar beroende på barnets ålder. Dessutom tyder forskningen på att repetitioner i barnriktat tal kan vara främjande för språkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka eventuella variationer över tid i andelen repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsåret, samt försöka hitta ett samband mellan detta och barnens språkliga utveckling. Repetitionerna i föräldrarnas tal hos tio förälder-barn-dyader då barnet var 3, 6, 9 och 12 månader undersöktes kvantitativt. Exakta och varierade självrepetitioner samt exakta och varierade repetitioner av barnens yttranden undersöktes och jämfördes med samma barns språkliga nivå vid 18 månader. Resultatet visade att andelen exakta självrepetitioner var cirka en tredjedel lägre vid 12 månaders ålder än vid de tre tidigare inspelningstillfällena. Den totala andelen repetitioner av barnens yttranden mer än fyrdubblades från 3 till 12 månader. Ett samband kunde påvisas mellan repetitionerna under det första levnadsåret och barnens språkutveckling, där en låg andel exakta självrepetitioner vid 6 till 9 månader korrelerade med en hög språklig nivå vid 18 månader. Som en tolkning av resultatet föreslogs kopplingar mellan barnens aktiva språkbruk och repetitionerna i föräldrarnas tal.

  • 2.
    Asplund, Leif
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Noun categorisation in North Halmahera2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språken som talas på norra Halmahera och omkringliggande småöar utgör en grupp av besläktade ’papuanska’ språk som kallas Nord-Halmahera-språk. De ingår också, ihop med andra papuanska och austronesiska språk, i ett antaget sprachbund som kallas för Östra Nusantara. Neutrum-genus ochnumeriska klassificerare har båda föreslagits karakterisera sprachbundet. Således kan en undersökning av substantivklassificering från ett historiskt och typologiskt perspektiv i Nord-Halmahera-språken, som är ämnet för den här studien, vara av intresse för karakteriseringen av sprachbundet. Metoden för undersökningen är att söka efter information för sju språk i existerande grammatiska beskrivningar, kompletterat med information som kan fås från publicerade texter på språken. Det förekommer huvudsakligen två klassificeringssystem i alla de undersökta språken: genus och numeriska klassificerare. Räkneorden innehåller ofta fossiliserade prefix. Bland de numeriska klassificerarna ärmännisko-klassificerarna speciella genom sitt ursprung i pronominella undergoer-prefix och den begränsade användnings-möjligheten i vissa språk. Utom i västmakianska, förekommer en allmän klassificerare och en klassificerare för träd, och sekundärt för hus, i alla språk. En klassificerare för två-dimensionella objekt är också ganska vanlig. Övriga klassificerare används oftast med ett mycket begränsat antal substantiv.

  • 3.
    Careborg, Kristina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Att ta sig vatten över huvudet: En studie om idiomförståelse ur ett tvåspråkighets- och andraspråksperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.

  • 4.
    Carlberg, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Att förstärka sinnelag och sinnesstämning: En korpusstudie av förstärkande förled hos svenska adjektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes. Adjektiven visade sig vara olika förstärkningsbenägna. Temporära adjektiv förstärktes hellre än stabila, negativa adjektiv hellre än positiva, kortare ord hellre än längre, och högfrekventa ord hellre än lågfrekventa. De mest grammatikaliserade förstärkningarna går att använda på större delen adjektiv och de mer lexikalt bundna på ett mindre antal adjektiv

  • 5.
    David, Jonas Alexander
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Den komplexa språksituationen hos en flerspråkig talare: En fallstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga den komplexa språksituationen och - användningen hos en flerspråkig person. Den undersökta personen kallas för Frida. Hon hade redan i ung ålder lärt sig mer än två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå. Denna studie ville knyta an till de teorier och modeller som har presenterats i den modernare forskningen kring andra- och tredjespråksinlärning. Undersökningen baserades enbart på Fridas självredogörelser enligt tre kriterier; hennes språkbiografiska bakgrund, språkfärdigheten och hennes attityder gentemot sin egen språksituation och språk i allmänhet. Dessa kriterier undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer och självbedömningsmallar. Resultaten bekräftade antaganden om att Fridas språkanvändning och –situation idag påverkas av ett komplext samspel mellan ett flertal multifaktorella komponenter som uppstår i en flerspråkig kontext. Kartläggningen av Fridas språkbiografiska bakgrund, hennes språkanvändning och hennes attityder gentemot språken samt medvetenhet har gett inblick i hur de underliggande mekanismerna inom flerspråkighet verkar.

  • 6.
    Fuster Sansalvador, Carles
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation in Germanic languages: A micro-typological study on negation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Typologiska klassifikationer har traditionellt gjorts från ett makrotypologiskt perspektiv; vilketinnebär att de har baserats på utvalda språksampel där närbesläktade språk ofta exkluderas, eftersomdessa antas uppvisa liknande typologiska särdrag och strukturer. Nyligen har det dock påpekats attnärbesläktade språk, och även dess dialekter, kan uppvisa signifikant variation med avseende på derastypologiska särdrag. Syftet med den här studien är att ge en översikt över och studera hur degermanska språken skiljer sig åt vad avser deras ordföljd i negativa satser samt derasnegationsstrategier. Det negativa adverbet (motsvarande svenskans inte) står i fokus men ävennegativa indefinita pronomen analyseras, i huvud- och bisatser samt i (negativa) imperativakonstruktioner. Fokus ligger på standardspråkvarianterna, men några icke-standardvarianter till dessainkluderas, för att kunna ge en mer detaljerad beskrivning över variationen inom språkfamiljen.Hypotesen att det traditionellt homogent beskrivna germanska området är mer komplext vad gällernegationsaspekter bekräftas. Resultaten visar att de standardspråkvarieteterna uppvisar olika mönsterjämfört med de icke-standardspråkvarieteterna, som är mindre "ovanliga" i världens språk. Dessutomvisar de nordgermanska icke-standard språkvarieteterna att dubbelnegation förekommer i dennordgermanska språkgrenen, vilket traditionellt har antagits inte förekomma alls.

  • 7.
    Ghebre, Adi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation in Tigrinya: An Afro-Semitic language2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Tigrinya is one of the Afro Semitic languages, traditionally classified as North Ethiopic, and spoken in Eritrean and Northern Ethiopia. In this work Tigrinya negation particles were investigated and analyzed. with the main aim to emphasise distribution of negation particles in different word classes in the language. It is designed to provide some analysis of how the North Afro Semitic languages are related, with some descriptions about how they have different distribution of negation forms. Some linguistic ideas in using Tigrinya negation by comparing it with its sister languages are also given.

  • 8.
    Glaas, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Ett smärtsamt uppsatsvärk: Smärta, värk och ont på svenska2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta kan uttryckas olika beroende på språk och smärtupplevare. Denna studie syftar till att närma sig det svenska språkets smärtuttryck, och baseras på tidigare studier utförda på både svenska och grekiska. Frågor skrivna av smärtupplevare till både läkare och allmänhet, samt bloggar av mer berättande natur fick bilda en korpus uppdelat i tre skilda genrer, där det fokuserades först och främst på de primära smärtorden smärta, värk och ont. Smärtuttrycken analyserades för att ge information om hur gemene man med olika smärtbakgrund tenderar att uttrycka fysisk smärta beroende på mottagare och situation; om det finns någon variation genrerna emellan. Resultaten visade bland annat att val av smärtord till viss del styrs av uppfattning om tidsaspekt, intensitet och även på smärtans lokalisering i kroppen. Hur smärtupplevarna sedan väljer att verbalt uttrycka smärtan skiljer något mellan genrerna, vilket kan bero på hur de ser på sin egen smärta; som en sak, process eller kvalitet.

  • 9.
    Hammar, Tabea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Personliga pronomen i pidginspråk: En jämförande undersökning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pidginspråk är kontaktspråk som uppstår under ansträngda sociolingvistiska förhållanden. De anses vara de mest reducerade språkliga system som ändå möjliggör en lyckad kommunikationinom ett specifikt socialt sammanhang. Det saknas idag forskning som undersöker hur pidginspråk bildar sina språkliga system. Den aktuella studien ska vara ett steg mot mer kunskap inom området och ämnar analysera hur pidginspråk bildar sina personliga pronomenparadigm. Förekomsten av nio olika grammatiska drag har kartlagts hos 18 pidginspråk, deras lexifierare och viktigaste substratspråk. Uppgifterna hämtades genom litteratursökningar och sammanställdes i tabeller i datorprogrammet Excel. Resultatet visar att samtliga undersökta drag förekommer bland pidginspråken men med varierande frekvens. Uppgifterna indikerar att substratspråken har en framträdande roll i processen när pidginspråken bildar sina personliga pronomenparadigm.

  • 10.
    Hörberg, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Projektiva prepositioner och perspektivtagande: en experimentell studie om tre faktorers relativa betydelse för användning av projektiva prepositioner i svenska2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar. Resultaten talar för att användningen av dessa prepositioner är mer situations-beroende än vad som traditionellt har antagits.

  • 11.
    Lange, Noa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Nominal plurality in languages of the Greater Hindukush2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Greater Hindukush är ett område som sträcker sig från nordvästra–centrala Afghanistan, genom Khyber Pakhtunkhwa och Gilgit–Baltistan i Pakistan, till Kashmir i nordvästra Indien. Ett femtiotal språk av olika språkfamiljer, inklusive de indoariska, iranska, nuristanska, tibetoburmanska och turkiska samt isolatspråket burushaski, talas i området. Området har länge forskats på i arealtypologiska sammanhang, i vilka ett antal fonologiska och lexikala drag som delas mellan språken har diskuterats och antagits ha utvecklats till följd av närbelägenhet och språkkontakt. Syftet med denna studie är att undersöka ett grammatiskt drag, nämligen pluralismarkering på substantiv, i ett urval av språk som talas i Greater Hindukush-området, samt att diskutera dess signifikans som arealt eller subarealt drag. All relevant information som berör nominal pluralitet i språken i samplet har extraherats från ett flertal grammatiska beskrivningar och analyserats för vidare jämförelse och diskussion. Resultaten indikerar en korrelation mellan mekanismen stamförändring som nominal pluralismarkör, liksom valfrihet i markeringen, och närbelägenhet mellan några av språken. Sammanfattningsvis visar stamförändring som pluralismarkör en mild grad av arealitet, och optionalitet i den nominala pluralismarkeringen föreslås som ett subarealt drag i området.

  • 12.
    Lebenswerd, Patric Joshua
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    The Yiddish Imprint in Modern Hebrew Phonology: Tracing the regional Yiddish dialect(s) that founded Modern Hebrew phonology2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper argues that the native phonology of Modern Hebrew is derived from Yiddish phonology, specific of the regions from which the great majority of those involved in the Hebrew language revival emigrated, at the turn of the 20th century. This is evident from the striking similarities in their consonantal inventories, phonotactics and phonological rules. The regional Yiddish dialects that correspond best with Modern Hebrew phonology are situated in the mid-east speech territory, mainly the Ukraine and its surrounding areas. The study provides new data on Modern Hebrew voicing assimilation in sandhi, as well as new phonological parallels between Yiddish and Modern Hebrew.

  • 13.
    Lindblom, Camilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation in Romance languages: A micro-typological study on negation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Languages that are genealogically or areally related often exhibit similar typological features due to their affinity. Large scale typological studies aiming to explain universal patterns and structural variation tend to exclude data from genealogical and areally related languages not to compromise the validity of the results. This typological study investigates the micro- and the macro-typological relation by examining negation features as well as word order of negative markers in relation to the verb in a number of genealogically and areally related Romance languages. The hypothesis is that the selected languages, despite their close relatedness, will exhibit a high degree of variation in regards to negation features. Most likely, not all of the non-standard languages will exhibit the same negation features as their standard language. The results show no correlation between genealogical relatedness and negation features. Moreover, they show that standardization has no demonstrable effect on the negation constructions employed by non-standard languages and that language contact is relevant in regards to the position of the negative marker and a language's position in Jespersen's cycle. The results support the theory that the diachronic evolution of negation is governed by a language's need to emphasize negation.

  • 14.
    Lindmark, Carolina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Hungrig som en gnu och snäll som en karamell: En korpusstudie över nutida liknelser i svenska bloggtexter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien kartlägger vanliga adjektivliknelser i svenska bloggtexter ur två aspekter, vilka adjektiv och substantiv som förekommer tillsammans i konstruktionen ADJEKTIV som en/ett SUBSTANTIV samt deras grad av konventionalisering. Tidigare forskning visar att liknelser är svårdefinierade, vilket tas upp i bakgrunden. Materialet är hämtat från fem korpusar med svensk bloggtext. Resultaten visar att de vanligaste adjektivliknelserna föredrar att knyta an till ett eller några substantiv. Däremot finns det visst utrymme för produktivitet. Studien är en preliminär kartläggning över hur pass konventionaliserade liknelserna är. Möjliga källor för uppkomst av liknelserna diskuteras i diskussionen. Resultaten belyser även att det finns en ytterligare dimension i definitionen av liknelser utöver kontinuumet mellan bokstavlighet och figurativitet, nämligen en distinktion mellan exaktare måttangivelse och figurativitet.

  • 15.
    Luzhkova, Elena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Ongoing Semantic Change in Seven Swedish Words: A questionnaire-based study2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den lexikala semantiken i ett språk är ett område inom lingvistik som har många viktiga konsekvenser för livet i det moderna samhället. Det är viktigt att förstå hur språkförändring fungerar och varför denna förändring sker. Därför var syftet med det arbete som beskrivs i uppsatsen att undersöka hur sex svenska ord fett, fräsch, fräck, grym, häftig och tajt användes av fem olika åldersgrupper av infödda talare av svenska i Uppsalaregionen. För att uppnå syftet med studien sammanställdes en enkät. Enkäten innehöll frågor om respondenterna samt om användningen av vart och ett av de studerade orden. Liknande tidigare studier av pågående semantisk förändring rapporteras i litteraturen, ofta i fråga om orden från engelska. Resultaten visar att de flesta av de valda ord användes på olika sätt av olika åldersgrupper. Vissa ord har ändrat sin användning något medan andra ord har genomgått en större förändring. De undersökta orden ändrade inte sin betydelse helt och hållet, men vissa betydelser blev mer eller mindre frekventa. Resultaten visade också att användningen av orden inte alltid korrelerar med deras ordboksdefinitioner. Sammantaget kan man dra slutsatsen att semantisk förändring för dessa ord var en gradvis process.

  • 16.
    Löfstrand, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin: En intervju- och korpusbaserad studie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats.

  • 17.
    Matz, Henriette
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    De som (som) vi använder: En korpusstudie av optionellt ’som’ i svenska objektsrelativsatser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. Som tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.

  • 18.
    Möller, Mirjam
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Vowel Harmony in Bale: A study of ATR harmony in a Surmic language of Ethiopia2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    ATR, advanced tongue root, is a phonological feature among vowels. As vowels assimilate to share the same value of that feature, they display ATR harmony. This is a common phenomenon among many African languages. ATR harmony is examined in this paper as manifested across morpheme boundaries wihin nouns in a Surmic language of Ethiopia called Bale. The data presented was collected at a workshop on ATR harmony held by SIL International in Mizan Teferi, Ethiopia, 2009. The vowel system in Bale displays a nine vowel inventory with a feature dominance of [+ATR] vowels which spread their feature both leftward and rightward to recessive [–ATR] vowels. The [+ATR] dominance is also present as a floating feature without any phonological material. The vowel /a/ is analysed as a neutral vowel, co-occuring with both [+ATR] and [–ATR] vowels within roots.

  • 19.
    Narin, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Kinesiskans påverkan på hmu vid användning av genitiv och nominalisering2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kinesiska och miao-språket hmu har nära kontakt med varandra och påverkan från kinesiskan har iakttagits i hmu på lexikal och fonologisk nivå. Denna studie undersöker hur påverkan från kinesiskan ser ut även på syntaktisk nivå i fråga om användningen av genitiv och nominalisering. På kinesiska uttrycks detta med en och samma partikel, vilken har en motsvarighet i hmu. Studien delades upp i två delar: en korpusundersökning och en meningsanalys över två olika upplagor av Nya testamentet på hmu. I den tidigare upplagan användes den partikel flitigt som på hmu sägs uttrycka genitiv och nominalisering och korpusundersökningen visade en minskad användning av denna partikel i den senare upplagan av Nya testamentet. Meningsanalysen visade att kinesisk påverkan finns på användningen av genitiv men inte på nominalisering i hmu. Med detta har vi fått en klarare bild av hur kinesisk påverkan ser ut på just dessa syntaktiska funktioner i hmu.

  • 20.
    Niva, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Meänkieli i den yngre generationen: En undersökning av meänkielis ställning bland unga personer i fem norrbottniska kommuner2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka meänkielis ställning bland barn och ungdomar i Norrbotten. Undersökningen bygger på enkätsvar från elever i de fem Norrbottenskommuner där meänkieli är förvaltningsspråk. Både elever med och elever utan anknytning till meänkieli besvarade enkäten. Frågorna rörde deras förståelse och bruk av meänkieli, deras attityd till språket samt vad de tror om framtiden för språket.  

    Av undersökningen framkom att målgruppen i högre utsträckning förstår meänkieli än vad de själva kan tala språket. De flesta av respondenterna anser det inte viktigt att meänkieli i framtiden lever kvar som talat språk. Av de som i någon utsträckning förstår meänkieli tror drygt hälften att deras framtida barn i någon mån också kommer att förstå språket. Respondenterna med kunskaper i meänkieli tror i högre grad än de utan kunskaper att språket kommer att föras över till nästa generation. Många respondenter anser dock att riksfinska är viktigare att lära sig än meänkieli.  

  • 21.
    Nordén, Anton Harry
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Adjektiv i hög grad: En korpusstudie av förstärkares distribution i svenska2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben.

  • 22.
    Norrman, Matilda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Försämringsuttryck på finska: En undersökning av hur uttryck för organiska produkters försämringsprocess väljs i finska2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att hitta kategorier till hur olika organiska produkters försämringsprocess beskrivs och hur försämringsuttrycken väljs på finska. Med hjälp av korpusar och ordböcker togs kombinationer av försämringsuttryck och deras subjekt fram samt beskrivningar på de olika uttrycken och deras etymologi. Resultatet blev att många av försämringsuttrycken går att använda med många olika organiska produkter (som mädäntyä ’ruttna’, som både kan användas med köttprodukter och frukter), medan användningen av andra försämringsuttryck kan vara väldigt begränsade och produktkategoriinterna och alltså bara går att användas med en viss organisk produkt (som eltaantua ’härskna’, som bara kan användas med fettprodukter). Alla försämringsuttrycken beskrev en skillnad i någon eller några parametrar – smak, lukt, utseende, konsistens osv., men en gemensam nämnare som alla försämringsuttrycken hade var att de alltid beskriver en skillnad i utseende.

  • 23.
    Nyberg, Joacim
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Negation in Japanese2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Negation has fascinated thinkers and scholars for some 2,500 years.However, within linguistics, it is only in the recent years that negation has been given the attention it deserves. Within language typology, the main subject of investigation has been the notion of standard negation. This is well covered and data from several languages has been presented.When it comes to Japanese, it has proved hard to come across a detailed description of negation. There is a rich general literature covering many aspects of Japanese grammar, but there seems to be a lack of a work that investigates and collects all negation phenomena in one place. Furthermore, the general grammars do not take the typological perspective of negation into consideration.

    The aim of this thesis is to describe various negation strategies and related phenomena in the Japanese language and to put them in a typological perspective. To carry this out, a questionnaire for describing negation is used. Information and examples are extracted from grammars, articles, and a corpus. This is a descriptive text, and the analyses and conclusions presented can clearly contribute to the already existing literature on negation in Japanese, with the addition of a typological perspective.

  • 24.
    Pagmar, David
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Noun Phrase Anaphora and Referential Behaviour in Child-Directed Speech During the Child’s First Year2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    “Anaphora” is a label used for a referential expression that connects one entity (e.g. a pronoun) to another previously established entity (e.g. a proper name). The previously established entity is called an antecedent. The use of anaphora will, in this study, be referred to as referential behaviour. The study was based around audio and video recordings of free play between a Swedish parent and his/her child. 10 parents and their children were recorded. The referential behaviour of the parents was analysed. The sessions took place when the children were 3, 6, 9 and 12 months old. Recent studies indicate that speech directed at children during a child's first six months contains a larger amount of pronouns than the speech directed at children between 6 and 12 months of age. The purpose of the study was to examine if the decline of pronouns was visible in Swedish child- directed speech, and to see how different types of anaphora appeared in the same speech. Correlations between the visible changes of different types of referential expressions were also examined. A drop in the use of anaphoric pronoun with an explicit antecedent was found for the last two ages, which confirmed the study’s hypothesis. The results were also compared to each child’s vocabulary development. 

  • 25.
    Rönnqvist, Hanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Tense and aspect systems in Dardic languages: A comparative study2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The languages belonging to the group commonly known as the “Dardic languages” are on some levels insufficiently researched and have barely been subject to any comparative research on their finer grammatical structures, such as their tense and aspect systems. This comparative study analyses three Dardic languages spoken in the central Dardic speaking area (Khowar, Gawri, Palula) in view of their tense and aspect system, to find out how similar the languages are in this respect. The comparison is based on Dahl‟s 1985 Tense and Aspect questionnaire, partly to have an equal, comparable data set, and partly to be able to tie the results to the greater field of language typology. The study shows that the languages studied have a common primary focus on IPFV:PFV distinction, where past tense often is a secondary implicature following perfective aspect. There are notable differences in how and if the languages mark future tense and habitual aspect. The subject merits further studies on an extended sample and with more languages from the Dardic group.

  • 26.
    Skirgard, Hedvig
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Finns det dubbelnegation i svenska dialekter?: -inte...e i två Hälsingemål2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell\-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål. I undersökningen studeras syntaktiska mönster som är relevanta för distributionen av en andra negator, såsom satstyp, underordning, upprepning av subjekt med mera. Huvudresultatet är att e är mycket frekvent, särskilt efter huvudsatser. E är mycket ovanligt i bisatser, men annars finns det få tendenser till andra syntaktiska mönster i materialet. Olika teorier om vad denna andra negator skulle kunna ha eller ha haft för funktion presenteras. Vidare forskning om den syntaktiska distributionen av e i fler dialekter såväl som dess funktion i desamma behövs.

  • 27.
    Svärd, Erik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Selected Topics in the Grammar of Nalca2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie analyserar ett urval av områden i nalcas (mekspråk; Papua) grammatik, med fokus på verb och nominaler. Det finns ingen publicerad grammatik eller ordlista tillgänglig för nalca, men en översättning av Nya Testamentet användes som parallelltext. Resutltaten visade att nalca är split-ergativt, starkt suffigerande och agglutinerande, med subjekt-objekt-verb (SOV) som dominerande ordföljd. Verb består av en stam och en serie suffix som uttrycker tempus/aspekt/modus, negation, numerus och person. Argumentstrukturen är ergativ-absolutiv för substantiv, för vilka syntaktisk funktion indikeras av en serie postpositioner. Dessa postpositioner kongruerar med substantiven efter genus. Ergativitet observerades inte för pronomen; trots att resultaten inte var slutgiltiga, tycktes dessa istället uppvisa ett nominativ-ackusativt system. Det numeriska systemet är ett utökat kroppsdelssystem med basen 27. Många av karaktärsdragen i nalca hade motsvarigheter i de andra mekspråken, med genussystemet och split-ergativiteten som de största undantagen. Användandet av Nya Testamentet som parallelltext visade sig vara lyckat, eftersom en grundläggande beskrivning av nalcas grammatik åstadkoms, även om ytterligare forskning krävs.

  • 28.
    Söderberg, Benny
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    The Double Passive in Swedish: A case of creating raising verbs in the Scandinavian languages.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det primära syftet med denna uppsats är att kartlägga dubbelpassiv-konstruktionens syntaktiska och semantiska natur samt frekvens i det svenska språket. Resultaten visade att dubbelpassiven är en kontrollkonstruktion där det inbäddade verbets interna argument (OBJ) lyfts till positionen som det s-passiva matrisverbets subjekt, och där verbet i infinitivsatsen uttrycks som en s-passiv infinitiv. I uppsatsen används Lexical functional grammar (LFG) som modell för semantisk och syntaktisk analys. Analysen visade att då AGENTEN undertrycks, så skapas en argumentstruktur som får ett equi-verb att framträda som ett raising-verb (jmfr Ørsnes 2006:404). Explicita agenter, i konstruktioner med dubbelpassiver, visade en ännu lägre frekvens än den redan låga frekvens som dokumenterats i tidigare forskning om passiv-konstruktioner av Silén (1997) och Laanemets (2010). Den lägre frekvensen, är delvis ett resultat av faktumet att agenterna i en dubbelpassiv-konstruktion undertrycks två gånger. Resultaten av en korpusstudie visade att frekvensen av explicita agenter, i konstruktioner som innehåller dubbelpassiver, uppgick till 3.57 %. Komplementeraren "att" i den underordnade infinitivsatsen i en dubbelpassiv uttrycks explicit – delvis beroende på matrisverbens modala egenskaper (jmfr. Sundman 1983; Teleman 1999; Lagerwall 1999), samt beroende av grad av semantisk länkning mellan matrisverbet och komplementet (Givón 2001b). Den insamlade datan (matrisverb) i korpusstudien analyserades enligt ett kategoriseringssystem hämtat ur SAG (Teleman et al. 1999), Givón (2001a) och Givón (2001b). Matrisverb med starka nominella (lexikala) egenskaper, till exempel planera, visade en högre frekvens i förekomst med fullständiga infinitivsatser, i jämförelse med mer funktionella matrisverb som avse.

  • 29.
    Vafaeian, Ghazaleh
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    The Finite Independency: A study of the relevance of the notion of finiteness in Hdi.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper argues that there is a finiteness distinction in Hdi and that the notion is of value for a description of the language. The definition of finiteness suitable for the language has been suggested to be the one given by Anderson (2007) combined with Bisang (2007). The finite clauses are argued to be the pragmatically independent ones while the non-finite clauses are argued to be the pragmatically dependent. However, no morphological reductions were found in the non-finite clauses relative to the finite ones. What is more, negation in Hdi shows a nontypical behaviour regarding finiteness properties as there are aspectual distinctions made for dependent clauses that are not made for independent. Verbless clauses and imperatives may be viewed as finite and non-finite depending on their capacity to licence independent predication or, alternatively, they may be viewed as not displaying finiteness properties at all. The latter is argued to be preferred in order to avoid a redundant definition of finiteness.

  • 30.
    Vejdemo, Susanne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Anpassningsstrategier i lajvspråk2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf