Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 68
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ambjörnsson, Fanny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    En säker plats: Alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister2010Inngår i: Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Andersson, Mikael
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Generation interface: En hermeneutisk komparativ studie av ABC-appar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.

  • 3.
    Andersson Tallec, Nina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    BARNS TANKAR OM LYCKA: En kvalitativ undersökning av barns subjektiva uppfattning om lycka2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

  • 4.
    Aronsson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Att rita duvor eller SPJSGÖLS.: Om global fantasi och visuell kultur2006Inngår i: Barnkultur i skilda världar / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centum för barnkulturforskning , 2006, 29-44 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Allt blir en vara": Barn, kultur och konsumtion2009Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn som vara - omslagsbilder i svensk veckopress2009Inngår i: "Allt blir en vara": Barn, kultur och konsumtion / [ed] Anne Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2009, 79-98 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barns lek - makt och möjlighet2007Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Banér, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn(s)kultur - Nytta eller nöje?: Om barn, estetik och pedagogik2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Banér, Anne
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför?2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Bjerkerot, Åsa
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Vi bara firar": Högtider, traditioner och rituella uttryck i förskolemiljöer2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

  • 12.
    Davet, Natalie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Utelek i Trancoso och Göteborg: En komparativ studie om barns utelek och vänskapsrelationer2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.

    Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.

    Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats.

    Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.

  • 13.
    Eklund, Christine
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Fantasi, glädje och hopp i clownernas förtrollade värld: En etnografisk studie om möten mellan barn och Glädjeverkstans sjukhusclowner på Astrid Lindgrens barnsjukhus2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån ett barnkulturellt perspektiv, som framhåller leken som ett kulturuttryck, är studiens syfte att undersöka och nå en djupare förståelse för den kommunikation vilken uppstår i möten mellan barn, som vårdas och/eller är inlagda under kortare eller längre tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Glädjeverkstans sjukhusclowner. Studien vilar på en barndomssociologisk grund och hämtar inspiration från psykoanalytiska, kommunikations-teoretiska och filosofiska synsätt på lek, vilka belyser lekens tillblivelse, innebörd och mening. I ett etnografiskt fältarbete, med observationer som huvudsaklig metod, har tio verksamma sjukhusclowner studerats i deras kommunikationer med barn som vårdas och/eller behandlas på barnsjukhuset. För att förstå mening och innebörder i den studerade kontexten har ett hermeneutiskt tolkningsförfarande tillämpats genom hela forskningsprocessen. Det insamlade materialet visar hur det uppstår ett symboliskt och skapande mellanområde i anknytningen mellan barnen och clownerna där fantasin dominerar och lekandet tar form. Leken framkommer som en livsform, en frizon, i vilken smärta, ångest och tristess ger intryck av att ersättas av glädje, skratt och avspänning för en stund. Utgångspunkten för kommunikationerna är clownernas lyhörda och empatiska inlyssnande av det unika barnets förmåga, villkor och önskemål i stunden. Studien synliggör vidare att den form av lek som uppstår har en estetisk form. Genom konstnärliga kommunikationsmedel; språk, musik, ljud, trolleri, sång, dans, mimik, rörelse, rytmik och clownernas rödmålade näsa, deras karaktäristiska kläder samt detaljerade och uttrycksfulla accessoarer skapas en lekfull dialog mellan barn och clowner. Clownernas sinnliga, kroppsliga och verbala metakommunicerande blir sålunda ett kreativt och fantasifullt förhållningssätt till verkligheten och vardagen på barnsjukhuset. Studien lyfter fram clownernas livsbefrämjande barnperspektiv med lekfullheten (fantasin), livsglädjen och hoppet som uttryckliga markörer. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse om kommunikationernas barnkulturella värde genom att lyfta fram hur barnens egna villkor, uttryck och perspektiv bejakas i en improviserad, rörlig, överskridande och glädjefylld karnevalisk form av lek.

  • 14.
    Ernst, Manilla
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "...det var bättre än teater, vanlig teater.": En receptionsstudie av den unga publikens upplevelser av sin delaktighet i mobiltelefondramat Antigones dagbok2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna. För att publiken ska kunna orientera sig tar de hjälp av den karta som visas i telefonens display samt de röster och den musik som spelas upp. Efter varje ljudscen ställer huvudkaraktären Antigone en fråga till publiken. De svarar på dessa genom att skicka sina svar som sms. Kommentarerna går att läsa direkt i displayen och kan få betydelse för tolkningen av föreställningen. I uppsatsen diskuteras dels hur publiken är delaktig genom att replikera skriftligt på frågorna. Därtill diskuteras hur iscensättningen låter publiken vara medskapare av uppsättningens helhet. De unga åskådarna måste själva tillskriva karaktärerna attribut eftersom dessa aldrig syns utan enbart finns i ljudscenerna. Publiken har också till uppgift att ta ställning till vad, i den offentliga miljön, som ska utgöra föreställningens scenrum. Till skillnad från föreställningar i teatersalonger med specifik scenografi och rekvisita blir det publikens uppgift att skapa föreställningens fiktiva rum utifrån det offentliga rummet som omger dem.I receptionsstudien är det tydligt att publiken gillar denna digitala och utmanande iscensättning. Den unga publiken visar sig ha vissa svårigheter att ta till sig historien om Antigone. Samtidigt är det tydligt att den stora behållningen inte är föreställningens berättelse utan formen. Eleverna i receptionsstudien framhåller närheten till karaktärerna och platserna som skapas under föreställningshändelsen; de känner sig snarare som aktörer än som åskådare. Formen erbjuder också en mer tillåtande miljö där elevernas är mer aktiva som åskådare än passiva. Detta visar sig har positiva effekter på elevernas upplevelser.Mest uppskattat är föreställningens digitala verktyg. Det tillåter publiken att göra avtryck i produktionen. Förutom att svara på frågorna som ställs och dela med sig av sina perspektiv använder eleverna tekniken för att lämna omdöme på föreställningen och kommentera sin upplevelse.

  • 15.
    Ernst, Manilla
    et al.
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Lorentzon, Ylva
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Wester, Moa
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn, kultur och kulturutbud - Förutsättningar och förväntningar.: En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv.2013Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att illustrera hur arbetet med att lyssna till barns och ungas röster om upplevelser av kulturevenemang och utbud kan gå till och vidare vilken slags kunskap som kan komma Stockholms stads Kulturförvaltning och andra berörda parter till gagn genom arbetet.

    Det empiriska underlaget för studien utgörs av intervjuer med 108 barn i åldrarna 4-18 år. Intervjuerna har genomförts som fokusgrupper varav vissa skett i direkt anslutning till en scenkonstföreställning och då fokuserat på reception, medan andra fokuserat på generella upplevelser av kultur och kulturutbud.

    I studien konstateras att barn och unga främst talar om kultur i termer av estetiska uttryck, men att de också vidgar begreppet till att innefatta antropologiska aspekter. Kommersiell och massproducerad kultur nämns inte av barnen i någon större utsträckning vilket troligen är ett resultat av vilken kultur det är som premieras i skolan. För många barn och unga är skolan den huvudsakliga kulturförmedlaren och de upplever mycket begränsat inflytande över det professionella kulturutbud de möter där. De uttrycker oro inför större medbestämmande och särskilt inför risken att välja fel, något som framstår bero på svårigheten att hitta något som passar alla barn såväl som själva skolkontexten. Däremot efterfrågar de större variation och valfrihet i relation till det utbud de möter. Närvaron av professionell kultur i skolan uppfattas ofta av barnen som en form av belöning för framför allt gott uppförande. Någonting som framstår påverka barns upplevelser av kulturevenemang är tidigare erfarenheter samt den information de fått inför ett besök. Barnen anser att denna ofta är bristfällig. Barnen diskuterar kulturens egenvärde i termer av lust, inspiration och utmaning för tanken, men också hur dessa aspekter tillintetgörs av den nyttopräglade användningen av kultur de möter i skolan.

    För Kulturförvaltningens del så innebär detta att de är beroende av skolan, såtillvida att många kulturfrämjande insatser på ett eller annat sätt inbegriper skolan som kulturförmedlare. Skolkontext och kulturfrämjande insatser är ofrånkomligt sammanlänkade. Det innebär också att Kulturförvaltningen för sitt arbete med barns och ungas delaktighet har mycket att vinna på att upprätta direkta kontakter med målgruppen. För detta arbete är det viktigt att föra med sig vetskapen om hur barns, ungas och vuxnas kulturbegrepp kan skilja sig åt, något som komplicerar arbetet med att tillgodose barns och ungas rätt till kultur. En fråga att bära med sig i detta arbete gäller vems definition som ska gälla.

  • 16.
    Ernst, Manilla
    et al.
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Sauter, Willmar
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Antigone’s diary – Young Audiences as Co-creators of GPS-guided Radio Drama2015Inngår i: Nordic Theatre Studies, ISSN 0904-6380, E-ISSN 2002-3898, Vol. 27, nr 1, 32-41 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The play, Antigone’s Diary, is a re-written version of Sophocles’ classical play, developed with teenage schoolchildren in the riot-ridden suburb Husby, a 30-minute subway ride away from the centre of Stockholm. Rebecca Forsberg of RATS Theatre adapted the plot into an interactive radio performance with a mobile audience, walking through the suburb and responding via text messages to Antigone’s questions after each of the twelve scenes. Young audiences were of especial interest for this project. Therefore, school performances for teenagers are the focus of this survey. The responses of pupils were studied during and after performances by means of observations, qualitative interviews and quantitative analysis of the text messages that the participants sent in response to Antigone’s questions. The seriousness and enthusiasm of young audiences were one of the stunning outcomes of this survey and a number of quotations illustrate the immersive power of this production. Furthermore, this experiment also served as a text bed for the Department of Computer and System Science, to which Rats Theatre is closely tied. The multimedia performance, combining radio drama, mobile audiences in a local environment and the options of interactive participation, demonstrated the potential of participatory experiences to engage audiences in democratic processes that can be applied to issues of political interest and decision making in the public sphere.

  • 17.
    Fallenius, Catherine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Fantasi eller verklighet?: En studie av barns magiska tänkande i anslutning till filmens värld2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.

    Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.

    I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.

    Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

  • 18.
    Fryckholm, Janina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barn och dataspel: Om mening och kultur i och kring barns spelande2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Media debates about children and new technology is based on adult’s views and opinions, while children’s own knowledge on the subject seldom is represented. I stress that the reason for this is childism. This thesis aims to highlight a selected group of children’s experiences and knowledge about video games in relation to surrounding contexts, peers and adults. The empirical data consists of seven hours of observations from a course on video game programming as well as interviews with four of the participants, aged eight to nine, with an interest in video games. With the use of hermeneutics, affordance theory and theories on culture the data has been analyzed and structured into five themes: Competence and identity, Notions about adults, Video games as communal practices, Regulations and freedom and Normative values about video games. The results indicate a range of different aspects of the participants’ experiences of as well as ideas and assumptions about video games and video game contexts. The participants showed practical and theoretical knowledge about games, their structures and related terms, which they used to shape identities of being knowledgeable persons who play games. This is not to be confused with the label ‘gamer’, which not all participants identified themselves with. Despite the fact that some of the participants knew adults who had a more or less substantial interest in gaming, they considered adults to be individuals who do not play video games and are unversed about games in general. Video games and their surrounding contexts can be seen as communal practice which constitutes in virtual as well as physical spaces. During the observation studies it became clear that video games were the focal point of interaction in the participants’ peer culture, and that this peer culture was part of and extended into a superior video game culture. The participants gaming practices were regulated by the premises of the games as well as aspects concerning when, what and for how long they were allowed to play; all of which was mainly determined by adults. By resistance or acceptance, the participants either yielded or used strategies to elude the restrictions. Occasionally during the interviews, the participants made statements that appear to be shaped by normative values about both children, video games and gamers. These normative values derive from discourses concerning quality, what is considered to be a ‘good childhood’ and the alleged dangers of video games; discourses that the participants both reproduced and opposed. In conclusion, these matters need to be further researched and brought into light to nuance the common debate about children and video games.

  • 19.
    Gustafsson, Kerstin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    ”Kultur ska va kul. Det hörs ju på namnet. KUL TUR. Och så kanske man ska ha tur också…”: En studie av hur barn och unga ser på kultursatsningar2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?

    Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?

    Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?

    Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.

    Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.

    Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur

    och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar

    kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.

  • 20.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap.
    ”Artistic development onthe frontline”2013Inngår i: News from Swedish Theatre. Focus: young audiences, 6-7 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Att tillhöra barnpubliken - förskolebarn och teater2007Inngår i: Barns tillørighet, Trondheim: Dronning Mauds minne, Høgskole for førskolelaererutdanning , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap.
    Barnets rätt till kultur och konst2014Inngår i: Barnrätt: En antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Den skrattretande teatern: Ett år med Gösta Ekman och hans vänner2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Förord2008Inngår i: Tillstånd och tillblivelse: Lång dags färd mot natt: Från kollationering till föreställning, Carlsson, Stockholm , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Huvud, axlar, knä och tå" - Om barn, kultur och kropp2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium hade 2011 rubriken ” ’Huvud, axlar, knä och tå’ - Om barn, kultur och kropp”. Under tre dagar diskuterades ny forskning; konstnärer och praktiker presenterade spännande verksamheter. I denna volym publiceras merparten av föreläsningarna.

  • 26.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Lekens dramatik2007Inngår i: Barns lek - makt och möjligheter, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, Stockholm , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    ”Låt ungdomsteatern vara mångfacetterad”2015Inngår i: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, nr 2, 10-11 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Med kärlek till publiken: - om det onyttigas nödvändighet2010Inngår i: Opsis Barnkultur. Om barnkultur för vuxna, ISSN ISSN 2000-3277, nr 4, 16-21 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Mycket väl godkänd: Vad är kvalitet i barnkulturen?2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Nu vill jag prata!: Barns röster i barnkulturen2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artiklar i antologin:

    Delaktighet i lek - en fråga om röst i det barnkulturella - Ulf Janson

    Att sätta örat intill... Barns röster och vuxnas lyssnande inom värdepedagogiskt arbete i skolan - Margareta Aspán

    "Varför måste vissa alltid ha rätt?" Vad barn vill veta när de själva får fråga - Liza Haglund

    Barns röster om medverkan i Kamratpostens insändaravdelning - Catharina Hällström

    Sångfåglar, aktionsreportrar och toarullar. Barns delaktighet i TV då och nu - Malena Janson 

    Går det att intervjua barn - Ylva Mårtens

    Tysta barn och talande robotar - David Cardell

    Barnkultur och natur i Astrid Lindgrend värld - Anne-Li Lindgren

    "Detta måste vara världens bästa experimenthus". En studie av barns användning av ett Science Center - Tobias Samuelsson

    Konsten att göra konst tillsammans med publiken. Om arbetet med Vad ska vi göra? på ung scen öst - Malin Axelsson, Moa Backman, Tova Gerge, Anna Lundberg. Red. Malin Axelsson

    Att involvera barn i forskning - Barbro Johansson

    Barn som medforskare. ökat medvetande gnom deltagande - Patrik Hernwall

  • 31.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap.
    Opening new worlds - a guide to visiting theatres with school children: Excerpts from a manual for teachers and other adults at school2009Inngår i: Theatre for development: Experiences from an international theatre project in Asia "Children's Voice" / [ed] Christina Nygren, Stockholm: Svensk Teaterunion - Swedish Centre of the ITI , 2009, 91-98 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Sagospelstraditionen och Anna Maria Roos Arabia land2011Inngår i: I litteraturens underland: Festskrift till Boel Westin / [ed] Maria Andersson, Elina Druker och Kristin Hallberg, Göteborg Stockholm: Makadam förlag , 2011, 200-211 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Skratt och lek, saga och fantasti: Astrid Lindgren på scenen2008Inngår i: Vänbok till Sonja Svensson, Opal, Stockholm , 2008, 195- s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Helander, Karin
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    The Child´s Right to Culture and the Arts2016Inngår i: Nordic Ways / [ed] Debra Cagan, Washington DC: Center for Transatlantic Relations SAIS , 2016, 100-104 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Utsikter och insikter: Barns kulturella liv2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Avdelningen för teater- och dansvetenskap. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Vision, kunnande och samspel: Barnteater och kvalitet i historiskt perspektiv2014Inngår i: Mycket väl godkänd: Vad är kvalitet i barnkulturen? / [ed] Karin Helander, Centrum för barnkulturforskning/Stockholms universitet , 2014, 11-31 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Helander, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Ämne: Scenisk gestaltning: Skådespelarna Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer2009Bok (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Hällström, Catharina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barnkulturella innebörder i Kamratpostens insändaravdelning2011Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 23, nr 3-4, 63-80 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Hällström, Catharina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barns röster om medverkan i Kamratpostens insändaravdelning2013Inngår i: Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen / [ed] Karin Helander, Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2013, 81-112 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Hällström, Catharina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Etiska reflektioner kring vuxnas dokumentation av barn2015Inngår i: Den problematiska etiken - om barnsyn i forskning och praktik / [ed] Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström, Annika Wallin, Göteborg: Daidalos, 2015, 49-68 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Etiska överväganden när barn är informanter samt vid tolkning av barns utsagor.2006Annet (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Från upplevelse till tanke 1: Ellen Keys barndom2006Bok (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Från upplevelse till tanke 2: Ellen Keys ungdomsperiod2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Hällström, Catharina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Från upplevelse till tanke. 3: Ellen Key som ung kvinna i en dynamisk tid2012Bok (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Hällström, Catharina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Från upplevelse till tanke 4: Liv och verk förenas i Barnets århundrade2014Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Hällström, Catharina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Kön som villkor för barns uttryck2008Inngår i: Utsikter och insikter: Barns kulturella liv / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholm , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Johansson, David
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Könsskapande litteratur.: En undersökning av genus i barnlitteratur och pedagogers syn på genus i barnlitteratur och pedagogers syn på genus och litteratur i fyra förskolor i Stockholm.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 48.
    Karlberg, Kristina
    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    ”Datorspel – lek och lärande”: En undersökning av datorspel för små barn och föräldrars tankar kring barns spelande2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en enkätundersökning på tre förskolor på tre olika orter lyfta fram vad föräldrarna till barnen i undersökningen tycker om sina små barns datorspelande, hur mycket barnen spelar eller vill spela och om det finns restriktioner, om barnen spelar ensamt eller tillsammans med någon och vilka spel som föräldrarna helst ser att barnen spelar och vilka som är barnens favoritspel. Utifrån detta resultat analyseras de datorspel som framkommit som barnens favoriter. De spel som framträder som mest populära bland barnen och vad barnen tycker är roligast med datorn sätts sedan i relation till föräldrarnas synpunkter och avsikter.

    Undersökningens utgångspunkter är föräldrarnas tankar kring sina barns datorspelaktiviteter, barns val av datorspel och dessa datorspels utformning när det gäller spelaktiviteter och form. Jag knyter i undersökningen an till socialkonstruktivismens teorier om hur man tillgodogör sig kunskap, erfarenheter och olika nya förmågor. Jag undersöker de spel, som framkommit som barnens favoritspel, utifrån teorier om lek, lärande, lärande leksaker och lärande genom lek samt kopplar dem till teorier om hjärnans utveckling och Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen.

    Genom enkätundersökningen framgår att föräldrarna genomgående vill att barnen ska spela lärande och utvecklande spel och att barnen spelar ensamma eller tillsammans med ett syskon eller en förälder. Tiden barnen spelar varierar mycket från familj till familj. Spelen Lek och lär: Förskolan – Husdjursakuten, Bolibompa – Drakens värld, Fem myror är fler än fyra elefanter, Alfons Åberg - bara överallt och Bamse är de spel som flest barn i enkäten uppger som favoritspel. En analys av dessa visar att många av spelaktiviteterna i spelen hade lärande inslag. I Lek och lär: Förskolan - Husdjursakuten, Fem myror är fler än fyra elefanter och Alfons Åberg - bara överallt var de instoppade i lekfulla och roliga speluppgifter. I Bamse var fler av aktiviteternas avsikt enbart att roa, detsamma gällde Bolibompa- Drakens värld.

    Barnens önskan om att spela dataspel möter genom sina val av spel föräldrarnas önskan om att de ska spela lärande och utvecklande spel, samtidigt som de ibland väljer spel med enbart roande karaktär.

  • 49.
    Larsson, Maria Katerine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    Barndomsdramat: Barndomsdiskurser och existentiella frågor i TV-dramatik för barn2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor.

    Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.

    I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.

     

  • 50.
    Lidén, Ellinor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Centrum för barnkulturforskning.
    "Jag vill nog bara lära mig": Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.

    Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur.

    Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.

12 1 - 50 of 68
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf