Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Fernando, Rashmi
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Digitala och sociala medier som stöd för andraspråksinlärning: Lärare och elevers attityder till användningen  av sociala medier i SFI- undervisning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen?

    Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.

  • 2.
    Gadea, Marisa
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Spanish, Portuguese and Latin American Studies.
    La importancia de la lengua en la percepción de la identdidad en la Comunidad Valenciana: La zona rural vs la zona urbana2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [es]

    En el presente estudio vamos a indagar de qué formas influye la lengua materna en la percepción de la identidad en la Comunidad Valenciana. La investigación se basa en un estudio realizado en dos zonas claramente diferenciadas, la zona rural y la zona urbana. Supuestamente hay una diferencia en la percepción de la identidad dependiendo del uso de las dos lenguas oficiales: el valenciano y el castellano.

    La hipótesis es que las personas cuya lengua materna es el valenciano se sienten más valencianos que los que tienen como lengua materna el castellano. Para comprobar la hipótesis hemos realizado una encuesta con la ayuda de informantes de dos zonas, una zona urbana donde suponemos que el porcentaje que tiene el castellano como lengua materna será más alto y una zona rural donde el porcentaje del uso del valenciano debe ser predominante.

    Los resultados en gran medida han corroborado nuestra hipótesis, pero no siempre ha sido así. Dado que se desprendía una imagen más compleja, hemos optado por profundizar en otros factores que no sea el hábitat del individuo. Se ha visto que ambas  circunstancias pueden influir en la percepción de la identidad. En un mundo globalizado hemos llegado a la conclusión que los límites culturales no son tan fijos, especialmente entre gente joven y que la lengua entre ellos a veces no señala la pertenencia sociocultural.

    Además se ha verificado que los informantes se adaptan al entorno y a las situaciones, sintiéndose más valencianos en un micro contexto, es decir cuando están con la familia más cercana, como por ejemplo con la madre, el padre, hermanos, abuelos, incluso primos y cuando habla con éstos.

  • 3.
    Palm, Clara
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Romance Studies and Classics.
    Buscamos profesor@s: Un estudio del género gramatical en anuncios de trabajo y dentro del profesorado sueco2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [es]

    El objetivo del presente estudio es investigar el uso preferido del género gramatical y en particular el genérico masculino. Muchos son los estudios realizados sobre el genérico masculino en otras lenguas, pero pocos los que se han centrado en describir el uso en el español. Es por ello que pretendemos profundizar el entendimiento de este campo mediante un análisis del género gramatical usado para denominar profesiones y cargos en bolsas de trabajo en la página web española, y además cómo el profesorado sueco lo aplica cuando refieren a alumnos oralmente o por escrito y cómo prefieren que otros hagan referencia a su propia profesión. El corpus consta de títulos de 265 anuncios de cuatro profesiones de cuatro sitios web españoles y 69 respuestas de un cuestionario compartido en un grupo para profesores de español en Facebook. Es un estudio del tipo cuantitativo y se analiza el resultado según el uso del género gramatical. Partimos de la hipótesis de que hay una gran variedad de uso; en gran parte arbitraria, pero también que se organiza el uso según los estereotipos. Los hallazgos principales son que en el 69 % de los anuncios de trabajo el uso más frecuente no es el genérico masculino sino la inclusión de las dos formas gramaticales, hecha de varias maneras y en el uso entre los profesores el genérico masculino es el más usado, no obstante, hay una multitud de preferencias y para resumir constatamos que hay una gran variedad en el uso en los contextos investigados.

  • 4.
    Per, Lindberg
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Centre for Research on Bilingualism.
    Ungdomars attityder till svordomar ur ett andraspråksperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål.

    Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor.

    Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf