Endre søk
Begrens søket
1 - 32 of 32
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Asp, Petter
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Barn(straff)rätt2014Inngår i: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, s. 68-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2. Bergmark, Anna
    et al.
    Dane, Louise
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Warnling-Nerep, Wiweka
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Vilka rättigheter har barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige? En rättsvetenskaplig studie av minderåriga unionsmedborgares rätt till utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt stöd och skydd2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska alla barn som befinner sig i Sverige ha rätt att åtnjuta sina rättigheter oberoende av barnets eller föräldrarnas etniska eller sociala ursprung eller ställning i övrigt. Så är dock inte fallet idag. Många barn som befinner sig i Sverige ges inte möjlighet att åtnjuta sina rättigheter bland annat på grund av sin rättsliga status. En grupp av barn som uppmärksammats på senare tid är minderåriga unionsmedborgare som nyttjar den fria rörligheten men saknar förlängd uppehållsrätt, ofta kallade EU-migranter, men som vi valt att kalla barn som är EU-medborgare (eller unionsmedborgare) och lever i utsatthet. Dessa barns rättsliga ställning är oklar och det råder oenighet och förvirring kring vilka rättigheter de har. Det kan handla om barn som rest till Sverige med föräldrar (som exempelvis är här för att tigga) och hamnat utanför skolsystemet under en längre period. Myndigheterna har inte haft kännedom om att dessa barn befinner sig i Sverige eller saknar kunskap om barnens rättigheter. Barnen hamnar i ett socialt utanförskap och utanför samhällets skyddsnät. De barnen riskerar därmed att fara illa då de inte alltid omfattas av de regler och rättigheter som gäller andra barn i Sverige.

  • 3.
    Dane, Louise
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Europadomstolen och barnets bästa2015Inngår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Principen om barnets bästa framkommer av flera internationella överenskom- melser. Till exempel stadgas i artikel 3.1 i FN:s konvention om barnets rättig- heter (barnkonventionen) att ”vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vid- tas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, adminis- trativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Det anses idag allmänt vedertaget att principen ska beaktas vid samtliga avgöranden som rör barn.1 Det råder således ingen förvirring om att principen ska beaktas. Däremot saknas en närmare definition av principen – vad betyder barnets bästa?

    Att en princip saknar tydligt reglerat innehåll är inte i sig problematiskt. Men det väcker frågor. Kan vi utgå ifrån att principen om barnets bästa är samma princip inom alla rättsområden? 

    I artikeln diskuteras om vikten och innebörden av principen av barnets bästa påverkas av inom vilken måltyp principen hanteras. Artikeln baseras på en studie av 57 rättsfall från Europadomstolen. Studien visar på att det finns intressanta skillnader i Europadomstolens syn på barnets bästa. Något som i förlängningen innebär att principen inte ges den hållfasthet den borde.

  • 4.
    Dane, Louise
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Norden och migrationen – samsyn över gränserna2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stater har som utgångspunkt en rätt att bestämma vilka människor, utöver dess egna medborgare, som får – och inte får – befinna sig på statens territorium. Detta måste ses som en utgångspunkt för migrationslagstiftning i olika länder och därmed också för politiken på området. I en tid som präglas av åtstramningar av länders migrationslagstiftning och där samma lagstiftning riskerar att innebära kränkningar av mänskliga rättigheter blir rättstillämparen garanten för att internationella åtaganden efterlevs. Vid prövningen av migrationsrättsliga ärenden behöver rättstillämparen inte sällan genomföra proportionalitetsbedömningar där såväl individens intresse av att befinna sig i en viss stat som denna stats intresse av att reglera invandringen aktualiseras. Att stater har ett intresse av att reglera invandring är generellt något som sällan ifrågasätts men vad syftar begreppet ”intresset av reglerad invandring” på och vad innebär det?

    I denna text belyses översiktligt de nordiska staternas möjlighet att reglera invandring. Fokus ligger dock på innebörden av intresset av reglerad invandring – främst skillnaden på politiska och rättsliga intressen.

  • 5.
    Diesen, Christian
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lainpelto, Katrin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Vanwesenbeeck, Ine
    Youth sexual aggression and victimization: a European agenda2013Inngår i: Crime: International Perspectives, Socioeconomic Factors and Psychological Implications / [ed] Michael Harry Pearson, new york: Nova Science Publishers, Inc., 2013Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 6. Erhag, Thomas
    et al.
    Leviner, PernillaStockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.Lind, Anna-Sara
    Socialrätt under omvandling: om solidaritet och välfärdsstatens gränser2018Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Välfärdsstatens förverkligande genom rättslig reglering och tillämpning sker idag under de villkor som det postmoderna samhället kan anses lyda under. Dagens socialrätt ska kunna förhålla sig till finansiella kriser, nya sorters regler på olika nivåer, nya sätt att se på distinktionen privat och offentlig och nya legitimeringsgrunder för hur välfärd bör och ska fördelas. Systemet utmanas när människors utsatthet förändras och ser annorlunda ut. Utvecklingen har lett till att förverkligandet av välfärdsstatens ambitioner utmanas på ett annat sätt. Nya parametrar som inte fanns vid välfärdsstatens tillblivelse eller dess framväxt under 1900-talet sätter idag ramarna för hur välfärdsstaten och dess grund i solidaritet, legalitet och rättssäkerhet förvaltas och förverkligas.

    I boken finns 13 bidrag som utifrån olika rättsvetenskapliga synvinklar studerar och problematiserar den svenska välfärdsrättens samtidsutmaningar. Områden som behandlas är till exempel sociala rättigheter, migration och medborgarskap, assistansersättning, EU-rättens påverkan, utsatta grupper, likabehandling och mänsklig värdighet. Såväl förvaltningsrättsliga som konstitutionellrättsliga perspektiv anläggs på frågekomplex som också aktualiserar civilrättsliga och skatterättsliga frågor. Gemensamt för bidragen är att frågan om solidaritetens och välfärdsstatens gränser i såväl teoretiskt och praktiskt perspektiv står i fokus. Förhoppningen är att boken ska vara till nytta för såväl rättstillämpare och politiker som forskare.

  • 7.
    Holappa, Tim
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Glöm inte barnen – om bosättningslagens konsekvenser för barnfamiljers boende2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under de senaste månaderna har det rapporterats flitigt i media om att nyanlända barnfamiljer riskerar att bli hemlösa efter att kommuner sagt upp deras hyreskontrakt (se exempelvis DN, SR och SVT). Bl.a. nämns Lidingö stad vars kommunstyrelse beslutade att nyanlända barnfamiljers hyreskontrakt ska sägas upp efter två år. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm som meddelade dom i slutet av mars i år. Jag vill med detta blogginlägg ge ett rättsligt perspektiv på det inträffade som väcker frågor om kommunernas självbestämmande, rättssäkerhet och vikten av att inte glömma bort barnperspektivet.

  • 8.
    Lainpelto, Katrin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Evidential Difficulties In Criminal Proceedings Concerning Alleged Child Sexual Abuse Against Children With Neuropsychiatric Disorders 2015Inngår i: Child-Friendly Justice: A Quarter of a Century with the UN Convention on the Rights of the Child / [ed] Said Mahmoudi, Pernilla Leviner, Anna Kaldal, Katrin Lainpelto, Leiden: Brill Academic Publishers, 2015, s. 206-217Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Lainpelto, Katrin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Är en barnneuropsykiatrisk funktionsnedsättning detsamma som en processuell funktionsnedsättning?: Om objektivitet, saklighet och rättstrygghet2014Inngår i: Barnrätt: En antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, s. 268-281Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Lainpelto, Katrin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Isaksson, Johan
    Lindblad, Frank
    Does Information About Neuropsychiatric Diagnoses Influence Evaluation of Child Sexual Abuse Allegations?2016Inngår i: Journal of Child Sexual Abuse, ISSN 1053-8712, E-ISSN 1547-0679, Vol. 25, nr 3, s. 276-292Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed at investigating if attitudes toward children with neuropsychiatric disorders influence evaluations concerning allegations of child sexual abuse. Law students (n = 107) at Stockholm University, Sweden, were presented a transcript of a mock police interview with a girl, 11 years of age. This interview was based on a real case, selected as a “typical” example from these years concerning contributions from the interviewer and the alleged victim. After having read the transcript, the students responded to a questionnaire concerning degree of credibility, if the girl talked about events that had really occurred, richness of details, and if the narrations were considered truthful and age-adequate. Fifty-four of the students were also told that the girl had been given the diagnoses of attention deficit/hyperactivity disorder and Asperger syndrome. Students who were informed about the diagnoses gave significantly lower scores concerning credibility of the interviewee. To a lesser degree they regarded her narrations as expressions of what had really occurred and considered her statements less truthful. Furthermore, they found that the narrations contained fewer details. Finally, they found the girl less competent to tell about abuse. We conclude that a neuropsychiatric disorder may infer risks of unjustified skeptical attitudes concerning trustworthiness and cognitive capacity.

  • 11.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Barnkonventionen som svensk lag - en diskussion om utmaningar och möjligheter för att förverkliga barns rättigheter2018Inngår i: Barn och föräldrar i socialförsäkringen: Rapport från forskarseminariet i Umeå 17–18 januari 2018, Stockholm: Försäkringskassan , 2018, s. 23-47Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Barnperspektiv i socialtjänstens barnskyddsarbete – samtal med barn och bedömningar av barnets bästa2012Inngår i: Rätt, social utsatthet och samhälleligt ansvar: Festskrift till Anna Hollander, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2012, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Child Protection under Swedish Law: Legal Duality and Uncertainty2014Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 17, nr 2, s. 206-220Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Society’s responsibility to protect children from harm as prescribed by the UN Child Convention raises complex questions about the fundamental rights of both children and parents, as well as when and how authorities are to intervene in order to protect children from maltreatment. Many child protection systems around the world attract considerable criticism, due in part to how the law responds to child protection matters. This article examines the Swedish child protection system from a critical legal perspective with the ideas conveyed within Therapeutic Jurisprudence as a theoretical starting point. The aim is to describe and analyze the legal challenges and dilemmas that meet this system. A legal ambiguity about when and how responsible authorities are to intervene, leading to significant uncertainty for both children and parents, is identified. Furthermore, the strong focus by Swedish authorities on voluntary measures to resolve child protection matters can lead to vulnerable children not receiving the protection to which they are entitled. Certain of the challenges and dilemmas described here are specific to the Swedish system due to its legal context and family support approach. However, other aspects resonate across legal systems and therefore may be of a more general interest.

  • 14.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Domstolens funktion i LVU-ärenden: behov av specialiserade barndomstolar?2012Inngår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, nr 5-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses the need for specialized courts within the field of child protection in Sweden. The UN Committee on the Rights of the Child has recently pronounced that the signatory states to the Child Convention are to consider the establishment of specialized courts to handle such cases. Consequently, as a signatory state, a discussion of this is necessary in Sweden, where general administrative courts, without requirements of specific knowledge or experience, review and decide child protection cases. The overall aim of this article is to raise the legal issues that need to be analyzed and considered in order to properly evaluate whether such specialized children’s courts need to be established, and if so, what function such courts should have. The starting point of the article is a comparison between the Swedish system and the system in the Australian state of Victoria, where specialized children’s courts deal with cases concerning child protection. Descriptions of both systems are given, put in an overall international context with regards to different legal traditions and the different approaches to specialized courts. Thereafter the two systems are compared with a special focus on judicial proceedings. By comparing the two systems, overall aspects of significant importance for the legitimacy of the child protection system as a whole are elucidated. These aspects are divided first into issues of more specific significance within child protection, i.e. a more defined analysis of the right to a fair trial, the impact of the principle of the best interest of the child and a child's right to be heard, as well as the requirements of a complete decisional basis in child protection cases. Second, issues concerning the role and function of the courts in the legal system as a whole are raised, including the distribution of power as set out and defined in politics, law and other fields. The article concludes with proposals for the current Swedish system.

  • 15.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    En analys av LVU-rekvisitet ”socialt nedbrytande beteende” i ljuset av HFD 2015 ref. 7: förutsättningar för att omhänderta unga vuxna på grund av risk för hedersrelaterat våld och förtryck i svensk rätt2017Inngår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, nr 15-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att omhänderta och placera barn eller unga utanför hemmet mot vårdnadshavares och beslutsmogna barns vilja är en av de mest ingripande åtgärder som staten genom dess ansvariga myndigheter kan vidta. Höga krav måste därmed ställas på lagstiftaren och på tillämparen. Beslut i enskilda ärenden måste fattas med beaktande av bl.a. legalitets-, objektivitets- och proportionalitetsprincipen och lagstiftaren måste vara tillräckligt tydlig. Förutsättningarna för beredande av tvångsvård av barn i svensk rätt ges i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ingripanden får bara ske i allvarliga fall när frivilliga åtgärder inte är möjliga eller tillräckliga. Det måste visas att det enskilda barnet/ungdomen lever under missförhållanden, antingen kopplat till att hemmiljön är mycket bristfällig och skadlig och/eller genom att barnet eller den unge uppvisar ett eget destruktivt beteende som innebär en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. När det gäller omhändertaganden på grund av missförhållanden i hemmet (2 §), kan sådana bara vidtas och fortgå fram tills barnet är 18 år, medan vård på grund av ungas egna destruktiva beteende (3 §) kan inledas fram till det att den unge fyller 20 år och avslutas senast när denne fyllt 21 år (1 §).

  • 16.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Förbudet mot barnaga i Sverige ur ett jämförande perspektiv – effekter och utmaningar2014Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, s. 578-601Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som anhöriga: Ett rättsligt perspektiv2014Inngår i: Barns rätt som anhöriga: en antologi om att göra barn delaktiga, Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset , 2014, s. 55-72Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    När kan och bör placerade barn flytta hem – en oklar balansering mellan återförening och stabilitet i tre olika processer2014Inngår i: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att bedöma om förhållandena i ett barns hemmiljö är så dåliga att barnet behöver omhändertas och placeras i familjehem är många gånger mycket svårt. Utöver att prövningen som socialtjänst och domstolar ska göra innefattar svåra bedömningar av risk- och skyddsfaktorer i ett barns liv ingår en komplex balansering mellan rätten för alla att leva sitt liv utan inblandning av myndigheter och barns rätt till skydd från allvarlig utsatthet. På samma sätt som det kan vara svårt att bedöma om ett barn behöver omhändertas och placeras på grund av brister i hemmiljön kan det vara mycket komplext att avgöra när barn kan och bör flytta hem till sina föräldrar igen.

    I enlighet med grundprinciper för den sociala barnavården ska barn som är placerade i familjehem på grund av brister i omsorgen så snart som problemen i hemmiljön upphört flytta hem till sina föräldrar igen. Samtidigt betonas i olika rättsliga dokument – såväl nationella som internationella – även att barn som omhändertagits av olika skäl ska garanteras kontinuitet och stabilitet. Därmed innefattar frågan om när placerade barn kan och bör flytta hem en balansering mellan återförening och stabilitet för barn och det är rättsliga frågor kopplat till detta som står i fokus i detta kapitel.

    Frågan om när barn kan och bör flytta hem efter att ha varit familjehemsplacerade kan ur ett rättsligt perspektiv aktualiseras i tre olika måltyper. Först och främst aktualiseras frågan i mål som rör upphörande av vård med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (21 §), dvs. bedömningen av om placering i familjehem som föräldrar inte samtyckt till kan upphöra eller ej. Bedömningar av om och när hemflytt är lämpligt står även i fokus i mål om flyttningsförbud (LVU 24 §) samt när det gäller vårdnadsöverflyttning (föräldrabalken, 1949:381 (FB) 6:8). Flyttningsförbud kan meddelas när föräldrar, antingen efter att vård med stöd av LVU upphört eller när placering skett på frivillig väg, vill att deras barn ska flytta hem men en abrupt hemflytt från familjehem bedöms vara skadlig för barnet. När det gäller beslut om överflyttning av vårdnad kan sådant fattas när det anses vara bäst för barnet att bo kvar i familjehemmet och återförening inte ses som lämplig eller möjlig.

    Svårigheterna som är förknippade med att bedöma huruvida ett barn kan och bör flytta hem till sina föräldrar, samt den rättsliga komplexiteten i dessa tre måltyper, tydliggörs i ett fall som bland annat prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) sommaren 2012 gällande upphörande av vård med stöd av LVU. Fallet – HFD 2012 ref. 35 – rör en vid detta avgörande knappt femårig flicka som varit placerad i familjehem med stöd av LVU 2 § sedan hon var ett spädbarn då hon skadades mycket allvarligt i sitt hem. Utöver frågan om placering och upphörande av vård med stöd av LVU har domstolar i samma fall tagit ställning till flyttningsförbud, vårdnadsöverflyttning samt även frågor avseende straffrättsligt ansvar för flickans föräldrar gällande grov misshandel. Fallet, som måste beskrivas som mycket komplext, visar att den rättsliga balanseringen mellan återförening och stabilitet är allt annat än enkel. Med fallet som bakgrund framkommer också hur tätt sammankopplad, men samtidigt dåligt samordnad, frågan om upphörande av vård kan vara till frågor om flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning samt hur olika dessa processer kan falla ut.

    Syftet med denna artikel är att ur ett rättsligt perspektiv analysera och diskutera frågan om när barn som varit placerade med stöd av LVU kan och bör flytta hem till sina föräldrar och den däri inneboende balanseringen mellan återförening och stabilitet. Analysen sker mot bakgrund av det ovan nämnda fallet som både illustrerar komplexiteten i denna intressebalansering och visar den rättsliga kopplingen mellan regleringen gällande upphörande av vård, flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning.

  • 19.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete2011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen behandlar socialtjänstens ansvar för att skydda barn från brott och missförhållanden i hemmen och tar sin utgångspunkt i Barnkonventionens krav på ett fungerande samhälleligt barnskydd. Ämnet aktualiserar komplexa rättsliga frågor om grundläggande rättigheter för både barn och föräldrar. Syftet är att granska om socialtjänsten har de rättsliga förutsättningarna att leva upp till det ålagda barnskyddsansvaret. I detta ingår dels att undersöka om regleringens konstruktion är ändamålsenlig i förhållande till Barnkonventionens krav eller om det finns rättsliga hinder som gör att barns rätt till skydd svårligen låter sig realiseras, dels att klarlägga regleringens funktion och effekt i den praktiska tillämpningen.

    Undersökningen visar att regleringen uppställer höga mål kring barns livsvillkor och krav på att barn ska skyddas från våld och utsatthet i sina hem, men att socialtjänsten inte ges tydliga verktyg och befogenheter att realisera dessa mål. Socialtjänsten lämnas med vaga och osäkra rättsliga verktyg och ett starkt betonande av att utredning och insatser ska genomföras i samförstånd med vårdnadshavare. Detta leder till en rättslig praktik där fokus snarare ligger på samförstånd med och motivation av föräldrar än på utredning rörande vilka barn som behöver stöd och skydd. Denna situation är otillfredsställande ur både barns och föräldrars perspektiv, inte minst med hänsyn till krav på rättssäkerhet.

    I avhandlingen föreslås en genomgripande översyn av barnskyddsregleringen, där komplexiteten innefattande barns och föräldrars potentiellt motstående intressen lyfts fram. För att stärka barns position och rättsliga ställning föreslås bl.a. att Barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt, att ökade krav ställs på fullgoda beslutsunderlag samt en tydligare uppdelning mellan frivillighet och tvång, där barn ges ökade möjligheter att företrädas av oberoende företrädare under barnskyddsutredningen.

  • 20.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Samtyckeskonstruktionen i LVU: En analys av gränsdragningen mellan frivillighet och tvång, grundantaganden om människans autonomi samt barns begränsade självbestämmanderätt2017Inngår i: Tvångsvård av barn och unga: Rättigheter, utmaningar och gränszoner / [ed] Pernilla Leviner, Tommy Lundström, Stockholm: Wolters Kluwer, 2017Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Socialtjänstens ansvar för barn och unga2014Inngår i: Juridik för socialt arbete / [ed] Elisabeth Eneroth, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2014, 2Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Socialtjänstens barnskyddsansvar ur ett rättsligt perspektiv: dilemman och tillämpnings-problematik2012Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 1-2, s. 48-68Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    THE BAN ON CORPORAL PUNISHMENT OF CHILDREN Changing laws to change attitudes: the Swedish experience2013Inngår i: Alternative Law Journal, ISSN 1037-969X, Vol. 38, nr 3, s. 156-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article analyses and discusses the Swedish more than 30 years old ban on corporal punishment and its effects. By describing the Swedish experiences – both positive outcomes and challenges that face the child protection system – valuable additional knowledge is provided for Australia and other countries that have not yet introduced a ban. It can be noted that a ban is required in order to fulfil the responsibilities in the UN Child Convention as pointed out by the UN Committee on the rights of the child. More importantly though, such a reform can be viewed as an essential departure from the out-dated approach which treats children as the property of their parents in favour of a rights based approach, in line with current way of thinking about children and their rights in the new millennium.

  • 24.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    The Right to a Fair Trial from a Child’s Perspective – Reflections from a Comparative Analysis of Two Child-protection Systems2015Inngår i: Child-Friendly Justice: A Quarter of a Century with the UN Convention on the Rights of the Child / [ed] Said Mahmoudi, Pernilla Leviner, Anna Kaldal, Katrin Lainpelto, Leiden: Brill Nijhoff, 2015, s. 271-288Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    The Swedish Prohibition against Corporal Punishment from a Comparative Perspective: Effects and Challenges2015Inngår i: Comparative Law in Nordic Perspective / [ed] Carlson, L. & Wahlgren, P., Stockholm: Stockholm Institute for Scandinavian Law , 2015Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Våra barn och andras ungar: om solidaritet och (o)likabehandling av barn i det svenska välfärdssystemet2018Inngår i: Socialrätt under omvandling: om solidaritet och välfärdsstatens gränser / [ed] Thomas Erhag, Pernilla Leviner, Anna-Sara Lind, Stockholm: Liber, 2018, s. 94-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet handlar övergripande om vilka krav som kan ställas på det svenska välfärdssystemet i fråga om solidaritet med barn som växer upp i Sverige utan att vara medborgare i landet eller utan självklar rätt att bosätta sig här. Mot bakgrund av teorier om välfärdstatstypologier och hur olika kategorier av välfärdsstater hanterar migration diskuteras vad de i vår rättsordning fastslagna principerna om alla människors lika värde, likabehandling och icke-diskriminering egentligen innebär och om det finns rättsliga förutsättningar att bedöma och behandla barn olika utifrån grader av (o)tillhörighet.

  • 27. Lindblad, Frank
    et al.
    Lainpelto, Katrin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    When superior courts reach different conclusions in the same child sexual abuse cases: – is there a lesson to be learned?2008Inngår i: Journal of Investigative Psychology and Offender Profiling, ISSN 1544-4759, E-ISSN 1544-4767, Vol. 5, nr 3, s. 171-187Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to analyse Swedish child sexual abuse cases from 1989 to 2004 characterised by the following: (1) conviction in first trial in a court of appeal; (2) the Supreme Court later accepted a petition for a new trial; and (3) acquittal in second trial in the same court of appeal (with new judges). The study was conducted to determine what criteria were used for evaluating psychological child-related information and how they were applied. Eight argument themes were identified in the reasoning of the courts: (1) ability to perceive, remember, and communicate about experiences in a reliable way; (2) influence before first forensic interview; (3) influence during forensic interview/s; (4) motives for disclosing/retracting; (5) statement characteristics; (6) disclosure process; (7) behaviour and/or emotions related to investigations/interviews; and (8) psychological symptoms. The arguing of the courts was classified as belonging to one of three categories for each argument theme: (1) supporting/challenging the allegations; (2) opposing a conceivably supportive/challenging argument; and (3) indifferent. In six of the nine cases, arguments belonging to the same theme were presented in both court proceedings. Diametrically opposite conclusions were reached in 15 of 20 of these examples and same conclusion in one case. The evaluation method/s seemingly underlying the child psychological arguments of the courts may have a low reliability.

  • 28.
    Refors Legge, Maria
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Lärares tillsynsplikt, bagatellartade kränkningar och otillåtna kroppsliga ingrepp2016Inngår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, nr 13-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I en dom som meddelades i juni 2016 hade HD att avgöra om en örfil som utdelats av en lärare mot en sjuårig elev utgjorde en sådan allvarlig kränkning att ersättning skulle utgå till eleven.[1] I denna artikel kommer några utvalda aspekter på HD:s avgörande att diskuteras med fokus på tillsynspliktens räckvidd, vad som utgör en kränkning i SkolL mening och när en kränkande handling kan betraktas som ringa enligt regleringen i SkolL.

    [1] Högsta domstolens dom den 16 juni 2016 i mål nr T 2194-15.

  • 29.
    Refors Legge, Maria
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Tillsynen över skolan och barnen som kommer i kläm2016Inngår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, nr 3, s. 385-399Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Diskrimineringsombudsmannen [DO] inrättades som myndighet år 2009 då man från politiskt håll ville underlätta för den som utsatts för diskriminering att få hjälp och samtidigt öka förutsebarheten för de som skulle komma att bli föremål för myndighetens tillsyn.1 Motivet bakom myndighetens inrättande var således till stor del att ge särskilt utsatta samhällsgrupper ett starkare rättsligt skydd samt att göra tillsynen enklare. På grund av detta blir det därför intressant att studera DO:s hantering av diskrimineringsfrågorna på skolområdet i förhållande till andra myndigheter som utövar tillsyn på denna arena.

  • 30.
    Zillén, Kavot
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Conscientious Objections in Clinical Healthcare Education as a Manifestation of Religion2017Inngår i: Religion, Education and Human Rights: Theoretical and Empirical Perspectives / [ed] Anders Sjöborg, Hans-Georg Ziebertz, Springer, 2017, s. 165-177Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A vital part of healthcare students’ education and medical preparation is to be exposed to a variety of health-related clinical settings. The students need the clinical education in order to gain knowledge and clinical reasoning skills to provide effective and safe healthcare services. Clinical healthcare education is consequently a critical component in delivering a competent and skilled future workforce. However, in some situations, students in their clinical training might refuse to participate in lawful healthcare and services that contradict their religion or beliefs, described here as conscientious objection in clinical healthcare education. In this paper, I will discuss whether healthcare professionals and students can ‘opt-out’ of participating in certain health related services and educational activities by referring to the protection of freedom of religion in the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms. The aim of this paper is to give a clarification of whether freedom of religion includes a right to conscientious objection or not and under which circumstances. As will be shown in the paper, conscientious objection in healthcare setting can, in certain situations, constitute a manifestation of religion and belief. Thus, the right to manifest and practise this freedom is not an absolute right and can be subject to limitations in accordance with international law. For that reason, it is concluded that the answer to the question of whether students should be permitted to “opt out” of educational requirement based on religious grounds depends upon the manner in which the conscientious objection affects the interest of others, such as patients, caregivers and other staff members. In this regard, the educational healthcare institutions need to balance the right of conscientious objection, not only with the interests in having future healthcare professionals with proper educational training and required skills, but also with the legal and ethical responsibilities of the profession.

  • 31.
    Zillén, Kavot
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    EU-domstolens avgöranden om muslimsk huvudduk på arbetsplatsen - ingenting förvånande2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Zillén, Kavot
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms barnrättscentrum.
    Unga missbrukares negativa religionsfrihet i särskilda ungdomshem: Om tolvstegsbehandlingens förenlighet med den negativa religionsfriheten i Europakonventionen2017Inngår i: Ny juridik, ISSN 1400-3007, nr 1, s. 111-130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den offentliga debatten i Sverige om religions roll och betydelse har framförallt varit fokuserad på den enskildes rätt att få ha och utöva en religion, den s.k. positiva religionsfriheten. I denna artikel av forskaren Kavot Zillén, behandlas den motsatta situationen, dvs. den enskildes rätt att inte behöva ha någon religiös övertygelse och att slippa utsättas för oönskad religiös påverkan eller religionsutövning, s.k. negativ religionsfrihet.

1 - 32 of 32
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf